EXAMENSARBETE
Element
En väg mellan bild och musik
Mira-Linda Håkansson Dubitzkij
2014
Konstnärlig kandidatexamen
Musik
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Element
En väg mellan bild och musik
Mira-Linda Håkansson Dubitzkij
2013
Examensarbete
Musik C
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Luleå tekniska universitet 2013
Handledare: Fredrik Hedelin och Jan Sandström
Sammanfattning
Uppsatsen undersöker möjligheten att utveckla en metod för att komponera musik utifrån bild.
Inspiration till att färdigställa fyra musikaliska kompositioner har hämtats från fyra olika
bilder. Metoden har centrerats kring en föreställning om världen som uppbyggd av fem
element. Inspiration till metoden har hämtats ur antika grekiska och traditionella indiska
elementläror.
Nyckelord
Bild, musik, komposition, metod, element
"Den kinesiske konstnären Wu Tao-Tzu stod en dag - det var under Tangdynastin på
800-talet - och betraktade en muralmålning som just hade blivit färdig. Plötsligt klappade
han i händerna. Då öppnade sig portarna i målningen, han gick in i sitt verk, portarna
stängdes åter och sedan dess har ingen sett honom"
Sven Lindqvist, Myten om Wu Tao-tzu
Förord
Att experimentera med bild och ljud är något jag har gjort så länge jag kan minnas och
drömmen om att kunna komponera konstmusik utifrån visuella verk har funnits med mig
sedan min första kompositionslektion på Piteå Musikhögskola. Jag är oerhört tacksam över att
ha fått chansen att under en tid fördjupa mig i denna kreativa dröm.
Tusen tack till mina skarpa handledare: Fredrik Hedelin och Jan Sandström.
Tack till min tålmodiga och snälla familj som engagerat sig i detta arbete som bollplank och
genom frågeställningar och korrekturläsning.
Tack till de vänner som alltid finns till hands när jag behöver feedback eller hjälp.
Innehåll
Bakgrund ................................................................................................................................................. 1
Kort om elementlära i Grekland .............................................................................................................. 3
Kort om elementlära i Indien .................................................................................................................. 3
Översikt av tidigare arbeten inom området ............................................................................................ 4
Syfte ......................................................................................................................................................... 5
På en metodnivå...................................................................................................................................... 5
På en estetisk/stilistisk nivå..................................................................................................................... 5
På en estetisk/ideologisk nivå ................................................................................................................. 5
Metod ...................................................................................................................................................... 6
Processbeskrivning .................................................................................................................................. 7
Bild 1 ........................................................................................................................................................ 9
Bild 2 ...................................................................................................................................................... 10
Bild 3 ...................................................................................................................................................... 11
Bild 4 ...................................................................................................................................................... 12
Stycke 1 ................................................................................................................................................. 13
Stycke 2 ................................................................................................................................................. 14
Stycke 3 ................................................................................................................................................. 17
Stycke 4 ................................................................................................................................................. 20
Diskussion .............................................................................................................................................. 22
Stycke 1 ................................................................................................................................................. 22
Stycke 2 ................................................................................................................................................. 22
Stycke 3 ................................................................................................................................................. 23
Stycke 4 ................................................................................................................................................. 24
På en metodnivå.................................................................................................................................... 24
På en estetisk/stilistisk nivå................................................................................................................... 25
På en estetisk/ideologisk nivå ............................................................................................................... 25
Referenser ............................................................................................................................................. 27
Bilagor.................................................................................................................................................... 27
Bakgrund
I detta arbete undersöker jag en metod för att skapa musik utifrån ett visuellt intryck. I
metoden är en teori om världen som uppbyggd av fem grundelement - jord, vatten, luft, eld
och eter - central.
Varför det blev just fem element och inte fyra, eller något helt annat uttryck för någon form
av metafysiskt resonemang, vet jag inte säkert, men jag har försökt sortera i mina tankar och
kommit fram till två betydelsefulla källor till inspiration: Grekland och Indien.
Att identifiera olika element och relatera dem till musik, vilket kommer vara en del av den
metod jag ska undersöka, har dock bara en inspirationskälla: Handbook of Music and
Emotion, Theory, Research, Application (Juslin och Sloboda 2010). Den ska jag berätta mer
om sen.
Jag kommer också att berätta mer om de bilder jag valt att utgå ifrån och varför, men först ska
jag ge en kort redogörelse för hur de ovan nämnda olika elementlärorna har nått mitt
medvetande.
Elementen
Vårt språk visar på kvarlevor av antika grekiska elementläror då vi talar om fyra
personlighetstyper med olika temperament: kolerisk, sangvinisk, flegmatisk och melankolisk
(Jackson, 2012). Vårt vardagliga språk är ett exempel på hur elementlärorna har pockat på
min uppmärksamhet. Jag minns väl när min sånglärare på antroposofiska Vårdinge By
Folkhögskola startade en grupplektion med att berätta om dessa temperament och sedan gav
sin syn på hur vi alla i gruppen var konstituerade. I Waldorfskolans pedagogik ingår det att
barnen får hjälp med att balansera ut dessa temperament redan då de är små, innan eventuella
obalanser börjar medföra problem för individen.
Ett annat kanske mer betydelsefullt sätt som elementen har gjort sig påminda i mitt liv än
genom min sånglärare, har varit genom mina långa resor genom Indien.
De i Indien fem elementen har en mycket viktig roll i klassisk indisk filosofi och det hade
varit omöjligt för mig att tillbringa så mycket tid som jag gjort i ett land utan att bli påverkad
av dess kultur och världsåskådning. Ingenting har gjort ett så starkt intryck på mig som
Indien.
Music and Emotion
Som drivkraft i mitt projekt fanns även ett rent praktiskt behov av att på ett inspirerande sätt
sortera mina tankar kring vad det egentligen är jag vill uttrycka och på sikt komma närmre det
uttrycket. Idén om att sortera olika musikaliska parametrar i förhållande till elementen,
kommer från en artikel av Alf Gabrielsson och Erik Lindström ur den ovan nämnda boken
Handbook of Music and Emotion. I artikeln berättas det om hur intervall, dynamik,
musikaliska rörelser, etc förhåller sig, inte till fem element, utan till våra olika känslor.
1
Tarotkorten
De bilder jag har utgått ifrån är fyra olika tarotkort ur en tarotkortlek som jag fick i present
som barn. Det kändes naturligt för mig att använda mig av dessa bilder, dels då de har följt
mig under lång tid och dels då elementen spelar en stor roll i lekens uppbyggnad.
Tarotkortleken är delad i två delar: den stora och den lilla Arkanan. Den lilla Arkanan är
sedan uppdelad i färg, precis som en vanlig kortlek, men istället för att dela in korten i hjärter,
ruter, klöver och spader är kategorierna pentagram, svärd, stavar och bägare, som relaterar till
respektive element: jord, luft, eld och vatten.
