Mänskliga
rättigheter
i arbetslivet
ILO:s
8 kärnkonventioner
ILO_8 konventioner.indd 1
10-09-15 14.06.27
ILO:s
8 kärnkonventioner
Innehåll
Allas rätt till ett bättre arbetsliv 3
Fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter 4
ILO:s organisation – alltid tre parter 5
Internationella rättigheter i arbetslivet
6
Kärnkonventionerna – en minimistandard 8
Kärnkonventionernas genomslag 26
Begränsade straffsanktioner 27
Från världskrig till fredspris Ett viktigt fackligt verktyg 28
30
ILO:s åtta kärnkonventioner
om Förenings- och organisationsFrihet
Konvention 87: Föreningsfrihet och organisationsrätt
Konvention 98: Rätt att organisera sig och förhandla kollektivt
om Tvångsarbete
Konvention 29: Förbud mot tvångs- och straffarbete
Konvention 105: Avskaffande av tvångsarbete
om Diskriminering
Konvention 100: Lika lön för lika arbete oavsett kön
Konvention 111: Diskriminering vid anställning och yrkesutövning
om barnarbete
Konvention 138: Minimiålder för arbete
Konvention 182: Mot de värsta formerna av barnarbete
ILO_8 konventioner.indd 2
10-09-15 14.06.27
mänskliga rättigheter i arbetslivet
Allas rätt till ett bra arbetsliv
Det är en mänsklig rättighet att organisera sig och vara med i facket. Samtidigt
är det i många länder ingen självklarhet, och till och med förknippat med livsfara.
Diktaturen Vitryssland (som internationellt kallas Belarus) är ett exempel. Den
fria fackföreningsrörelsen är landets största demokratiska och medlemsbaserade
rörelse, men hårt ansatt. De som vågar organisera sig trakasseras ofta, många av
dem till och med grips och fängslas. I många fall tvingas de dölja sitt medlemsskap
i det fria facket för att inte bli av med jobbet. Men situationen i Vitryssland är tyvärr
varken ovanlig eller bland de sämsta. Bara under 2013 mördades fackligt aktiva i
tio av världens länder.
Rätten att sluta sig samman i fria och oberoende fackföreningar, teckna kollektivavtal och strejka vid konflikter är grunden till all facklig verksamhet. De fackliga
rättigheterna är en förutsättning för människor att ta sig ur fattigdom. Graden av
facklig organisering i ett land brukar vara ett bra sätt att mäta ett lands utveckling.
Utan fackliga rättigheter är det svårt för arbetstagare att ställa krav på rättvisa löner
och arbetsvillkor. Det är också svårt att opponera sig mot orimliga förhållanden.
De mänskliga rättigheterna i arbetslivet uttrycks i ILO:s åtta kärnkonventioner.
Förutom skyddet av förenings- och organisationsrätten, förbjuds också tvångs- och
barnarbete samt diskriminering i arbetslivet. ILO och kärnkonventionerna är därför fackföreningsrörelsens viktigaste arena och verktyg för att försvara de mänskliga
rättigheterna i arbetslivet, både globalt och här i Sverige.
foto: maria söderberg
ILO:s kärnkonventioner ligger också till grund för den så kallade Decent Workagendan, som erkänts av länder över hela världen. Den innebär att det inte räcker
med arbete, utan att jobben som skapas också måste vara schysta. Där rättigheter
garanteras och där den sociala dimensionen och dialogen har en självklar plats. Låt
oss garantera allas rätt till ett bra arbetsliv.
Kristina Henschen
kanslichef
LO-TCO Biståndsämnd
3
ILO:s
8 kärnkonventioner
Fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter
FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna hör till det turbulenta 1900-talets
mest storslagna arv till oss som lever nu. 1948 var världen söndersliten av två
världskrig och av kolonialismen. Hur skulle jorden kunna göras till en bättre
plats att leva på? Då antog FN:s generalförsamling Allmän förklaring om de
mänskliga rättigheterna.
