Innføring i etikk og politisk filosofi (fra uke 34)
Bjørn Myskja/Truls Wyller
I kurset tar vi for oss sentrale ideer i politisk filosofi fra antikken til vår
egen tid. Kurset baserer seg på lesninger av originaltekster, og tar for seg
en rekke tema: Staten og det gode liv, forholdet moral og politikk,
demokrati og rettferdighet, makt, økonomi og politikk, med en
gjennomløpende tematisering av menneskerettighetstanken. Sentrale
filosofer innbefatter Platon, Aristoteles, Locke, Rousseau, Kant, Rawls
og Nussbaum. Grunnpensum vil bestå av sentrale filosofiske verker som
Platons Staten, Aristoteles’ Politikken og Rousseaus Om
samfunnspakten, supplert med tekster som blir gjort tilgjengelig gjennom
kurset. Studenter som tar 15 eller 30 studiepoeng skal også skrive
semesteressay over selvvalgt pensum utarbeidet i samarbeid med
faglærere.
Kierkegaard og Heideggers eksistensialistiske filosofi: Angst, frihet og væren-­‐til-­‐døden (fra uke 35)
Solveig Bøe / Brit Strandhagen
Eksistensialistisk filosofi retter seg mot det konkrete mennesket og dets
bestemmelse i verden (Kierkegaard). Hva er min bestemmelse, hva skal
jeg gjøre, spør Kierkegaard seg. Det dreier seg på en grunnleggende
måte om å velge seg selv (Kierkegaard), sin egen utkastethet i verden
(Heidegger), og derifra bli et autentisk menneske. Vi skal i dette
seminaret se nærmere på hvordan de to sentrale eksistensialistiske
tenkerne Kierkegaard og Heidegger nærmer seg det vi kan uttrykke med
Nietzsches ord som «å bli den man er”. Sentrale temaer vil være angst,
frihet, valg, ansvar, autentisitet, individet som et paradoks, døden.
Aktuell litteratur:Kierkegaard: Begrebet Angest (1844), Sygdommen til
døden (1849), Frygt og Bæven (1843), eventuelt også utdrag fra andre
tekster Heidegger: Væren og tid (utdrag), Hva er metafysikk?
(utdrag) Thomas R. Flynn, Existentialism. A Very Short Introduction
(Oxford: Oxford University Press, 2006) Robert C. Solomon, From
Hegel to Existentialism (Oxford: Oxford University Press, 1987)
(utdrag). Stephen Mulhall, Heidegger and Being and Time (London:
Routledge, 1996)
(Det vil utarbeidet en mer fullstendig litteraturliste til semesterstart.)
Innføring i språkfilosofi (fra uke 34)
Jussi Haukioja
Språkfilosofiske problemstillinger har vist seg å være relevante på flere
områder innenfor analytisk filosofi. Dette gjelder spesielt for teorier om
referanse og mening, som øver innflytelse på flere sentrale argumenter i
sinnsfilosofi, kunnskapsteori, vitenskapsfilosofi, metafysikk, metaetikk,
osv.
Det primære målet ved dette kurset er å gi studenten en oversikt over de
viktigste spørsmål, teorier, og argumenter i moderne språkfilosofi.
Hovedfokuset skal være på referanse og mening: på forholdet mellom
beskrivelser og navn (både egennavn og navn for "naturgitte slag"), på
moderne kausale teorier om referanse; på
teorier om mening som bruk, teorier om mening som
sannhetsbetingelser, osv. Vi skal også se på filosofiske spørsmål
angående pragmatikk, taleakter, og metafor. Grunnpensum er William G.
Lycan: Philosophy of Language: a Contemporary Introduction (2.
utgave, 2008), samt noen artikler som skal deles ut senere. Studenter som
skal ta 15 studiepoeng skal også skrive et essay over selvvalgt
tilleggslitteratur.
Wittgensteins pragmatisme – som metode og livsform (fra uke 34)
Bengt Molander
När vi inte längre kan förklara måste vi beskriva – och acceptera att SÅ är det i livet. ”My life consists in my being content to accept many things.” (On Certainty, § 344) Det finns hos Wittgenstein en intressant spänning mellan att kritiskt ifrågasätta och att peka på det som vi (faktiskt) tar för givet (livet, livsformen, praksis). Denna spänning kommer tydligt fram i boken Über Gewissheit (On Certainty, Om visshet), som blir huvudtext i seminaret. Boken är också intressant att se som en transcendentalfilosofisk undersökning.
Under seminaret ska vi gå igenom hela Om visshet och en del kommentarlitteratur. Referenser till och jämförelser med Filosofiska undersøkelser kommer att vara viktiga under hela seminaret.
Seminaret är i första hand tänkt för masterstudenter i filosofi. Men bachelorsstudenter med intresse för temat är också välkomna.
Pensum: Wittgensteins Om visshet och Filosofiska undersøkelser (urval). (Både tyska originaltexter och olika översättningar kan användas. Den engelska översättningen av Über Gewissheit kan man finna på nett: http://www.edtechpost.ca/readings/Ludwig%20Wittgenstein%20-­‐ %20On%20Certainty.html)
Start torsdag 21 august kl. 10.15 i D134. Då kommer jag att ge en introduktion till huvudtemat och närmare beskriva seminarets uppläggning. Alla som tror detta kan blir intressant är välkomna!
[email protected]