De bilder jag har valt tillhör den stora Arkanan och vart och ett av korten tillhör således inte
ett specifikt element, jag har istället tillåtit mig själv att göra relativt fria tolkningar om vilka
element som finns representerade i vart och ett av korten. Relativt skriver jag då korten
innehåller viss symbolik, exempelvis symbolen för vattumannens stjärntecken, som i
astrologin är ett lufttecken. Det kan vara eldsflammor i bilden, kanske vattendroppar, eller
mörka bruna toner som jag tror fler än jag skulle associera med elementet jord.
Vissa av mina resonemang kring bildernas element och stämningar går alltså att förklara
tämligen förnuftsmässigt, men mycket av resultaten av mina bedömningar har skett på ett
undermedvetet plan. Det kan jag bara skylla på en sak. Tillsammans med tarotleken som jag
fick som barn fick jag även ett utdrag ur en bok om hur man skulle lära sig använda kortleken.
Jag var väldigt glad åt textutdraget och hade höga förväntningar på att jag nu minsann skulle
ta reda på allt jag ville om vem jag ville och kanske skulle jag även kunna passa på att se in i
min egen framtid.
Med höga förväntningar tog jag mig an utdraget ur boken där jag som läsare instruerades i att
jag skulle börja med att ta det kort jag kände starkast dragning till, sluta ögonen och
visualisera detta kort. När jag tydligt kunde se kortet framför mig skulle jag försiktigt kliva in
i dess värld och försöka kommunicera med de gestalter som där fanns, känna stämningar och
iaktta mer eller mindre subtila företeelser. Detta skulle göras med vart och ett av korten, innan
man kunde börja använda sig av dem på riktigt.
Det var en stor besvikelse för mig att få reda på att det var på detta sätt jag skulle gå tillväga
för att använda kortleken. Det var här någonstans jag slutade hoppas på att jag skulle få reda
på någonting överhuvudtaget genom att spå i min tarotkortlek.
Däremot kunde jag inte sluta fascineras av dessa i mina barnögon, helt fantastiska bilder och
denna "visualiseringslek" som jag introducerats i fortsatte mer eller mindre omedvetet. Till
slut skulle min relation till bild och till dessa bilder i synnerhet, landa någonstans i närheten
av Sven Lindqvists (2013), i den tidigare citerade boken om mannen som klev in i sin egen
målning, Myten om Wu Tao-Tzu:
"När jag som barn hörde sagan om Wu Tao-Tzu var det den naturligaste sak i världen för mig
att gå in i en bild. Vad skulle man annars göra med den?"
2
Kort om elementlära i Grekland
I västerländsk idéhistoria är Empedokles den första att forma en teori om fyra element som
allt existerandes fundament. Empedokles föddes i Acragas i Sicilien och levde runt
495 - 435 f Kr.
Empedokles filosofiska och vetenskapliga teorier refereras till i flertalet dialoger med Platon, i
Aristoteles skrifter och även i de senare grekiska kommentarerna till Aristoteles verk.
Empedokles texter är poetiska till formen och finns bevarade som fragment i citatsamlingar.
Empedokles verk brukar delas in i två dikter, Om naturen och Reningar, skrivna på
hexameter. On Nature behandlar den fysiska världens formation, struktur och historia samt
formationen av den fysiska världens djur och växter. Purifications centreras kring moral.
Det är i Om Naturen som teorierna kring världen som uppbyggd av fyra element utvecklas,
Empedeklos själv kallar dock aldrig elementen för element, utan använder begreppet rötter.
Elementen, eller rötterna, är eld, luft, jord och vatten, med luft refererande till den
atmosfäriska luften och inte vår vardagliga andningsluft. De fyra elementen styrs av två
motsatta krafter: kärlek och kamp. Elementen är eviga och i jämvikt och ting uppkommer ur
kombinationer av elementen och förstörs när elementkombinationerna upplöses. (Parry, 2012)
Kort om elementlära i Indien
Det är troligt att elementlärorna i de olika kulturerna hänger ihop med varandra, även om det
är svårt att säga exakt hur. I alla fall finns det en elementlära även i indisk kultur.
I Indien är elementläran relativt välintegrerad i hur man tänker sig att världen är konstruerad. I
boken Kalatattvakosa, som fungerar som ett begreppslexikon över indisk konst, redogörs det
för de grundläggande elementen, mahabota, vilket i Indien är vatten, jord, eld, vind och akasa
(eter/rummet/rymden).
I Kalatattvakosa finns en presentation av vart och ett av elementen plus en allmän överblick
över elementen och hur de som serie relaterar till andra saker. I boken kan man läsa de indiska
namnen på de olika elementen och se hur man här tänker sig att det finns en korrespondens
mellan dem och de olika sinnesorganen, eller sinnesförmågorna.
Det finns här även en tabell över ett system som visar att elementen förnims på olika många
sätt. Hörseln är till exempel bara förknippad med rymden, förmågan att känna (taktilt) är
förknippad med rymden och vinden, upplevelsen av formen är kopplad till tre element:
rymden, vinden och elden osv. Man har alltså byggt in de fem elementen i ett teoretiskt
system med de olika sinnesförmågorna som finns för att registrera intryck.
I boken finns en tabell som berör elementen i den yttre grova formen som vi oftast tänker på
och även den subtila osynliga motsvarighet som spelar en stor roll i indisk kultur. Allt det här
brukar kopplas ihop enligt ett system som kallas för Sankhya, som framträder som en separat
skola i indisk filosofi med sina egna texter. Sankhya har varit ganska obetydlig som filosofisk
skola och det har funnits få heltidsanhängare. Idéerna är dock spridda i nästan all indisk
litteratur och har på det viset påverkat de allmänna folkliga föreställningarna i sin mer lärda
form. (af Edholm, 2012)
3
Översikt av tidigare arbeten inom området
Det finns ingen för mig känd tonsättare som har använt sig av dessa fem element i en metod
för att översätta bild till musik. Däremot finns det i musikhistorien många exempel på idéer
om att överföra material från bild- till ljudvärlden. Allt från mer traditionell tondiktning i till
exempel Mussorgskys Tavlor på en utställning, till Sven-David Sandströms lite mer intrikata
"madrigraliserande" teknik i hans rekviem från slutet av 70-talet (Jan Sandström 2013). Det
som också går att finna som relaterar till detta arbete är personer som har tonsatt och samtidigt
haft ett filosofiskt intresse. Bland dessa kan nämnas Hildegard av Bingen, som även
formulerat idéer kring just de fyra temperamenten (Flanagan, 1989). Ytterligare en tonsättare
som har intresserat sig för de fyra temperamenten är Carl Nielsen (Simpson, 1952), som
komponerat en fyra satser lång symfoni utifrån dessa.
Intresset för elementteorierna finns även idag. Jörgen Dafgårds verk Through Fire and
Water, som uruppfördes på Malmö konserthus år 2011 är inspirerat av elementen eld och
vatten och titeln knyter an till den antika idén om de fyra elementen jord, vatten, luft och eld
(Dafgård, 2011).
4
Syfte
Syftet är att undersöka om det går att utveckla en stimulerande och intressant metod för en
transformationsprocess från bild till musik.
