NU-sjukvården
Barium.ID: 28128
Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik
Version: 1
Innehållsansvarig: Inger Jakobsson, Barnsjuksköterska, Avdelning 23 (ingja6)
Giltig från: 2016-06-27
Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt, Verksamhetschef, Barn- och ungdomsklinik gemensamt (ulrma6)
Giltig till: 2018-06-27
Rutin
Sondmatning och sondsättning
Bakgrund
Nasogastrisk sond är förstahandsalternativet när enteral nutrition ska tillföras
under begränsad tid.
Sondsättning och sondmatning skall göras enl. Socialstyrelsens anvisningar
Inläggning av sond ska vara en läkarordination som ska utföras av sjuksköterska.
Sondmatning ska normalt utföras av sjuksköterska men kan delegeras till annan
yrkeskategori som saknar formell kompetens men har reell kompetens.
Avdelningsföreståndare ger delegering. (1)
Inläggning av sond ska dokumenteras i journal
Föräldrar kan efter noggranna instruktioner och under kontroll av ansvarig
sjuksköterska sondmata sitt barn. Barn kan behöva sondmatas under en längre tid
i hemmiljö av föräldrar.
Se PM om sondmatning i hemmiljö
Val av sond
Vi använder idag säkerhetssonder med speciella sprutor för att minimera risk för
förväxling med andra infarter.
Har patienten fler än en infart ex CVK eller venport ska infarterna märkas för att
undvika förväxling.
Vid val av sond utgår man från material som styr hur länge sonden kan ligga och
konsistensen på maten som ges. För att tolereras så väl som möjligt bör
näringssonderna vara så mjuka och tunna som möjligt för att undvika irritation i
halsen.
Polyuretansond kan sitta i 1 månad
Silikonsond kan sitta 3-6 mån
Sondstorlek till olika ålder och beroende på vilken mat som barnet ska ha
CH 5
CH 6
CH 8
Nyfödda till 4 månad -
Bröstmjölk, BabySemp 1,Pregestemil,
Neocate, Altera
Nyfödda till skolbarn beroende på sondmat – BabySemp 2,
Välling 1, Nutrini, Elemental
6 mån – uppåt Nutrison
1 (5)
Papperskopior gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 28128
NU-sjukvården
Rutin
Sondsättning och sondmatning
Sondinläggning
Förbered barnet och förälder, visa sonden och förklara dess funktion,
ev ge Midazolam vb, enl läkarord.
Undvik att barnet nyss ätit och magsäcken är full
Var två personer som hjälps åt under sondsättningen
Ta fram allt som behövs
-Sond
- Lackmuspapper
-Tunn Duoderm att fästa på kinden under sonden
-Tejp att fästa sonden med över Duoderm och sond
-Spruta 2ml
-ett glas vatten att dricka undet sondsättning om pat är stor nog att medverka och
ej fått Midazolam
-sockervatten, ev napp till små barn
-Stetoskop
Mät hur långt ned man ska lägga sonden, från bröstbenets nedre del gå bakom örat
fram till nästippen, markera längden på sonden med tejp först.
Efter man vet den ligger rätt markeras den med penna som är permanent, då kan
man sedan se om sonden flyttat sig.
Se till att patienten sitter eller halvligger bekvämt. Om patienten inte är vaken
eller inte har intakt sväljningsfunktion kontrolleras med läkare om läkare eller ssk
ska sätta sonden, särskild försiktighet vid neurologiska bortfallssymptom (2).
1. Lägg bedövningsgel eller annan gel på sonden.
2. För in sonden genom näsborren längs nedre mediala näskaviteten, den ska vika
ned mot epifarynx och inte gå uppåt mot ögonen.
3. När sonden når svalget böjs huvudet framåt och be patienten svälja om det går.
Man kan underlätta sväljningen genom att ge pat små klunkar kallt vatten att
svälja samtidigt som sonden matas ned i magsäcken. Forcera aldrig då det finns
risk för skador på matstrupen.
