2011-05-27
Dnr 2700-2010
Vänerlaxens Fria Gång
Exkursion / Workshop 9 – 12 maj 2011
Minnesanteckningar
Medverkande
Tore Qvenild* och Håkon Berg Sundet Fylkesmannen i Hedmark
Jon Museth* och Öivind Aas* NINA
Öivind Walsø Direktoratet for naturforvaltning
Stefan Stridsman* Fiskeriverket
Grete Algesten, Richard Gow och Mikael Hedenskog* Länsstyrelsen Värmland
Larry Greenberg*, Johnny Norrgård, Eva Bergman* och John Piccolo* Karlstad universitet
John Williams University of Washington
Peter Blomberg, Marco Blixt och Mats Berglund Fortum
Nedan följer anteckningar om möjligheter för fiskpassage förbi dom 11 kraftverken m m
såsom John Williams och andra deltagare värderade situationen. Mikael Hedenskog skrev det
första utkastet och har i detta dokument försökt ställa samman de texter och kommentarer som
personer markerade med * har bidragit med.
Allmänt om fiskvägar för uppströmsvandring
JW: Effektiva uppströmsfiskvägar är fundamentala om man ska kunna bygga upp och
vidmakthålla långvandrande laxbestånd. För att lyckas måste man kunna ”tänka som en fisk”,
och man måste verkligen inse att en fiskväg verkligen är till för fisken. Det finns fiskvägar
som fungerar för många olika fiskarter. Ibland är man tvungen att anlägga två (eller flera)
fiskvägar vid ett och samma kraftverksdamm för att förbivandringen ska bli tillräckligt bra. I
Colombiafloden har fiskvägarna en effektivitet på ca 95-98%, och någon fördröjning innan
fisken hittar fiskvägen förekommer knappast alls. Det kostar i regel mycket pengar att anlägga
och driva effektiva fiskvägar.
Först och främst bör man veta vilken väg fisken tar när den närmar sig
kraftverksanläggningen. Fisken vill helst gå strandnära, och ha kontakt med en relativt
laminär huvudström. Det är i regel viktigt att fiskvägen mynnar nära turbinutloppet.
Fiskvägen bör i regel mynna i kanten på och åt samma håll som huvudströmmen, strandnära,
och där strömbilden är relativt laminär. Det är viktigt med tillräckligt stor mängd vatten i
fiskvägen (t ex 1 m3/s). Det är också viktigt med extra lockvatten i fiskvägens nedre del (t ex
5-10 m3/s), detta kan ofta utgöras av vatten som passerat igenom turbinen). Ibland behöver
man både inför och när fiskvägen är på plats studera var och hur fisken närmar sig en
kraftverksanläggning (t ex genom radiomärkning) / fiskväg. Stefan Stridsman nevnte
erfaringer fra norra Sverige der laksen tok seg opp i tørrfåran når det ble sluppet spillvann
selv om tørrfåran munnet ut et godt stykke nedstrøms turbinutløpet. Dette indikerer at lyden
fra sterkt strømmende vann er en viktig attraktor.
Allmänt om fiskvägar för uppströmsvandring i Klarälven
JW: Krav på 95-98% effektivitet för en fiskväg bör ni kunna ha och klara av också här i
Klarälven / Trysilelva. Om pengarna och viljan finns är det möjligt att anlägga
uppströmsfiskvägar vid samtliga kraftverk i Klarälven och Trysilelva. Om det finns
lekområden mellan kraftverken, eller i tillflödena*, eller om det finns andra migrerande
fiskarter ökar motivet för att anlägga fiskvägar. Det är i någon mening också möjligt att
fortsätta med att fånga och transportera lekvandrande fisk på det sättet som sker nu. Det är
också tänkbart att kombinera fiskvägar och transporter, eller att på kort sikt (och som ”First
Aid”) satsa på transporter, och på lång sikt anlägga fiskvägar. Carl Richter har ritat många
fiskvägar. Håll kontakt med Fortum och låt företaget ta del av era tankar och önskemål redan i
ett tidigt skede.
