Grimstofta
Förskoleenhet
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
för
Tofta förskola
Enligt diskrimineringslagen
(2008:567)
samt
Skollagen
(SFS 2010:800)
Upprättad september 2011
Reviderad Mars 2012
1
Innehållsförteckning
Vad säger lagen?....................................................................................................................... 3
Definitioner av ord och begrepp. ............................................................................................ 3
Vilka är diskrimineringsgrunderna? ..................................................................................... 4
Ansvarsfördelning. ................................................................................................................... 4
Vem bevakar så att lagarna följs? .......................................................................................... 5
Konkreta mål för 2010–2011. .................................................................................................. 6
Utvärdering av målen för 2010-2011. ..................................................................................... 6
Kartläggning och slutsats inför 2011-2012............................................................................. 6
Konkreta mål för 2011-2012.................................................................................................... 7
Handlingsplan – om det otillåtna skett. .................................................................................. 8
Att bibehålla planen levande. .................................................................................................. 9
Personal, barn och vårdnadshavares kontinuerliga delaktighet i planen........................... 9
2
Vad säger lagen?
Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta, dels i
gällande skollag (SFS 2010:800), dels i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör
utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i
arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.
Tillsammans förbjuder diskrimineringslagen och skollagen diskriminering och kränkande behandling.
De kräver att all skolverksamhet:
arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
arbetar målinriktat för att förebygga trakasserier och kränkande behandling av elever
utreder trakasserier eller andra kränkningar som äger rum i eller i samband med verksamheten
och åtgärdar det som har hänt.
varje år upprättas en plan mot diskriminering och kränkande behandling med en översikt över
de insatser som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever
eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och
förhindra trakasserier.
Lagarna har stöd i Lpfö 98/10, läroplan för förskolan.
Exempel på mål under rubriken Normer och värden:
Lpfö 98/10 – ” Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har
lika värde oberoende av sociala bakgrund, oavsett kön etnisk tillhörighet, religion, eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning…”
Läs mer på www.skolverket.se under Lagar och regler vidare under Läroplaner.
Definitioner av ord och begrepp.
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika
rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se
indirekt diskriminering.
Diskriminering är att ett barn eller en elev, eller en särskild grupp, behandlas sämre än andra utifrån
skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. I förskolan/skolan är det bara huvudmannen
(familjenämnden) eller personalen som kan diskriminera eftersom det krävs någon form av makt för
att kunna missgynna någon på det sättet att det blir diskriminering. Det finns direkt och indirekt
diskriminering.
Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av ett barn eller en elev som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel inte neka att ta emot en
elev på grund av dennes sexuella läggning.
Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan finnas regler som
verkar neutrala men som utifrån diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande effekt. Om
exempelvis alla barn/elever serveras samma mat diskrimineras i praktiken de elever som av religiösa
skäl behöver annan mat.
Instruktioner att diskriminera är när någon får order eller instruktioner att diskriminera någon enligt
ovan och som lämnas åt någon som står i lydnads eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern
eller instruktionen.
Mobbning är när en person upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från
en eller flera personer. (Professor Dan Olweus` definition)
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barn eller elevs värdighet. Både personal
och barn/elever kan göra sig skyldiga till detta. Kränkande behandling kan vara:
Fysisk (slag knuffar)
Verbal (hot, svordomar, öknamn)
Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
3
Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på olika
webcommunitys)
Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning är en form
av kränkande behandling.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en individs värdighet och som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder, kön, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Tillrättavisning för att upprätthålla ordningen och följa förskolans och skolans regler är inte vare sig
mobbning, trakasserier eller kränkande behandling, så länge den görs utifrån en god människosyn.
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Barn, den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorgen enligt skollagen.
Elev, den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen, samt ungdom inom korttidstillsyn.
Personal, alla anställda eller uppdragstagare inom verksamhet kring omsorg och utbildning.
Vilka är diskrimineringsgrunderna?
Kön: att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig med sin biologiska
könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet: det nationella eller etniska ursprung, den hudfärg eller liknande, som en person
har.
Funktionshinder: betyder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder.
Ansvarsfördelning.
