Problembaserat lärande

Problembaserat lärande
PBL kan lättast beskrivas som ett målstyrt arbetsätt utifrån givna fall. Det är i hög grad elevstyrt och
läraren fungerar mer som en handledare och organisatör, än som en ren föreläsare. Mer ingående
beskriver Jerdemyr mfl 1) arbetssättet när de menar att PBL vilar på ”fem grundpelare”.
1.
2.
3.
4.
5.
Problemlösning
Elevstyrt och elevaktivt lärande
Arbete i basgrupp
Ämnesintegration
Handledarrollen
Problemlösning i den betydelse att varje område/projekt inom PBL startas upp med ett problem som
ges till eleverna. PBL är elevstyrt och elevaktivt på flera sätt bl.a. så sätter eleverna egna
inlärningsmål utifrån det problem de arbetar med. Vad är det man behöver kunna för att lösa
problemet? Basgruppen är en viktig del i PBL-tänkandet. I basgruppen bearbetar man problemet
tillsammans, bestämmer inlärningsmål mm. Ämnesintegrationen faller sig ganska naturligt i och med
att ett problem sällan går att lösa endast genom att känna till ett smalt ämnesområde. Denna
ämnesintegration ökar möjligheten för eleven att se en helhet istället för att kunskapen fragmenteras.
Läraren är i första hand en handledare som hjälper basgruppen och den enskilde eleven på rätt väg.
Man har dock fortfarande föreläsningar, laborationer och liknande. Denna del av undervisning är dock
inte längre den mest framträdande. Erfarenheterna som eleverna gör under tiden de arbetar med
problemet är av lika stor betydelse som lösningen. I PBL är processen minst lika viktig som
slutprodukten. Under tiden eleverna arbetar med problemen tvingas de att använda sin kunskap på ett
sätt som gör att de tillgodogör sig den.
”Flera undersökningar har visat att de flesta människor har stora
svårigheter att koppla samman kunskap som är verksamhetsbaserad
med ämnesorganiserad, om de inte en längre tid arbetar med uppgifter
som kräver såna kopplingar” 2)
Växthusmodellen
Ett projekt sträcker sig från tre veckor upp till sex veckor. Under tiden ett projekt är igång ligger
ungefär hälften av elevernas tid i form av basgruppsarbete och andra tematiska studier som är
relaterat till projektet. Basämnena matematik, svenska och engelska ligger bara delvis i projektform,
medan t.ex. NO- och SO-ämnen har huvuddelen av tiden i projektform. För övriga ämnen växlar
mängden tid i projekt beroende på vilket tema eleverna arbetar med. Klasserna består av ca 40 elever
som delas in i 10 basgrupper på 4-5 elever i varje grupp. Basgruppen är ett stöd för eleverna där man
definierar problemet man ställts inför. Den är ett forum där man brainstormar och formulerar egna
inlärningsmål. Sedan så sker däremot mycket av faktainsamlingen enskilt.
Nedan följer en beskrivning av arbetsföljden i ett projekt.
Schematisk bild av arbetssättet
Arbetsföljden i ett projekt
BASKURS
PROJEKT
Fallpresentation
Brainstorming
Inlärningsmål
Faktasökning
Basgruppsredovisning
EXAMINATION
FÖRDJUPNING/UPPHÄMTNING
Varje nytt projekt inleds med en baskurs där
eleverna får en grund att stå på. Denna baskurs är
på ungefär en vecka.
Sedan börjar själva projektet med att ett problem
eller ett fall presenteras. Detta problem bearbetar
man i sin basgrupp i en sjustegsmodell med bl.a. en
brainstorming där man går igenom vad man kan,
vad man behöver lära sig osv. Det man kommer
fram till använder man för att, tillsammans med de
målen som kommer från läraren, göra
inlärningsmål och frågeställningar som man kan
arbeta med.
När man har kommit så här långt kan basgruppen
välja om man vill göra faktasökningen gemensamt
eller om man skall göra den enskilt.
Oavsett vad man väljer att göra så skall basgruppen
redovisa för varandra vad man kommit fram till efter
en viss tid.
Projektet avslutats alltid med en muntlig och en
skriftlig examination.
Efter examination finns det en möjlighet för de
elever som inte nått de uppsatta målen att ta igen
rester från de olika projekten under upphämtningsveckor (1-2 veckor). De elever som
uppnått målen får möjligheten att fördjupa sig inom
det som intresserade dom mest.
Mellan de olika projekten så ligger något som vi valt att kalla ämnesveckor. Under dessa veckor
arbetar vi med de ämnesområden som inte kommer in i projektet på ett naturligt sätt. När det är
ämnesveckor planerar varje ämneslärare sin egen undervisning till skillnad från projektveckorna där
en stor del av planeringen sker i arbetslaget. Det är med andra ord ren NO - och SO-undervisning osv.
’
1) Jerdemyr, B., Olsson, P-O., Törnert, R. & Åkesson, M (1999) Problembaserat lärande
–Något för grundskolan och gymnasiet? (Solna: Ekelunds förlag)
2) Egidius, H (1991)Problembaserad inlärning – En introduktion (Lund: Studentlitteratur)
Sjustegsmodellen
Projekten börjar alltid med att ett problem eller ett fall presenteras. Detta problem bearbetar man i sin
basgrupp i en sjustegsmodell(se nedan) med bl.a. en brainstorming där man går igenom vad man
kan, vad man behöver lära sig osv. Det man kommer fram till använder man för att, tillsammans med
de målen som kommer från läraren, göra inlärningsmål och frågeställningar som man kan arbeta med.
1. Vi läser igenom uppgiften/fallet
Förstår alla texten? Finns det några svåra ord? Osv.
2. Vad innebär uppgiften?
Förstår alla de uppsatta målen? Vet alla vad uppgiften innebär?
Det är viktigt att alla förstår vad uppgiften innebär så att det inte finns några oklarheter när
projektet sätter igång.
3. Vi ”brainstormar” kring fallet
Eleverna gör en brainstorm kring uppgiften. Vad kan man redan? Vad behöver man lära sig?
Var kan man får reda på lämplig information? Vad är intressant?
4. Vi ser efter vad som är användbart
Eleverna sorterar resultatet från brainstormingen och försöker om möjligt att dela in det i olika
gemensamma nämnare. Vad är användbart?
5. Vi formulerar inlärningsmål/frågeställningar
Utifrån det man kom fram till i punkt 3 och 4 utarbetar man tillsammans fram
inlärningsmål/frågeställningar som man sedan kan arbeta med.
6. Kunskapsinhämtande/faktasökning
I basgruppen bestämmer man sig om faktainsamlingen skall ske i grupp eller enskilt.
Man sätter upp en tid när faktasökningen skall vara klar.
7. Vi delger varandra det vi har lärt oss.
Basgruppen redovisar för varandra vad man har kommit fram till och var man har hittat
informationen. Under denna redovisning bör handledaren sitta med och hjälpa gruppen
att gå vidare. Ska man samla in mer information? Hur ska man gå vidare?
Denna sjustegsmodell hjälper eleverna att reflektera över vad de skall lära sig, samt över vad de
redan kan. Det ger de mer svagpresterande eleverna en bättre grund att stå på och en hjälp att
komma igång, då basgruppen hjälper varandra att ge en struktur på planering och lärande.