4. När sonden förts ned till markerad längd kontrolleras läget med lackmuspapper.
Aspirera upp magsaft och droppa på ett lackmuspapper. Magsaft ger utslag med
rosa på lackmuspapper. pH ska vara 4 eller lägre vid korrekt position i magsäcken
Observera att personer som står på syrahämmande medel kan påverka utslaget på
lackmuspapper till att bli mer basiskt
2 (5)
Papperskopior gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 28128
NU-sjukvården
Rutin
Sondsättning och sondmatning
5. Om magsäcken är tom får man inte upp någon magvätska, man kan spruta ned
luft och lyssna med stetoskop att det kurrar i magen när luften sprutas ned. Låt
sonden vara öppen och låt barnet ändra kroppsläge och dricka lite (om det inte fått
Midazolam) och pröva sedan igen med lackmuspapper.
Hörs ett rapliknade ljud från munnen ligger sonden fel och behöver korrigeras.
Var uppmärksam på patientens reaktion, be patienten gapa för att se om det finns
knickbildning eller en slynga av sonden i svalget
Om patienten blir cyanotisk börjar hosta eller påverkas på annat sätt dras
sonden ut
Vid osäkerhet om sondens läge ska den kontrolleras med röntgen detta gäller
speciellt patienter med nedsatt reflexförmåga
Fäst sonden så nära nästippen som möjligt, viktigt att den fixeras så det inte
uppstår tryckskada.
Mediciner
Medicin kan ges i sonden i flytande form eller krossade tabletter uppblandat med
vatten till en flytande konsistens. .Spola efter med vatten direkt så det inte blir
stopp i sonden. Se Apotekets förskrifter om vilka mediciner som kan krossas (3)
Dietist
Ansvarar efter remiss/förfrågan från vårdavd för ordination och förskrivning av
sondnäring
3 (5)
Papperskopior gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 28128
NU-sjukvården
Rutin
Sondsättning och sondmatning
Sondmatning
Titta efter markeringen på sonden så den inte ändrat läge.
Har barnet kräkts kontrolleras läget (2)
Inför varje matning kontrolleras läget med lackmuspapper eller kurrprovet. Spruta
ned 5-10 ml luft samtidigt som du lyssnar efter bubblande/kurr ljud i magsäcken.
Aspirera lätt med en 2 ml spruta annars kan sonden vika sig i magsäcken.
Blir det vacum när du aspirerar har sonden troligtvis fastnat i magslemhinnan,
spruta ned luft och låt sonden vara öppen, ev dra upp sonden lite för att sedan sätta
den i rätt läge igen.
Basiskt utslag på lackmuspapper kan bero på vatten i sonden, spruta ned lite luft
och försök igen.
Sonden kan även ha glidit ned i duodenum, då behöver den justeras genom att
man drar upp den någon centimeter och kontrollerar med lackmuspapper, obs
markeringen på sonden vid näsan
Vid sondmatning skall man iakttaga aseptisk teknik för att förhindra
bakteriekontamination av näringslösningen
Noggrann handhygien - tvätta och sprita händerna
Sondmat förbereds och iordningsställs på avdelningsköket
Sprutor till sondmat är engångs förutom sprutor för kontroll av sondläge och för
vatten som kan återanvändas 1 dygn
60 ml sprutor återanvänds 1 dygn, Skölj ur och diskas i maskin.
Sondmat som blandas på avd får hänga fyra timmar därefter blandas ny mat
och nytt aggregat kopplas
Sondmatningsaggregat som kopplas till steril förpackning kan hänga 24 timmar
vid kontinuerligt matdropp.
Stängs droppet av och kopplas bort ska skyddshylsan sättas på aggregatet Det kan
vara bortkopplat max två timmar innan det sätts på igen. Spola då ur några ml
näringslösning innan påkoppling(4)
Kopplingar är patientbundna. Förvaras i burk med vatten efter användning. Kokas
innan ny användning. Kontrollera att de är rena efter kokning
Avlägsnande av sond
Stäng sonden för att undvika att kvarvarande vätska hamnar i luftstrupen. Dra
försiktigt upp sonden. Återanvänd den inte
4 (5)
Papperskopior gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 28128
NU-sjukvården
Rutin
Sondsättning och sondmatning
Referenser
1. SOSFS 1988:25 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
2. Vårdhandboken – administrationsvägar, skötselråd och omvårdnad,
sondinläggning
3. Apoteket- En förteckning med kommentarer över tabletter/kapslar som måste
eller bör sväljas hela
4. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdhygien, PM Enteral Nutrition
5 (5)
Papperskopior gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!