De mänskliga rättigheterna...
…gäller alla och envar
…slår fast att alla är födda fria
…säger att alla är lika i värde och rättigheter
…är universella – gäller över hela världen och i alla sammanhang
De mänskliga rättigheterna ligger till grund för olika slag av internationella
överenskommelser och är ett sammanhängande system. ILO:s åtta så kallade
kärnkonventioner konkretiserar mänskliga rättigheter på arbetslivets område.
ILO
– Internationella
• Är
FN:s fackorgan förarbetsorganisationen
sysselsättnings- och arbetslivsfrågor.
• Har 183 medlemsländer.
• Har i uppdrag att åstadkomma internationella regler som hindrar att arbetstagare
utnyttjas och exploateras.
• Ska främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen samt värna
om fackliga fri- och rättigheter.
ILO_8 konventioner.indd 4
10-09-15 14.06.28
mänskliga rättigheter i arbetslivet
ILO:s organisation – alltid tre parter
ILO är unikt bland FN-organ eftersom arbetsmarknadens parter har en lika viktig
roll som regeringarna i förhandlingar och diskussioner. I såväl ILO:s styrelse som
i kommittéer och på den årliga arbetskonferensen har regeringarna 50 procent av
rösterna och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer 25 procent vardera. Alla
tre parter har oberoende status och rösträtt och väljer självständigt sina företrädare. Systemet kallas ILO:s trepartism.
ILO:s arbete är uppbyggt kring tre samverkande organ:
• Internationella arbetskonferensen
Utarbetar och antar ILO:s nya konventioner och rekommendationer, samt diskuterar och antar politiska ställningstaganden och uttalanden. Möts årligen
tre veckor i juni i Genève och är en mötesplats för hela världens arbetsliv. De
flesta av de 183 medlemsländerna skickar en delegation bestående av två
regeringsombud samt ett ombud vardera för arbetsgivarna och arbetstagarna.
Delegationen brukar också inkludera olika experter från de tre parterna och
regeringssidan brukar åtföljas av en minister.
• ILO:s styrelse
Består av 28 representanter från regeringarna, 14 från arbetsgivarna och 14
från arbetstagarna och möts tre gånger om året i Genève. Styrelsen tar beslut i
policyfrågor samt arbetar fram organisationens program och budget.
• Internationella arbetsbyrån
ILO:s permanenta sekretariat har sitt högkvarter i Genève, med knappt 2 000
anställda från hela världen. Dessutom finns ett 40-tal fältkontor världen över.
Sekretariatet har ett forsknings- och dokumentationscenter som bevakar arbetslivets utveckling med statistik, siffror och rapporter. Fackföreningar och arbetsgivare har var sin avdelning på ILO-kontoret i Genève. Fackföreningsrörelsens
avdelning kallas ACTRAV och arbetsgivarnas motsvarande organisation
ACTEMP.
Lästips:
På ILO:s hemsida www.ilo.org kan du läsa mer om organisationens arbetssätt
och inriktning. Där kan du också ladda hem broschyrerna The ILO – What it is
and what it does samt ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights
at Work and its Follow-up.
ILOLEX är en webbplats för alla konventioner och rekommendationer:
www.ilo.org/ilolex/english
ILO_8 konventioner.indd 5
10-09-15 14.06.28
8 kärnkonventioner
Foto: © ILO
ILO:s
Internationella rättigheter i arbetslivet
Det finns knappt 190 ILO-konventioner om allt från förebyggande av storolyckor inom industrin, regler vid deltidsarbete och arbetsmiljöregler i jordbruket. Sin första konvention antog ILO redan 1919. Den handlar om rätten till åtta
timmars arbetsdag, sex dagar i veckan.
Andra konventioner har tiden sprungit ifrån och ILO utvärderar, skrotar och
moderniserar dem kontinuerligt. Ett exempel är konvention 15 om minimiålder för eldare och kollämpare som numera har införlivats i konvention 138 som
handlar om minimiålder för arbete generellt.
