Sida 1 av 3
Umeå kommun
Kommunfullmäktige
Protokollsutdrag
2015-09-28
§ 158
Diarienr: KS-2015/00527
Interpellation - Politiskt arbete mot
antiziganism
Beslut
Efter ytterligare inlägg av Filip Hallbäck, Margareta Rönngren, Anders
Ågren, Petter Nilsson, Sven-Olov Edvinsson, Nasser Mosleh, Gudrun
Nordborg och Lykke Brodin beslutar kommunfullmäktige
att avsluta överläggningen om interpellationen
Ärendebeskrivning
Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Filip Hallbäck (FI)
följande interpellation till kommunalrådet Margareta Rönngren:
Den 15:e april i år fattades ett historiskt beslut i EU-parlamentet, som
romska människorättsaktivister kämpat i över 30 år: en stor majoritet
röstade JA till en resolution som erkänner den specifika rasism riktad mot
romer som benämns som antiziganism. Resolutionen slog fast att den
individ eller grupp som är utsatt för diskriminering och marginalisering
aldrig själv kan beskyllas för det och pekar tydligt ut antiziganism som den
enskilt största orsaken till romernas utsatta situation i Europa. Med hjälp
av en tydlig definition av antiziganism som en specifik sorts rasism mot
romer kan EU-parlamentet nu arbeta för en antirasistisk politik parallellt
med befintliga socialpolitiska satsningar.
Resolutionen slår också fast att arbetet för att förbättra romska EUmedborgares situation på alla nivåer måste ske med utgångspunkten att
romer har samma rättigheter som majoritetsbefolkningen. Åtgärder för att
förbättra tillgången till utbildning, arbete, boende och hälso- och sjukvård
för romer är alltså inte en fråga om välgörenhet utan om fullgörandet av
medlemsländernas åtaganden enligt EU:s grundläggande värden och
internationella konventioner om mänskliga rättigheter.
Antiziganism är strukturell, kontinental och bär på en historia av 700 år
gamla fördomar (som formats och utövats av majoritetssamhället) mot den
romska befolkningen. Över hela Europa har rasismen mot romer
normaliserats, inte minst på grund av fascistiska och nationalistiska
partiers inflytande i opinionen inom EU – i skuggan av finanskrisen.
Romer i EU:s medlemsländer upplever diskriminering i vardagen, alltifrån
från myndighetspersoner till folk på gatorna. Det finns forskningsstudier
som visar på sociala och psykologiska effekter av upplevd rasism, varav en
av de mest allvarliga är posttraumatisk stress.
Justeringsmännens sign:
Utdraget bestyrks:
Sida 2 av 3
Umeå kommun
Kommunfullmäktige
Protokollsutdrag
2015-09-28
Under nuvarande mandatperiod har de nödställda romska EU-medborgare
blivit föremål för en offentlig debatt vid kommunfullmäktiges
sammanträden. Tidigare har högst relevanta frågor som rört tillgång till
rimliga bostäder och skoltillgång åt barnen varit på dagordningen, men den
absolut grundläggande orsaken till dessa människors utsatthet har sällan
nämnts: antiziganism. Tvärtom har denna aspekt nästan helt förbisetts.
Med anledning av det ovannämnda skulle jag därför vilja få ställa
kommunalrådet Margareta Rönngren (S) följande frågor:
1) Kan du som kommunalråd tänka dig att på något sätt bidra till att
anordna en utbildningsdag om antiziganism för förtroendevalda och
tjänstepersoner inom Umeå kommun, i syfte att höja den antirasistiska
kunskapsnivån och därmed ge förståelse för de nödställda romska EUmedborgarnas situation?
2) Kan du som kommunalråd tänka dig att implementera ett tydligt
antirasistiskt perspektiv i redovisning och uppföljningen kring de
nödställda romska EU-medborgarnas situation?
Kommunalrådet Margareta Rönngren (S) lämnar följande skriftliga
svar:
Till att börja med vill jag säga att det är en mycket viktig fråga och
interpellation som ställs här idag. Förföljelsen av romer, osynliggörandet i
historien och de konsekvenser det har för den romska befolkningen över
hela Europa är frågor som vi allt för sällan lyfter. Antagandet av
resolutionen i EU-parlamentet är ett stort och viktigt steg för att erkänna
den rasism som drabbar romer. I Sverige har regeringen antagit en strategi
för romsk inkludering med slutdatum 2032. Strategins utgångspunkt är
Sveriges internationella åtaganden angående mänskliga rättigheter med
särskilt fokus på principen om icke diskriminering, jämställdhet och
barnets rättigheter. I detta ingår en pilotstudie i fem kommuner; Malmö,
Helsingborg, Göteborg, Linköping och Luleå, som påbörjades 2012 och
pågår till slutet av 2015. Detta ska ligga som grund för kommande arbete.
Det arbetet sker med den bosatta romska befolkningen det gäller inte
utsatta romska EU-medborgare. Regeringens tillsättande av kommissionen
mot antiziganism, framtagandet av vitboken samt omsättningen av den till
ett mer lätthanterligt arbetsmaterial för skolan tycker jag är ett välkommet
och viktigt steg för att sprida kunskap och väcka förståelse.
Sveriges kommuner och landsting arbetar med frågan om romsk
inkludering och ger stöd till de kommuner som är med i pilotprojektet med
att utveckla samråd och arbetsformer. Även i Umeå finns samråd med
olika minoriteter, däribland romsk förening, där mötena sker kontinuerligt.
Alla kommuner kan få råd och stöd och jag har personligen varit i kontakt
med ansvariga på området för att hålla mig uppdaterad om vad som händer
Justeringsmännens sign:
Utdraget bestyrks:
Sida 3 av 3
Umeå kommun
Kommunfullmäktige
Protokollsutdrag
2015-09-28
och eventuella ändrade ställningstaganden.
Nu till frågorna:
1) Vi behöver ständigt arbeta med olika former av värdegrundsarbete,
och utbildningar i diverse frågor är en del av detta. Jag kan där
även se att det kan finnas ett behov av en utbildning och sprida
kunskap kring antiziganism, men hur och på vilket sätt den ska ske
kan jag inte säga.
2) När vi gör uppföljningar och presenterar förslag måste vi självklart
alltid se med olika perspektiv för ögonen hur det påverkar olika
grupper. I alla beslut så måste vi se så det inte sker en
diskriminering mot någon grupp i samhället och där har vi en
tydlig antidiskrimineringslagstiftning.
Justeringsmännens sign:
Utdraget bestyrks:
