Jan Ove Eriksson
Intervjumetodik
(Företrädelsevis s k samtalsintervjuer)
Avsikten med intervjuer?
Att försöka fånga människors erfarenheter och den mening de intervjuade ger åt den
erfarenheten.
Att försöka fånga de åsikter, attityder, berättelser och livshistorier som människor går och ”bär
på”. Att studera människors upplevelser och fånga deras egna perspektiv.
Att få bakgrundsmaterial för att illustrera och ”levandegöra” ett teoretiskt arbete.
Att i stället för observation eller enkät förvärva kunskap i samtal/dialog med de människor som
skall ”förstås”
Urvalsproblem
Respondenter väljs oftast efter forskarmotiv (strategiskt och ”purposeful sampling”) och
tillgänglighet.
I en kvalitativ intervjuundersökning är slumpmässighet inte nödvändig/möjlig.
Det finns alltid en ”självvalsfaktor” – deltagarna har ett val att delta eller inte (Informerat
samtycke).
Antal respondenter avgörs av mättnadspunkter (då svaren upprepar sig och ett mönster börjar
skönjas).
Intervjusituationen
Intervjuaren, respondenten och mätinstrumentet kan var för sig eller i kombination ge
upphov till fel i den information som erhålls.
A. INTERVJUAREFFEKT
Intervjuareffekt kan definieras som skillnaden mellan det ”sanna” och det observerade värdet,
förorsakade av egenskaper hos intervjuaren. Exempel:
• Ställa frågorna blir fel (ej använda den formulering som anges)
• Göra en bristfällig och/eller felaktig uppföljning av frågor
• Motivera respondenten på ett felaktigt sätt
• Registrera svaren fel och tolka svaren fel
• Genom att, rent allmänt, påverka respondenten
(Samtliga dessa felkällor tenderar att uppstå vanligtvis vid komplicerade frågor)
B. RESPONDENTEFFEKT
Respondenteffekt kan definieras som skillnaden mellan det ”sanna” och det observerade värdet
förorsakade av egenskaper hos respondenten, som man antagit icke skulle påverka mätresultatet.
Exempelvis:
• Minnet (allmänt och att man tenderar minnas sådant som är positivt för en själv)
• Stress i intervjusituationen
• Försvarsmekanismer
• Språket (bristfälligt ordförråd för att förstå frågor/formulera svar
C. INSTRUMENTEFFEKT
Instrumenteffekt definieras som skillnader mellan det ”sanna” och det observerade värdet,
förorsakade av egenskaper hos instrumentet. Exempel:
• Frågornas formulering (språkbruk)
• Ordningsföljden på frågorna
• Typ av frågor (svarsta svarsalternativ – öppna svar)
• Typografi/layout
En intervjuguide (intervjunyckel) används nästan alltid (mot bakgrund av valet av ostrukturerad
intervju/samtalsintervjuformen).
Medvetenhet om att intervjun är inget samspel mellan två jämlika parter.
Ge respondenten en ordentlig bakgrund/orientering före intervjun. Skapa god atmosfär och
”trygghet”. Lyssna uppmärksamt, visa intresse, förståelse och respekt. Utifrån forskningsfrågorna
byggs intervjufrågorna upp tematiskt. Det är den intervjuades ”berättelse” som är viktig –
intervjuaren skall kliva åt sidan och lyssna.
Personligt engagemang är en av metodens styrkor – men också en svaghet/risk! Man måste
förbereda sig på det oväntade och besitta en förmåga att ”anpassa sig till situationen”. Undvik att
pådyvla dina egna uppfattningar/värderingar på respondenten.
Man skall få tillträde till de som skall intervjuas; intervjun börjar i det ögonblick som
respondenten hör talas om projektet.
Skapa en god kontakt med den intervjuade. Inge förtroende – situationen skall vara trygg nog för
att kunna behandla känsliga och kanske kontroversiella ämnesområden. Samtidigt måste man
förmedla att man är en professionell intervjuare. (Balans mellan närhet och distans!)
Lyssna mycket – prata lite! Värdera inte svaren som ges. Tydliggör dock gärna att du vill förstå
den intervjuades erfarenheter etc, men du skall inte ifrågasätta dessa.