Frågeställningar:
Går det att arbeta metodiskt med att skapa musik utifrån en bildupplevelse?
Går det att nå ett stilistiskt enhetligt material genom denna metod?
Går det att skapa större variation olika kompositioner emellan genom denna metod?
Går det att utveckla en större estetsik medvetenhet genom att följa denna metod?
Ju fler tonsättare jag möter, desto mer ökar min förståelse för att det som gör varje tonsättare
unik inte bara är den musik personen skapar, utan även vilken metod hon använder, och
kanske i ännu högre grad, hennes estetiska övertygelser på ett mer övergripande plan än på
det rent stilistiska. Det här arbetet vänder sig till de människor som inte är främmande för ett
användande av utommusikaliska företeelser som grund för en skapandeprocess, men som i det
gärna skulle vilja arbeta metodiskt och till ett visst mått, även teoretiskt.
Jag väljer att pröva de fem elementen som utgångsläge för att undersöka om det går att finna
en väg mellan bild och musik. Mitt val av elementen som utgångsläge tjänar flera syften. Jag
delar in dessa i tre olika nivåer: en metodnivå, en estetiskt/stilistisk nivå och en
estetisk/ideologisk nivå.
På en metodnivå
En av de stora utmaningarna för mig i min kompositionsprocess är att fokusera på en eller
några musikaliska aspekter i taget. Jag fastnar lätt i någon slags inspirationens högvarv där
den ena tanken verkar mer genialisk än den andra i detta fantastiska rus av idéer. Arbetet med
elementen är tänkt att tvinga mig in i en begränsning redan från första början. Har jag bestämt
att en bild och således ett stycke domineras av ett visst element, så kommer motsvarande
musikaliska parameter alltid att vara i fokus, oavsett hur roligt det verkar vara att fokusera på
någon annan aspekt av musiken.
På en estetisk/stilistisk nivå
Förutom att tjäna det ovan nämnda metodiska syftet, kommer vägen via elementen även att
tjäna ett rent estetiskt syfte. Genom att fastställa musikaliskt fokus för varje komposition,
kommer jag att tvingas arbeta med styckena utifrån helt olika infallsvinklar. Jag kommer att
behöva centrera arbetet med musiken både kring de musikaliska parametrar som ligger
närmast till hands för mig att jobba med och till de som känns mest avlägsna att fokusera på.
Detta kommer givetvis att leda till att styckena också kommer skilja sig i karaktär, i alla fall
långt mer än vad de skulle gjort om jag slentrianmässigt skulle ha stannat kvar i min
konstnärliga bekvämlighetszon.
På en estetisk/ideologisk nivå
Samtidigt som metoden med idén om elementens relation till musik som utgångspunkt för
komponerande kommer att skapa skillnader i karaktär mellan olika stycken, kommer denna
"elementväg" också att skapa en röd tråd igenom styckena på en ideologisk nivå. Som tidigare
5
nämnts finns variationer av den här typen av livsåskådningssystem med i många olika
traditioner. Min relation till världen sedd genom fem element, är absolut inte den till idén som
ett påstående: "så här ser världen ut". Snarare raka motsatsen: en spekulation, eller ännu hellre
fantasi, om världens uppbyggnad vilar medvetet i en djup, icke-verbaliserad evig fråga som
söker sitt svar endast i upplevelse. Tankar och idéer om element får vara symboler pekande
mot den frågan, inte något som besvarar den.
Huruvida mitt resonemang kring elementen stämmer överens med andra traditioners
inställning till sina elementteorier får vara okommenterat, eftersom detta inte är en uppsats i
antropologi. Likväl är idén med de här styckena min ytterst ödmjuka, absolut ärligt innerliga
hälsning i all världens riktningar, både tidsliga och rumsliga.
Metod
Jag kommer att använda mig av fyra olika bilder som utgångsmaterial för fyra kompositioner.
Jag kommer att skriva partituren för hand utan att i någon större utsträckning använda mig av
ett instrument. Under arbetets gång kommer jag att föra en arbetsdagbok för dokumentation
av arbetsprocessen. När jag är klar med musikdelen kommer jag att renskriva partituren i
Sibelius notskriftsprogram.
I genomförandet av den konstnärliga delen av arbetet väljer jag att dela in metoden i två delar.
Den första delen berör metoden på ett mer generellt plan, den andra delen på ett plan av
tillämpning för själva tillblivelsen av vart och ett av styckena.
Del 1
1. Bestämma vilka musikaliska parametrar som relaterar till vart och ett av de fem
elementen.
2. Bestämma på vilket sätt de ovan nämnda musikaliska parametrarna styrs av respektive
element.
Del 2
1. Bestämma bilder.
2. Bestämma vilka element som finns representerade i var och en av bilderna.
3. Bestämma hur de representerade elementen förhåller sig till varandra. Vilket är mest
dominant och vilket finns med, men spelar en mindre roll?
4. Komponera utifrån generella kompositionsprinciper inom de ramar som de tidigare
stegen bildar.
6
Processbeskrivning
Enligt metoddelens del 1
Jag börjar med att göra regler enligt metoddelens Del 1
1. Regler kring vilka musikaliska parametrar som relaterar till var och ett av de fem
elementen:
vatten ska referera till harmonik
eld till intervall
luft till gestik
jord till dynamik och register och
eter till andning och textur
2. Regler om hur de ovan nämnda musikaliska parametrarna styrs av respektive element:
Vattnets harmonik:
Vattnets harmonik ska vara två eller fler staplingar av små eller stora sekunder eller av
små terser. Ackordet får ha vilket omfång som helst och staplingarnas mellanrum
lämnas också fritt att experimentera med.
Eldens intervall:
De stycken där elden ligger i förgrunden ska i huvudsak vara komponerade av
tritonusintervall och små sekunder.
Luftens gestik:
När elementet luft står i centrum i en bild kommer musiken att behöva ha med tydliga
gester.
Jordens dynamik:
Jordens dynamik ska röra sig från en nyans av mezzoforte till forte fortissimo och
starkare. Musikens register får röra sig ungefär från och med lilla oktaven och nedåt.
Eterns textur:
Ett stycke där eter ligger i förgrunden eller spelar en viktig roll ska ha en tunn och skir
textur och en långsam andning.
Jag tänker mig att harmonik är det som bäst kan gestalta den känsla jag har för vatten
som något som händer där varje liten rörelse även omfattar det som är närliggande,
precis som att hela harmoniken ändras om man byter ut en ton i ett ackord. Jag har valt
att koppla samman eld och intervall då jag tänker mig elden mer som många enskilda
mindre rörelser. Luft associerar jag med gestik därför att jag tänker mig vinden som
griper tag i vad som än finns i vägen och sätter det i rörelse. Jord är något tungt och
påtagligt så jag associerar det med dynamik och register för att kunna gestalta något
riktigt pregnant. Jag tänker mig att eter har med andning och textur att göra då jag
föreställer mig eter som både något flyktigt och allomfattande.
