Kan vi lära oss mer om hjärnan, kanske vi en dag kan bota

”Kan vi lära oss mer om hjärnan,
kanske vi en dag
kan bota Alzheimers.”
”Det här är det som för svensk forskning framåt – kaffe.”
Henrik Ahlenius trycker fram den första men absolut inte
sista av dagens kaffekoppar ur laboratoriets automat.
Henrik Ahlenius arbetar på Lund Stem Cell Center på
Lunds Universitetssjukhus. Runt omkring står hans kollegor och kikar på celler i mikroskop.
Det som Henrik ägnar sitt liv åt är en av mänsklighetens
just nu största utmaningar.
Genomsnittslivslängden ökar stadigt. Vi lär oss mer och
mer hur vi får våra kroppar att orka längre. Men – och
detta är ett men som borde typograferas i fet stil och
med dubbelt så stora bokstäver – vad som inte hänger
med när vi blir allt äldre är tyvärr våra hjärnor.
I takt med ökad livslängd, drabbas allt fler av neuro­
degenerativa sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers.
I ett mikroskop med celler blir livet ganska krasst. Som
Henrik Ahlenius säger: ”Vi föds, vi utvecklas, vi stagnerar.
Cellernas funktion försämras successivt.”
Hur vi fördröjer denna stagnering i kroppen vet vi
numera ganska mycket om. Vi kan till exempel göra det
med motion, bra kost, medicin. Hur vi fördröjer stag­
neringen i hjärnan har vi fram till nu vetat väldigt lite om.
Att ta prover från hjärnan är milt uttryckt komplicerat.
Men genom Henrik Ahlenius och hans kollegor i världen görs nu avgörande framsteg. Vad de upptäckt är ett
sätt att reprogrammera celler från var som helst i kroppen, till exempel huden, och göra om dem till nervceller,
så ­kallade iN-celler. En banbrytande upptäckt som kan
möjliggöra en mycket enklare väg till behandling av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.
Henrik Ahlenius sippar på sitt kaffe. På hans favoritmugg står det Wernig Laboratory, det världsledande
laboratorium på Stanford University i Kalifornien där han
lärde sig grunderna till det han vidareutvecklar i Lund.
Henrik Ahlenius kunde forska på Stanford i tre år tack
vare ett stipendium från Svenska Sällskapet för Medicinsk
Forskning (SSMF). ”Det stipendiet och andra var helt
avgörande. Utan dem hade jag aldrig kunnat forska där.
Det finns en annan attityd till forskning i USA: friare, mer
risktagande, större tillåtelse att tänka utanför boxen.’’
’’Den attityden har jag tagit med mig till Lund. Kompetensmässigt ligger vi redan på samma nivå.”
På Stanford var det oftast stenhårt arbete 10-12 timmar om dagen, 7 dagar i veckan. ”Man måste mata sina
celler varje dag.” Ändå hann Henrik med att lära sig surfa.
Tillbaka i Sverige har det blivit flugfiske i stället för
surf­ing och något mer normala arbetsdagar. ”Men jag
­älskar verkligen det jag håller på med. Jag tycker om
natur, ­vatten, människor. Jag vill förstå grunden i tillvaron
och människan. Jag vill hjälpa oss att vara friskare längre.”
Vill du att dina barn och barnbarn ska få bättre mediciner och vård än vad som finns i dag? Ge då ett bidrag till SSMF. Vi stödjer
forskning kring alla stora sjukdomar och även många mindre uppmärksammade sjukdomar. Gör du en större donation kan
du starta en egen forskningsfond. Läs mer på www.ssmf.se eller ring 08-33 50 61. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099.