*MH / TQ: Biotoperna i Klarälven, Trysilelva och Femsundselva ska kartläggas med
avseende på bland annat lämplighet som lek- och uppväxtområden för lax. I arbetet ingår
även att provfiska ett urval av dessa sträckor med bl a elfiskebåt. De svenska tillflödena är
till stora delar redan karterade**.
** JP: Detta är viktigt. Jag tror det finns mycket potentiella uppväxtområden, och
möjligen lekområden, mellan dammarna.
Allmänt om fiskvägar för nedströmsvandring
JW: Att klara smoltens nedströmsvandring är fundamentalt om man ska kunna bygga upp och
vidmakthålla ett långvandrande laxbestånd. Ofta dör en inte obetydlig del av smolten när de
passerar ett kraftverk, och ska de passera flera anläggningar blir den totala dödligheten
följaktligen till slut riktigt hög. Det är mycket svårt att klara av smoltens nedströmsvandring
vid kraftverk (svårare än uppströmsvandringen). Smolten driver i regel ganska ytligt och
passivt med huvudströmmen, och avviker från platsen redan vid mycket små tecken på
förändring (t ex om strömmen avtar eller tilltar eller byter riktning tvärt). Smolten samlas
regelmässigt vid turbinintagen och det är mycket svårt att få den att gå ner i en timmerränna
vid sidan (t ex). Möjliga lösningar för att rädda smolten handlar om lutande galler, fysiska
avledare, ytvattenutskov, ryssjor, rännor, rörsystem. Ibland behöver man både inför och när
åtgärden har vidtagits studera hur fisken närmar sig en kraftverksanläggning (t ex genom
radiomärkning). Det är ofta mycket kostsamt att lösa smoltutvandringen vid kraftverk. I älvar
med flera kraftverk på rad är det vanligt att man fångar in smolt vid ett eller ett fåtal av dom
och sedan transporterar smolten förbi flera / alla kraftverken för utsättning i de nedersta
delarna av älven.
Allmänt om fiskvägar för nedströmsvandring i Klarälven / Trysilelva
JW: Jag tycker det lutar åt att ni ska försöka satsa på försöka fånga in så många smolt som
möjligt vid Edsforsens krv (eller strax uppströms), Lutufallet (och Sagnfossen?, MH/
JM/ØA:s tilläggsfråga)*. Därifrån skulle de i så fall transporteras med tankbil och utsättas
nedströms Forshaga kraftstation. Tänk på att anordningen i framtiden bör klara av en betydligt
större mängd utvandrande smolt än vad som är fallet idag. I regel dör även många kelt när de
försöker passera kraftverk, om man inte sätter in åtgärder.
Det är många liknande restaureringsprojekt som startat upp / kommer uppstarta i framtiden.
De åtgärder som görs för att rädda utvandrande smolt inom detta Interregprojekt skulle kunna
ge värdefulla erfarenheter för många andra som står inför samma problem. Jag skulle
rekommendera er att ta kontakt med Paul Kemp vid Southampton University. Han är biolog
och väl insatt i smoltutvandringsfrågor vid kraftverk. Han har också bra experimentella
faciliteter till sitt förfogande. Jag känner honom och kan ta en första kontakt med honom om
ni vill. Ni kan också behöva etablera samarbete med ingenjörer och hydrologer.
* JP: Frågan är var laxungarna egentligen befinner sig när de startar utvandringen? Vi vet inte
det säkert. Vi kanske kan testa det nästa år (2012) med smoltfällor nära Edsforsen eller längre
uppströms. Om skruvfällan i Munkfors är effektiv är kanske Munkfors är ett ställe att på kort
sikt fånga och transportera smolt ifrån, förutsatt att många smolt har simmat en bit nedströms
redan före vårfloden.