7
Enligt metoddelens del 2
Jag fortsätter med att arbeta utifrån de regler jag listat enligt metoddelens del 2
Jag väljer ut fyra bilder. Beslutet gällande vilka bilder jag tänker använda är baserat på en
känsla av vilka som inspirerar mig mest till att skriva musik och vilka som jag känner starkast
för i allmänhet. Alltså både vilka bilder jag ser en stark musikalisk relation till och vilka bilder
jag som person redan har en stark relation till. Jag ger bilderna arbetsnamnen 1,2,3 och 4.
Som jag nämnde i inledningen är många av mina beslut gällande bilderna fattade långt innan
jag påbörjade detta arbete, men jag ska ändå försöka undersöka varför jag tycker att en bild
domineras av vissa element.
8
Bild 1
Den första bilden jag har valt kallas i kortleken för Empress. Bilden domineras förutom några
inslag av olika toner av rosa, helt av kalla pastellfärger. Bildens centrala motiv är en
majestätisk kvinna. I bakgrunden finns en snöklädd bergstopp och på båda sidor om kvinnan
två månskäror. I ena handen håller kvinnan en blombukett, den andra handen vilar med
handflatan öppen och vänd uppåt. I bilden finns det också en duva, en mindre fågel och en
svan, samt en sköld med ett motiv föreställande två fåglar i profil, vända mot varandra. Hela
bilden gör på mig ett lugnt och fridfullt intryck. Bildens fridfullhet och ljusa, kalla
färgnyanser gör att jag bestämmer bildens element till att bestå av vatten och eter.
Jag bestämmer sedan att elementen finns med i ungefär lika proportioner.
9
Bild 2
Den andra bilden jag har valt att utgå ifrån har i kortleken fått namnet Art och föreställer en
kvinna som står lutad över en kittel med vätska. Kvinnan som har två huvuden, ett mörkt och
ett ljust, häller vätska ner i kitteln ur en bägare som hon har i handen samtidigt som om hon
med den andra handen ser ut att vara på väg att röra om i kitteln med ett spretigt och taggigt
redskap. På ena sidan om kitteln sitter en rovfågel och på den andra ett lejon. Under dessa två
figurer, i botten av bilden, finns det något som skulle kunna vara spjutspetsar, fast jag har nog
alltid sett det som eldsflammor. Bakom kvinnan finns ett emblem i gult med en inskription på
latin. Hela bilden ser i mina ögon ut att vara i rörelse och det i kombination med de
dominerande gula och gulröda färgerna i kortet har gjort att jag genast förknippar bilden med
eld. Det andra elementet jag förknippar bilden med är vatten, kanske bara på grund av den
vattenliknande vätskan som kvinnan häller ner i kitteln, eller kanske också för att hela bilden
signalerar om motpoler, exempelvis de båda huvudena. Det tredje elementet som jag
associerar bilden med är luft. Kanske är det mitt sinnes sätt att ytterligare spä på idén om den
rörelse som jag tycker är så signifikativ för bilden.
Jag bestämmer att bilden består främst av eld, sedan vatten och luft, med mindre skillnader de
sistnämnda emellan.
10
Bild 3
Min tredje bild har i tarotkortleken namnet Star och föreställer en kvinna med långt hår och en
bägare i vardera handen. Bakom kvinnan finns ett planetliknande klot i en mörkt rosa färg.
Förutom detta klot och det som kommer ur bägarna som kvinnan håller i sina händer, samt
några mindre detaljer går kortet helt i blåa nyanser. I kortets bakgrund breder sig ett stort
himlavalv ut och längst upp i vänstra hörnet finns en stjärna. I kortets nedre bakgrund ser det
ut att vara någon form av sjö eller hav och i den nedre förgrunden ser jag något som påminner
om kristaller.
Även detta kort ger mig en stark känsla av lugn som jag tillsammans med bägarna associerar
med elementet vatten. Här finns även en rymd, som tillsammans med kortets svagaste blåa
nyanser för mina tankar till elementet eter. Där kortets namn står skrivet finns en symbol för
vattumannens stjärntecken som är ett lufttecken och jag bestämmer att luft absolut finns
närvarande som element i detta kort
Jag bestämmer att elementens ordning är vatten, eter och luft.
11
Bild 4
Min fjärde bild ifrån tarotkortleken kallas där för Universe. Den föreställer en kvinna som ser
ut att hålla sig fast i en slingrande orm. I centrum av bakgrunden finns något som ser ut som
ett stort blågrönt öga och i kortets hörn finns fyra olika huvuden i bruna och gula toner.
Huvudena ser ut att tillhöra en rovfågel, en människa, en getabock och en oxe. På grund av de
bruntoniga ansiktena och det kontrasterande blåa ögat, väljer jag att tolka bilden som en
kombination av jord och eter. Jag tror även att min bedömning utgår ifrån kortets namn
Universe och att jag tänker något i stil med att symbolen för universum står för dels det
absolut mest gripbara: materian, jorden och dels det allra minst gripbara: atmosfären, etern.
Jag bestämmer att jord och eter är likvärdiga i denna bild.
12
Jag är nu framme vid metoddelens del 2 steg 4: att börja komponerandet utifrån det jag nu
tagit reda på om både elementens förhållande till musikaliska parametrar och om bildernas
förhållande till elementen. Nu börjar således mitt stora arbete med musiken!
Jag bestämmer att sättningen för samtliga fyra stycken ska vara cello, viola, 1:a och 2:a fiol,
samt harpa.
Stycke 1
(utgår från bild 1):
Element: Vatten och eter
Proportioner: Vatten och eter i ungefär lika proportioner
I det första stycket som jag ska skriva är det elementen vatten och eter som ska vara mest
framträdande. Min uppgift blir därför att komponera musik som utgår ifrån vattnets sekundoch tersharmonik och eterns långsamma andning och tunna texturer.
Formen bestäms till en chaconneform, där musiken bottnar i en runda på sju stycken ackord
som jag tar ur en åttatonsskala bestående av staplingar av ömsom stora och små sekunder.
Vatten
Jag beslutar att mönstret för ackordens progression begränsas till tre olika rörelser: varje
ackord i progressionen skapas från det föregående ackordet genom att det antingen
transponeras upp eller ner, eller genom att ändra i "skalstegsordningen".
Både startackordet och påföljande ackord präglas självfallet av reglerna för vattnets harmonik,
alltså staplingar av intervall som inte är större än en liten ters.
Eter
För att få med karaktären av eter in i stycket, väljer jag att använda mig av långa tidsenheter
som grund för förändring av tonhöjd, dynamik och klangfärg. Jag väljer de långa
tidsenheterna för att framhäva eterns långsamma andning. För att få en tunn textur väljer jag
ett högt register och svaga nyanser, ofta i kombination med speltekniker som producerar ljud
med relativt diffusa konturer (mycket övertoner). För att ytterligare förstärka karaktären av
eter, tunnar jag ut ackorden periodvis då endast en ton spelas i taget.
