BILAGA 17 HYDROGEOLOGISK
UTREDNING
RAPPORT
SVENSKA KRAFTNÄT
Grundvattenutredning
UPPDRAGSNUMMER 5466402040
ÖVERSIKTLIG UTREDNING AVSEENDE RISKER FÖR PÅVERKAN AV NATURLIGA
HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN I SAMBAND MED KABELFÖRLÄGGNING PÅ GOTLANDS
FASTLAND
STOCKHOLM
2012-10-05
SWECO ENVIRONMENT AB
VATTENRESURSER
UPPRÄTTAD AV: ANNA LUNDGREN
GRANSKAD AV: BÖRJE AHLGREN
1 (14)
Sweco
Gjörwellsgatan 22
Box 34044
SE-100 26 Stockholm, Sverige
Telefon +46 (0)8 6956000
Fax +46 (0)8 6956010
www.sweco.se
Swe c o En vir on me n t AB
Org.nr 556346-0327
Styrelsens säte: Stockholm
Anna Lundgren
Telefon direkt +46 (0)8 6951341
Mobil +46 (0)76 7688005
[email protected]
En del av Sweco-koncernen
seaalg \\fsfal002\projekt\5421\5466402_markkabelprojgotland\000\6_arbmtrl\grundvatten aalg\rapporter\gotland ra grundvatten 2012-10-05.docx
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
Inledning
3
1.1
Syfte
3
2
Utredningsområdet
3
2.1
Markkabelförläggning
5
3
Geologi
5
3.1
Lermärgel och märgelsten
6
4
Grundvatten på Gotland
7
4.1
Grundvattenkvalitet
8
4.2
Grundvattenprovtagning allmänt
8
5
Grundvattnets (som dricksvattenresurs) sårbarhet under anläggningsarbetet
8
5.1
Brunnsinventering
9
6
Hydrogeologisk påverkan på alvarmark
10
6.1
Schakt av dike eller styrd borrning inom alvarmark
11
6.2
Alternativ dragning norr om område B18
12
7
Hydrogeologisk påverkan av styrd borrning genom klinten
12
8
Slutsatser och kommentarer
13
9
Rekommendationer till fortsatta undersökningar
13
Referenser
2 (14)
RAPPORT
2012-10-05
GRUNDVATTENUTREDNING
seaalg \\fsfal002\projekt\5421\5466402_markkabelprojgotland\000\6_arbmtrl\grundvatten aalg\rapporter\gotland ra grundvatten 2012-10-05.docx
14
1
Inledning
Sweco har på uppdrag av Svenska Kraftnät genomfört studier inför markkabelprojektering
på Gotland, inom uppdraget med den planerade stamnätsförbindelsen mellan fastlandet
och Gotland. Under samrådet för den planerade kabelförbindelsen har flertalet
samrådsparter uttryckt en oro för sina enskilda dricksvattenbrunnar borrade i berg. Det är
Svenska Kraftnäts tydliga intention att noggrant utreda samt förebygga eventuella
problem som skulle kunna uppstå på grund av schaktarbeten i samband med närliggande
brunnar.
Det har även uppkommit frågor kring eventuell påverkan på grundvatten som följd av den
styrda borrningen genom klinten vid landtagningsfästet, samt schaktarbeten inom ett
utpekat område bestående av alvarmark.
1.1
Syfte
Syftet med denna utredning är att klargöra huruvida ovan nämnda risker för grundvattnet
föreligger samt föreslå åtgärder i form av bl.a. kontrollprogram för övervakning av
grundvattnet.
2
Utredningsområdet
Utredningsområdet för planerad kabel redovisas i Figur 1 och Figur 2 nedan. Kartorna
tillhör samrådsunderlaget upprättat i februari, 2012. Utredningsområdet sträcker sig från
strax söder om Visby och Vibble, knappt fem km i sydostlig riktning in på ön.