Generellt om övergripande strategi för att bygga upp beståndet
JW: Om man vill bygga upp beståndet är det viktigt att ställa sig frågan hur lång tid det ska få
ta och vilket biologiskt material man använda. Odlad eller vild fisk, yngel, rom, smolt,
vuxna?. Jag har inget råd annat än att frågan bör övervägas noga.
Återkommande begrepp
”Höger strand” = höger strand sett i nedströmsriktning, ”vänster strand” = vänster strand sett i
nedströmsriktning.
FORSHAGA KRAFTSTATION
Aggregat kapacitet 165 m3/s
Normalårsproduktion 43 GWh
Fallhöjd 5 m
Aggregat 3 st Kaplan
Övrigt Torrlagda strömmar och forsar just nedströms dammen.
JW: Att nuvarande fiskfälla vid Forshaga fungerar dåligt visas av att stora mängder laxar och
öringar observeras i anslutning till vänster strand (200 st enligt Peter Blomberg Fortum). Det
är egentligen här som fiskfällan / -vägen skulle mynna. Även när man betraktar nuvarande
fiskvägs / -fällas utforming och läge inser man att den inte fungerar bra. Ingången till
fiskfällan bör förändras så att tydlig koncentrerad vattenström ansluter till huvudströmmen
från turbinerna, förslagsvis vid berget nedanför fällan. (Figur 1a-b).
Figur 1a-b. Fiskfällan och flottningsränna vid Forshaga kraftstation.
Den manuella fiskhanteringen bör ersättas med lyftbart golv och rörsystem som innebär att
håvningsmomenten minimeras och på sikt helst upphör. Vittjningar och transporterna bör
förtätas och den bör vara i drift under hela uppvandringsperioden. En fiskräknare skulle kunna
ge viktig information. Man skulle kunna följa och kartlägga hur radiomärkt fisk rör sig här.
Gör anläggningen publik – det finns ett stort intresse hos allmänheten att titta på fisk.
SS: Nuvarande konstruktion av den nedre sektionen från fiskfällan och till stationsvattnet bör
troligtvis byggas om för att skapa en tydlig markerad stömkoncentration. Extra lockvatten
genom exempelvis ett externt grovt rör som skapar en markerad och ökad vattenstråle vid
ingångsöppningen kan vara ett alternativ till bättre anlockning av fisk. Idag drivs vattnet till
fiskvägen enbart med det sk lockvattnet - fiskvägens övre vattenintag är stängd. Generellt
styrs funktionen av fiskvägar av vattenmängden som går ut från fiskvägen. För att öka
vattenmängden föreslås att även fiskvägen öppnas. Troligtvis regleras vattenföringarna i
fiskvägen (lockvatten och vatten i fiskvägen) genom miljödom. Fiskvägen är gallerförsed
vilket förhindrar fisk att gå upp i fiskvägen ovanför fångstfacket. Digital fiskräknare med
kamerasystem måste installeras i fiskvägen för att erhålla uppgifter om vandringstider och
vandringsmönster för både lax och öring för att på ett optimalt sätt hantera den manuella
kontrollen och insamligen av fisk för avel och upptransport. Förslagvis ska vittjning ske oftare
än vad som ser idag då fällan enligt Fortum endast vittjas en gång per dag (ca 08:00) från
måndag – torsdag. Erfarenheter från andra fiskvägar i Östersjön från Kalixälven ner till
Mörrumsån visar på en tydlig dygnsrytm hos lax och öring. Troligtvis förekommer även en
dygnsrytm i vandringen av lax och öring i Klarälven. Enligt uppgift från Fortum hålls
fiskfällan stängd under de dagar den inte vittjas vilket är helt oacceptabelt. Fisk ska
upptransporteras till de uppströmsliggande lekområdena så omgående som möjligt. Hantering
och håvning av fisk i fångstfacket och i förvaringsbassängerna i avelsanläggningen måste
ersättas så hanteringen blir skonsammare för fisken och även för personalen. Nya protokoll
och databas för skriftlig dokumentation från avelsfisket (fälla, avel, transport, utsättningar etc)
måste utarbetas.
