VAD ÄR PSYKOLOGI

VAD ÄR PSYKOLOGI? s 8 - 16
- Psyke = själ, ande
- Logos = lära
Psykologi är läran om psyket och undersöker människans
beteende, anpassning och hennes psykiska processer.
- Vad förväntar du dig av psykologin?
- Var behöver man psykologisk kunskap?
NÄRBELAGDA VETENSKAPER TILL PSYKOLOGIN
A. BIOLOGISKA MÄNNISKOUPPFATTNINGEN
- Understryker ämnesomsättningens betydelse då det gäller
människans verksamhet
- Arvets och miljöns betydelse för människan
B. MEDICINSKA MÄNNISKOUPPFATTNINGEN
- Begreppen hälsa och sjukdom är viktiga
C. SOCIOLOGISKA MÄNNISKOUPPFATTNINGEN
- människan är en social varelse där miljö, organisationer,
medborgarskap osv styr åsikter och värderingar
- individen bör studeras i de förhållanden hon lever och
verkar
D. PSYKOLOGINS MÄNNISKOUPPFATTNING
- försöker förena olika uppfattningar
- psykosomatiska sjukdomar
- fobi – neuros – borderline - psykos
TRE PERSPEKTIV PÅ MÄNNISKAN S 16 – 25
A. BIOLOGISKA PERSPEKTIVET
- nervsystemet och hormonerna styr vårt beteende
- skador i hjärnan påverkar vårt beteende, den mest
känsligaste området i hjärnan är pannloben
- avbilda hjärnans aktivitet
- autonoma nervsystemet påverkar oss omedvetet och kan inte
styras med viljans hjälp. Omedvetna minnen ( Damasio ) s 18
- hormonerna styr människans aktivitet, halten av testosteron
påverkar aktiviteten. Hormonerna bestämmer
könsmognaden, puberteten, tillväksten, humöret osv
B. SOCIALA PERSPEKTIVET
- behovet av kontakt är subjektivt men nödvändigt
- vargbarnen
- sensorisk deprivation
- olika kulturer betonar olika betydelsen av att vara social
- relationerna påverkar dig. Vad är hemmets, kamraternas,
samhällets osv inställning till ngt?
C. PSYKOLOGISKA PERSPEKTIVET
- människan är en psykofysisk helhet
- studerar psykisk aktivitet dvs motivation, minne, emotioner,
kognitiva förmågor, inlärning
- endel av ditt medvetande är medvetet och endel omedvetet,
omedvetna motiv kan styra ditt beteende. T.ex. kan ångest
leda till en städmani
- betonar motivationens betydelse för ditt beteende
- betonar betydelsen av inre modeller = Neissers
varseblivnings cirkel
UPPGIFT:Läs sidorna 28 - 38 och förklara följande
begrepp
Självuppfattning
Identitet
Självkänsla
Självförtroende
1.Vad avses med dem
2. Hur hör de ihop
3. Vad är skillnaden mellan dem
Gör det skriftligt och det skall vara klart till nästa
gång!!!
OLIKA DEFENSMEKANISMER – ELLER
FÖRSVARSMEKANISMER. s.53 – 59
a. Rationalisering = bortförklaring. Förklarar
misslyckandet med faktorer vi inte kunde påverka. T.ex.
att bussen går framför näsan på oss.
b. Värdeförnekelse. Förnekar värdet i de vi inte fick T.ex.
Resan skulle ändå ha varit misslyckad
c. Kompensation. Kompenserar ett dåligt vitsord i ett ämne
med att få ett bättre vitsord i ett annat ämne
d. Reggression. Tillbakagång till ett tidigare omoget
utvecklingsstadium. T.ex. Familjen får ett nytt barn och
det äldre syskonet börjar kissa på sig fastän hon/han
redan länge självmant använt påtta.
e. Reaktionsbildning. Beter sig tvärtemot det vad känslan
skulle förutsätta. T.ex. Skrattar i stället för att visa ilska.
f. Förskjutning. Överför sina känslor på något/någon anan
än den/ det som förorsakat frustrationen
g. Projektion. Överför känslorna på någon annan. Söker en
syndabock.
h. Bortträgning. Enligt Freud tränger vi bort obehagliga
känslor till det omedvetna. Bortträgningen kan vara både
omedveten och medveten.
i. Hämnd. Tanken på hämnd kan lindra frustrationen.
j. Humor. Gör misslyckandet till en rolig historia
k. Dagdrömmeri. vi flyr en stund i dagdrömmar till
områden och platser i vilka vi är framgångsrika
l. Identifikation. man identifierar sig med sina modiga
vänner. Antar att man då blir respekterad
m.