13
Kompositionsprocessen
Jag beslutar mig för att basera stycket på 32 ackordvändor. Varje vända innehåller som
tidigare nämnts sju ackord. Jag börjar med att skriva ut alla ackorden i partituret. Jag använder
mig av en tidsenhet per vända, till exempel består de två första vändornas ackord av brevis,
den tredje vändan av punkterade helnoter.
Där eter ska förtydligas, har jag tanken att endast en ton ska spela i taget. Jag instrumenterar
stycket så att denna ton kommer att ligga i något av stråkinstrumenten, men förtydligas av en
flageolett i harpan en oktav upp. Jag börjar med att placera ut dessa enskilda toner rent
intuitivt. Därefter övergår jag till att försöka skapa någon typ av symmetri utifrån det intuitivt
skapade materialet.
Samma tillvägagångssätt med att först skapa intuitivt och sedan upprepa så att det bildar
någon form av symmetri, använder jag mig av när jag sedan ska variera styckets klangfärg,
dynamik och instrumentation.
Resultat
Skapandeprocessen resulterade i ett stycke på 11' 50'' för harpa, violin 1 och 2, viola samt
cello. Se bilaga 1
Stycke 2
(utgår från bild 2):
Element: Eld, vatten och luft
Proportioner: Eld, sedan vatten och luft med liten dominans av vatten över luft
Min andra bild domineras av elementen eld, vatten och luft, där eld och luft är de mest
respektive minst framträdande elementen.
Det jag har att utgå ifrån i kompositionsprocessen är därför en modell som i första hand sätter
tritonusintervallet och små sekunder i fokus. I stycket ska det också finnas inslag av en
harmonik som i första hand är uppbyggd av små eller stora sekunder och små terser (vatten).
Bildens uttryck för elementet luft bidrar med att musiken ska innehålla tydliga gester.
Även i detta stycke bestämmer jag att formen ska vara en chaconne, denna gång med en
vända på åtta ackord.
14
Eld
Ackorden bygger jag av staplingar av tritonusintervall och små nonor.
En horisontell linje, också den skapad av små nonor och tritonusintervall, bestämmer
ackordens progression, efter konceptet ett ackord per ton.
Denna horisontella åttatoners linje med staplingar av nonor och tritonusintervall, ger utrymme
för användning av två alternativa kategorier av tilläggstoner.
Kring den horisontella linjen ska gester med ackordstoner kretsa. Varje gest ska enligt eldens
riktlinjer ha ett omfång av ett tritonusintervall eller intervall baserade på den lilla sekunden.
Vatten
I detta stycke är vattnet underordnat elden, så av den ursprungliga idén om en harmonik
konstruerad av små och stora sekunder samt terser, väljer jag att vatten här endast
representeras av frekventa bruk av små sekunder, här som nonor.
Luft
Luften indikerar att musiken ska innehålla en tydlig gestik. Därför baserar jag stycket på en
typ av gest som så småningom kommer att ha denna utformning.
15
Kompositionsprocessen
Jag börjar med att göra en skiss i olika färger1. I rött skriver jag den horisontella linje som
bestämmer ackordens progression. Under den horisontella linjen skriver jag de två alternativa
ackordstaplingarna.
Ur det första lagret av staplingar hämtar jag toner för att skapa gester kring var och en av de
röda tonerna ur min horisontella linje. Jag färgar dessa toner gula och skapar en rytmisk
princip för den blivande gesten som jag med viss variation använder hela stycket igenom. De
gula tonerna rör sig i 32-delar och förslag mot de punkterade, eller dubbelpunkterade röda
åttondels- eller fjärdedelsnoterna.
Gesternas omfattning varierar och beslutet om variationen dem emellan är fattat intuitivt. Den
röda tonen är i de fyra första vändorna en ton som gesterna riktar sig upp emot. För att bygga
ut gesterna lägger jag ibland till en ton som jag färgar orange. Det gör jag för att markera att
den kategorin toner är viktigare än den gula, men inte lika central som den röda.
Efter fyra vändor byter jag färger. Jag behåller min röda färg för huvudlinjen, men byter den
orangea sekundära tonen till en lila och utfyllnadstonerna är nu rosa. Detta gör jag för att
markera att riktningen på musiken nu ändras. I stället för att röra sig uppåt mot huvudtonerna,
faller gesterna nu nedåt.
1
Färgerna i notexemplen har inte gått att få fram med önskad tydlighet
16
Jag skapar en ny formdel genom att bryta min röda huvudlinje och gör istället en konstant
fallande linje till denna del. Den linjen färgar jag grön och även där staplar jag ackord
baserade på nonor och tritonusintervall.
Därefter fortsätter jag med den ordinarie huvudlinjen tillsammans med de fallande rosa
gesterna i fyra vändor, för att i styckets sista fyra ackordvändor återgå till de stigande gula
gesterna.
När jag på detta sätt utarbetat styckets gestikskelett gör jag en dynamisk skiss över mitt
bakgrundsmaterial. Bakgrundsmaterialet baseras på det andra lagret av ackordstaplingar som
jag skrivit ut under min horisontella linje. Ordningen för dynamiken skapas intuitivt.
Nästa steg blir att instrumentera min skiss. Jag bestämmer mig för att varje ackordvända ska
ha en speciell typ av instrumentation och gör några instrumentationsmodeller som jag sedan
inordnar hela det blivande partituret efter. I instrumentationen blir min huvudsakliga uppgift
att förtydliga de röda och orangea tonerna, att instrumentera ut gesterna på ett
instrumentidiomatiskt sätt och att med olika medel skapa variation i bakgrunden.
Resultat
Skapandeprocessen resulterade i ett stycke på 10' 13'' för harpa, violin 1 och 2, viola samt
cello. Se bilaga 2
Stycke 3
(utgår från bild 3):
Element: vatten, eter och luft
Proportioner: i ungefärligt lika delar i ordningen vatten, eter och luft.
I den tredje bilden som jag valt att utgå ifrån tycker jag att elementen vatten, eter och luft är
de som i finns tydligast representerade. Enligt den modell som jag skapat är det alltså vattnets
sekund- och tersharmonik och eterns tunna, skira texturer och lugna andning som jag har att
utgå ifrån. Stycket ska på grund av luften även innehålla tydliga gester.
Formen bestäms även här till en chaconneform med sju ackord per vända. Ackorden är
baserade på samma modus som stycke 1: en åttatonsskala bestående av ömsom stora och små
sekunder.
17
Vatten
För att tillmötesgå reglerna för vattnets harmonik med staplingar av stora och små sekunder
samt små terser utgår jag, precis som i stycke 1, ifrån ett ackord bestående av kombinationer
av dessa intervall. I detta stycke bildas ackordprogressionen genom en förändring av vart och
ett av skalstegen. Ett skalsteg kan från ett ackord till ett annat röra sig åt valfritt håll och även
vara stillastående, så länge som kombinationen av paren håller sig inom de utsatta ramarna för
vattenharmonik.
Luft
Luften indikerar som tidigare nämnts att det ska finnas tydlig gestik i stycket. Jag bestämmer
mig för att utgå ifrån fyra stycken olika gester:
1.