Förskolechef har som huvudman ansvar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja de
ändamål som lagarna anger. Förskolechef ansvarar även för att ett värdegrundsarbete blir en del i
helheten i arbetet med de nationella målen. En årlig plan upprättas och ska innehålla en redogörelse
för insatser som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn och elever. Det ska
också tydligt framkomma vilka insatser som avses att påbörjas eller genomföras under kommande år.
En redovisning av hur de planerade insatserna genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Ansvaret vilar även på förskolechef att all personal som arbetar i förskolan/skolan får del av planen.
Personal har egenansvar att sätta sig in i lagen och dess innebörd. Personal med pedagogiskt uppdrag
ska aktivt och medvetet ta ansvar för så väl mål som riktlinjer i läroplanen Lpfö 98/10.
Barn ska utifrån sina förutsättningar ges möjligheter att uttrycka sina tankar och åsikter om sina
upplevelser.
Elev har en viktig betydelse för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både andra
elever och med vuxna. Eleven ska ta del av skolans värdegrundsarbete utifrån sin förutsättning. Som
elev förutsätts man respektera andra, visa hänsyn, vara en god kamrat och efter stigande ålder vara ett
gott föredöme.
Vårdnadshavare bär huvudansvaret för barnets uppfostran. Förskolan ska vara ett komplement och
ett stöd i denna. Det är av stort värde med ett gott samarbete där vårdnadshavare delger förskolan
kännedom om kränkande behandling och diskriminering. Då diskriminering eller annan kränkande
behandling av barn uppstår är samverkan mellan förskola och hemmet ett måste för att uppnå den
optimala lösningen på situationen.
4
Vem bevakar så att lagarna följs?
Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elevers rättigheter. De utreder bland annat
anmälningar om kränkande behandling.
Så här kontaktar du Barn och Elevombudet:
Barn och Elevombudet
Skolinspektionen.
Box 23069, 104 35 Stockholm
Ring på: 08-586 08 000
E-post: [email protected]
www.skolinspektionen.se/beo
Den som är barn/elev, vårdnadshavare eller arbetar inom förskolan och vill få råd kan kontakta en av
BEO´s jurister direkt, läs mer om det på BEO´s hemsida.
När du skriver till BEO blir ditt brev offentligt. Med det menas att den som vill kan få läsa det.
Skolinspektionen kan hemlighålla delar som rör personliga uppgifter om enskild person. Följande kan
vara viktigt att förbereda innan kontakt tas med BEO:
Namn adress, telefonnummer, men det finns även möjlighet att vara anonym.
Namn och adress på förskolan.
En beskrivning av vad som hänt.
Hur länge kränkningarna pågått.
Om du har pratat med någon på förskolan om det som hänt och i så fall vem.
Har personalen i förskolan eller någon annan försökt hjälpa dig.
Diskrimineringsombudsmannen (Do) övervakar att diskrimineringslagen följs.
Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen:
Diskrimineringsombudsmannen
Box 3686, 103 59 Stockholm
Ring på: 08-120 20 400
Texttelefon: 08-120 20 820
www.do.se
5
Verksamhetens vision, syfte och långsiktiga mål.
Förskolan vilar på demokratisk grund . Därför ska dess verksamhet utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar
inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egen värde och respekten för vår
gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de
värden som vårt samhälle vilar på . Människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människor lika värden jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga
och utsatta är värden som förskola ska hålla levande i arbetet med barnen. ( Lpfö 98/10)
Visionen för Grimstofta rektorsområde:
Vår miljö ska vara välkomnande, trygg, rolig och utmanande
Positivt förhållningssätt där nyfikenhet väcker lust till lärande
Vi ska alla mötas av respekt och förstå värdet av vår egen betydelse
Vårt viktigaste syfte är att alla inom Grimstofta rektorsområde ska trivas, bli sedd och respekterad för
den man är. Detta förutsätter en trygg miljö där de vuxna har ansvar för uppdraget, och där i att ingen
blir illa behandlad. Barn och elever ges möjlighet till ett ökande ansvarstagande.
För att uppnå denna trivsamma arbetsmiljö ska vår verksamhet präglas av vår vision och nedanstående
punkter:
Vi respekterar varandras olikheter och möter varandra utifrån våra olika förutsättningar.