Intervjufrågor – del 1
Inledande frågor
”Kan du berätta för mig om …”
Uppföljningsfrågor
”Utveckla!” ”Mm…”
Sonderande frågor
”Kan du berätta lite mer om det här …”
Specificerande frågor
”Vad tänkte du då?”
Direkta frågor
”Vad tycker du om din chef?”
Indirekta frågor
”Hur tror du dina kolleger gör?”
Strukturerande frågor
”Nu skulle jag vilja gå över till frågor om …”
Tolkande frågor
”Du menar således att …” ”Skall jag tolka dig som att
…”
Tystnad
Intervjufrågor – del 2
Ledande frågor:
Tycker inte du att det är rimligt att din arbetsgivare skall kunna beordra dig övertidsarbete mot
din vilja?
Värdeladdade frågor:
Tycker du verkligen att man skall erbjuda kvinnor i Sverige samma sociala förmåner som vi
män?
Prestigeladdade frågor ("Normativa" frågor):
Är du beredd att ställa upp och verka för att alkoholkonsumtionen i landet reduceras?
Hypotetiska frågor:
Om du skulle få möjligheten att få dina kurskostnader betalda (ex böcker), skulle du då acceptera
lägre studiemedel?
Dubbelfrågor:
Är du eller har du varit aktiv idrottsman (kvinna) och i så fall när?
(Dubbel) negation:
Är du emot att läkare inte skall få strejkrätt? Eller än värre: Är du inte emot att läkare inte skall få
säga nej till positiv särbehandling av patienter?
Tids- och rumsprecisering:
Hur ofta och var någonstans har du druckit öl den senaste tiden?
Begreppsoklarhet:
Hur många gånger har du hälsat på släkt och vänner det senaste halvåret?
Hur ofta händer det att du stöter gamla kompisar på fritiden?
För allmän fråga:
Anser du att det var bättre förr?
Frågor som bör undvikas för att de inte ger några vettiga alternativ, eller för att
man som respondent känner sig illa berörd att behöva svara dem:
Begår du fortfarande brott?
Alltför omfattande fråga:
Bostadsstandard har delats upp i modernt och omodernt boende. Enligt bostadssaneringslagen
(SFS 1973:531) står det att bostadslägenhet skall anses ha lägsta godtagbara standard om den är
försedd men anordningar i lägenheten för:
D. kontinuerlig uppvärmning
E. kontinuerlig tillgång till varmt och kallt vatten för hushåll/hygien
F. avlopp för spillvatten
G. personlig hygien, omfattande toalett och tvättställ samt bad/dusch
Kan du mot bakgrund av detta, sägas ha lägsta godtagbara standard?
Kvalitetskriterier vid intervjun
Omfattningen av rika, specifika och relevanta svar från respondenterna
Korta intervjufrågor men långa intervjusvar
Möjlighet till viss tolkning under intervjuns gång. Förmåga till uppföljande frågor.
Frågan om generaliserbarhet?
Målet för generalisering är att utifrån respondenterna försöka fastställa det typiska, det allmänna,
det vanliga.
En vanlig kritik av kvalitativa intervjuundersökningar (kvalitativa studier över huvudtaget!) att
det inte går att generalisera resultaten. (Enbart ”substantiell teori”)
Alternativet kan vara att göra intervjuerna så ”djupa” som möjligt, där representativitet och
generaliserbarhet ersätts av ett övertygande igenkännande av erfarenheter och mönster.
Vad kommuniceras metodmässigt?
Beskriv intervjusituationen och berätta om vad som gjorts för att erhålla data från
respondenterna.
Redovisa hur urvalet har gjorts.
Redovisa vilka frågor som ställts. (Frågeformuläret som bilaga)
Redovisa eventuellt vilka instruktioner som respondenterna fått.
Redovisa arbetsgången vid analysarbetet (Transkribering, kodning och likn)
Sammanfattning - en checklista inför en kvalitativ intervjuundersökning
Hur många intervjuer behöver jag göra? Hur många kan jag förmå mig göra?
Urval – vilka skall intervjuas? (Relaterat kön, etnicitet, ålder etc – urvalsparametrar)
Skall intervjuerna bandas? Transkriberas?
Var genomförs intervjun?
Risk för etiska problem?
Hur skall intervjuerna analyseras?
Skall transkribering och tolkning presenteras för respondenten?
Skall man följa intervjuguiden eller följa upp ”uppslag” som kommer under intervjuns gång?