Ett sjuttiotal av ILO-konventionerna är fortfarande tillämpbara i praktiken och
därmed i bruk. De diskuteras i globala sammanhang, ratificeras av stater och
ligger till grund för såväl EU-regler som svensk lagstiftning.
När ett nytt konventionsförslag ska antas har det redan diskuterats under flera år i
förarbeten och rapporter, av experter och av ILO:s internationella arbetskonferens.
Processreglerna innebär att fackföreningar, arbetsgivare och regeringar måste
vara överens om att varje konvention behövs och att det är möjligt att lagstifta
eller sluta avtal om innehållet. Det gör att ILO kan uttala sig med hög legitimitet
när det gäller arbetsmarknadsfrågor.
ILO_8 konventioner.indd 6
10-09-15 14.06.34
mänskliga rättigheter i arbetslivet
Den internationella arbetskonferensen på ILO
är en årlig mötesplats för fack, arbetsgivare
och regeringar från hela världen.
När ILO fattat beslut om en ny konvention ska varje enskilt medlemsland
bestämma sig för om de ska förbinda sig att följa den genom att ratificera den.
Att en konvention antagits av ILO:s arbetskonferens innebär alltså inte att den
automatiskt tillämpas i alla medlemsländer.
I praktiken inarbetas den ratificerade konventionens innehåll i landets lagstiftning. Regeringen är ansvarig för att se till att uppföljningssystem, som arbetsplatsinspektioner och rättsväsende fungerar. Ofta behövs det någon som driver
på arbetet. Det ger fackföreningar och arbetsgivarorganisationer en viktig roll
som bevakare av att deras regering fullföljer de åtaganden som en ratificerad
ILO-konvention innebär.
De åtta så kallade kärnkonventionerna har en särställning bland konventionerna
eftersom de handlar om mänskliga rättigheter. Därför anses de gälla alla människor i alla länder, oavsett om deras regeringar har ratificerat dem eller inte.
De utgör på så sätt en minimistandard för arbetsvillkor världen över.
ILO har också antagit knappt 200 rekommendationer, som är ett vekare verktyg
och mer att likna vid råd eller riktlinjer. ILO arbetar fram dem på ett liknande sätt.
ILO_8 konventioner.indd 7
10-09-15 14.06.36
ILO:s
8 kärnkonventioner
Kärnkonventionerna – en minimistandard
Under 1990-talet blev det uppenbart att världsekonomin och den globala arbetsfördelningen hade förändrats totalt och ILO insåg att organisationen behövde
moderniseras om den skulle kunna fortsätta att spela en central roll. Frågan var:
vilka av ILO:s alla konventioner bemötte de viktigaste och svåraste frågorna i det
moderna arbetslivet?
Det första steget togs i Köpenhamn 1994, på FN:s toppmöte för social utveckling. Mötet antog ett handlingsprogram, byggt på det som kom att kallas ILO:s
kärnkonventioner. 1998 antog ILO Deklarationen om grundläggande principer
och rättigheter i arbetslivet och dess uppföljningsmekanism. Där slås det fast att
alla ILO:s medlemsländer ska respektera, främja, och genomföra innehållet i de
åtta kärnkonventionerna. Sedan dess utgör de en minimistandard för arbetsvillkor i hela världen.
ILO:s program Decent Work for all – anständiga arbetsvillkor för alla – är en
plan för hur ILO ska arbeta för att kärnkonventionernas innehåll ska bli verklig-
het. Decent Work-agendan, som den ofta kallas, initierades av Juan Somavia,
som tog över som ILO:s generaldirektör 1999. På kort tid har agendan lett till en
internationell enighet om att sysselsättning och anständigt arbete är centrala faktorer för att minska fattigdomen i världen.
Decent Work-agendan är uppbyggd kring fyra fokusområden:
• Grundläggande rättigheter och normer i arbetslivet: alltså ILO:s traditionella
arbete med att ta fram konventioner och rekommendationer.