Kommande justeringar av fiskvägens ingång och fångshantering kommer erfarenhetsmässigt
att visa att det troligtvis kommer att finns behov av fler åtgärder än de nu nämnda.
JM/ØÅ: Det er ikke dokumentert at fiskefella fungerer dårlig. Det bør vurderes å gjøre forsøk
med å merke laks nedstrøms demning og registrere gjenfangster i fella for på den måten få
beregnet funksjonalitet (%) og forsinkelse (dgr.). Hvis fella fungerer dårlig vil utbedring få
umiddelbare positive resulater på gyteoppgang og produksjon av smolt.
DEJE KRAFTSTATION
Aggregat kapacitet 238 m3/s
Normalårsproduktion 110 GWh
Fallhöjd 10,4 m
Aggregat 4 st Kaplan
Övrigt Torrlagda älvsträcka just nedströms dammen.
JW: Eftersom älven är mycket bred här och det finns turbiner både vid höger och vänster
strand är det mycket möjligt att det behöver byggas två uppströmsfiskvägar här (en på vardera
sida). Smolt bør kunne fanges i den gamle tømmerrenna, men strømningsmønsteret oppstrøms
bør kartlegges nøye for å få optimal leding av smolt mot renna. (Se figur 2)
Figur 2. Deje kraftstation.
MUNKFORS KRAFTSTATION
Aggregat kapacitet 275 m3/s
Normalårsproduktion 179 GWh
Fallhöjd 16,8 m
Aggregat 3 st Kaplan
Övrigt Torrlagd älvsträcka just nedströms dammen. 4-5 ganger pr år slippes det vann i fossen
i turistsesongen (opp til 35 m3/s). Tømmerfløtingsrenna fjernet.
Figur 3. Intagskanalen vid Munkfors kraftstation.
JN: Stora mängder smolt observeras i den smala och tydligt avgränsade intagskanalen (se
figur 3).
JW/JN: Det borde kunna gå att avleda / fånga in smolt med stor framgång i den begränsade
och tydligt avgränsade intagskanalen, t ex genom att leda dem till ”skräpluckan”.
JW: Eftersom det finns två separata turbiner kan det innebära att det behövs två fiskvägar.
Men om en fiskväg räcker tror jag den bör placeras längst bort nära älvkanten. Den bör i vart
fall mynna i kanten på / nära turbinutloppet. Delar av den torrlagda forsen skulle möjligen
kunna fungera som fiskväg för uppvandrande fisk.
SKYMNÄS KRAFTSTATION
Aggregat kapacitet 180 m3/s
Normalårsproduktion 100 GWh
Fallhöjd 11,0 m
Aggregat 2 st Kaplan
Övrigt Torrlagd älvsträcka just nedströms dammen. Magasin oppstrøms.
Figur 4. Skymnäs kraftstation.
JW: Effektiv fiskväg för uppvandrande fisk kanske bör sannolikt mynna i kanten och nära
turbinutloppet, förslagsvis 10 meter från anläggningen, höger strand. Han trodde også det ville
kunne fungere med en motstrømstrapp i tømmerrenna. Avledning för nedströmsvandrande
fiskar skulle vara svårt här på grund av ej tydligt definierad strömfåra. Det kan kanske fungera
med hjälp av skräpluckan och lutande galler.
JM/ØÅ: Muligheter for tapping av overflatevann i tømmerrenne og luke 2 (de andre lukene er
automatiserte bunnluker).
TQ: Tømmerrenna bør kunne fungere for nedvandring av smolt.
FORSHULT KRAFTSTATION
Aggregat kapacitet 180 m3/s
Normalårsproduktion 100 GWh
Fallhöjd 11,0 m
Aggregat 2 st Kaplan
Övrigt Torrlagd älvsträcka just nedströms dammen.