3 (14)
RAPPORT
2012-10-05
GRUNDVATTENUTREDNING
seaalg \\fsfal002\projekt\5421\5466402_markkabelprojgotland\000\6_arbmtrl\grundvatten aalg\rapporter\gotland ra grundvatten 2012-10-05.docx
Figur 1. Delsträcka 1, från kusten och inåt land.
Figur 2. Delsträcka 2.
4 (14)
RAPPORT
2012-10-05
GRUNDVATTENUTREDNING
seaalg \\fsfal002\projekt\5421\5466402_markkabelprojgotland\000\6_arbmtrl\grundvatten aalg\rapporter\gotland ra grundvatten 2012-10-05.docx
2.1
Markkabelförläggning
Markkablarna kommer normalt förläggas i ett kabeldike med ett bottendjup om ca 1,2 –
1,5 m under markytan. Bottenbredden bedöms uppgå till ca 0,8 meter och bredden i
markplanet till ca 1,5 – 2,0 meter.
I normalfallet förläggs kabeln i ett, med grävmaskin, uppschaktat kabeldike. Vid
schaktning på platser med inget eller tunt jordlager, avtäcks berget och borrning med
efterföljande sprängning utförs vid behov. Eventuellt kan bergschakt i mindre omfattning
även komma att utföras genom knackning med hydraulhammare.
Efter att en delsträckas schakt öppnats kommer skyddsfyllning att utföras i botten på
diket. Kablarna förläggs och kabeldiket fylls omgående igen för att undvika skador på
exponerade kablar, stölder etc.
3
Geologi
De gotländska sedimentära bergarterna härstammar från silurtiden. De vanligaste
bergarterna är märgelsten och kalksten, som återfinns över hela ön i parallella stråk i
sydväst-nordostlig riktning, se Figur 3. Inom området, som berörs av den planerade
kabelförläggningen, består berggrunden till största del av kalksten, dock kan märgelskikt
ligga inlagrade i kalkstenen. Utbredning och mäktigheter avseende ovanlagrande
jordskikt jämfört med berg i dagen längs sträckningen är i dagsläget ej känd.
5 (14)
RAPPORT
2012-10-05
GRUNDVATTENUTREDNING
seaalg \\fsfal002\projekt\5421\5466402_markkabelprojgotland\000\6_arbmtrl\grundvatten aalg\rapporter\gotland ra grundvatten 2012-10-05.docx
Figur 3. Gotlands geologi i stora drag (källa: SGU).
3.1
Lermärgel och märgelsten
Med märgel avses vanligen varje jordart eller bergart, som innehåller kalciumkarbonat
från någon procent till över 30 procent. Fortsättningsvis i denna rapport kommer både
lermärgel och märgelsten beaktas.
Det är skillnad på lermärgel och märgelsten. Lermärgeln, som består av ungefär lika delar
karbonat och lermineral, är mjuk, dåligt konsoliderad och plastisk. Märgelstenen, som är
en lerig kalksten som bildats av kalkslam och innehåller höga halter av kalciumkarbonat,
lera och mycket större andel finkristallin karbonat, är hård och konsoliderad.
På Gotland förekommer märgel inom flera områden. Lermärgellagren är sällan mer än
några centimeter tjocka (källa: SGU).
6 (14)
RAPPORT
2012-10-05
GRUNDVATTENUTREDNING
seaalg \\fsfal002\projekt\5421\5466402_markkabelprojgotland\000\6_arbmtrl\grundvatten aalg\rapporter\gotland ra grundvatten 2012-10-05.docx
4
Grundvatten på Gotland
Generellt sett har jordlagren på Gotland liten mäktighet, samtidigt som stora arealer helt
saknar lösa sand- och grusavlagringar. Gotlands vattenförsörjning bygger på uttag av
berggrundvatten men jordlagren på berget har stor betydelse som magasin. Grundvattnet
på Gotland återfinns främst i sprick- och karstakviferer. Karstakvifer är en speciell typ av
sprickakvifer där sprickorna, på grund av vattnets inverkan på den vittringsbenägna
kalkberggrunden, utvecklats till grottor och kanaler. Berggrundens spricksystem kan ge
upphov till stora regionala och lokala variationer i uttagsmöjligheter och
grundvattennivåer, vilket gör att kapaciteten mellan närliggande borrhål kan variera
kraftigt. Laterala så väl som vertikala förändringar av berggrundens lagring ger,
tillsammans med förekomster av karstvittrade sprickor och hålrum, en mycket komplex
grundvattensituation.