• Jobbskapande och inkomstmöjligheter .
• Utvecklande av sociala trygghetssystem.
• Stärkande av social dialog mellan arbetsmarknadens parter och av trepartismen.
ILO_8 konventioner.indd 8
10-09-15 14.06.36
Foto: © ILO
mänskliga rättigheter i arbetslivet
ILO:s konventioner ligger till grund för svensk arbetsrätt.
Till grund för svensk lagstiftning
ILO:s konventioner ligger till grund för en mängd svenska och europeiska föreskrifter och lagar. Bakom delar av regeringsformen, brottsbalken, jämställdhetslagen, och arbetsrätten finns en ILO-konvention som Sverige har ratificerat.
ILO-kommittén, som är en självständig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet, har till uppgift att bevaka att ILO:s konventioner efterlevs
i svensk lagstiftning och rapporterar om tillämpningen till ILO. Den svenska
ILO-kommittén är trepartiskt sammansatt och har alltså representanter från
både regeringen, LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv.
ILO_8 konventioner.indd 9
10-09-15 14.06.39
ILO:s
8 kärnkonventioner
Förenings- och
organisationsfrihet
Konvention 87: Föreningsfrihet och organisationsrätt
ILO_8 konventioner.indd 10
10-09-15 14.06.40
mänskliga rättigheter i arbetslivet
Rätten att bilda och gå med i fackföreningar och att förhandla kollektivt skyddas av
ILO:s konventioner 87 och 98. Det gör att de fackliga rättigheterna tillhör de grundläggande mänskliga rättigheterna. Ändå kränks förenings- och organisationsfriheten varje
dag, överallt. Människor förföljs, torteras och till och med dödas när de utövar de fackliga rättigheterna. Att försvara föreningsfriheten är att försvara demokratin. Fria, starka
fackföreningar och andra demokratiska självständiga organisationer behövs därför för
att samhället ska utvecklas.
KONVENTION 87 garanterar rätten för både arbetstagare och arbetsgivare att
fritt bilda och ansluta sig till egna organisationer. Den antogs 1948 samtidigt som
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Genom rättspraxis har det
slagits fast att konflikträtten, både för arbetstagare och arbetsgivare, är en förutsättning för att kunna utöva den fria förenings- och förhandlingsrätten.
De viktigaste punkterna i konvention 87
Både arbetstagare och arbetsgivare har rätt att:
•Utan några som helst förbehåll bilda och gå med i organisationer som försvarar
och främjar deras intressen.
•Skapa egna stadgar och regler och fritt välja sina egna representanter.
• Organisera sin egen administration och sina egna aktiviteter samt formulera
sina egna program.
•Sluta sig samman i organisationer och gå med i internationella sammanslutningar.
• Myndigheterna måste avstå från alla former av inblandning, men har rätt att
göra vissa undantag för till exempel militär och polis.
11
ILO_8 konventioner.indd 11
10-09-15 14.06.40
ILO:s
8 kärnkonventioner
Konvention 98 skyddar rätten för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer
att sluta kollektivavtal genom frivilliga förhandlingar.
De viktigaste punkterna i konvention 98
• Fria förhandlingar ska främjas.
• Syftet ska vara att reglera anställningsvillkoren via kollektivavtal.
• Både arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer skyddas mot inblandning i sin
verksamhet.
• Arbetsgivare eller deras organisationer får därför inte ställa som villkor att
arbetstagare inte får vara med i facket eller måste säga upp sitt medlemskap.
• Arbetsgivaren får heller inte avskeda, trakassera, diskriminera eller på annat
sätt kränka en anställd för att hon eller han är med i facket eller deltar i fackliga
aktiviteter.
• Konventionen kräver också nationella övervakningssystem och en rättsapparat
som garanterar att de fackliga rättigheterna kan utövas.
150 av ILO:s 183 medlemsländer har hösten 2010 ratificerat konvention 87,
som antogs av ILO 1948. Sverige undertecknade den 1949.
