Hur får vi en jämställd (kris)kommunikation?
Vad är jämställd kommunikation och vad kan vi göra för att få ett
genusperspektiv i arbetet?
Monica Forsman,
Särskilt sakkunnig i jämställdhet
Länsstyrelsen Västerbotten
[email protected]
010-2254316
Varför jämställdhet?
Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och
för den enskilda människans frihet och värdighet
Regeringsformen första kapitlet 2§
Svensk språkpolitik
Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Motverka språkbruk
som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor
Definitioner, vad är…
Genus: En persons sociala kön. Begreppet används för att beskriva de kulturella och
sociala förväntningar som finns på kvinnor och män.
Kön:
Biologiskt kön: Bedöms utifrån könsorgan, kromosomer och hormonnivåer i
kroppen.
Socialt kön: Se genus.
Könsidentitet: Ett begrepp som beskriver det kön en person identifierar sig med
eller känner sig som.
Juridiskt kön: Det kön som står i passet och som i Sverige framgår av näst sista
siffran i personnumret. Alla personer har ett juridiskt kön. I Sverige finns det två
juridiska kön: man och kvinna. Om en person gör en könskorrigering kan det
juridiska könet bytas.
Könsuttryck: De attribut vi använder för att uttrycka kön utifrån rådande
könsnormer. Det kan vara kläder, frisyr, smink, kroppsspråk och språkbruk.
Jämställdhet
Jämställdhet är ett politiskt begrepp som betonar jämlikhet mellan könen.
Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter,
rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.
För att det ska råda jämlikhet krävs jämställdhet.
Kvantitativt jämställdhetsarbete - innebär en strävan efter en jämn könsfördelning
och/eller inom ramen 40/60.
Kvalitativt jämställdhetsarbete – där står kvinnors och mäns villkor i fokus. Det
handlar om att uppmärksamma attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar
kvinnors och mäns möjligheter, skyldigheter och rättigheter.
Gruppen kvinnor eller gruppen män är inte homogena. Alla har inte samma
livserfarenheter eller levnadsvillkor. Flera maktordningar kan samspela.
Jämställdhetspolitiken
Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv
Delmål 1. En jämn fördelning av makt och
inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och
möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare
och forma villkoren för beslutsfattandet
Delmål 2. Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter i
fråga om utbildning och betalt arbete som ger
ekonomisk självständighet livet ut
Delmål 3. En jämn fördelning av det
obetalda hemarbetet och
omsorgsarbetet.
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för
hemarbetet och ha möjlighet att ge och få
omsorg på lika villkor
Delmål 4. Mäns våld mot kvinnor ska
upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha
samma rätt och möjlighet till kroppslig
integritet
Kommunikation
Kommunikation handlar om att nå fram – jämställd kommunikation
innebär att nå fram utan att återskapa och befästa traditionella
föreställningar om kvinnor och män.
Allt är kommunikation
All kommunikation sker på mottagarens villkor
Kommunikation påverkar
Jag påverkar
Genusperspektiv i krisberedskapsarbetet och i
kriskommunikationen
Före, under och efter kris – vad är ett genusperspektiv då?
Vart finns kvinnor och män i processen?
Vilka identifierar risker?
Vem/vilka påverkas av dessa risker?
Vad får det för konsekvenser?
Hur når vi den målgruppen?
Vilka ingår i krisorganisationen, vilka positioner/arbetsuppgifter har dessa
personer?
Hur påverkar det upplägget av arbetet och kommunikationen?
Behövs ett genusperspektiv i krishantering?
Könssegregering i krisorganisationen/krisledningsorganisationen. Vertikal och
horisontell
Marginaliserade grupper drabbas hårdare av konsekvenserna av katastrofer.
Socioekonomiska skillnader har betydelse.
Kvinnor är överrepresenterade i dödsfall som följer av drunkning under
översvämningar och tsunamis.
Hem och omsorgsansvar inverkar
Läskunnighet
Riskbenägenhet
Kommunikation och beslutsfattande har betydelser för människors
handlingsmönster.
I
Genus i risk- och krishantering
Vad räknar vi som ett hot/risk
Vem/vilka är involverade i hot/risken
Hur hanteras krisen när den händer?
Vem/vilka hanterar följderna av kriser och olyckor?
Exempel: Trafikolyckor
Kan vi könskoda?
Jämställd kommunikation – hur göra?
• Målgrupp
• Könsstereotyper
• Representation
• Text
• Bild
Målgruppsanalys
Vem ska ni nå?
Vem är min målgrupp?
Vad vet vi om målgruppen?
Finns det målgrupper som påverkas olika av kriser? Ex
Dammbrott
Naturkatastrofer
Elavbrott
Storm
Social oro
Hur träffar ni rätt målgrupp?
Målgrupp
Kvinnor och män finns på olika platser i samhället och har olika medievanor. Vi
behöver anpassa kanalval och budskap beroende på målgruppens könsfördelning
(ålder)
Vem riktar sig kommunikationen till?