Grundvattnets strömningsförhållanden är ofta mycket svårbestämda. Merparten av
grundvattenflödet inom kalkstensdominerade områden sker utmed enskilda
bankningsplan och sprickor. De största grundvattenflödena förekommer i anslutning till
uppsprucken berggrund och i övergångar mellan kalksten, lagrad lermärgel och
märgelsten. Gränslagren har en regional betydelse som vattenförande struktur. Även
inom märgelområdena sker grundvattenströmningen framför allt utmed enskilda
bankningsplan. Sprickor i lagerserien kan vara läkta och täta på grund av förekomsten av
mjuk lermärgel.
Inom de lösare och mer lättvittrade märgel- och märgelstensområdena är jorddjupen,
som överlagrar berggrunden, generellt sett större. Jordlagren ger, tillsammans med den
lerigare och tätare berggrunden ett bättre skydd av grundvattnet inom dessa områden.
Ön har speciella grundvattenbildningsförhållanden med infiltration genom spricksystem,
samtidigt som stora områden består av hällmarker med tunt eller inget jordtäcke. Det är
vanligt med direkta förbindelser mellan yt- och grundvatten.
7 (14)
RAPPORT
2012-10-05
GRUNDVATTENUTREDNING
seaalg \\fsfal002\projekt\5421\5466402_markkabelprojgotland\000\6_arbmtrl\grundvatten aalg\rapporter\gotland ra grundvatten 2012-10-05.docx
4.1
Grundvattenkvalitet
Den kalkrika berggrunden påverkar grundvattnets sammansättning och höga halter av
magnesium, kalcium, alkalinitet och pH erhålls naturligt. Kemiska analyser, som Miljöoch hälsoskyddskontoret genomfört på 100 slumpmässigt valda enskilda vattentäkter,
visade att de största problemen över hela ön var förhöjda halter av nitrit-kväve och klorid
(källa: Länsstyrelsen Gotlands län). Förhöjda salthalter i grundvattnet är vanligt på
Gotland. Detta är en följd av att de flesta brunnarna är borrade i berg och relativt djupa
vilket innebär ökad risk för inträngning av bl.a. relikt saltvatten. Även kustnära lägen kan
vara en avgörande faktor.
4.2
Grundvattenprovtagning allmänt
Provtagning i vattendistributionsanläggningar regleras beroende på verksamhetens
omfattning. Om dricksvattnet kommer från större vattenverk gäller Livsmedelverkets
föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:3). Om dricksvattnet kommer från vattenverk
3
och enskilda brunnar som i genomsnitt levererar mindre än 10 m dricksvatten per dygn
eller om vattentäkten försörjer färre än 50 personer gäller Socialstyrelsens allmänna råd
om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17).
5
Grundvattnets (som dricksvattenresurs) sårbarhet under
anläggningsarbetet
I och med att den planerade schakten för kabelförläggningen är såpass grund (med
botten på ca 1,2 till 1,5 meter under markytan) bedöms riskerna för närliggande
bergborrade dricksvattenbrunnar vara liten. Bergborrade dricksvattenbrunnar kommer att
ha sitt intag av grundvatten mycket längre ner än botten på det planerade schaktet. Det
planerade schaktet ligger långt ovanför den naturliga grundvattenytan i berg.