160 av ILO:s medlemsländer har ratificerat konvention 98 som antogs av ILO
1949. Sverige undertecknade den 1950.
12
ILO_8 konventioner.indd 12
10-09-15 14.06.40
mänskliga rättigheter i arbetslivet
Förenings- och
organisationsfrihet
Konvention 98: Rätt att organisera sig och förhandla kollektivt
13
ILO_8 konventioner.indd 13
10-09-15 14.06.42
Konvention 29: Förbud mot tvångs- och straffarbete
8 kärnkonventioner
Tvangsarbete
ILO:s
14
ILO_8 konventioner.indd 14
10-09-15 14.06.43
mänskliga rättigheter i arbetslivet
Ett slavuppror i Karibien för mer än 200 år sedan var det första steget mot slaveriets
avskaffande, men det är en kamp som ännu inte är avslutad. Ännu idag finns det mer än
12 miljoner människor som arbetar under tvång.
När konvention 29 antogs 1930 var tvångsarbete vanligt i bland annat de
europeiska kolonierna och Stalintidens Sovjet. De moderna formerna kan vara
skuldslaveri, där lantarbetare, papperslösa och andra migrantarbetare får arbeta av
sin ”skuld” i åratal. I Asien finns den största andelen moderna slavar och trafficking av både barn och vuxna är ett ständigt hot för utsatta människor. Ukraina har
utvecklats till ett transitland för alla former av trafficking och av Moldaviens många
migrantarbetare är det en fjärdedel som exploateras.
Tvångsarbetets medel kan vara innehållande av lön, tvång att utföra uppgifter emot
den egna viljan, hot om våld eller om att anmäla en papperslös till myndigheterna.
Tvångs- och straffarbete definieras av ILO som allt arbete som påtvingas en person
genom hot om straff, och där personen tvingats att erbjuda sin arbetskraft.
De viktigaste punkterna i konvention 29
•Tvångs- och straffarbete ska vara förbjudet i nationell lagstiftning.
• Olagligt användande av tvångsarbete ska bestraffas strängt och effektivt.
•Vissa former av tvångs- och obligatoriskt arbete är tillåtet, till exempel
obligatorisk militärtjänst, straffarbete och medborgerliga insatser vid krig
och katastrofer.
• Myndigheterna måste sätta upp noggranna bestämmelser för när och hur
obligatoriskt arbete får användas. De som utsätts för tvångsarbete ska kunna
överklaga detta på ett rättssäkert sätt.
15
ILO_8 konventioner.indd 15
10-09-15 14.06.43
ILO:s
8 kärnkonventioner
Konvention 105 skärper ytterligare förbudet mot tvångsarbete, främst
när det gäller missbruk i politiska eller ekonomiska syften.
De viktigaste punkterna i konvention 105
•Arbetstagare som deltagit i strejker får inte straffas med tvångsarbete.
•Arbetsgivare får inte använda tvångsarbete för att disciplinera eller styra
de anställda.
•Tvångsarbete får inte användas som straff för att man uttryckt politiska eller
ideologiska åsikter som står i motsats till det rådande politiska, sociala eller
ekonomiska systemet.
•Tvångsarbete får inte användas för att diskriminera minoriteter och utsatta
grupper.
Konvention 29 antogs av ILO 1930 och har ratificerats av 174 medlemsländer. Sverige undertecknade den 1931.
Konvention 105 antogs av ILO 1957 och har ratificerats av 169 medlemsländer. Sverige undertecknade den 1958.
16
ILO_8 konventioner.indd 16
10-09-15 14.06.43
mänskliga rättigheter i arbetslivet
Tvangsarbete
Konvention 105: Avskaffande av tvångsarbete
17
ILO_8 konventioner.indd 17
10-09-15 14.06.45
Diskriminering
ILO:s
8 kärnkonventioner
Konvention 100: Lika lön för lika arbete oavsett kön
18
ILO_8 konventioner.indd 18
10-09-15 14.06.46
mänskliga rättigheter i arbetslivet
Konventionerna 100 och 111 försöker komma tillrätta med det mest spridda och
seglivade förtryck som förekommer i arbetslivet och som fortfarande inte är utrotat,
vare sig i västerländskt arbetsliv eller någon annanstans. Det handlar om diskriminering mot kvinnor, utsatta grupper eller minoriteter.
