Kardiovaskulär magnetisk resonanstomografi = Hjärt

Kardiovaskulär magnetisk
resonanstomografi
= Hjärt-MR = CMRI
MR-kameran.
I Lund 1,5 Tesla för hjärta barn och vuxna.
3 Tesla ej i klinisk rutin
Bo Hedén
Hjärt-MR-Gruppen,
Klinisk fysiologi, BFC
Skånes Universitetssjukhus i Lund
bh 20130125
Ytterligare utrustning
Vad behövs för hjärt-MR ?
Infusions
pump
Gradientspolar
i 3 plan
Magnet
Hörlurar
Patient
ringklocka
Patientbrits
Flyttbart
underrede
Hjärtspole
Möjlighet till övervakning, sjuka patienter,
narkos och/eller belastning i kameran.
Övervaknings
Personal/anhörig
Säkerhet och observanda
• Pacemaker eller ICD (intrakardiell
defibrillator)?
Andnings
indikator
Blodtryck
• Implanterade främmande material, klaffar och
kärlproteser, kärlclips, stentar etc?
Sa-02
Vektor-EKG
1
Olika sekvenser aktuella vid hjärt MR
Säkerhet och observanda
T1
T2 STIR
First pass Gd
• Arytmi? Relativt vanligt bland hjärtsjuka.
- Uttalad arytmi ger svårigheteter med optimal bildkvalitet,
flödesmätning mm..
- Ibland behövs extra övervakning och
defibrilleringsberedskap.
• Hjärtinsufficienta och ev lungsjuka
- kan ha andnöd, svårt att ligga ned, svårt hålla andan.
- kissnödig pga diuretika. (fm)
Cine
Tag
DE “scar”, görs
med kontrast.
Cardiac MRI group
Lund University Hospital
Olika sekvenser,
Perfusion
Olika sekvenser
Flödesmätning
MR, styrka s.k. ”volymflöden”
Angio,
timing av bolus
2
Hjärt - MR
Problem 1:
Rörelse ger bildartefakter. Hjärtat slår = rörelse
Lösningen:
EKG ”kompenserar” för rörligheten
av hjärtat i hjärtcykeln
EKG ”styr” insamlingen
Problem 2:
Rörelse ger bildartefakter. Andning = rörelse
1 2 3 4 5 6
1 2 3 4 5 6
1 2 3 4 5 6
Lösningar:
Insamlingen över n hjärtslag ger 6 stillbilder (vanl ca 30)
s.k. gate-ad undersökning
Kan presenteras som cine dvs en filmsekvens
• Andhållning ”breath hold” under bildtagningen
• Samla in informationen flera gånger och
medelvärdesbilda bort rörelsen
• Navigatorteknik (ta bilder upprepade gånger i ett
bestämt andningsläge vid fri andning)
Coronar/Frontal
Sagittal
Transversal/Axial
Funktion
• 3D-täckning
• Alla plan möjliga, men måste väljas vid
undersökningstillfället
Anatomiska bilder för översikt, lägga us-fält, till och frånförande kärl,
extrakardiella avvikelser, angio, tumörer, perikardbedömning
missbildningar.
Netter
3
Bildinsamlingen sker i hjärtats olika plan,
tvärsnitt och längssnitt
Mätning av
Tvärsnitt
(SA)
Längssnitt,
sagittalt,
2 ch
Längssnitt,
4 ch
Längssnitt
3 ch
EDV
ESV
SV
LVEF
LV massa
Regional rörlighet
Regional förtjockning
Bas
Apex
Diastole
Systole
Hjärt-MR-gruppen i Lund
Mätning av
EDV
ESV
EDV-ESV = SV
EDV-ESV = LVEF
LV massa
Regional rörlighet
Regional förtjockning
Kortaxelsnitt (SA) – frisk frivillig
EDV
Bas
Apex
Diastole
Systole
Kortaxelsnitt (SA) - patient
Flöde
Faskodad hastighetsmätning med MRI
• Cardiac output
• Shunt värdering (QP/QS)
• Regurgitationsfraktion vid klaffinsufficienser
• Coarctatio aortae, kollateralflöde mm
• Kärl/klaff stenoser
• PDA (”ductus Botalli”)
• Lungblodflöde
Cardiac MRI group
Lund University Hospital
4
Flöde i aorta
Flöde i aorta
F (medelflöde) = v x A
v = medelhastighet
A = kärlarea
Flöde (ml/s)
80
60
40
20
0
5
155
305
455
605
755
905
1055
-20
Tid (ms)
Cardiac MRI group
Lund University Hospital
Cardiac MRI group
Lund University Hospital
Beräkning av mitralisinsufficiens
och tricuspidalisinsufficiens
• Aorta slagvolym (AoSV): 90 ml
• Vänsterkammarens VkSV = 110 ml
• VkSV minus AoSV = 110 - 90 = 20 ml
= mitralisinsufficiens (om ej VSD)
=> 20/110 = 18 %
• Motsvarande för Högerkammarens SV minus
pulmonalis SV ger tricuspidalisinsufficiens
Cardiac MRI group
Lund University Hospital
Beräkning av cardiac output (CO)
samt QP/QS
• Cardiac output vänsterkammaren =
SV x HF = t.ex. 90 x 70 = 6,3 l/min = QS
• (motsvarande på höger sida) = QP
• QP/QS = CO pulm/CO aorta (normalt <1,0-1,1)
Viabilitet/infarkt/fibros
 Infarktbedömning (utbredning,
transmuralitet och lokalisation)
 Hibernering
 Före revaskularisering
 Differentialdignostik ischemisk/icke
ischemisk kardiomyopati.
 Myokardit, inlagringsärr mm
• > 1,2 vid t.ex. ASD, VSD m fl shuntvitier.
5
Distribution of extracellular
tracers
Viabilitetsundersökning
Normal myocardium
• Görs med Gadoliniumbaserat kontrastmedel
för att erhålla maximal kontrastskillnad
mellan viabelt och fibrotiskt myokard.
S.k inversion recovery/delayed
enhancement sekvens.
Ischemic injury
Capillary
RBC
Cell
Extracellular tracers
Edema
(Gd-DTPA-BMA / 99mTc-DTPA)
Arheden et al. Radiology; 2000
Kontrastförstärkt MR
Efter kontrastinjektion försöker man
få signalen från viabelt myokard så
låg som möjligt, ”nollad” dvs svart
på bilden.
Viabel
vävnad
Subendokardiell
infarkt
Transmural
infarkt
Infarcerade
papillarmuskler
Slut !
6