Utbredningen av ytliga lermärgelstråk inom området är i dagsläget okänt, men tidigare
undersökningar har visat att lermärgelskikt oftast är relativt tunna (sällan mer än några
centimeter tjocka). Lermärgelskikt innehåller hög lerhalt med god kohesion vilket innebär
att de inte är flytbenägna. Kalkstenen, och eventuella inslag av märgel, är i det närmaste
horisontellt skiktade (vanligtvis med stupningar på omkring maximalt 3°), vilket innebär att
risken för att lermärgel skulle kunna transporteras vertikalt är mycket liten.
Märgelstenen bedöms uppföra sig på samma sätt som kalkstenen (det är en form av
kalksten) och antas inte utgöra någon risk för dricksvattenbrunnar.
Länsstyrelsen på Gotland känner inte till några liknande fall och bedömer det som
osannolikt att lermärgelskikt skulle mobiliseras i någon större omfattning och på så sätt
påtagligt förändra vattenflödena som ett resultat av det planerade arbetet. De tunna eller
obefintliga jordlagren på Gotland, tillsammans med ofta uppsprucken och karstvittrad
berggrund, gör dock grundvattenmagasin sårbara för arbeten även uppe i markytan.
Anläggandet av ett långt (och eventuellt dränerande) dike kan orsaka förändrade
flödesvägar för yt- och grundvatten. Att vattenförande sprickor skärs av eller
sammanlänkas av det planerade kabeldiket kan leda till lokala förändringar i
grundvattenförhållanden och därmed påverka befintliga dricksvattenbrunnar i den
8 (14)
RAPPORT
2012-10-05
GRUNDVATTENUTREDNING
seaalg \\fsfal002\projekt\5421\5466402_markkabelprojgotland\000\6_arbmtrl\grundvatten aalg\rapporter\gotland ra grundvatten 2012-10-05.docx
absoluta närheten. Länsstyrelsen bedömer att det finns en risk för spridning av partikulärt
material i samband med schaktarbetena och förordar övervakning av befintliga brunnar
som bedöms ligga inom riskzonen (inom ca 50 meter från varje sida av kabelschakten).
5.1
Brunnsinventering
COWI har genomfört en brunnsinventering av befintliga brunnar längs med den
planerade kabelschakten (alla fastigheter med enskilda brunnar ca 400 m från den
planerade sträckningen) under sommaren 2012, för ytterligare detaljer se rapporten
”Inventering av befintliga vattenresurser – enskilda brunnar”, 2012-09-10. 50 enskilda
vattentäkter har inventerats.
De brunnar som ligger inom 50 meter från schaktkorridoren, och därmed anses vara inom
riskzonen redovisas i Tabell 1 nedan. Tabellen baserar sig på den nuvarande
sträckningen av kabelschaktet och måste uppdateras om denna förändras, det planerade
nordöstra alternativet vid Ygne kraftstation och åkermarken har dock inkluderats.
Riskerna för att grundvattenförhållanden skall påverkas utanför detta avstånd bedöms
som obefintliga.
Det finns inga brunnar inom själva utredningsområdet, med utredningsområdet menas
här det område som redovisas i figur 1 och figur 2.
Tabell 1. Lista över befintliga inventerade brunnar inom 50 meter från schaktkorridorens
utbredning.
