Först på ena hållet …
Vid sådden är det viktigt att fröna fördelas jämnt över hela ytan.
En hjälp är att använda en såmaskin som man brukar kunna hyra
eller få låna där man köper sitt gräsfrö. Om man går i jämn takt
över hela ytan sörjer maskinen för att fröet fördelas jämnt. Innan
man börjar så delar man upp fröet i två delar, den ena för att så
på första hållet, den andra när man sår vinkelrätt, på tvären mot
den första sådden. När fröet är sått drar man lätt med en räfsa
över hela ytan, dels för att täcka fröet något, dels för att hindra
fåglarna från att plocka upp allt.
Den bästa tiden att så gräsmatta är från mitten av augusti till
mitten av september beroende på vara man bor. Jorden är varm,
det brukar komma en del regn och gräset kan hinna växa till något
innan vintern kommer. Vill man så på våren får man vänta tills i
maj när jorden är varm - och då dröjer det ofta inte länge innan
försommartorkan sätter in. Vid vårsådd måste man räkna med
att vattna den nysådda gräsmattan regelbundet, annars torkar
fröna och dör.
Att lyckas med
Gräsmattan Gräsmattan
Vi är 80 kunniga trädgårdsfackhandlare över hela landet som samverkar
i BoGrönt – kedjan där alla är lika olika. Vi säljer växter och tillbehör av
bästa kvalitet anpassade för våra olika geografiska områden och vi har
alla genuin kunskap och intresse för växter för hem och trädgård.
Klipp med måtta
Den nysådda gräsmattan kan klippas när den är 4-6 cm hög. Vid
första klippningen klipper man bara ett par centimeter, sedan kan
man gradvis sätta ner klipphöjden till 3,5 cm. Kortare bör man
aldrig klippa gräset – det behöver en viss höjd för att samla näring
och växa till. Gräsmattan klipps vid behov 1-2 gånger i veckan så
länge gräset växer, vilket ofta kan vara långt in på hösten, ända till
okt - nov i södra Sverige. Det är viktigt för gräsmattans överlevnad
att gräset inte är för långt när vintern kommer på allvar.
Green Garden
I samarbete mellan BoBrönt och motsvarande ­organisationer i
Danmark och Norge har vi tagit fram en serie utvavlda kvalitetsprodukter för trädgården, som vi varmt rekommenderar. Läs mer
och se hela sortimenter av Green Garden på www.bogrönt.se
Underhåll/reparation av gräsmatta
När kan man underhålla/reparera?
Från tidig vår, förutsatt att jorden torkat upp, ända till hösten.
Förberedelser
Klipp gräset så kort som möjligt. Räfsa bort mossa och torrt gräs,
vertikalskär gärna. Allt löst material ska bort. Fyll i eventuella
gropar med toppdress och stampa till eller välta.
Sådd och gödsling
Så alltid i fuktig jord. Sprid ut enligt dosering. Tryck därefter till
ytan med en gallervält så att fröet får fäste. Gödsla därefter HELA
gräsmattan med gräsmattegödsel NPK för ett jämnt resultat.
Vattning
Håll jorden fuktig första månaden, vattna försiktigt vid behov.
Första klippningen
När gräset är ca 6-8 cm högt, lämna ca 4-5 cm, sedan kan man
sänka klipphöjden till 3-4 cm. Klipp aldrig under en torrperiod.
Att lyckas med
www.bogrönt.se
Sätt fart på gräsmattan
Ta tag i roten
Plan- men inte alltid vågrät
En gräsmatta som skall tåla både bollspel och picknick
samt hålla ogräs och mossa bort kräver ett bra förarbete
– och en regelbunden skötsel.
Detta kan man göra någonting åt genom att så att säga ta tag i
problemets rot. Om gräsmattan skall tåla det vi önskar av den behöver
gräset ha bra rötter. Hemligheten med en vacker gräsmatta är nämligen
att den skall vara i god växt under så stor del av året som möjligt.
Vi kan inte förhindra att det blir höst och vinter och att gräset
därför inte växer mer. Vi kan knappast heller förhindra att det blir
torrt under sommaren så att gräsmattan blir gul och knappast blir
grön och fin förrän till tidig höst.
Vi kan dock se till att rötterna har möjlighet att växa året om och att
den är rustad att klara torkan så bra som möjligt. I bra kondition kan
den komma igång och växa så snart torkan är över så den hinner samla
krafter innan vintern anländer. Vi kan genom god skötsel ge roten så
bra arbetsvillkor som möjligt men det kräver en del arbete.
En gräsmatta skall vara jämn men det betyder inte vågrät.
Gräsmattan bör luta något från huset så att dräneringen runt
huset fungerar och vatten inte rinner mot grunden. Den lutningen gräsmattan skall ha bör göras i det undre jordlagret,
innan matjorden läggs på. Det är viktigt att matjordslagret är
lika tjockt överallt så att gräset växer jämnt. Har man gropar eller
uppröjningar under matjorden kommer gräsmattan även om den
är plan att visa upp gula respektive gröna fläckar där jordlagret
är tunnare eller tjockare. Tunna jordlager torkar snabbare och
gräset kanske dör och ogräs vandrar in, fördjupningar samlar
fukt och kväver gräset så att mossan får chansen. Stora stenar,
rötter och liknande måste alltså bort.
