Föräldrapenning
Bakgrund
Föräldrapenningen infördes 1974 och den har hela tiden varit en försäkring som kan delas mellan
föräldrarna. Föräldrarna har rätt till hälften var av dagarna, men kan göra undantag och avstå dagar till
den andre föräldern. Innan föräldrapenningen infördes fanns en s.k. moderskapspenning som innebar att
alla mödrar fick ett visst grundbelopp oavsett om de arbetade eller inte.
Den nya föräldraförsäkringen innebar att papporna också fick rätt att använda föräldrapenning, att
sjukpenning för vård av sjukt barn infördes (se tillfällig föräldrapenning) samt att föräldrapenningen blev
pensionsgrundande och skattepliktig. Grunden för föräldraförsäkringen är den så kallad
inkomstbortfallsprincipen. Genom föräldrapenningen kompenseras föräldrarna för förlorad inkomst upp
till ett visst tak. Föräldraförsäkringen bestod från början av 6 månaders föräldrapenning och har sedan
byggts ut under åren och består i dag av 16 månader.
Föräldrapenningen har till syfte att möjliggöra både för kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete
och studier med familjeliv. Föräldrapenning ska även täcka en större del av inkomstbortfallet som
föräldraledigheten innebär. Detta för att ge föräldrar möjlighet att vara hemma med sitt barn under en
längre sammanhängande period vid barnets födelse eller adoption.
Regeringen har i Försäkringskassans regleringsbrev för 2010 formulerat följande mål för
föräldrapenningen: ” Föräldrar ska genom Försäkringskassans information få goda förutsättningar att
välja hur man vill fördela föräldrapenningdagarna mellan sig.”.
Föräldraförsäkringen och därmed också Föräldrapenningen finansieras till största delen av sociala avgifter
som arbetsgivaren betalar in till staten för dem som förvärvsarbetar. Avgifterna kan ses som en slags
försäkringsavgifter/premier. Försäkringskassan gör s.k. utgiftsprognoser med analys över hur mycket
försäkringen bedöms kosta under de närmaste åren. Med dessa prognoser som grund ger sedan regeringen
Försäkringskassan olika anslag varje år för att täcka de kommande försäkringskostnaderna. För år 2010
har Försäkringskassan fått cirka 24,5 miljarder kronor att disponera för utgifterna för Föräldrapenning.
Reglerna i korthet
Föräldrapenning kan föräldrar få med anledning av ett barns födelse eller adoption under sammanlagt
480 dagar per barn. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet har var och en rätt till hälften av
dagarna. För 390 av dagarna är ersättningen relaterad till förälderns inkomst, dock lägst 180 kronor per
dag. För de resterande 90 dagarna får man lägstanivån som är 180 kronor om dagen för alla. Ersättningen
för de inkomstrelaterade dagarna är cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, högsta
ersättningstak är 10 gånger prisbasbeloppet, max 901 kronor per dag (2010). Utöver ersättningen från
socialförsäkringen har många föräldrar avtal med arbetsgivaren som ger rätt till ytterligare ersättning.
En förälder kan avstå från rätten till föräldrapenning till förmån för den andra föräldern med undantag av
60 dagar som är reserverade för vardera föräldern. Ersättningen kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv,
en fjärdedels eller en åttondels dag. Föräldrapenning kan som regel tas ut tills barnet har fyllt åtta år
eller avslutat första skolåret.
En jämställdhetsbonus infördes 1 juli 2008 och gäller barn som föds från och med denna tidpunkt.
Bonusen krediteras skattekontot för den förälder som har tagit ut flest föräldrapenningdagar. Maximal
kreditering är 3 000 kronor per månad, högst 13 500 kronor per barn. Bonusen gäller bara om den
förälder som tagit ut flest antal föräldrapenningdagar arbetar eller studerar när den andra föräldern är
föräldraledig och uppbär föräldrapenning. Bonusen gäller inte de 60 reserverade dagarna per förälder
eller lägstanivdagarna.
Mer om Föräldrapenning
Försäkringsanalys
År 2009 betalade Försäkringskassan ut cirka 23 miljarder kronor i föräldrapenning vilket är en ökning med
ca 10 miljarder kronor jämfört med år 2000. Antalet dagar som ersättning utbetalades för var drygt 47,8
miljoner. Kostnaderna har ökat kraftigt under 2000-talet, det beror på att barnafödandet ökat,
regelförändringar' inom försäkringen, inkomstutvecklingen i samhället samt att männen ökat sitt uttag av
föräldrapenningdagar. Under 2009 handlade Försäkringskassans handläggare ca två miljoner ärenden med
Föräldrapenning.