Fastighet
Typ
Boende
Dricksvatten
Botmunds 1:72
Borrad
Fritidshus
Ja
Botmunds 1:73
Borrad
Fritidshus
Nej
Botmunds 1:74
Borrad
Permanentboende
Nej
Botmunds 1:76a
Borrad
Fritidshus
Nej
Botmunds 1:76b
Borrad
Fritidshus
Används ej
Botmunds 1:93a
Borrad
Fritidshus
Ja
Botmunds 1:93b
Borrad
Fritidshus
Används ej
Skjutfältet 1:2
Borrad
Används ställvis
Ja
Suderbys 1:35
Borrad
Permanentboende
Ja
Ett kontrollprogram bör omfatta nivåövervakning genom att en digital trycknivågivare
installeras på lämpligt djup i brunnen (en bit ovanför intaget) som sedan kontinuerligt får
logga vattenpelare. Givaren tillåts sedan sitta kvar i brunnen under tiden som schakten
pågår längs den aktuella sträckan och en tid därefter. Trycknivågivaren kommer att ge
data kring daglig vattenkonsumtion, grundvattennivåer samt återhämtningshastigheter i
9 (14)
RAPPORT
2012-10-05
GRUNDVATTENUTREDNING
seaalg \\fsfal002\projekt\5421\5466402_markkabelprojgotland\000\6_arbmtrl\grundvatten aalg\rapporter\gotland ra grundvatten 2012-10-05.docx
brunnen samt översiktlig information avseende de lokala grundvattenförhållandena innan,
under och efter byggskedet.
Förutom nivåövervakning rekommenderas kontroll av vattenkvaliteten, dels innan
schakten utförs, sedan en gång under pågående markarbeten samt en gång efter att
kabelförläggningen är utförd. Provtagningen bör omfatta fysikaliska och kemiska
parametrar (inkl. turbiditet, färgtal, COD) + bakt. prover (E. Coli samt mikroorganismer)
samt uran och radon. Resultaten från vattenanalyserna delges fastighetsägaren.
6
Hydrogeologisk påverkan på alvarmark
Inom inventeringsområdet finns det ett flertal områden av naturtypen alvarmark. Speciellt
ett område är av särskilt intresse för utredning om markexploatering i form av kabelschakt
kan påverka naturtypen negativt. Området ligger mellan Ygne kraftstation och Botmunds,
i huvudsak inom det objekt som kallas B18 i naturvärdesinventeringen, se figur 4 nedan.
10 (14)
RAPPORT
2012-10-05
GRUNDVATTENUTREDNING
seaalg \\fsfal002\projekt\5421\5466402_markkabelprojgotland\000\6_arbmtrl\grundvatten aalg\rapporter\gotland ra grundvatten 2012-10-05.docx
Figur 4. Karta från naturvärdesinventeringen.
6.1
Schakt av dike eller styrd borrning inom alvarmark
Om kabelschakten skall förläggas genom detta område lägger man förslagsvis den i
vägrenen, eller så nära vägen som möjligt. Ingen trafik bör tillåtas utanför den befintliga
vägen. Inga massupplag kan heller tillåtas ske inom området. Naturtypen är oerhört
känsligt för markslitage, speciellt i partier med inget eller tunt jordlager. Den naturliga
hydrogeologin bedöms ej komma att påverkas i någon större mån, varken under
anläggningsskedet eller av den färdiga schakten, främst med tanke på markabetenas
ringa omfattning och mindre djup. Inom alvarmark finns normalt ej heller något
grundvattenmagasin i jord som kan påverkas negativt av schakten, då
11 (14)
RAPPORT
2012-10-05
GRUNDVATTENUTREDNING
seaalg \\fsfal002\projekt\5421\5466402_markkabelprojgotland\000\6_arbmtrl\grundvatten aalg\rapporter\gotland ra grundvatten 2012-10-05.docx
grundvattenbildning i huvudsak sker direkt till berg. Det finns dock en viss risk att
kabelschakten kommer fungera som ett avledande dike, varför den ej bör utföras med tät
botten.
Schaktfri teknik genom styrd borrning under mark (minst två meter under markytan) är ett
mycket gott alternativ till att utföra kabelschakten som ett konventionellt dike. Styrd
borrning antas innebära minsta möjliga påverkan utifrån alla hydrologiska och
hydrogeologiska aspekter. Om alternativet med styrd borrning bedöms vara aktuellt bör
borrhålet förläggas under den befintliga vägen, för att i största möjliga mån undvika att
störa infiltrationsmöjligheter från nederbörd till grundvattenmagasinet i berg. Att utföra
kabelförläggningen i ett borrat hål (styrd borrning) bedöms ej ge någon negativ påverkan
på grundvattenförhållanden (då hålet är så pass litet och tätas kontinuerligt i samband
med utförandet), ej heller kommer det innebära någon påtaglig förändring för
grundvattenbildning eller grundvattenströmning.