JW: Ingen tydligt definierad strömfåra och ganska svårt att avgöra på vilken sida fisken skulle
gå när den närmar sig dammen från nedströmssidan (figur 5). Det kan vara så att det behövs 2
fiskvägar, en på varje sida. Därför finns det kanske anledning att följa och kartlägga hur
radiomärkt fisk rör sig här. Det kan för övrigt vara bra att göra vid flera anläggningar.
Avledning för nedströmsvandrande fiskar skulle nog vara komplicerad.
Figur 5. Forshult kraftstation.
SS: Gode muligheter for både opp- og nedvandring i tørrfåran. Ledegjerde for smolten kan
anlegges etter modell av det som er forsøkt i Pitäälven.
KRAKERUD KRAFTSTATION
Aggregat kapacitet 220 m3/s
Normalårsproduktion 115 GWh
Fallhöjd 11,4 m
Aggregat 2 st Kaplan
Övrigt Torrlagd älvsträcka just nedströms dammen.
Figur 6. Krakerud kraftstation.
JW: Fiskväg för uppvandrande fisk bör sannolikt mynna i strandkanten och nära
turbinutloppet, höger strand, där betongväggen längst älvkanten möter de stora blocken.
Avledning för nedströmsvandring krävs mycket eftertanke men kan kanske fungera med
lutande galler, där betongväggen längst älvkanten möter de stora blocken. Avledning för
nedströmsvandring krävs mycket eftertanke men kan kanske fungera med lutande galler.
(Figur 6)
SKOGA KRAFTSTATION
Aggregat kapacitet 180 m3/s
Normalårsproduktion 75 GWh
Fallhöjd 9,7 m
Aggregat 2 st Kaplan
Övrigt Vid besöket observerades och filmades 6 kelts just framför grovgallret vid
Skogaforsens krv.
Figur 7a-b. Skoga kraftstation med flottningsränna.
JW: Det är lite oklart vilken sida fisken väljer och det kan vara bra att studera fiskens vägval
med hjälp av telemetri. Förmodligen bör fiskväg placeras vid högerkanten och nära
turbinutloppet precis nedströms av det turbulenta vattnet. Avledning för nedströmsvandrande
fiskar kan vara svårt. En effektiv fiskväg bör mynna i kanten och nära turbinutloppet.
JM/ØÅ/TQ: Muligheter for toveis fiskepassasje i tilknytning til tømmerrenne og nedstrøms
vandring via luke vest for tømmerrenne (tapper overflatevann). (Bilde 7a-b)
EDSFORSENS KRAFTSTATION
Aggregat kapacitet 170 m3/s
Normalårsproduktion 49 GWh
Fallhöjd 7,0 m
Aggregat 2 st Kaplan
Övrigt Vid besöket observerades en kelt just framför grovgallret vid anläggningen
Figur 8a-b. Edsforsens kraftstation.
JN: Har tidigare byggt om timmerrännan för att leda av och fånga in smolt här 2009 (se bilde
42). Försöket lyckades inte, kanske p g a för lite vatten i rännan eller olämplig utformning av
ingången till rännan. Många smolt observerades dock vid intaget till rännan, men de vägrade
att släppa sig nedströms. (Figur 8a-b)
JW: Bara en av två turbiner igång, ändå väldigt turbulent. I nuläget därför väldigt svårt att
säga var en uppströmsfiskväg bör mynna. Man skulle kunna få värdefull information om man
lät följa och kartlägga hur radiomärkt fisk rör sig här.
Verkar strategiskt rätt att samla in smolten här, eller en bit uppströms. Det är mycket sannolikt
att smolten går i huvudströmmen, vilken går i ”ytterkurvan” och ansluter mot anläggningens
östra del (vänster strand). Mycket sannolikt att de samlas i stora mängder framför
turbinintaget. Möjliga lösningar handlar om lutande galler, fysiska avledare, ytvattenutskov,
ryssjor, rännor, rörsystem. Man måste räkna med att klara av att fånga in och ta hand om stora
mängder smolt här i framtiden.
