MIKROSKOPI
Syftet med denna laboration är att du dels ska träna dig att använda
mikroskopet, dels ska få en orientering om hur olika celltyper och
organeller ser ut.
Epitelceller från mu nslem hinnan
Skrapa med en tandpetare på insidan av kinden. Placera provet på
ett objektglas och tillsätt en droppe metylenblått. Lägg på täckglas
och studera cellernas utseende. Observera också eventuella
bakterier.
Hur skiljer sig animala celler från växtceller ?
Blodceller
Studera i mikroskop färdiggjorda blodutsrtryk.
Att fundera på:
1)
Vilka organeller kan du identifiera ?
2)
De huvudsakliga funktionerna för erytrocyter och
trombocyter/blodplättar?
3)
Man kan dela in leukocyterna i tre grupper
a) Vilka är grupperna?
b) Rita en leukocyt från respektive grupp
c) Vilka uppgifter har de olika typerna av leukocyter i
kroppens försvar?
SEROLOGI/BLOD
Använd:
Handskar, rock och skyddsglasögon under hela
laborationen !
Åtgärd:Vid stänk i ögonen, skölj i ögondusch minst 20 min. Vid
sticksår, tvätta rikligt med tvål och vatten.
Lancetter användes och provtagningar görs i dragskåpen. Det är
viktigt, att alla lancetter så snart de är använda slängs i särskilda
kärl för riskavfall. Detta gäller även, hematokritrör, handskar,
objektsglas, samt pipettspetsar. Detta görs direkt efter
användandet !!
Notera:
Om en student inte följer dessa
säkerhetsföreskrifter har läraren rättigheten/skyldigheten
att avstänga studenten från laborationen.
BESTÄMNING AV HEMOGL OB INVÄRD E
Punktera fingerblomman med en steril lancett och sätt en
bloddroppe till en ny specialkyvett. Torka bort överskottsblod från
kyvettens utsida. Lägg den sedan i släden på hemoglobinfotometern.
Vänta och läs av ditt Hemoglobinvärde.
Funderingar:
1) Vilket/vilka hemoglobinvärde/-n fick gruppen?
2) Vad transporterar hemoglobin ?
4) Vad betyder ett syrebärande pigment för blodets syrebärande
förmåga.
5) Hur påverkas hemoglobinets affinitet för syre av pH-förändringar
och temperatur?
BLODGR UPPSB ESTÄ MNING E NLIGT AB O-SYSTEMET
(En upptäckt från 1901 som resulterade i ett Nobelpris i medicin
1930)
INLEDNING
De röda blodkropparnas cellmembran hos människan innehåller ett
antal olika antigen som kallas agglutinogener. De viktigaste, och
mest kända, agglutinogenen är ABO-systemet. Man talar om 4 olika
blodgrupper (A, B, AB och 0) beroende på vilket agglutinogen som
förekommer. Personer med blodgrupp A har anti-gen (agglutinogen)
A samt antikroppar mot anti-gen B i sin plasma. På samma sätt har
personer med blodgrupp B anti-gen B och antikroppar mot anti-gen
A. Personer med blodgrupp 0 har varken anti-gen A eller B men
antikroppar mot både anti-gen A och B i plasman. Personer med
blodgrupp AB har både anti-gen A och B men inga antikroppar mot
A eller B i plasman.
Vid blodtransfusion med "fel" blod (blod mot vilket mottagaren har
antikroppar i sin plasma) sker agglutinering mellan mottagarens
antikroppar och givarens antigen.
Givarens antikroppar kommer pga spädningen i mottagaren inte att
göra någon större skada.
Kliniskt utförs dock blodtransfusioner med blod tillhörande samma
typ som mottagarens då det finns andra agglutinogensystem
förutom AB0-systemet. Här har Rh systemet den största betydelsen.
Blodtransfusioner föregås alltid av ett sk cross-test mellan
mottagarens och givarens blod for att se om kompatibilitet
föreligger eller ej. I mycket akuta lägen då det inte finns tid att testa
kan blodgrupp 0- ges.
Material
Sterila blodlancetter
Desinfektionslösning
Immun-serum ;anti-A, anti-B, anti-Rh (det står ”anti-D” på flaskan)
Objektsglas
Tandpetare
Utförande:
1)
Placera en stor droppe av varje immunserum väl åtskiljda på
ett objektsglas.
2)
Desinficera och perforera en fingerblomma med en steril blodlancett.
3)
Placera en bloddroppe i varje serumdroppe. Blanda varje
droppe väl med en tandpetare.
OBS! en ren tandpetare till varje droppe!
4)
Avläs reaktionerna efter ca 2 min och bestäm
blodgruppstillhörigheten
Funderingar:
1) Man brukar kalla personer med; blodgrupp AB för universella
mottagare, blodgrupp 0 för universella givare, förklara varför.
2) En person med blodgrupp 0 har alltså antikroppar mot både A
och B i sin plasma trots att han/hon aldrig varit exponerad för
antigen A eller B. Hur är detta möjligt?
_