Vi har en positivkommunikation, känner och förstår glädjen i vårt arbetslag.
Vi strävar efter trygghet och Vi-känsla, då kan vi ta och ge konstruktiv kritik.
Tofta förskolans långsiktiga mål är att ständigt arbeta efter att inget barn utsätts för diskriminering och
kränkande behandling i verksamheten.
Konkreta mål för 2010–2011.
Alla som arbetar på Tofta förskola ska ha gemensamma regler. Personalen ska sträva efter att
befinna sig på alla utrymmen på förskolan där barnen vistas.
De platser som är kartlagda som riskplatser i förskolans ute/inne miljö, ska uppmärksammas
extra av personalen.
Utvärdering av målen för 2010-2011.
Gemensamma regler har diskuterats och tagits upp på pedagogiskt forum.
En ökad medvetenhet genom kartlagda riskplatser har gjort att personalen fördelar sig
bättre i förskolans ute/inne miljö.
Utsatta områden är åtgärdade såsom ommöblering i vinterrummet, hallarna samt
rörelserummet.
Kartläggning och slutsats inför 2011-2012.
Vi ser att barngruppen känner sig trygg och vågar fördela sig äldre/yngre samt
Fören/Aktern.
Anteckningsboken i Sjöbo kommuns antimobbingprogram (KRAFT) ska användas
mer. Registrera och skriv även ner till synes obetydliga incidenter för oss vuxna.
Eftersom personalgruppen förändras har vi behov av att diskutera personalens
förhållningssätt och regler så att de är lika.
Vi anser inte att hallarna längre är riskzoner eftersom barngruppen har förändrats.
Personalen önskar bänkarna tillbaka i hallarna.
6
Konkreta mål för 2011-2012.
KRAFT-anteckningsboken
ska användas och vi går igenom den på
arbetslagsmöten minst 2 gång/termin samt vid behov.
Personalens förhållningssätt och gemensamma regler kring diskriminering och
kränkande behandling ska skrivas ner.
Förebyggande insatser under 2011-2012.
Personalens förhållningssätt och regler ska diskuteras och skrivas ner på Kraftmöte
minst 1 gång/termin.
Ansvarig: Nyckelperson i antimobbningsarbetet
Vi ska läsa och skriva i anteckningsboken mot antimobbning.
Ansvarig: All personal
Det ska endast finnas en gemensam anteckningsbok mot antimobbning på förskolan..
Ansvarig: Nyckelperson. Allas ansvar att reglerna följs.
Bänkarna sätts tillbaka i hallarna.
Ansvarig: All personal.
7
Handlingsplan – om det otillåtna skett.
Arbetsgång vid diskriminering och kränkning:
1
Vuxna som blir vittne till kränkande behandling ingriper genom att genast avbryta handlingen
och samtalar med de inblandade. Här använder vi oss av dokumentet Anmälan/ utredning av
kränkande behandling (detta dokumentet och rutinerna finns på Fronter under Kraft) Det är
lika viktigt att prata med den som är kränkt som den/de som utfört kränkningen.
2 Mentor för barnen meddelas av den vuxne som observerat händelsen, om vad som har hänt
och vilka åtgärder som vidtagits.
3 Händelsen dokumenteras av den vuxne som observerat och ingripit.
4 Mentor informerar barnen om att de har kännedom om det inträffade.
5 Mentor samtalar med barnet som kränkts så fort så möjligt.
6 Hemmen meddelas av barnens mentor eller någon annan vuxen som observerat händelsen.
Här vilar ett ansvar på de inblandade vuxna att komma fram till vem som meddelar hemmet.
7 Om problem kvarstår kallar mentor och specialpedagog vårdnadshavare till
mobbaren/mobbarna för enskilda samtal.
8 Testcykeljournal skall upprättas. Förskolechef och specialpedagog skall underrättas.
9 Uppföljning sker efter överenskommelse med vårdnadshavarna.
10 Upphör inte kränkningarna tar elevhälsosamordnare kontakt med Råd och stöd i samråd med
vårdnadshavarna.