2.
3.
4.
En liten rörelse i understämman som startar en liten rörelse i överstämman
En stillastående under- och överstämma
En rörelse som begränsas till understämman
En liten rörelse i understämman som startar en större rörelse i överstämman
Gesterna kan i sin tur broderas ut på fyra olika sätt. Jag benämner dem:
1.
2.
3.
4.
Kontrapunktiskt
Heterofoniskt
Med ornamentik
Med drill
Medan den första ordningen, dvs ordningen på själva grundgestiken bestäms till att löpa
kontinuerligt genom hela stycket, beslutar jag mig för att börja en ny ordning av
utsmyckningen på gesterna efter en följd om 28 ackord, alltså motsvarande fyra
ackordvändor.
18
Eter
För att gestalta etern har jag valt en långsam karaktär till detta stycke. Instrumentationen ska
vara tunn och sparsmakad och stycket ska röra sig i ett ljust register, från ettstrukna oktaven
och uppåt.
Kompositionsprocessen
Jag har börjat även detta stycke med att göra en skiss och jag noterar hela
ackordprogressionen. Under varje ackord noterar jag vilken ton som kommer vara central i
understämman, alltså den ton som understämman kommer att ta sikte på. Denna ton färgar jag
lila i min skiss och det är i styckets första formdel den andra tonen i varje ackord, räknat från
bottentonen och uppåt.
Efter 28 ackord, dvs fyra ackordvändor , byts denna ton ut mot den som kommer att ligga på
det tredje steget i varje ackord.
Jag markerar först understämmans rörelse för varje huvudton. Sedan markerar jag hur
överstämman kommer att reagera på detta enligt det första setet av ovanstående principer för
utformningen av gestik.
Jag gör en ny skiss och kopierar understämmans rörelse, men bygger nu ut överstämmans
rörelse enligt det andra setet av ovanstående principer för utformningen av gestik.
19
Som en effekt av att jag efter fyra ackordvändor byter huvudton i understämman utvidgar jag
också dess rörelse till att omfatta de samtliga tre understa tonerna i varje ackord.
Som kontrast till den variation det konstanta bytet av gest innebär, konstruerar jag en
mellandel som utgår från endast en av gesterna i upprepning över fyra ackordvändor. Jag
fortsätter sedan i fyra vändor med utvidgad understämma, innan jag i de sista vändorna
återgår till att använda den mindre omfattande understämman som jag började stycket med.
När denna skiss är klar återstår att instrumentera ut följden av gester i de olika instrumenten
samt att konstruera en passande och varierande bakgrund. Som bakgrundsmaterial använder
jag ackordtonerna och jag listar några alternativ för att variera dessas utformning, men
glömmer helt bort att använda den listan och färdigställer istället stycket intuitivt.
Resultat
Skapandeprocessen resulterade i ett stycke på 11' 10'' för harpa, violin 1 och 2, viola samt
cello. Se bilaga 3
Stycke 4
(utgår från bild 4)
Element: eter och jord
Proportioner: eter och jord i ungefär samma utsträckning
I det sista stycket har jag bedömt att elementen eter och jord finns representerade i ungefär
samma utsträckning. Jag har alltså uppgiften att göra ett stycke som enligt ramarna för jorden
ska vara i ett lågt register i stark dynamik, samtidigt som det, enligt ramarna för eter, ska
innehålla tunna texturer och långsam andning.
Detta stycke är centrerat kring en orgelpunkt och formen för stycket är en produkt av ett
seriellt resonemang med tonmaterial endast från föregående styckes första ackord.
Jord
För att gestalta jorden i detta stycke lägger jag, enligt jordens regler om ett lågt register,
en orgelpunkt långt ner i stora oktaven. Tonen jag väljer är bottentonen av det redan utvalda
ackordet (styckets tonmaterial). För att också tillmötesgå föreskrifter om stark nyans för
elementet jord, gör jag så att stycket når fortenyans.
20
Eter
Om jorden skapas av det utvalda ackordets grundton, så skapar jag etern av ackordets
resterande toner. Dessa ackordstoner finns med i stycket i en omvändning som motsvarar
deras position i en övertonsserie utgående ifrån orgelpunktens tonhöjd. Stycket ska vara tunt
och skirt instrumenterat för att fylla kraven för eterelementet.
Kompositionsprocessen
Både tonhöjdernas ordning och dess rytmik är resultat av ett typ av seriellt resonemang.
Jag börjar med att skapa en melodisk ordning av de fem tonerna som klassificeras som
"etertoner", dvs hela tonmaterialet utom min bordunton långt ner i stora oktaven.
Jag skapar sedan en serie av fyra olika notvärden och skriver ut femtonsmelodin över den
rytmen 17 gånger.
Utifrån överlagringar av primtal ändrar jag sedan vissa av notvärdena till förslag.
Jag bestämmer att min bordunton ska slås an på nytt vid varje förslag och att varje sektion
som mellanrummen av förslag bildar ska karaktäriseras av en egen typ av
klangvärld/instrumentation. Jag arbetar sedan med instrumentationen.
Resultat
Skapandeprocessen resulterade i ett stycke på 4' 11'' för harpa, violin 1 och 2, viola samt cello.
Se bilaga 4
21
Diskussion
Gällande vart och ett av styckena:
Stycke 1
Det som blev bra
Det som fungerar bra för mig i det här stycket är att det på det stora hela, mycket väl
motsvarar min idé om hur en kombination av vatten och eter skulle kunna låta, och i
synnerhet hur den elementkombinationen skulle kunna låta med det utvalda kortet som
bakgrund. Det som gör att stycket överensstämmer med mina förväntningar är de långa
tidsenheterna av dissonanta klanger i ett högt register, samt att styckets variation
huvudsakligen är byggd på subtila förändringar, såsom spelstilar producerande olika typer av
övertonsspektra.
Det som blev mindre bra
Det jag tycker är mindre bra här är att jag upplever stycket som statiskt. Förändringarna som
formar musiken kommer igång för sent och jag har redan hunnit tröttna innan musiken får en
chans att visa sig för mig. Detta kan så klart ha att göra med att jag inte har hört någon
inspelning av stycket utan endast får förlita mig på mitt eget gehör och Sibelius ökända
midifiler. Det har givetvis också att göra med mina egna musikaliska referenser. Jag är inte
helt van vid alltför långsam och stillastående musik.
Det lärde jag mig
I detta stycke fick jag öva mig på att bygga en musikalisk struktur med små medel. Musiken
har baserats på stillastående ackord och variationen fick i huvudsak ske i klangfärg och
dynamik och inte, som jag är van vid, huvudsakligen med hjälp av parametrarna tonhöjd och
rytmik.
Detta skulle jag kunna göra annorlunda
Om jag hade haft en något snabbare andning i det här stycket, dvs att de små förändringar
som finns hade kommit igång snabbare och i en annorlunda puls, tror jag att detta hade kunnat
bli riktigt behaglig musik att lyssna till.
