Sociologi. Individen och den skapade identiteten. Kap. 2
Vi skapar vår identitet i förhållande till andra.
Hur blir vi egentligen dem vi är?
Socialisation.
Vårt samhälle bygger på att vi från generation till generation för vidare
traditioner, språk, kunskap, kultur och mängder av annat som lagras inom oss.
Det kallas ”Socialisation”
Ett barn vet inte att en lampa kallas för just lampa eller att man använder gaffel
när man äter. En hel mängd olika saker måste läras in för att det ska fungera i
samvaron med andra människor.
Uppgift:
Fundera över dig själv och försök att hitta exempel på sådant i din person som
du kan koppla till din socialisation.
Vad i mänskligt beteende är biologiskt och vad är socialt, tror du?
Agenter
Vem är det som lär oss allt?
Agenter är de människor som på olika sätt lär oss seder, språk, normer och allt
som gör dig till en social människa.
Socialisation är en livslång process. Man blir aldrig för gammal för att lära sig
saker.
Uppgift. Hur hälsar man i olika kulturer?
Primär, sekundär och tertiär socialisation.
Primär socialisation.
Det är det första sättet som vi socialiseras på i livet. Familjen är de primära
socialisationsagenterna. Det är föräldrar, syskon, mor-och farföräldrar och andra
närstående som socialiserar barnet de första åren. De tillbringar stor tid med
barnet och förklarar vad som är rätt och fel i samhället. Barnet socialiseras i
interaktion med andra.
Sekundär socialisation.
Barnet växer upp och lämnar familjen under delar av dygnet. I lekparken träffar
barnet andra barn och deras föräldrar. I skolan möter barnet andra barn och
lärare. Det kallas sekundär socialisation och lärare och kamrater kallas
sekundära socialisationsagenter.
Tertiär socialisation.
Vi påverkas och formas starkt av medierna runt omkring oss. Medierna ger oss
bilder och uppfattningar om saker som vi inte upplevt i verkligheten. T. ex en
dokumentär om barnhemsbarn i Kina.
Vi vet ganska mycket om vår omvärld genom de bilder vi fått genom olika
medier. Medierna har makt att forma våra världsbilder.
Medierna talar också om hur vi ska se ut, klä oss och hur smala vi ska vara.
Mediernas budskap kan kollidera med budskap som du tidigare lärt dig. T. ex
med familjens värderingar om utseende. Detta kallas dubbel socialisation.
Uppgift:
Vilka är dina primära agenter?
Vilka är dina sekundära agenter?
Hur formas du av olika medier?
Gör uppgift 12 s. 60.
Teori Symbolisk interaktionism.
Symbol: tecken, bild eller logotyp som representerar något.
En symbol kan vara ett bilmärke, ett organisationsmärke. Det kan också vara ett
ord eller en gest.
Vi människor har gjort någon slags social överenskommelse om vad saker och
ting ska heta och vad vårt kroppsspråk står för. Orden och språket är skapade av
oss och av vår kultur. Orden blir symboler.
Ordet katt är en symbol som representerar ordet katt. Om dina ögonbryn åker
ned symboliserar det att du är arg. Att sätt upp ett finger symboliserar för oss ”
fuck you”.
Allt detta behöver vi inte öva på för att lära oss. Det präntas in genom
socialisationen, allt vi lär oss i vårt förhållande till andra.
Interaktionism. Handlar om att vi agerar handlar i förhållande och tillsammans
med andra människor. Hur vi samspelar med andra.
När vi möter alla dessa symboler krävs det att vi tolkar dem och handlar på
samma sätt som andra.
Tex. Hur vi spelar fotboll, hur vi sätter oss i klassrummet, hur man står i kö eller
hur man hälsar handlar om att man definierar situationen på samma sätt som
andra.
Genom att tillsammans, med andra människor, definierar situationer skapar vi
vår världsbild. Alltså hur vi ser på världen och vad vi har för värderingar.
Vi kan skapa om vår världsbild under det liv vi lever. Människor som levt i
diktatur och som plötsligt hamnar i en demokrati måste omforma värderingar
och handlingssätt.
Vår sociala identitet.
Beskriver dig själv och vem du är! Hur du har blivit den du är och vilka sociala
relationer du har. Du har olika positioner och roller som tillsammans skapar din
identitet.
Fundera på vem du är. Skriv ett kort CV.
Position, förväntningar och roller.
Gör en lista på alla människor du träffat idag. Vilken relation har du till dessa
människor.
Vi ingår i flera grupper och i varje grupp har vi en position ( ställning).
I förhållande till de andra. Barn/ förälder, Kamrat/ kamrat, elev/ lärare,
fotbollsspelare/ fotbollslaget.
Gruppen har förväntningar på dig som medlem och bryter du mot
förväntningarna får du en sanktion, en bestraffning.
Ge exempel på sanktioner i olika grupper.
Roller. Rollteori.
Förväntningarna gör att man spelar olika roller i olika grupper. Genom olika
roller skapas vår identitet.
Gå tillbaka och se hur du beskrivit dig själv. Synliggör de olika roller som du
spelar.
Vår identitet kan påverkas av att en roll tar slut. När du flyttar hemifrån. Om du
blir arbetslös. När du måste byta skola.
Har du förlorat en viktig roll någon gång? Hur upplevde du det?
En konflikt mellan dina olika roller kan uppstå t.ex om du tvingas välja mellan
två grupper. Du vill vara med kompisar en fredagskväll men familjen vill att du
ska vara hemma och umgås.
Om du bryter mot en roll uppstår en rollkonflikt. Du mår dåligt och du får en
sanktion. Det kan vara både inre och yttre.
Teori. Det dramaturgiska perspektivet.
Det dramaturgiska perspektivet kompletterar rollteorin och beskriver hur vi
presenterar oss i olika sammanhang. Hur vi spelar våra roller.
Bakre region
Främre region
Tänk dig att du befinner dig hemma. Hemmet består av en främre och en bakre
region. I den främre regionen umgås du med familjen och du förväntas vara på
ett speciellt sätt. Den bakre regionen är ditt rum där du kan slappna av och vara
dig själv.
Man vill göra olika intryck beroende på var man befinner sig. För att lyckas
spela vår roll och övertyga vår publik använder vi oss av något som kallas för
intrycksstyrning. Vi vill med språk, klädsel och gester göra intryck.
En främre region kan vara en fotbollsplanen där du spelar med laget och har
publikens och motståndarnas förväntningar, det bakre regionen är omklädningsrummet där du spelar en annan roll.
Vilken är din bakre region. Där du kan slappna av och vara dig själv?
Spegeljaget och stämplingsteorin.
Den självuppfyllande profetian. Du blir den andra säger att du är. Du ser dig
själv i andras ögon.
Om man upplever sig dålig inom ett område kan upplevelsen bli verklighet.
Genom hur andra människor uppfattar oss får vi etiketter eller stämplar på oss.
Stämplingsteorin beskriver också hur människor som avviker från normalt
beteende stämplas med olika sociala etiketter. Den kriminella stämplas som
brottsling.
Kan du hitta exempel på när du eller andra i din omgivning fått stämplar på
sig?
Hur har dessa påverkat dig?