Arbetsgång då barn anser sig kränkt av någon vuxen:
Som anställd i förskola har man ett ansvar att reagera om en kollega kränker något barn.
1. I första hand meddelar barnet eller vårdnadshavare mentorn eller elevhälsosamordnare eller
annan vuxen som barnet har förtroende för. Förskolechef delges.
2. I andra hand kontaktas rektor som då handlägger ärendet.
3. Dokumentation ska ske.
4. Vårdnadshavarna informeras men vilken form av kontakt som ska tas beslutas av förskolechef
utifrån rådande situation.
Arbetsgång då personal anser sig kränkt av barn:
Ingår i arbetsmiljölagen.
1. Förskolechef underrättas.
2. Förskolechef utreder via samtal och för dokumentation.
3. Åtgärder beslutas utifrån händelsens karaktär med gällande nationella och lokala
styrdokument som utgångspunkt.
4. Kort information till närmast ansvarig pedagog.
5. Enskilda samtal med berörda. Förskolechef eller specialpedagog är viktiga aktörer.
6. Vårdnadshavarna informeras.
7. Återkoppling till de närmast ansvariga pedagogerna.
8. Uppföljning under processens gång.
8
Att bibehålla planen levande.
Då vår plan för diskriminering och kränkande behandling är ett målinriktat arbete sker uppföljning vid
användning varje år enligt Sjöbo kommuns årscykel när det gäller arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling.
Senast klart
Januari/
Februari
Vad ska göras?
Arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling redovisas i rektorsområdenas
kvalitetsredovisning.
Av vem?
Ansvarig
Arbetslag/Förskolechef
Förskolechef
Mars
Arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling redovisas i kommungemensam
kvalitetsredovisning.
Förvaltning
Gemensam uppföljning av arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling,
baserat på kvalitetsredovisningen.
Strategisk ledningsgrupp
Förvaltning
En översyn av tillämpningen av lagar och
rekommendationer från skolverket och
diskrimineringsombudsmannen görs.
Behov av gemensam kompetensutveckling
eller andra åtgärder inventeras.
Löpande
under året
men senast
31/10
Förvaltning
Strategiskt
ledningsgrupp
Rådande plan följs upp och resultatet
redovisas i den nya planen.
Ny plan arbetas fram.
Barn/elever och personal
på respektive enhet
Förskolechef
Den nya planen skickas in till förvaltningen
som ger återkoppling.
Personal, barn och vårdnadshavares kontinuerliga delaktighet i planen.
Området har utsett en nyckelperson i respektive arbetslag. Uppdraget innebär att bibehålla
arbetet levande ute på respektive enhet och att ansvara för samtalsgrupperna.
Mobbning, kränkande behandling och diskriminering är en stående punkt på arbetslagsmötet.
9
Arbetslaget har schemalagd samtalsgrupp en gång i månaden á 60 minuter. Innehållet i
samtalen kretsar kring förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkningar och
diskrimineringar.
En områdesträff per termin tar upp mobbning, diskriminering och kränkande behandling som
en helhet i värdegrundsarbetet.
Barnen arbetar efter mognad med dessa frågor vid minst ett tillfälle i veckan, samt att dessa
frågor genomsyrar hela dagens verksamhet.
Efter barnens mognad deltar de i arbetet med att ta fram gemensamma trivselregler för
terminen.
Barn/elev- och personalrepresentanter från enheterna träffar rektor/förskolechef och
elevhälsosamordnare två gånger per termin för att samtala om inflytande och trivsel.
En gång per läsår genomför Sjöbo kommun en brukarenkät för 5-åringarna i verksamheten
samt deras vårdnadshavare.
Under utvecklingssamtal diskuteras alltid trivsel.
Efter barnens mognad diskuteras planen i respektive grupp.
Skolrådet diskuterar planen vid två tillfällen per läsår.
Planen tas upp som en punkt på varje föräldramöte.
I maj/juni görs en utvärdering inför revidering av planen tillsammans med barn och
vårdnadshavare. Därefter arbetar arbetslaget vidare med mål och insatser för kommande år.
Nya barn och vårdnadshavare involveras i arbetet under augusti/ september.
10
