Nyhetsbrev 5/2011
Blir EU mer socialt?
Förbättra tillämpningen
av EU-rätten på lokal nivå
Går det att förena en fri marknad med sociala
ambitioner? Lissabonfördraget definierar EU:s inre
marknad som en ”social marknadsekonomi” och ger
unionen en bindande stadga med bl.a. sociala rättigheter.
Men vad innebär det i praktiken? Blir EU mer socialt
eller saknar begreppet ”social marknadsekonomi”
innehåll?
Erfarenheter
från
de
senaste
decennierna har visat att avreglering
av kommunal verksamhet inte per
automatik innebär ett bättre samhälle
i ett medborgarperspektiv. För att
samhällseffekterna ska vara positiva
måste medborgarna uppleva reellt
förbättrade livsvillkor. Mario Monti,
tidigare
EU-kommissionär
och
sedan några veckor premiärminister
i
Italien,
framhöll
betydelsen av ett förnyat
konsumentförtroende
för den inre marknaden
i sin rapport av den 9
maj 2010. Han påpekade
att den inre marknaden
är ”less popular than
ever, [but] more needed
than ever” och framhöll
Lissabonfördragets målsättningsstadgande i artikel 3.3 i EUfördraget om att EU ska grundas
på en social marknadsekonomi
med hög konkurrenskraft. Som en
särskilt viktig kategori av sociala
hänsyn, framhölls tjänster av allmänt
ekonomiskt intresse och det reella och
upplevda hotet mot dessa tjänster.
Klart är att den diskussion som länge förts om balansen
mellan de ekonomiska och sociala dimensionerna i EUsamarbetet har fått ny aktualitet. Krisen har slagit till i
Europa och frågan är mer relevant än någonsin. Röster
höjs som varnar för att EU som projekt försvagas när de
sociala ambitionerna sänks och att en mycket långsam
återhämtning sannolikt innebär att man mer betonar
ekonomiska målsättningar. I praktiken alltså motsatsen
till vad Lissabonfördraget anger.
Denna lika aktuella som komplexa fråga behandlas med
utgångspunkt från tre områden vid Sieps konferens
”Sociala Europa” den 8 och 9 december. Efter en
inledande diskussion kring vad som händer med de
sociala ambitionerna i tider av kris, ställs frågan om
vad medborgarna, konsumenterna och arbetstagarna
kan vänta sig av utvecklingen. En diskussion kring
tjänster av allmänt intresse - i princip de välfärdstjänster
som samlas under paraplybegreppet ”Sociala Europa”
- avslutar konferensen. Här intill ger Jörgen Hettne,
forskare i juridik på Sieps, sin syn på EU-rättens
tillämpning på det lokala planet när det gäller just
tjänster av allmänt intresse.
Den 23 mars 2011 presenterade
kommissionen
ett
meddelande
rörande en reform av EU:s regler
om statligt stöd avseende tjänster av
allmänt ekonomiskt intresse. Mot
denna bakgrund har kommissionen
nu lagt fram flera förslag till
rättsakter. Av särskilt intresse är en
ny förordning ”om tillämpningen av
artiklarna 107 och 108 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt på
stöd av mindre betydelse som beviljas
företag som tillhandahåller tjänster av
allmänt ekonomiskt intresse”.
Konferensen ”Sociala
Europa” är öppen
för allmänheten och
avgiftsfri. Anmälan
sker som vanligt på
Sieps webbplats.
Välkomna!
Den nya förordningen kan ses som
en reaktion på behovet av att införa
särskilda regler på regional och lokal
nivå. På lokala nationella marknader
är EU:s transnationella regelverk inte
alltid särskilt väl avpassat. Risken
finns därför att legitima intressen inte
alltid kan tillgodoses.
Det
nya
förordningsförslaget
bygger på en god tanke, nämligen
att lokala förhållanden är för olika
för att hanteras centralt. Det krävs
dock en betydligt mer
principiellt
betonad
reform om problemet
ska lösas på ett mer
genomgripande
sätt.
En decentralisering av
statsstödspolitiken när
det gäller finansiering
av allmännyttiga tjänster
bör därför övervägas.
När det gäller dessa
tjänster finns nu ett omfattande
regelverk, särskilt om de nya
rättsakterna träder i kraft. Nationella
konkurrensmyndigheter bör därför i
samarbete med kommissionen kunna
säkerställa en korrekt tillämpning
av dessa regler på regional och lokal
nivå. Gränsen för vad som behöver
anmälas till kommissionen skulle
då kunna sättas betydligt högre än
i dag (vilket är 200 000 euro under
en treårsperiod eller 150 000 euro
per år enligt kommissionens nya
förordningsförslag).
Anmälningar
avseende finansiering av tjänster
av allmänt ekonomiskt intresse
under detta tak skulle istället kunna
ställas till nationella myndigheter.
Medlemsländerna skulle i samarbete
med
kommissionen
kunna
utforma övervakningssystem och
anmälningsskyldigheter
som
är
avpassade till lokala och regionala
förhållanden.
Jörgen Hettne
Forskare i juridik, Sieps
Anna Stellinger, direktör
Kommande seminarier
Senaste publikationer
8 december
Sociala Europa i tider av ekonomisk kris
9 december
Sociala Europa för konsumenter, medborgare och
arbetstagare
Allmännyttiga tjänster - lokala intressen
14 december
The Polish Presidency of the EU Council
•
•
•
•
•
The EU and Strategies for New Climate Treaty Negotiations (2011:12epa)
Vilken roll bör ECB ha i hanteringen av den europeiska skuldkrisen? (2011:11epa)
Tjänster av allmänt intresse: ett svenskt perspektiv (2011:8)
En finanspolitisk union för euron: lärdomar från federala stater (2011:10epa)
Hur kan eurokrisen hanteras? För- och nackdelar med olika strategier
(2011:09epa)
• Organiserade intressen i Europeiska unionen (2011:7)
• Brussels Advocates Swedish Grey Wolves (2011:8epa)
www.sieps.se
