Röe gård På historisk mark genom
årtusenden
Av Thomas Andersson
Den äldsta av nuvarande mangårdsbyggnader är från 1700-talet, det före detta
spannmålsmagasinet byggdes på 1880-talet, men gården är omnämnd i skriftliga källor
mycket tidigare än så.
Röe gård på Härnäset har en lång och intressant historia bakom sig. På gårdens utmarker finns
spår efter 8 000 år gamla bosättningar från äldre stenålder.
För drygt 500 år sedan, år 1477, nämns gården Röe, eller Radhe, som den kallades vid den
tiden, i ett skuldebrev som Erik Björnsson utfärdade. Han var drottning Dorotheas fogde i
hennes norska livgeding och kallade sig riddare på Radhaberg.
Söker man sig ytterligare några årtionden bakåt i tiden, till mitten av 1450-talet, stöter man på
uppgifter om det gamla fästet Karlsborg, som idag syns rester av på en bergshöjd öster om
själva gården.
Karlsborg torde ha uppförts hösten 1455 och våren 1456. I de ofredstider som då rådde, där
norska och danska styrkor stod i fejd med varandra, insåg befälhavaren på svenska
västfronten, Thord Knutsson Bonde, nödvändigheten att klippa av förbindelsen mellan norska
och danska krigsstyrkor. En försvarsanläggning var nödvändig i närheten av Åbyfjorden.
Hade då Röe någon strategisk betydelse? Ja, detta på grund av att en av "allfarvägarna" från
norra Bohuslän vid den tiden gick förbi Kville, Bottna och Tossene kyrkor fram till Röd
brygga på Sotenäset. Härifrån gick överfarten till Röe brygga. Genom att anlägga ett fäste vid
Röe skapades ett spärrfort med Åbyfjorden som fronthinder.
Karlsborg fick stor betydelse vid stridigheter mellan Sverige och Norge, efter att Kristian II:s
välde i Sverige störtats.
Vid en arkeologisk undersökning i slutet av 1800-talet påträffades kanonkulor av sten samt ett
stort antal lans- och pilspetsar, som utgjorde tydliga bevis för att det gått "hett till" här några
århundraden tidigare.
Det går också berättelser om att näsen i mellersta Bohuslän skulle haft var sin "Näse-Kung",
Härnäset inget undantag. Denne Näse-Kung skulle haft sitt säte på kullen ovanför Röe gård.
Platsen har följdriktigt kallats "Slottet". Johan Oedman nämnde detta i sin bohuslänska
historiebeskrivning från 1746. En släkting till Oedman hade av de gamla hört berättas om
Näse-Kongen på Röe.
Men trots att Röe tidvis legat i ett militärstrategiskt viktigt läge har gården ända sedan
medeltiden varit av betydande omfång och de bördiga åkermarkerna på dess ägor har gett
brukarna god bärgning.
Efter att riddaren Erik Björnsson innehade Röe övertogs gården av släkten Baat, bland andra
det norska riksrådet Knut Knutsson Baat och senare hövitsmannen på Bohus, Henrik
Krummedike.
I slutet av 1500-talet ska en fogde vid namn Söffren Christernsson varit bosatt på Röe, även
om det är osäkert om han ägde gården.
1651 finns anteckningar om att en överste Johan Fircks köpt Röe gård från bönder. Fem år
senare lät han företa gränsesyn mellan Röe och adelsgården Vese.
1661 såldes Åby-godset till Margareta Huitfeldt. Den stipendieinrättning som instiftades 1664
innebar att Röe kom att ingå som ett strögods under Åby. Samma år gav hon
befallningsmannen Christen Eriksson Brun ett frihetsbrev, där hon "förunnade honom fri-och
frälsegården Röö'', liggandes på Stångenäset i Bro socken, i hans, hans hustrus och första
barns livstid, att njuta, bruka och behålla, kvitt och fri från alla utlagor, vad namn de än hava
månde''. Upplåtelsen bekräftades av Karl XI kort tid därpå.
Under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet arrenderades Röe av Mattis
Engelbrektsson och därefter Christen Hindrichsson.
1718 anger kyrkböcker i Bro att släkten Arrhén innehade gården; vid den tiden Claes Arrhén,
och senare, på 1750-talet jägmästaren Jacob Arrhén.
1786 är ett viktigt år i gården Röes historia. Då avträddes åborätten till släkten Hylander,
närmare bestämt gymnasiebefallningsmannen assessor Joseph Hylander. Denna släkt skulle
sedan bruka Röe i ungefär 150 år.
I slutet av 1800-talet innehades åborätten av riksdagsman Anders Patrik Hylander.
Sedan 1660-talet hade Röe gård ägts av Hvitfeldtska stipendieinrättningen, men 1909 kunde
A.P. Hylander lösa till sig äganderätten.
1923 övertogs Röe av dennes son Sven Hylander.
Den släkt som numera äger och brukar gården kom in i bilden för precis 50 år sedan, alltså
1943, då Johan Christensson köpte den.
Dagens Röe gård omfattar cirka 165 hektar, varav 50 hektar åkermark.
Den näringsrika myllan i den före detta fjordbottnen söder om Bovikskilen ger utan tvekan
god skörd än idag.
Förutom traditionell spannmålsodling och djurhållning satsar de nuvarande ägarna Paul och
Maria Christensson idag på bland annat eternellodling, och egen försäljning i det välbevarade,
före detta spannmålsmagasinet från 1800-talet.
Röe utgör ett fint exempel på en äldre bohuslänsk storgård, som brukats under åtskilliga
århundraden, och som fortfarande är i ett välbevarat skick.
Att Röe ligger i en verkligt gammal kulturbygd vittnar stenåldersboplatsen vid Dammen på
dess marker om. Här har vid arkeologiska utgrävningar för några år sedan bland annat
påträffats förkolnade hasselnötsskal som är närmare 8 000 år gamla samt ben av garfågel samt
flera andra djurarter. Helt nyligen har en tredje grävningsomgång genomförts vid Dammen,
då man närmare grävt ut en avfallsplats'' kökkenmödding", från stenåldern. Sådana finns bara
några få kända i hela Sverige.
Det så kallade Stångenäskraniet som påträffades vid Dammen redan på 1800-talet har rönt
uppmärksamhet i arkeologiska kretsar. Först trodde man att det rörde sig om ett bevarat
människoskelett från stenålder, men en C-14-datering visade att det rörde sig om järnålder
istället.
Olika skeenden i Bohusläns utveckling ända från äldre stenålder till nutid finns ovanligt väl
representerade på markerna vid Röe gård!