Introjektion. Man identifierar sig med en grupp och
anser att man då blir respekterad förutsatt att gruppen
är det. T.ex. Klär sig i en vit rock på sjukhuset för att
läkarna är klädda i vitt.
n. Splittring eller klyvning. Svart vitt tänkande. I världen
finns det bara två sidor en ond och en god. En person kan
ha begått ett mord och sedan sitta och ömt smeka ett
djur.
OBS. Du kan inte hela tiden använda dig av defenser utan du
måste ta tag i problemet och lösa det, t.ex. med hjälp av terapi
eller andra coping metoder där du själv gör medvetna beslut.
OBS 2. Fokusera inte på problemet utan på problem rymden.
Dvs. på hur du skall lösa problemet
Gör student uppgiften som handlar om att bonga defenser.
INLÄRNING s. 60
- en på erfarenhet baserad relativt varaktig beteede
förändring, som ej har orsakats av arvet
- inlärningens absoluta uppgift är att anpassa dig till miljön
- för att inlärning skall vara möjlig förutsätter det kognintiva
färdigheter som:
- varseblivning
- tänkande
- problemlösning
- minne
- språk
- inlärning
- vi lär oss olika saker t.ex. vem man begär hjälp av då bilen
inte startar eller vem av föräldrarna men begär pengar av
- inlärningen kan vara till nytta t.ex. så försnabbar den
inlärningen av nya färdigheter men den kan också vara till
skada. Om en person hela tiden misslyckas kan hon börja anta
att hon är dålig d.v.s. lär sig en inlärd hjälplöshet
Vi lär oss många olika saker:
- kunskap
- färdigheter
- attityder
- sociala förmågor
( det vi vet )
( det vi kan )
( det vi tycker )
( det vi gör/är )
- OBS vi lär oss under hela vårt liv
- man kan skilja mellan
- formell inlärning
- informell inlärning
( styrd t.ex. skola )
( hemma, icke styrd )
Det finns också icke inlärda beteende förändringar, d.v.s.
sådana som är förorsakade av arvet
1. taxis – rörelser t.ex. ett beteende som gör att ett
djur rör sig mot ett ljus
2. reflex en ofrivillig reaktion i ett enskilt organ t.ex.
knäreflex
3. instinkt art typiskt beteende t.ex. prägling
I alla inlärda beteenden kan det förekomma inlärnings platoer
d.v.s. då inlärningen inte förbättras trots övning.
uppgift!
OLIKA INLÄRNINGS FORMER
1. Tillvänjning/spontan inlärning
- man vänjer sig vid stimuli som förekommer ofta
- sensorisk adaption, sinnena vänjer sig vid t.ex. klockans
tickande
- social adaption, vänjer sig vid sociala missförhållanden,
t.ex. krig
- adaption på alla sinnen förutom på smärtsinnet
- fördelen med att sinnena vänjer sig är att onödiga
impulser, retningar inte noteras vilket leder till mindre
stress
- nackdelen är att det leder till större rutin, d.v.s. en viktig
retning kan bli oförmärkt
- generalisering är det fråga om när en retning som liknar
den ursprungliga retningen leder till en likadan reaktion
trots att den ursprungliga retningen inte finns närvarande
- diskriminering betyder att man kan åtskilja de väsentliga
dragen hos retningarna och förstår att det är olika
- generalisering och diskriminering krävs då det gäller alla
inlärningsformer
2. Betingning
a. klassisk betingning
- en av inlärningens grundformer
- förekommer allt från maskar till människor
- kombinerar två olika retningar med varandra, t.ex.
Pavlovs hundar
klocka –
(neutral
retning)
ingen reaktion –
mat – salivutsöndring
( obetingad ( obetingad
retning)
reaktion)