Gräsets rötter trivs bäst i en lucker jord. Har man en styv lerjord,
och det har man ofta kan man göra den porös genom att blanda
ner grov sand. Det behövs rätt stora mängder, minst ett 10 cm
tjockt lager som brukas ner i ytjorden för att har någon effekt.
I korta drag
• En bra gräsmatta kräver bra rötter
– och bra rötter kräver en bra jord
• Renovera en dålig gräsmatta tillsammans med grannarna
• Gräsmattan skall vara jämn
– planeringen skall göras under det ytliga matjordslagret
• Matjordslagret skall vara lika tjockt överallt
• Kompost är mums för gräsmattan
• Gräsmattan skall vara fast men inte hård
• Bästa såtid är augusti till mitten av september
• Gräset lever av sina blad, de får inte klippas för korta
Gräs
De flesta trädgårdar i Sverige har en gräsmatta. Traditionen bjuder
att man skall ha en gräsmatta och många tror att gräsmattan är det
lättaste att både anlägga och sköta. Därför väljer många som får
en ny trädgård att så eller lägga gräsmatta över hela tomten.
Det är enklast och man kan ju alltid ta bort den om man
kommer på andra tankar.
Sen går det inte bara fel – sen är allt fel.
Utgångspunkten är tyvärr fel. Hur en gräsmatta anläggs och underhålls är viktigt för ett fullgott slutresultat. Det är för att lyckas en
del av trädgården som kräver skötsel med gödsling, ogräsrensning
kanthuggning, luftning, mossrivning, klippning och lite till.
Många nöjer sig dock med att klippa och då ser gräsmattan också
ut som den gör. Resultatet är att de gräsarter man sår i gräsmattan
försvinner efter ett par säsonger och ersätts av ogräs, som om det
stod i rabatten skulle rensas bort. Bara för att de står många och tätt
kan man möjligen kalla det för gräsmatta.
Värre är att dessa ogräs inte tål det slitage en gräsmatta utsätts för och därför blir det kala fläckar i
gräsmattan. Ogräset kan vissna efter bara några
få dagars torka, de drabbas lättare av snömögel
och andra sjukdomar och sedan växer mossan på
de kala fläckarna. Resultatet är en typisk gräsmatta
med en trädgårdsägare som bekvämt kan luta
sig tillbaka i stolen och konstatera: ”Vad var det
jag sa, jag har inga gröna fingrar”.
Städa efter byggjobbarna
En bra rot kräver en god jord. Rensa jorden från cementklumpar, sten,
bruk, virke och annat byggskräp. En bra jord är väldränerad och lucker
så att vatten rinner undan men inte för fort. Jorden får inte vara hårt
sammanpackad och tät så att vatten inte kommer ner, då kommer
inte heller rötter ner i jorden. Det får inte stå vatten på jordytan efter
regn och vattning. Jorden under matjordslagret måste luckras upp så
att regnvattnet sakta kan sippra ner. Det gör man exempelvis genom
alvluckring eller djupfräsning när den jord byggmaskinerna kört på
luckras upp ner till 50-100 cm djup.
Detta är det första man bör göra vid anläggande av trädgård, innan
man planterar en häck eller gör något annat. Det blir billigare och
mer praktiskt om flera grannar går samman och får detta gjort.
Det är bäst att göra denna alvluckring eller djupfräsning av jorden
innan man lägger på matjord. Ofta har man skrapat av matjorden
innan man bygger och antingen lagt på hög eller sålt. Endera så måste
matjorden tillbaka eller ny köpas in. Denna jord läggs på efter att
man luckrat jorden och bara där man skall ha trädgård, ej där gångar
och stenlagda ytor skall anläggas. Jorden skall inte blandas ner i den
frästa jorden utan ligger ovanpå i ett jämnt lager.
Mat för gräsrötter
När sanden brukats ner i jorden är det lämpligt att tillföra mera
mull i form av kompostjord - kanske från kommunens kompostanläggning - eller torvmull. Ju mer mull man har i jorden
desto mer vatten kan den hålla och desto bättre klarar gräset
en torrperiod. Man bör dock inte ha för mycket kompost, då blir
gräsmattan för mjuk. Ett lager på 5 cm kompost som brukas ner
i ytjorden kan vara lagom.
När jorden är färdigfräst får man kratta den ett par gånger på
olika håll. Den skall jämnas till på ytan och småsten, pinnar, kottar
och gamla rötter skall bort. Efter detta kan man köra över hela
ytan med en lätt vält så jorden packas något men fortfarande är
lucker. Det är mycket viktigt att välten inte är för tung, då pressar
man ur luften ur jorden och då har gräsrötterna inte en chans
att växa.
Innan man sår kan man gödsla jorden så att gräset har något
att leva av när det tittar upp. Det är viktigt att välja ett balanserat
fullgödselmedel, dvs den första och sista siffran i
NPK-värdena som står på påsen skall vara ungefär
lika stora, som i Green Garden basgödselmedel.
Använd inte starka kvävegödselmedel och
använd inte mer än 3 kg gödselmedel till 100
kvadratmeter gräsmatta. Den måste fördelas
jämnt över jorden annars kan det ge brännskador.