6.2
Alternativ dragning norr om område B18
En alternativ väg för kabelschaktet nordväst om de skyddsvärda områdena kommer att
fortsätta utredas. Detta är en alternativ sträckning som medför korsning av befintliga
kraftledningar från Ygnestationen samt kabelschakt över åkermarken norr om
alvarmarken. Detta alternativ skulle utan tvekan vara mest fördelaktigt med avseende på
hydrologiska och hydrogeologiska parametrar med tanke på att den alternativa schakten
då förläggs i åkermark.
7
Hydrogeologisk påverkan av styrd borrning genom klinten
I början av den planerade kabeldragningen på Gotland skall en relativt hög klint
passeras. Passagen planeras att utföras schaktfritt, ett alternativ som används mer och
mer vid besvärliga passager då tekniken ofta innebär tekniska, ekonomiska och
miljömässiga fördelar. I detta fall har styrd borrning valts som schaktfri
förläggningsmetod. Borrningen startar ca 100 meter in från klintkanten och avslutas ca
150 – 200 meter ut till havs. Borrningen kommer att ske från klintens överkant och ner
under strandkanten och Östersjöns bottensediment. Diametern på borrhålet kommer att
vara max ca 20 cm i diameter, muntlig uppgift från Göran Åhlander.
Klinten som skall passeras består av berg i dagen, kalksten märgelsten, sandsten eller
berg täckt av vittringsjord. Det kan även förekomma inslag av revkalksten, som kan ha
högre hydraulisk konduktivitet än omgivande berg. Klinten är brant, grundvattenytan just
vid strandkanten förväntas ligga i nivå med Östersjön, varefter grundvattenytan sedan i
stort sett följer topografin mot klintens överkant, dock med mindre lutning än markytan.
Som högst förväntas grundvattennivån nå ca 20 – 30 meter över havet vid klintens
högsta punkt (SGU serie AH, nr. 3). Enligt SGUs karta över ”Jordlager,
infiltrationsförhållanden och grundvattennivåer” har förutsättningarna för infiltration till
berggrunden i detta område bedömts som goda (serie Ah nr. 3). Hydrogeologiska kartan i
samma serie visar på goda möjligheter till uttag av grundvatten i berggrunden.
12 (14)
RAPPORT
2012-10-05
GRUNDVATTENUTREDNING
seaalg \\fsfal002\projekt\5421\5466402_markkabelprojgotland\000\6_arbmtrl\grundvatten aalg\rapporter\gotland ra grundvatten 2012-10-05.docx
De grundvattenförhållanden och goda uttagsmöjligheter som beskrivs ovan i detta stycke
baserar sig främst på brunnsinventeringar av (djupa) bergborrade brunnar. Den ytligare
delen av klinten som berörs av borrningen antas redan vara mer eller mindre dränerad i
och med dess branta lutning och kalkstenens i det närmaste horisontella bankning.
Eventuella mindre grundvattenmagasin inom området, som kommer genomkorsas av
borrhålet ovanför grundvattenytan, förväntas vara små eller obefintliga. Borrningen utförs
med kontinuerlig tätning (bentonitslurry som trycks ut), inläckaget bedöms härvid till nära
noll. Någon mellanrymning (då borrhålet utryms på borrkax, d.v.s. det material som
består av uppkrossat berg från borrningen) vid borrning i klinten kan ej tillåtas då hålet i
sådana fall skulle stå öppet och därmed kunna medföra en dränering av grundvatten.