Konvention 100 uppmärksammar sanningen som råder i hela världen att
kvinnor har sämre arbetsförhållanden, längre sammanlagd arbetstid och sämre
betalt än män. De som arbetar i andras hem är isolerade och hamnar lätt i beroendeställning till sina arbetsgivare. Rapporter om att kvinnliga hushållsanställda
utsätts får våld och övergrepp ökar. Andra exempel på utsatta grupper på arbetsmarknaden är migrantarbetare som har en svag ställning på arbetsmarknaden,
bristande kännedom om villkoren i det nya landet och kanske saknar dokument.
De viktigaste punkterna i konvention 100
• Lika lön för lika arbete oavsett kön.
•Krav på åtgärder för att underlätta en objektiv värdering av arbetsuppgifterna.
•Staten måste samarbeta med sitt lands arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer för att säkerställa att konventionen följs.
19
ILO_8 konventioner.indd 19
10-09-15 14.06.46
ILO:s
8 kärnkonventioner
Konvention 111 ska förhindra att arbetstagare utsätts för diskriminering i
arbetslivet i samband med yrkesutbildning eller när en person söker arbete. Här
har diskrimineringsförbudet vidgats till att inkludera de grupper som nämns i FN:s
allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Som diskriminering i arbetslivet ses i konvention 111 varje åtskillnad, uteslutning eller företräde på grund av
ras, hudfärg, kön, religion, politisk uppfattning, nationell härstamning eller socialt
ursprung, när det leder till att jämställdhet i fråga om anställning eller yrkesutövning begränsas eller elimineras.
De viktigaste punkterna i konvention 111
• Alla länder ska förbinda sig att driva en politik för att främja jämställdhet
i arbetslivet.
• Diskriminering vad det gäller anställning, yrkesutövning och arbetsförmedling
ska avskaffas.
•Staten ska samarbeta och söka stöd från arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och andra parter.
• Lagstiftning och utbildning ska säkerställa att konventionen följs.
•En nationell tillsynsmyndighet ska bevaka att konventionens krav uppfylls.
Konvention 100 antogs 1951 av ILO och är ratificerad av 168 medlemsländer. Sverige undertecknade den 1962.
Konvention 111 antogs 1958 av ILO och är ratificerad av 169 medlemsländer. Sverige undertecknade den 1962.
20
ILO_8 konventioner.indd 20
10-09-15 14.06.46
mänskliga rättigheter i arbetslivet
Diskriminering
Konvention 111: Diskriminering vid anställning och yrkesutövning
21
ILO_8 konventioner.indd 21
10-09-15 14.06.47
ILO:s
8 kärnkonventioner
Barnarbete
Konvention 138: Minimiålder för arbete
22
ILO_8 konventioner.indd 22
10-09-15 14.06.49
mänskliga rättigheter i arbetslivet
Minst 215 miljoner barn utnyttjas i arbetslivet, som skuldslavar, i farliga industrier,
som sexslavar eller barnsoldater. Situationen är fruktansvärd på många håll, men har
trots allt förbättrats.
Konvention 138 bestämmer minimiålder för att börja arbeta. Som barn räknas alla under 18 år.
FN:s mål är att barnarbete ska vara utrotat till år 2016 och både ILO och många
andra organisationer arbetar för att det ska kunna bli verklighet. I det arbetet spelar ILO-konventionerna en viktig roll. I många länder där barnarbete förekommer
finns i dag en acceptans av konventionens innehåll och en vilja att arbeta för att
den ska genomföras.