Edebäck:
Bakgrund: Smalt och djupt mellan ö och vänster strand, brett och grunt mellan ö och höger
strand. Bro (62:an) ett par hundra meter nedströms.
JW: Detta är möjligen alternativa platser för att fånga in smolten med någon form av ryssjor
eller liknande. Kanske kommer smolten relativt utspridda över en stor yta till denna plats. Å
andra sidan finns här inga näraliggande gallerintag och andra anordningar att vara bekymrad
över.
HÖLJES KRAFTVERK OCH REGLERINGSMAGASIN
Aggregat kapacitet 170 m3/s
Normalårsproduktion 530 GWh
Fallhöjd 88 m
Aggregat 2 st Francis
Övrigt Reglerar Höljessjön 33 m amplitud. Lång torrlagd älvsträcka nedanför dammen. Stor
ombyggnad planeras, utskovskapaciteten ska öka från 1200 m3/s till 2000 m3/s. Byggtid 3-4
år.
Figur 9. Klarälven nedströms Höljesdammen.
Det slippes ikke vann till älvsträckan nedstrøms Höljesdammen (Figur 9).
JW: Uppströmfisksväg kan anläggas vid en sån här hög damm, utmaningen ligger snarare i att
få fisken att finna ingången till fiskvägen. Hiss eller sluss är t ex möjligt. Frågan man bör
ställa sig är (som vanligt) vad det kostar, om det är värt det och hur smolten ska kunna passera
Höljesanläggningen?
Ved ombyggingen skal det anlegges en midre luke for rask i den store flomluka. Her bør det
prosjekteres en mulighet for smoltoppsamling.
JM/ØÅ: Det ble opplyst av lokal fiskerettshaver at det ikke er dokumentert fangst av lax i
utløpskanalen fra kraftverket. En mulig forklaring på dette kan være at gytefisk har sterk
homing adferd og søker opp mot utløpet av Höljan.
Smolt forventes å ha 100 % dødelighet ved passering av dette magasinet/kraftverket. Gammel
tømmerrenne på motsatt side av turbininntak vanskeliggjør leding av smolt mot overflateløp.
Planer om ombygging av demning for å øke damsikkerhet, forholdet til fisk per i dag ikke
innlemmet i disse planene.
Utloppet från Varån / Höljessjön (vid bron) (se bilde 75):
JW: Det ser ut att kunna gå att samla in många smolt här, men det krävs omfattande åtgärder.
Figur 10. Varåns nedre del där den rinner ut i Höljesmagasinet (när magasinet är helt uppfyllt
är vattenståndet ca 1 m högre än på bilden).
Lutnes kraftverk
Aggregat kapacitet 110 m3/s
Normalårsproduktion 71 GWh
Fallhöjd 14 m
Aggregat 1 st Kaplan
Övrigt Finns fiskväg. Torrlagd älvsträcka nedströms.
Figur 11a-b. Lutufallets kraftstation med sektion av kammartrappa.
JW: Befintliga fiskväg ser ut att vara genomtänkt i utformning och läge, då det är en klassisk
kammartrappa med två ingångar, en i den torrlagda älvfåran och en i kanalen (se figur 11a-b).
Sen är frågan vilka vattenmängder som tappas / bör tappas? I dag tappas det för lite. Det ser
inte ut som man har möjlighet att tappa något lockvatten i trappans nedre del. Här precis som
på andra platser är det viktigt med tillräckligt stor drivvattenmängd i trappan och lockvatten
till trappan.