Stycke 2
Det som blev bra
Det jag tycker om med den här kompositionen är att jag upplever den som musikaliskt och
konstnärligt enhetlig, samtidigt som att jag tycker att den innehåller en tillfredsställande grad
av variation. Metoden med elementen skapar i den här specifika kombinationen en dynamik.
Jag tycker att jag lyckas gestalta den dynamiken och samtidigt få med den lite lätt neurotiska
känsla som jag tänker mig är central i detta fall. Kombinationen luft och eld fungerar utmärkt
att arbeta med och det enda jag känner att jag får kompromissa med är vattenelementet, då
dess principer krockar med det i det här fallet dominerande eldelementets.
Det som blev mindre bra
Det som är det stora misslyckandet i kompositionen är instrumentationen. Hur jag än vrider
och vänder på dynamiken lyckas jag i vissa fall inte framhäva de noggrant utmejslade
gesterna, utan vissa partier av kompositionen blir istället endast ett förmedlande av dissonanta
klanger. Mellandelen är på grund av tidsbrist inte helt genomtänkt och uppträder mest som
något slags slumpmässigt sjok av idébrist i mitten av stycket.
22
Det lärde jag mig
Det jag trots allt lärde mig här var att ta tankarna kring instrumentation ett steg längre. Att
man behöver dela upp vissa gester på flera instrument, fastän de rent teoretiskt är spelbara på
ett och samma, var för mig välkända teorier, men nytt att omsätta i praktiken. I denna
komposition utvecklade jag även min känsla för vad en gedigen skiss kan innebära för
komponerandet. När mitt tonhöjdsskelett väl var skrivet, rytmen till gesterna bestämda och
instrumentationsmodellerna färdiga, var det inte speciellt mycket jobb kvar att göra, trots att
det kändes som om jag inte ens hade börjat. Ett intressant fenomen ur ett psykologiskt
perspektiv om inte annat!
Detta skulle jag kunna göra annorlunda
Det jag skulle kunna göra annorlunda i den här kompositionen är att lägga lite mer tid och
energi på att få mellandelen att hålla samma nivå som resten av stycket, även om jag skulle
vilja att den gav en formdel som gav ett enklare intryck. Det andra som jag gärna skulle göra
annorlunda är instrumentationen. Att först och främst se till så att varje gest verkligen hörs
och därefter fundera över bakgrund och variation i stämmor etc. skulle ha varit
arbetsordningen.
Stycke 3
Det som blev bra
Det som jag är allra nöjdast med i mitt tredje stycke musik är ackordprogressionen.
Både varje enskilt ackord och hela progressionen skapar en god grund för mig att
kommunicera det jag önskar utifrån denna bild bestående av vatten, eter och luft.
En progression av klanger där varje ackord skiljer sig exakt så mycket som det behövs från
det föregående ackordet för att det ska bli intressant att lyssna intensivt, men där samma
atmosfär bibehålls progressionen igenom är en utmärkt grund för det här stycket. Utifrån
elementkombinationen hade jag tänkt mig att kompositionen skulle bli lite som ett
kalejdoskop: man tittar in i det och ser ett fantastiskt vackert mönster, vrider lite på det och får
fram ett nytt mönster, ofta i samma färgskala, men kanske med någon liten skiftning av en ny
färg. Vrider igen, ser något nytt, fast samma ändå. Så kan det fortsätta i en evighet.
Det som blev mindre bra
Det som fungerar mindre bra för mig i det här musikstycket är att det är spretigt och
långtråkigt på samma gång. Musiken drar åt flera olika håll samtidigt, men utan att komma
någon vart. Styckets andning är även dålig: tiden emellan gesterna motsvarar inte gesternas
inneboende behov av utrymme. Gestiken känns för övrigt helt krystad. Stycket är heller inte
fullständigt. Det jag trodde att jag löst intuitivt visade sig vara något jag bara hoppat över,
nämligen bakgrunden. Till mitt försvar kan endast sägas att detta är den komposition som är i
mest behov av någon form av musikaliskt engagemang då den interpreteras och att
Sibeliusfilerna som jag har att referera till inte kan vara annat än gravt missvisande.
Det lärde jag mig
Det jag lärde mig i mitt tredje stycke musik var att systematiskt bygga upp variation i högre
grad än vad jag tidigare gjort. Även här blir innebörden av att ha en genomarbetad skiss
tydlig. Genom skissen kände jag att jag hela tiden hade kontroll över musiken, även om jag är
långt ifrån nöjd med resultatet. Jag gillar idén med att aldrig behöva känna mig utlämnad åt
inspiration, utan att jobba metodiskt på detta sätt. Det gör mig trygg och då kan jag slappna
av, jobba lugnt och faktiskt känna mig inspirerad utan att behöva förlita mig på inspirationen.
23
Detta skulle jag kunna göra annorlunda
Det första jag skulle ha prövat att göra annorlunda här skulle vara att faktiskt använda mig av
de olika varianterna för att utforma bakgrunden, istället för att bara mygla mig förbi det
momentet. Det tillsammans med att bättre känna in andningen kanske skulle kunna ha
motarbetat den spretiga och osammanhängande känslan som stycket ger mig, samtidigt som
det eventuellt skulle ha utgjort en passande variationsfaktor. Jag skulle också ha kunnat lyssna
noggrant på varje typ av gest, istället för att bara använda mig av papper och penna vid dess
utformning. Jag tror att jag då skulle fått ett mer musikaliskt utgångsmaterial och det som jag
upplever som krystat med gestiken hade antagligen inte fått någon plats överhuvudtaget.
Stycke 4
Det som blev bra
Jag är mycket nöjd med hela den här kompositionen. Den är välbalanserad, enkel och
samtidigt effektfull och intressant. Den är symmetrisk utan att bli tråkig eller statisk och det
mesta fungerar riktigt bra.
Det som blev mindre bra
Vissa delar av instrumentationen är mindre lyckade. Ibland blir det lite väl kalt och jag tror att
jag skulle nått fram med idén om enkelhet utan att skala av instrumentationen helt och hållet.
Det lärde jag mig
I denna komposition blev jag påmind om att inte underskatta enkelhet. Ibland är det som går
lättast att göra och det som är minst komplext det allra bästa, i synnerhet ur ett
mottagarperspektiv.
Detta skulle jag kunna göra annorlunda
Det jag skulle ha kunnat göra annorlunda med denna sista komposition är att höja nivån
genom att göra en noggrannare och mer finslipad instrumentation, men utan att för den sakens
skull förlora kontakten med det enkla i själva musikens struktur.
På en metodnivå
Övergripande:
Det som varit bra
Precis just det som jag trodde skulle fungera bra med den här metoden för att transformera
bild till musik har fungerat ypperligt! De steg gällande skapandeprocessen som jag satt upp
och följt och de regler jag gjort angående musiken på förhand, har gjort att jag har kunnat
arbeta effektivt, lugnt och metodiskt, samtidigt som att jag hela tiden har känt mig inspirerad
av att jag haft kontakt både med den bild jag valt att utgå ifrån och den musik som jag är i
gång med att skapa utifrån den bilden.