' För barn födda från 2002 och senare har antalet föräldrapenningdagar ökat från 450 till 480. Från den 1
juli 2006 höjdes ersättningstaket inom föräldrapenning från 7,5 prisbasbelopp till 10 prisbasbelopp.
Föräldrapenning tas till största delen ut av kvinnor. Männens uttag har ökat successivt sedan
föräldrapenning infördes 1974 från 0,5 procent av föräldrapenningdagarna till 22,3 procent år 2009.
Särskilt under 2000-talet har ökningen varit större av männens uttag, från 12,4 procent år 2000 till 22,3
procent år 2009.
Försäkringskassan har på uppdrag av regeringen utvecklat flera olika mått för att mäta hur jämställt
föräldrapenninguttaget är mellan kvinnor och män. Den generella trenden som går att se är att män som
blir föräldrar de senaste åren tenderar att ta ut fler dagar och starta sitt uttag av föräldrapenning lite
tidigare än som var fallet i början av 2000 talet. Men kvinnorna är under barnets första år i majoritet av
föräldralediga.
För djupare analys se Försäkringskassans publikationer inom området.
Medelersättningen per dag för föräldrapenning var under 2009 för kvinnor 447 kronor och för män 596
kronor. Skillnaden i medelersättning beror dels på inkomstskillnaden mellan män och kvinnor, dels på att
kvinnor använder nästan 4 gånger fler lästanivådagar och 11 gånger fler grundnivådagar än män.
Försäkringskassan skattar kontinuerligt i samband med utgiftsprognosen antalet potentiella dagar som
kan ligga till grund för jämställdhetsbonus och hur dessa fördelar sig mellan kvinnor och män. Dessa
beräkningar innehåller dock osäkerheter i fråga om hur stor andel av de föräldrar som får
Försäkringskassan meddelande om att de kan vara berättigade till jämställdhetsbonus som kommer att
ansöka om det och i vilken utsträckning de faktiskt kommer att vara berättigade till bonusdagar. Antalet
preliminära bonusdagar som kan ligga till grund för jämställdhetsbonus till uppgick under 2009 till
närmare 442 000. Eftersom föräldrapenning till största delen tas ut av kvinnor, svarar kvinnor för flest
uppkomna preliminära bonusdagar. År 2009 var antalet preliminärt uppkomna bonusdagar cirka 339 000
för kvinnor och 103 000 för män. Kvinnornas andel var cirka 77 procent och männens andel var således 23
procent. Dagarna fördelar sig på 12 066 föräldrar varav 9 960 är kvinnor och 2 106 män.
Försäkringskassan följer kontinuerligt genom olika indikatorer vilka effekter den ekonomiska
familjepolitikens förmåner har för barnfamiljernas ekonomi. Utöver familjepolitikens
socialförsäkringsförmåner finns emellertid även andra faktorer såsom offentligt subventionerad
barnomsorg, skatter med mera som har påverkan på barnfamiljernas ekonomi. Indikatorerna visar att
socialförsäkringsförmånerna bidrar till att höja den ekonomiska standarden i mer eller mindre omfattning
för alla barnhushåll.
För mer analys se Försäkringskassans rapport om Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken
(pdf 217 kB, öppnar nytt fönster)
Forskning och litteraturtips
En hel del forskning pågår inom det familjepolitiska området - en del med direkt inriktning på
föräldraförsäkring och jämställdhet. Rapporterna och publikationerna nedan utgör endast ett litet urval
av forskningen på området.
Forskning som Försäkringskassan delfinansierar och som pågår just nu
Papporna och motiven – den svenska föräldraledigheten i ett geografiskt perspektiv
Huvudansvarig: Anna-Lena Almqvist, Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och
beteendevetenskap
[email protected]
Syfte: Att undersöka fördelningen av föräldraledigheten mellan svenska fäder och mödrar och motiven till
denna fördelning.
Start / beräknat slutdatum: 2008/2010
Påverkar arbetsplatsfaktorer pappors uttag av föräldraledighet?
Huvudansvarig: Magnus Bygren, Sociologiska institutionen, Stockholm
Syfte: Att analysera om och i vilken utsträckning arbetsplatsfaktorer (t.ex. arbetsplatsens storlek,
könsfördelning, andel småbarnsföräldrar) påverkar nyblivna pappors uttag av föräldraledighet. Den
sociala kontextens betydelse för individuella val.
Pappamånadernas effekter på jämställdheten på arbetsmarknaden och i hushållsarbetet.