Med tanke på borrhålets lilla diameter, att borrhålet under anläggningsskedet successivt
tätas med bentonit (och därmed gör berggrunden tätare än innan) samt det faktum att
klinten är brant och till stora delar redan dränerad, bedöms påverkan på befintliga
grundvattenförhållanden vara försumbar.
8
Slutsatser och kommentarer
Riskbedömningen för befintliga brunnar bedöms vara ringa till noll. Detta främst på grund
av de antaget stora avstånden från schaktbotten till befintliga brunnar samt den förväntat
minimala omfattningen av lermärgel inom området.
Riskerna avseende de naturliga hydrogeologiska förhållandena inom alvarmarken i och
med kabelschaktet bedöms vara ringa till noll, oberoende av vilken schaktmetod Svenska
Kraftnät väljer för delsträckan. Dock bedöms alternativet med styrd borrning vara mer
fördelaktigt eftersom man då inte alls berör markytan, påverkar grundvattenbildning eller
riskerar någon form av markavvattning från kabelschaktet. Den alternativa dragningen
nordöst om område B18 är i alla lägen att föredra ur ett hydrologiskt och hydrogeologiskt
perspektiv.
Riskerna med den planerade styrda borrningen genom klinten med avseende på
befintliga grundvattenförhållanden bedöms som ringa, främst med tanke på borrhålets lilla
diameter, den kontinuerliga tätningen med bentonitslurry som genomförs vid borrningen
samt det faktum att klinten till största delen förutsätts vara dränerad.
9
Rekommendationer till fortsatta undersökningar
Upprättande och genomförande av kontrollprogram av dricksvattenbrunnar inom
riskzonen.
Vid detaljprojektering bör riskerna med utförandet av bergschakten noggrant beaktas,
och oavsett metodval (sprängning och/eller knackning) bör bergschakten utföras med
försiktighet.
Val av eventuella täta skikt i dikets botten eller längs med kanterna bör noggrant beaktas.
Diket får ej leda bort vatten som normalt skulle perkolera ner genom jordlagren och bilda
grundvatten. Diket får ej heller riskera att skära av eller minska naturlig
grundvattenbildning eller grundvattenströmning.
13 (14)
RAPPORT
2012-10-05
GRUNDVATTENUTREDNING
seaalg \\fsfal002\projekt\5421\5466402_markkabelprojgotland\000\6_arbmtrl\grundvatten aalg\rapporter\gotland ra grundvatten 2012-10-05.docx
Referenser
“Alvar – Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker – ”Vägledning för svenska
naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 EU-kod: 6280” – Naturvårdsverket, NV-04493-11
Förändringar i grundvattenkvaliteten i 19 vattentäkter på Gotland under åren 1989-2004,
Rapporter om natur och miljö – nr. 2005:4, Länsstyrelsen Gotlands län, ISSN: 1403-8439
Hydrogeologiska kartan över Gotlands län med tillhörande beskrivning, Sveriges
Geologiska Undersökning, serie Ah, nr 3, 1982
Regional berggrundskarta över Gotlands län med tillhörande beskrivning, Sveriges
Geologiska Undersökning, K 221, 2009. ISSN: 1652-8336
Samrådsunderlag Planerad stamnätsförbindelse mellan Gotland och fastlandet, februari
2012
Samtal med Göran Åhlander, Svenska Kraftnäts konsult ang. schaktfria metoder
Samtal med Ulf Lavergren, länsstyrelsen Gotlands län
Vattnet på Gotland, anteckningar om vattenhanteringen på ön, Karl Henning Bergström,
1987, ISBN: 91-85716-45-6
14 (14)
RAPPORT
2012-10-05
GRUNDVATTENUTREDNING
seaalg \\fsfal002\projekt\5421\5466402_markkabelprojgotland\000\6_arbmtrl\grundvatten aalg\rapporter\gotland ra grundvatten 2012-10-05.docx