Ser ut att vara goda förutsättningar att fånga smolt här. Den rundade betongskärmen som finns
uppströms dammbyggnaden (och framför turbinintaget) kanske även leder / samlar
utvandrande smolt? Det kan vara värt att prova. Jag skulle kunna tänka mig att smolten följer
huvudströmmen och koncentreras vid betongskärmen. Märk smolt och testa var de går.
Kartlägg även på vilket djup de går. Kolla också Grandes gamla ritningar (enligt Jon Museth).
Hör med Paul Kemp om han vill samarbeta med er i den här frågan, han är väl insatt och har
erfarenhet. Paul är en f d student hos mig och jag kan ta en första kontakt med honom om ni
vill. Paul har goda faciliteter i lab miljö för att experiment med strömbilder etc ta reda på vad
som fordras för att leda / fånga smolt effektivt. Frågan om hur man ska effektivt ska leda /
samla in smolt förbi kraftverk blir alltmer aktuell, och det är många som skulle kunna
samarbeta och dra nytta av varandras erfarenheter.
TQ: Den gamle tømmerluka velegnet for å bygge smoltfelle i.
JM: Det foreligger tegninger med forslag til utforming av smoltfelle (type Wolf-felle) ved
dette kraftverket (av Reidar Grande). Forutsatt at brukes tilstrekkelig med ressurser til
utforming / utprøving av overflateløp, ledeanordninger m.m. bør det absolutt være mulig å
bygge en effektiv smoltfelle her. Det må vurderes om det også skal bygges smoltfelle ved
Sagnfossen kraftverk eller om man skal fokusere på å fange all smolt ved Lutufallet. Hvis det
ikke bygges smoltfelle ved Sagnfossen må det også der etableres fasiliteter som sikrer
nedstrøms vandring.
SS: Den befintliga fisktrappans översta del (den del som går under vägen) upp mot dammen
var igentäppt av en massa bråte som sannolikt helt stoppade fiskens möjlighet att ta sig förbi
dammen. För att fisktrappor ska kunna fungera måste de skötas också. Kraftverkspersonalen
uppmärksammades på problemet.
Sagnfossens kraftverk
Aggregat kapacitet 75 m3/s
Normalårsproduktion 32 GWh
Fallhöjd 9,2 m
Aggregat 1 st Kaplan
Övrigt Finns anlagd fiskväg både på høyre og venstre bredd.. På venstre elvebredd en ordinær
kulpetrapp (se bilde 92), på høyre elvebredd en fiskebekk med motstrømstrapp nederst mot
turbinen (se bilde 93). Torrlagd älvsträcka nedströms.
Figur 12a-c. Torrlagd älvsträcka och sektion av motströmsränna och kammartrappa vid
Sagnfossens kraftstation.
JW: Jag tror inte på den här fiskvägen, fisken hittar den sannolikt dåligt. Det är för lite vatten
som mynnar ut från fiskvägen och det mynnar (för dagen) åt fel håll i förhållande till
huvudströmmen (p g a att älven är relativt hög och dränker trappans nedre del) ). Det är också
väldigt strömt och turbulent vatten fisken har att passera på sin väg fram till fisktrappan.
JW trodde att öppningen till fiskvägen bör ligga på höger sidan nedströms turbinutlopp, liten
nedströms där marken ”sticker ut” i älven (vid ”bukten” där betongskärmen möter berget). På
så sätt undviker man turbulensen från vattnet som ”bubblar” upp. Avledning för
nedströmsvandrande fiskar kan kanske ske med hjälp av galler.
JM: Planlagte radiomerkingsstudier (lax og harr) vil trolig avdekke om fisk søker opp mot
demning og eventuelt ikke finner inngangen til fisketrappa. Dagens fisketrapp/-kanal kan
relativt enkelt modifiseres slik at inngang kommer rett nedstrøms turbinutslag. Selv om
forholdene ligger bedre til rette for å bygge smolt-/keltfelle ved Lutufallet må det etableres
nedstrøms vandringsfasiliteter for smolt og stöing også her.
