Examensarbete i biologi, naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
Plasma -- läcker vid allergi
Lina Lindgren
Är du en av dem med rinnande näsa, röda ögon eller kliande utslag? Du är allergisk, men inte
ensam! I dagens samhälle hör vi allt som oftast nya rapporter om att fler, framför allt barn
drabbas av allergier mot djur, mögel, pollen och egentligen kan man bli allergisk mot nästan
vad som helst. Ett ämne som orsakar allergi kallas allergen. Allergenet kan ta sig in kroppen
på flera olika sätt; genom luftvägarna, genom föda och dryck eller genom huden.
Antikroppar som vägvisare
Man har delat in allergi i olika grupper. I vissa fall kommer reaktionen med en gång, i andra
fall kan det dröja flera dygn innan man känner av något. Vid den akuta reaktionen kallas
allergin för typ I allergi. För att kunna få en sån reaktion krävs det att kroppen har kommit i
kontakt med allergenet tidigare. Hos de allra flesta friska personer reagerar inte kroppen på
kontakt med allergenet, men somliga har ett överaktivt immunförsvar. Hos dem märker
kroppens immunförsvar att ett, som de tror främmande och skadligt ämne har attackerat
kroppen och vill få bort det innan någon skada är skedd. Immunförsvaret tillverkar
antikroppar som fungerar som vägvisare för de celler i immunförsvaret som kan döda eller
"äta upp" de märkta inkräktarna. De här antikropparna fäster sig sedan på en annan typ av
celler i immunförsvaret, mastceller.
Allergisk!
Nu är allt frid och fröjd tills nästa gång kroppen kommer i kontakt med allergenet. Då känner
antikropparna på mastcellerna igen allergenet som skadligt, tar tag i det och så sätts hela
eländet igång. Mastcellen avger flera olika ämnen som verkar på kärlen. Blodkärlen blir större
så att blodflödet kan öka. Förutom att bli större blir blodkärlen också mindre "täta"; alltså kan
plasma, blod utan röda blodkroppar läcka ut i vävnaden. Om allergin sker i huden blir huden
varm och röd och utslag eller vätskefyllda blåsor bildas.
Botemedel genom kunskap
Den allt större skaran av allergiker gör att allt fler längtar efter effektiva och säkra botemedel
och det kräver kunskap. Som ett steg mot större kunskap har jag undersökt hur länge
blodkärlen släpper igenom plasma med proteiner efter pricktest i huden hos allergiska
marsvin. Jag har undersökt histamin, ett ämne som verkar på kärlen och ett allergen och
jämfört deras effekt på blodkärlens genomsläpplighet. Genom att märka in proteiner i plasman
med ett radioaktivt ämne och sedan följa dessa har jag kunnat mäta under hur lång tid plasma
läcker ut i vävnaderna. Det visar hur länge den allergiska reaktionen verkligen varar.
Mina resultat visar att kärlen är täta igen efter tjugo minuter och ingen mer plasma kan läcka
ut. Det är ju intressant eftersom den vätskefyllda blåsan sitter kvar en bra stund längre än
tjugo minuter och ger sken av att den allergiska reaktionen fortfarande är i gång. Jag har också
sett att effekten av histamin och allergen inte skiljer sig åt. Genom de här försöken har viktiga
karaktärsdrag hos allergi kommit i dager. Vi har kommit ett steg närmare en ljusnande framtid
för allergikerna.
Swedish credits: 20p
E-mail address of first author: [email protected]
Supervisor: Per Wollmer, Clin. Physiology, MAS
Submission date/time: 1998-08-21
Examensarbete i biologi, naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
Plasma exudation in sensitized guinea pigs -- a comparison between
the effects of allergen and histamine
Lina Lindgren
Biology, Zoo physiology
Spring 1998
Abstract in English
Vasodilatation and plasma exudation are the hallmarks of acute inflammation. Plasma
exudation was measured in the skin of sensitized guinea pigs. The method used was a noninvasive method based on the external detection of conversion electrons from the physical
decay of 113mIn in complex with transferrin. Previous studies have shown that allergen exerts a
longer lasting increase in vasodilatation than does histamine. The aim was to investigate if the
effects of allergen (ovalbumin) and histamine display the same difference on the vascular
permeability as on vasodilatation and to determine the duration of plasma exudation. The
results revealed that the effects of allergen and histamine were congruent. No difference could
be observed in the duration of plasma exudation between the two substances. These results
indicate first that a common mechanism might be responsible for the re-establishing of the
low vascular permeability, and second that vasodilatation and plasma exudation might be
mediated in different ways.