Det som varit mindre bra
Det som varit mindre bra med metoden skulle kunna vara att jag i övertygelsen om att jag hela
tiden rört mig åt rätt håll, blivit lite väl trygg med att musiken kommer fungera såsom jag
tänker mig att den ska. Hade jag inte haft den tryggheten av metoden, hade jag kanske istället
haft en extra nerv som skulle ha kunnat skapa en skärpa i musiken som jag i många fall
saknar. Å andra sidan kan det ha att göra med så mycket annat, som att jag skrev all musik för
hand i princip utan hjälp av något instrument och att det skulle kunnat bli helt annorlunda om
jag hade haft en yttre lyssningsreferens som komplement till mitt inre lyssnande.
Det lärde jag mig
24
Det jag trots allt har lärt mig av metoden är just att arbeta metodiskt. Det var en stor del av
syftet med att göra detta arbete. Även om jag aldrig skulle komma i närheten av att arbeta
utifrån de bestämmelser jag gjort utifrån elementen, bild eller något annat utommusikaliskt
överhuvudtaget, så har jag övat på att arbeta metodiskt så pass mycket att jag tror att det
kommer gå mer eller mindre per automatik vid nästa kompositionsprojekt.
Detta skulle jag kunna göra annorlunda
Något som jag skulle kunna göra annorlunda i utarbetandet av metoden är att tänka ut ett sätt
så att elementen inte "krockar" med varandra. Vatten och eld syftar båda till tonhöjd i viss
mån och jag tror det hade varit fördelaktigt om de parametrar vart och ett av elementen
relaterar till hade varit vitt skilda.
På en estetisk/stilistisk nivå
Det som varit bra
Det som fungerar bra på en stilistisk nivå är att, precis som jag förutspådde, man känner att
alla stycken hänger ihop, samtidigt som de skiljer vitt i karaktär. Det är ju jag som har
komponerat all musik och det hade varit konstigt om man inte hade hört det, men jag tycker
ändå att dessa kompositioner håller sig närmre varandra än andra jag gjort utan att de för den
sakens skull låter som rena upprepningar eller alltför enkla rekonstruktioner. Det märks, också
precis som jag trodde, att jag närmat mig musiken från olika håll.
Det som varit mindre bra
Något som fungerar mindre bra på en stilistiskt plan är att jag upplever nästan alla de
resulterande kompositionerna som ganska stela och krystade. Jag hade önskat mig en musik
som både skulle ha varit enklare och haft mer finess. Det är dock ingenting som säkerställer
att detta beror på metoden i sig. Det kan lika gärna bero på det kompositionsmomentet där
metoden redan har spelat ut i sin roll och jag varit fri att göra som jag vill.
Det lärde jag mig
En sak som jag har lärt mig av denna metod på ett stilistiskt plan har varit att öva upp
färdigheten i att tänka stilistiskt. Tidigare har jag varit väldigt styrd av min inspiration och
gjort det som känns bäst i stunden. Det kan vara en nyttig övning att lära sig hålla ihop några
stycken till en större enhet, även om jag inte är helt nöjd med själva resultatet i just det här
fallet.
Detta skulle jag kunna göra annorlunda
Jag skulle eventuellt kunnat ha haft bättre lycka med resultatet av kompositionsprocessen på
ett stilistiskt plan om min metod antingen hade sträckt sig längre in i processen än vad den nu
gör, eller om den hade lämnat mer fritt för mig att experimentera med. Som det är nu har jag
hamnat i något slags mellanläge, där resultatet i viss mån både saknar kraften av det rent
intellektuella och det inspirationsstyrda skapandet.
På en estetisk/ideologisk nivå
Det som varit bra
På ett ideologiskt plan är jag extremt nöjd med att jag har fått chansen att uttrycka mitt stora
intresse för olika kulturer, utan att för den sakens skull göra omarbetningar av andra kulturers
musik.
25
Det som varit mindre bra
Det som har fungerat mindre bra på ett ideologiskt plan är att jag själv upplever estetiken som
rörig. Det är för många bidragande faktorer in i mina beslut och jag känner att det blir svårt att
förklara och hålla isär begreppen. För mycket av den ideologiska aspekten av estetiken ligger
just bara på ett ideologiskt plan och kommer därför inte till uttryck enbart med musiken som
redskap. Programförklaringar i all ära, men de är nog med fördel av det kortare slaget.
Det jag har lärt mig
Jag har övat upp min förmåga att tänka på estetik ur ett vidare perspektiv än förut. Vad vill jag
förmedla genom min musik år 2013? Vilka medel för musikalisk kommunikation finns kvar
att använda när vi befinner oss där vi gör i västerländsk konstmusikhistoria?
Vilka symboler vill jag använda mig av och vilkas symbolvärde skulle jag vilja transformera?
Vad vill jag att mitt konstnärliga utövande ska representera och vad vill jag absolut inte
associeras med? De här stora och väldigt viktiga frågorna har tumlat runt i mitt huvud sedan
jag påbörjade detta projekt.
Detta skulle jag kunna göra annorlunda
Det jag skulle kunnat göra annorlunda för att förmedla det jag vill är att jobba på enkelheten
även ur ett estetiskt perspektiv. Till nästa gång skulle jag garanterat använda mig av andra
bilder än de jag valde inför detta projekt. Jag har i efterhand provat att göra kompositioner
utifrån endast elementen och det fungerar bra det också. Kanske är bildmomentet bara är
något som rör till estetiken för både mig och mottagaren?
26
Referenser
Litteratur
Dafgård, Jörgen (2011)
http://www.jorgendafgard.com
Ny fullträff för Jörgen Dafgård
Accessdatum 2013-10-18
Flanagan, Sabina (1989) Hildegard of Bingen, 1098-1179, A Visionary Life,
New York: Routledge
Kingsley, Peter (1995) Ancient Philosophy, Mystery and Magic, Empedocles and
Pythagorean Tradition
Oxford: Clarendon Press
Juslin, Patrik N., Sloboda John A. (2010) Handbook of Music and Emotion, Theory,
Research, Applications
New York: Oxford University Press
Lindqvist, Sven (2013) Myten om Wu Tao-Tzu
Stockholm: Månpocket
Parry, Richard (Fall 2012 Edition) Empedocles, The Stanford Encyclopedia of Philosophy,
Edward N. Zalta (ed.)
http://plato.stanford.edu/archives/fall2012/entries/empedocles
Accessdatum 2013-10-18
Simpson, Robert (1952) Carl Nielsen Symphonist 1865-1931
London: The Temple Press
Intervjuer
af Edholm Erik, docent, universitetslektor
(12-09-2012) Stockholms Universitet
Jackson Peter, professor
(12-09-2012) Stockholms Universitet
Mejlkonversation
Sandström Jan, professor (2013-10-01)
Luleå Tekniska Universitet
Bilagor
Bilaga 1: I
Bilaga 2: II
Bilaga 3: III
Bilaga 4: IV
27
