Våld i nära relationer
Dagens program
09.00 – 09.10
09.10 – 11.30
11.30 – 12.30
12.30 – 14.00
14.00 – 14.30
14.30 – 15.45
15.45 – 16.00
2016-05-26
Inledning
Våldsutsatta, inklusive fruktpaus
Lunch
Barn
Fika
Våldsutövare
Avslutning
Vad är våld?
Psykiskt våld
Ekonomiskt våld
Fysiskt våld
”Våld är varje handling riktad mot
Sexuellt våld
annan person, som genom att den
skrämmer, smärtar, skadar och
kränker, får denna person att göra
något mot sin vilja eller avstå från att
göra det den vill”
Materiellt våld
Försummelse/vanvård
Latent våld
Våld i nära relationer
Alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i såväl
heterosexuella som samkönade relationer samt inom syskon- och
andra familje- och släktrelationer.
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)
Kännetecknas av;
• Den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella
band till förövaren.
• Våldet sker vanligtvis inomhus, i offrets egen bostad
• Våldet ökar i allvar och i intensitet ju längre relationen pågår
Den utsatta för våld i en nära relation är oftast en kvinna
2016-05-26
Våldsvågen
Våld
Värme
Våld
Värme
Värme
Att leva med våld
Carin Holmberg och Viveka Enander 2007 & 2010
2016-05-26
Normaliseringsprocessen
(våldets kontinuum)
Påverkar
självförtroendet
Påverkar
självbilden
Bryter
ner
Tar över
Tappar
(internaliserar)
tron på
utövarens bild av
sig själv
sig själv
Livsutrymmet minskar gradvis
Jag är du
Sammanfattning, vad sker i en
våldsrelation
•
•
•
•
2016-05-26
Växling värme våld
Känslomässiga, traumatiska och sammansatta band
Normalisering
Livsutrymmet minskar
Konsekvenser av våld
• Kontusioner, frakturer,
skallskador och skärsår
• Kronisk smärta, huvudvärk,
muskelvärk, buksmärtor,
mag/tarmproblem,
gynekologiska besvär
• Psykosomatiska symtom
som stickningar, domningar,
illamående, diffus trötthet,
yrsel och svimningar
2016-05-26
• Drogmissbruk,
depression, tobaksbruk,
ångest
• Isolering
• Minnesstörningar
• Förvirring
• Handlingsförlamning
Våldsutsatthet kopplad till hälsa
• PTSD-symtom var cirka tre till fem ggr vanligare hos
utsatta för allvarliga sexuella övergrepp i barndomen eller
i vuxen ålder än bland andra
• Symtom på depression var dubbelt så vanligt hos utsatta
för allvarligt psykiskt våld under barndomen eller i vuxen ålder
än bland andra
• Riskbruk av alkohol var dubbelt så vanligt hos utsatta för
allvarligt sexuellt eller fysiskt våld som vuxen än bland andra
• Hjärtinfarkt var två till fyra ggr vanligare bland kvinnor
i ålder 57-74 år som varit utsatta för allvarligt sexuellt eller
fysisk våld än bland andra
• Självskadebeteende var mer än tre ggr vanligare hos kvinnor
och fem ggr vanligare hos män som utsatts för allvarligt sexuellt våld
i vuxenlivet än bland andra
2016-05-26
Uppbrottsprocessen
• Misshandlade kvinnor gör i genomsnitt 3-5 tillfälliga uppbrott
innan de lämnar relationen definitivt
• Slutligt uppbrott sker oftast på grund av ökad grad av våld
eller att kvinnan fruktar för sitt eget eller eventuella barns
liv/säkerhet
2016-05-26
Steg i frigörelsen – var befinner sig
en utsatt?
1. Den utsatta är fortfarande bunden i relationen
”jag älskar…”
2. Den utsatta tar avstånd
”jag hatar…”
3. Den utsatta känner medlidande med mannen
”jag tycker synd om…”
4. Den utsatta känner likgiltighet
”jag känner ingenting”
2016-05-26
Att diskutera
• Vad i berättelsen fångar dig mest?
• Samhällets syn på våldsutsatta är att den utsatte ska ”gå
vid första slaget”. Hur påverkar det en person utsatt för
våld?
• Hur kan förståelsen av varför en utsatt inte lämnar
relationen påverka ditt möte med klienter/patienter?
2016-05-26
Statistik över anmälda brott
Misshandel mot kvinna
Misshandel mot man
Antal anmälningar om misshandel 2015:
Kvinnor över 18 år: 28.967
2014-10-02
Män över 18 år: 35.258
Utsatta vuxna nationellt
• Mellan 30 och 60 procent av världens kvinnor har någon
gång blivit utsatta för fysiska eller sexuella övergrepp
(WHO)
• 13 kvinnor per år dödas av en man som de har eller har haft
en nära relation till (NCK)
• Var 10:e som söker vård är utsatta för någon form av våld i
hemmet.
• 13 873 fall av misshandel mot kvinnor och 3119 mot män i
nära relation anmäldes under 2015. (Brå)
• Mörkertalet är stort, omkring 80 procent utsatta kvinnor
polisanmäler inte (Brå)
2016-05-26
Vad säger lagen?
2 kap 1 § socialtjänstlagen
Socialnämnden i varje kommun
har det yttersta ansvaret för att
enskilda får det stöd och den hjälp
som de behöver.