Huvudansvarig: Rickard Eriksson, Institutionen för social forsning, Stockholms universitet
www.iza.org
Kris i befolkningsfrågan? Rapport från SNS Välfärdspolitiska råd.
Huvudansvarig: Per Molander, Studieförbundet näringsliv och samhälle.
[email protected]
Syfte: Analys av orsaker till och effekter av fallande svenska fruktsamhetstal.
Publikationer: Ny kris i befolkningsfrågan? A Björklund, T Aronsson, L Edlund, M Palme
Välfärdspolitiska rådets rapport 2001.
Tidigare forskning ej kopplat till val av finansiering
Anders Chronholm har i sin doktorsavhandling i sociologi (Göteborgs universitet) undersökt mäns
inställning till delad föräldraledighet.
Föräldraledig pappa. Mäns erfarenheter av delad föräldraledighet (http://gupea.ub.gu.se, öppnar nytt
fönster)
Ann-Zofie Duvander - arbetar på Försäkringskassan, Avdelningen för försäkringsutveckling, med
familjepolitiska frågor.
• ”Gender division of childcare and the sharing of parental leave among new parents in Sweden,” 2003.
(Marianne Sundström och Ann-Zofie Duvander) European Sociological Review, vol 18, no 4, pp.433-447.
• “Gender Equality and Fertility in Sweden: A Study on the Impact of the Father’s Uptake of Parental
Leave on Continued Childbearing” 2005. (Ann-Zofie Duvander och Gunnar Andersson). Marriage and
Family Review 2006.
• ”Swedish parental leave and gender equality. Achievements and reform challenges in a European
perspective” 2004. (Ann-Zofie Duvander, Tommy Ferranini, Sara Thalberg) Arbetsrapport/Institutet för
Framtidsstudier 2005:11.
Christina Florin & Christina Bergqvist
Framtiden i samtiden. Könsrelationer i förändring i Sverige och omvärlden (2004)
(www.framtidsstudier.se, öppnar nytt fönster)
Hobson, Barbara är sociolog och arbetar bland annat med jämförande studier om genus och
välfärdsstater vid Stockholms universitet.
Making Men into Fathers: Men, Masculinities and the Social Politics of Fatherhood (2002)
(www.cambridge.org, öppnar nytt fönster)
Mikael Nordenmark har inriktat delar av sin forskning på hur mäns och kvinnors arbetsmarknadssituation
påverkar arbetsfördelningen i hemmet och hur deltagandet i hemarbetet påverkar karriärmöjligheterna
på arbetsmarknaden.
Arbetsliv, familjeliv och kön (2004)
Balancing work and family demands. Do increasing demands increase strain? A longitudinal study (2004)
Mehrdad Darvishpour Darvishpour forskar om bland annat om invandrade män, kvinnor och
jämställdhet. Invandrarkvinnor som bryter mönstret.
Mer information - Mehrdad Darvishpour Darvishpour (www2.sociology.su.se, öppnar nytt fönster)
Lars Plantin expert på familjesociologi och föräldraskap, framför allt mäns föräldraskap.
Kön, föräldraskap och förändringar i det europeiska arbetslivet: Om hur unga vuxna hanterar gränserna
mellan arbete och familj.
Roger Klinth arbetar på Linköpings Universitet och undersöker i sin avhandling den politiska debatten om
föräldraledighet och jämställt föräldraskap sedan tidigt 60-tal.
• Göra pappa med barn (2002)
Mer information - Roger Klinth (www.liu.se, öppnar nytt fönster)
Livia Szekelyne-Olah undersöker bland annat samband mellan jämställdhet och fruktsamhet samt
jämställdhet och familjestabilitet.
• Gendering Family Dynamics: The Case of Sweden and Hungary (2001)
• Gendering fertility: Second births in Sweden and Hungary (2003)
Mer information - Livia Szekelyne-Olah (http://people.su.se, öppnar nytt fönster)
Lisbeth Bekkengen forskar inom det arbetsvetenskapliga området med inriktning på den könsfördelade
föräldraledigheten.
• Man får välja - om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv (2002)
Mer information - Lisbeth Bekkengen (www.kau.se, öppnar nytt fönster)
Sara Thalberg är statsvetare och arbetar med forskning inom det demografiska området på Institutet för
framtidsstudier.
• Barnafödandets politik – En analys av partiernas argumentation i nativitetsfrågan
(Arbetsrapport/Institutet för framtidsstudier; 2003:11) (www.framtidsstudier.se, öppnar nytt fönster)