Felles oppsummering onsdag (Sagnfossen)
JM:
Interessant å notere at vi har litt ulik oppfatning om utfordringene knyttet til å
etablere fasiliteter for oppstrøms vandring (gytefisk) og nedstrøms vandring av fisk
(stöing + smolt). Begge deler representerer store utfordringer og vil kreve målrettet
innsats og store ressurser i mange år. Prosjektet bør ha som mål at det skal etableres
effektive fisketrapper for oppstrøms vandring og effektive nedstrøms
vandringsfasiliteter som fungerer både for smolt og stöing ved samtlige
krafverksdemninger i vassdraget ( også flere aktuelle målarter, f.eks. harr, ørret). I
utgangspunktet har vi fra NINA vært mer optimistisk mht. tiltak for å øke
overlevelsen til utvandrende smolt/ stöing og konstruksjon av effektive smolt/keltfeller enn å etablere fiskepassasjer som muliggjør oppvandring av laks til
oppstrøms Edsforsen og til Norge (jfr. JW’s syn på at 95 % effektivitet for
fisketrapper uten særlig forsinkelse bør være et realistisk mål). Det er mye mulig vi
tar feil, men det er også på sin plass å påpeke at det er økologiske og
livshistoriemessige forskjeller i vandringsadferd til gytefisk av Stillehavslaks vs.
Atlantisk laks og svømmedyktighet til smolt av Stillehavslaks vs. Atlantisk laks (to
exempler: smolt av Atlantisk laks er betydelig større enn smolt av Stillehavslaks,
voksen Stillehavslaks benytter aktivt elvebredden som referanse ved oppstrøms
vandring). En kort review av denne problemstillingen bør gjennomføres. Man
begynner etterhvert å få en del positive erfaringer med etablere nedstrøms
vandringsfasiliteter for smolt av atlantisk laks og anadrom/vandrende brunørret og
det er viktig at en også forsøker å lære mer om slike erfaringer både i Norden og
ellers i Europa, både praktiske løsninger og kostnader, og resultater i form av
innfanging/overlevelse
Det bør relativt raskt være mulig å iverksette tiltak for å øve overlevelsen til
nedvandrende smolt i mange av kraftverkene. KAU har beregnet at overlevelsen til
nedvandrende smolt er ca 20%. Overlevelsen til nedvandrande stöing antas å være
tilnærmet null. Økt overlevelse til utvandrende smolt bør være en prioritert oppgave
og vil kunne gi positive resultater på kort sikt. Overlevelse for smolt bør kunne økes
ved å ta i bruk overflate-/brask-/tømmerluker ved flere kraftverk i korte perioder
under smoltutvandringen (utprøving og modifisering må selvsagt påregnes). Ser ut
som dette i dagens situasjon kan være spesielt egnet ved: Munkfors, Skymnäs og
Skoga kraftverk (muligens Edsforsen).
Prosjektet bør ha ambisiøse langsiktige målsettinger om å etablere opp- og nedstrøms
vandringsveier fra Vänern til Trysil/Engerdal. Mange tiltak kan gjennomføres på
svensk side for å øke produksjon og overlevelse til ”svensk” laks. Reetablering av
laks til Norge må allikvel i overskuelig framtid baseres på fangst av gytefisk ved
Forshaga -> transport av disse oppstrøms Höljes kraftverk -> fangst av nedvandrende
smolt og kelt (mest egnet ved Lutufallet) -> transport av disse nedstrøms Forshaga.
Modeller som muliggjør etablering av ”homing” og naturlig seleksjon / lokal
tilpasning bør utarbeides. Dette innebærer at smolt som fanges ved f.eks. Lutufallet
merkes (f.eks. med coded wire tags) og at disse ved fangst i Forshaga som
oppvandrende gytefisk påvises via disse merkene og transporteres til Norge. Det bør
også prioriteres å fange og transportere kelt på nedvandring.