Är målgruppen blandad eller domineras den av något kön?
– titta på kvinnors och mäns behov.
På vilket sätt arbetar ni idag med budskap, tilltal och kanal utifrån
könssammansättningen?
Vilka kanaler behöver vi använda? Använder målgruppen de befintliga
kanalerna?
Könsstereotyper – hur framställs kvinnor och män i text och
bild?
Könsstereotyper – genussystemet, dvs isärhållandet mellan kvinnor och
män, återskapas genom hur vi talar om och beskriver oss själva och
samhället.
• Hur framställs kvinnor och män, i text och bild?
• Vilken roll tilldelas kvinnor respektive män?
• Vilka föreställningar om kön förmedlas medvetet eller omedvetet i
texter, bilder och åsikter som möter oss?
• Bilder – förmedlar och skapar värderingar och normer
• Analysera bilder och text utifrån utifrån aktiv –passiv, subjekt- objekt,
vem agerar, står i centrum m.m.
Representation – vem syns och vem säger vad?
Det demokratiska grundvillkoret, att kvinnor och män har samma rätt
till det offentliga rummet, samma rätt att ta plats, synas, påverka och
uttala sig om olika saker.
Vems syns?
Vem får uttala sig under en pågående kris?
Vem görs till expert?
Vem säger vad?
Bilder
• Vad ska bilden förmedla? Vad vill vi säga
med bilden?
• Vad säger era bilder om kvinnor och män?
Bilder – att tänka på
• Vad fångar din uppmärksamhet
• Hur kopplas rubrik till bild?
• Finns både kvinnor och män representerade på bilden/bilderna? Vilka
kvinnor och män syns – finns en spridning utifrån ålder, hudfärg/ hårfärg,
funktionsförmåga? Är alla tydliga kvinnor eller män?
• I vilken miljö/miljöer är bilder tagna? Ute, inne, hemmiljö, arbetsmiljö?
• Vad gör personen/personerna på bilden? Är hen aktiv eller passiv? Poserar
personen? I så fall på vilket sätt?
• Är personer namngivna? Med för- och efternamn?
• Var finns personer i förhållande till kameran? På avstånd, nära, fotat
ovanifrån eller underifrån?
• Vilka framställs som objekt att betrakta eller som handlande aktiva subjekt?
Att jämställa en text
1. Synliggör texten både kvinnor och män?
- Gör aktiva val när det finns möjlighet, eftersträva balans i
könsfördelning
- Ge kvinnor och män lika stort utrymme
Rikta texten/beslutet till både kvinnor och män
2. Framställs kvinnorna och männen på ett nyanserat sätt i
texten?
- Uppge bara kön om det är relevant i sammanhanget
- Undvik stereotypa beskrivningar
- Undvik att könsbestämma när det inte är nödvändigt = använd
könsneutrala personbeteckningar
- Undvik slentrianmässig användning av ”kvinnlig” och ”manlig”
3. Tar texten upp relevanta könsaspekter?
Världen är inte könsneutral, det kan finnas motiv till att lyfta fram
könsrelaterade aspekter
Exempelvis könsuppdelad statistik för att synliggöra både kvinnor och
män
En artikel om löner inom olika yrken – tar den upp att det finns
skillnader mellan kvinnor och män?
En rapport om miljö/hållbar utveckling – tar den upp skillnader mellan
kvinnor och män gällande exempelvis
miljöförstöring?
Ordspråk och uttryck
Vad säger vi egentligen?
Att köra som en kärring
Karl för sin hatt
Ta det som en man
Att gråta som en liten flicka
Visa stake
Bra karl reder sig själv
Språk avspeglar och formar samhället.
Språk är makt!
Övning beteckningar
Riksdagsman
Tjänsteman
Fröken
Kassör/kassörska
Brandman
Fackman
Tips och råd
Fundera på om det är möjligt att skriva om en text, ex:
• Upprepning av huvudord (läraren, besökaren, osv)
• Omskrivning till plural, de, dem, dom
• Dubbla pronomen, hon eller han
• ”Den som…”
• Direkt tilltal, du
• Könsneutralt pronomen, hen, den, en
• Könsneutrala beteckningar
Låt inte alltid det manliga ordet komma först i ordpar, ex:
Hon och han istället för Han och hon
Kvinnor och män istället för Män och kvinnor
Om kön behöver framhävas, använd formuleringen kvinnor som är eller män
som är, ex:
Kvinnor som är skogsägare istället för kvinnliga skogsägare
Tips och råd
Uppmärksamma hur kvinnor och män beskrivs, ex:
• Utifrån yrke eller utifrån roll som fru/man eller förälder?
• Som aktiv eller passiv?
• Med endast förnamn, både för- och efternamn eller endast
efternamn?
Både män och kvinnor ska springa, hoppa och ha namn!
Kom också ihåg:
Bilder
Illustrationer
Färger
Tack!
Tips;
Gävle kommun
Schysst!
Genusfotografen
Jämställ.nu