Hälso- och sjukvårdslagen
2 § Målet för hälso- och
sjukvården är en god hälsa
och en vård på lika villkor för
hela befolkningen.
5 kap 11 § socialtjänstlagen
Socialnämnden ska särskilt beakta
att kvinnor som är eller har varit
utsatta för våld eller andra
övergrepp av en närstående kan
vara i behov av stöd och hjälp för
att förändra sin situation.
2 a § Hälso- och sjukvården
skall bedrivas så att den
uppfyller kraven på en god
vård.
2016-05-26
Socialstyrelsens föreskrifter
Våld i nära relationer (SOSFS 214:4) Föreskrifter och
allmänna råd
Rutiner
Varje vårdgivare ska fastställa de rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn
som bevittnat våld
Socialnämnden ansvarar för att det ledningssystem som finns
innehåller de processer och rutiner som krävs för att
verksamheten ska uppfylla krav i lagstiftning och föreskrifter
(ange enhet via Infoga sidfot)
2016-05-26
Forts…
Socialstyrelsens vägledning (2014)
Vägledningen rekommenderar att Hälso- och sjukvården bör:
• fråga alla kvinnor som uppsöker mödrahälsovård om
erfarenhet av våld
• fråga alla kvinnor som uppsöker psykiatrisk vård om
erfarenhet av våld
• ta upp frågan om våld i alla ärenden inom barn- och
ungdomspsykiatrin.
Inga rekommendationer om rutinfrågor för socialtjänst
2016-05-26
Vilka tecken bör leda tanken till
våld/förtryck?
• Personen har väntat
• Partner/familjemedlem är
överbeskyddande,
kontrollerande eller vägrar
att lämna personen ensam
• Personens berättelse om
skadans uppkomst stämmer
inte överens med skadans
utseende
2016-05-26
länge med att söka vård
eller stöd
• Upprepade besök för
diffusa eller vaga
symtom/problem
• Tänk på att
medföljande
”vän/väninna” kan vara
en förövare!
Upptäcka våldsutsatta
•
•
•
•
•
•
•
•
2016-05-26
Tar inte av sig ytterkläderna
Tittar ofta på klockan
Mobilen ringer ofta
Får ofta SMS
Är orolig/stressad
Svårt att få ögonkontakt
Har svårt att fatta egna beslut
Synliga tecken på våld
Särskilt utsatta grupper
•
•
•
•
•
•
2016-05-26
Personer med funktionsnedsättning
Personer med missbruks- eller beroendeproblematik
Personer med utländsk bakgrund
Utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
Äldre
Hbtq
Varför är det viktigt att fråga om
våld?
•
•
•
•
Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem
Professionens skyldighet
Kunna erbjuda stöd och hjälp
Att inte fråga bekräftar skam och skuld och är en ytterligare
kränkning
• Det möjliggör och underlättar en upprättelseprocess
2016-05-26
Hur fråga?
•
•
•
•
Blir du slagen?
Är din partner våldsam?
Är du rädd för din partner?
Behöver du hjälp?
• Upplever du att någon i
din närhet kontrollerar
dig eller begränsar din
frihet?
• Känner du dig trygg eller
finns det delar av ditt liv
som känns otrygga eller
hotande?
2016-05-26
• Har du någon gång blivit utsatt för att
någon slagit dig, knuffat dig, bankat ditt
huvud i väggen eller golvet, tagit
struptag på dig eller på något annat sätt
försökt skada dig?
• Har någon hotat att slå dig eller göra
andra saker med dig så att du har blivit
rädd?
• Brukar någon skrika åt dig, säga
nedsättande saker till dig eller
kontrollera vad du gör eller på annat
sätt utnyttja dig?
• Har någon tvingat dig till sexuella
handlingar mot din vilja eller tvingat dig
att bli vittne till sexuella handlingar mot
din vilja?
Varför frågar vi inte?
•
•
•
•
Tror inte att våld är så vanligt
Vet inte hur man ska fråga
Tidsbrist
Föreställningar kring vem som är en misshandlad
kvinna
• Egna erfarenheter
2014-10-02
Hitta information
• NCK, nationellt centrum för kvinnofrid, www.nck.uu.se
• http://plus.rjl.se/fakta
• 1177 Sex och relationer,
”Utsatt för våld eller hot om våld
– Vart vänder man sig?”
• Regionens intranät sök
”Våld i nära relationer”
2016-05-26
Våldsutsatt
- flödeschema för professionella
En kvinna söker på
vårdcentralen för
diffusa smärtor.
Blåmärken på båda
armarna./ En kvinna
med långvarigt
ekonomiskt bistånd
kommer på samtal.
Blåmärken på båda
armarna.
Hur tar jag upp
frågan om hon
varit utsatt för
våld?
Vad bör jag tänka
på?
Om hon svarar ja, vad
kan jag erbjuda/vart kan
jag hänvisa henne?
Kontaktuppgifter länsövergripande
Madeleine Söderberg
Utvecklingsavdelningen
Länsstyrelsen i Jönköpings län
010-223 64 77
Veronica Ottosson
Folkhälsa och sjukvård
Region Jönköpings län
0381-350 38
[email protected]
[email protected]
2016-05-26
