Fiskens hälsa avslöjar om vattnet är giftigt

Fiskens hälsa avslöjar om
vattnet är giftigt
Niklas Hanson, Miljökonsult
EnviroPlanning producerar, förmedlar och förklarar kunskap
inom miljö- och riskområdet.
Miljögiftsövervakning i Sverige
– Två kompletterande delar
• Screening
– Punktstudier av särskilt intressanta ämnen
– ”Nya” ämnen, nya användningsområden
– Genomförs ofta vid reningsverk, industrier etc
• Löpande miljöövervakning
– Tidsserier av kända miljögifter
– Bakgrundslokaler
Screening
– Exempel på screening som gett utslag
• Bromerade flamskydsmedel (HBCDD)
• Perflorerade ämnen (PFOS)
Hanson et al, Havet 2012
Nyberg et al, Havet 2011
Löpande miljöövervakning
– Kända problemkemikalier
• ”Gamla synder”
PCB
DDT
Dioxin
Nyberg et al, Havet 2012
HBCDD
Bignert et al, NRM Rapport 2012
Hanson et al, Havet 2012
Miljögiftsövervakning
– Bra på:
• Mäta kända problem
• Se om åtgärder fungerar
– Dåligt på:
• Identifiera morgondagens problem
– Måste veta vad vi skall mäta
– Övervakar mindre än 0,1% av alla kemikalier
• Sammanlagd giftighet av alla kemikalier?
– ”Cocktail-effekten”
Biologisk miljöövervakning
– Hur mår miljön
• Säl, havsörn, fisk,
bottenfauna
– Kustfiskövervakning
• ”Biomarkörer” hos
abborre och tånglake
–
–
–
–
–
Längd, vikt
Organstorlek
Avgiftningsenzymer
Blodvärden
Könskvot
• Startade 1988
– Tidstrender
Biomarkörer i fisk
– Tidstrender
• EROD
– Avgiftningsaktivitet i levern
• Gonadstorlek
– Reproduktion
Biomarkörer i fisk
– EROD
Cell
Cellkärna
AhR
RNA
DNA
CYP1A
CYP1A
CYP1A
CYP1A
CYP1A
Biomarkörer i fisk
– Andra användningsområden
• Recipientkontroll
• Tillståndsprövning
• Ekologisk riskbedömning
– Begränsningar
• Kräver att det finns fisk
• Fisken bör vara stationär
Vallkärrabäcken, Lund
– Missbildad öring vid elprovfiske
• 1999: 29%
• 2002: 16%
• 2006: 53%
– Vad orsakar detta?
Vallkärrabäcken, Lund
Frisk
fisk
Skadad
fisk
Vallkärrabäcken, Lund
Lund
Deponi
Vallkärrabäcken, Lund
– Miljögifter
• Lakvatten från deponin
• Dagvatten från Lund
– Kemiska analyser
• Inga höga halter
– PCB, PAH, dioxin, DDT, alifater, MTBE, glyfocat,
metaller etc.
– Möjliga förklaringar
• Okända, oväntade
• Cocktail-effekt
• Inte orsakat av kemikalier
Biomarkörstudie
Vildfångad öring
Odlad regnbåde
Odlad regnbåde
Odlad regnbåde
Frågeställning
– Effekter på fisk som tyder på miljögifter?
– Skillnader mellan södra/norra grenen?
– Giftigare i dammen (=närmre deponin)?
– Vilken typ av miljögifter?
Resultat, Öring
– Ca 5 ggr förhöjd EROD
– Lägre glukos i södra
Resultat, Regnbåge
– EROD
• 4-5 ggr förhöjd EROD
– PAH-metaboliter i galla
• 2-3 ggr högre
– Övrigt
• Leverstorlek, blodvärden
– Dammen mer påverkad
Slutsatser, Valkärrabäcken
– Det finns förhöjda halter miljögifter i södra grenen
• Förhöjd EROD-aktivitet hos öring och regnbåge
• Förhöjd halt av PAH-metaboliter i galla hos regnbåge
• Minskning i blodglukos hos öring
– Fisken var mer påverkad vid dammen
• Förstorad lever hos regnbåge
• Försämrade blodvärden hos regnbåge och öring
– Möjliga orsaker
• Organsika miljögifter i södra grenen och dammen
– PAH, dioxin, PCB mm (EROD inducerare)
• Högre belastning i dammen
– Ej EROD inducerande (t.ex. metaller, PFOS, annan stress)
Slutsatser, Biomarkörer i fisk
– Styrkor med metoden
• Behöver inte veta vilka kemikalier
• Fångar totala effekten av alla kemikalier
• Biomarkörer för exponering / effekt
– Specifika för kemikalier
– Kemikalier och/eller annan stress
• Ökad biologisk relevans
– Svagheter med metoden
• Kräver tillgång till fisk eller tillsyn av bassänger
• Kan inte exakt identifiera ett ämne
• Expertkunskap