De viktigaste punkterna i konvention 138
• Individen ska ha avslutat obligatorisk skolgång och vara lägst 15 år för att
anses som arbetsför. Lättare arbeten ska generellt ha 13 år som minimiålder,
och farligt arbete 18 år.
• Om ekonomin och utbildningssektorn i landet är underutvecklade är den
generella regeln avslutad skolgång och en lägsta arbetsför ålder på 14 år.
• Utvecklingsländer kan efter konsultation med arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer göra undantag för vissa yrkesområden, till exempel familjeföretag och småbruk som producerar för den lokala marknaden.
• Undantag får inte göras inom gruv-, tillverknings- och byggnadsindustrin, energiproduktion, verksamhet för sanitära anordningar, transport och lagerverksamhet samt kommersiellt drivna jordbruksföretag.
23
ILO_8 konventioner.indd 23
10-09-15 14.06.49
ILO:s
8 kärnkonventioner
Konvention 182 syftar till att koncentrera ansträngningarna på att först
avskaffa de värsta formerna av barnarbete.
Till de värsta formerna av barnarbete räknas:
• slaveri eller alla jämförbara bruk och sedvänjor som påminner om slaveri,
som handel med barn, livegenskap, skuldslaveri och tvångsarbete, inklusive
tvångsrekrytering av barn som soldater i väpnade konflikter.
• utnyttjande, rekrytering och utbjudande av barn i samband med prostitution,
framställande av pornografi eller medverkande i pornografiska framträdanden.
• utnyttjande, rekrytering och utbjudande av barn för olaglig verksamhet, särskilt framställning av och handel med droger.
De viktigaste punkterna i konvention 182
• Länderna ska vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att avskaffa de värsta
formerna av barnarbete samt övervaka att reglerna följs.
•Genomförandet ska ske i samverkan mellan myndigheterna och parterna på
arbetsmarknaden.
• Medlemslandet måste agera kraftfullt för att förhindra att barn engageras i de
värsta formerna av barnarbete och hjälpa dem med rehabilitering och social
integration.
•Samhället ska garantera tillgång till gratis skolgång och, om möjligt, yrkesutbildning, samt identifiera och söka upp barn som löper extra stor risk.
• Flickors speciellt utsatta situation ska uppmärksammas, inte minst för att
bekämpa barnprostitution och annat sexuellt utnyttjande.
Konvention 182 säger också att medlemsstaterna måste hjälpa varandra för att
konventionen ska få full genomslagskraft. Därför behövs utökat internationellt
samarbete med stöd för social och ekonomisk utveckling, fattigdomsbekämpning
och allmän utbildning.
Konvention 138 antogs av ILO 1973, och 155 av ILO:s medlemsländer har
ratificerat den. Sverige undertecknade den 1990.
Konvention 182 antogs av ILO 1999, och 172 av ILO:s medlemsländer har
ratificerat den. Sverige undertecknade den 2001.
24
ILO_8 konventioner.indd 24
10-09-15 14.06.49
mänskliga rättigheter i arbetslivet
Barnarbete
Konvention 182: Mot de värsta formerna av barnarbete
25
ILO_8 konventioner.indd 25
10-09-15 14.06.50
ILO:s
8 kärnkonventioner
Kärnkonventionernas genomslag
Foto: © ILO/m.Crozet
Sverige har ratificerat samtliga kärnkonventioner, men stora och ekonomiskt
betydelsefulla länder som USA, Indien, Iran, Kina, Saudiarabien och Sydkorea
har bara skrivit på ett fåtal. Det är framför allt konvention 87 och 98, om förenings- och organisationsfrihet som dessa länder inte vill underteckna. Antalet
ratificeringar för kärnkonventionerna ligger skyhögt över den för många andra
ILO-konventioner. Mellan 150 och 174 länder hade år 2010 skrivit under de
olika kärnkonventionerna. Konvention 182 mot de värsta formerna av barnarbete
och konvention 29 mot tvångsarbete ligger högst med 172 respektive 174 ratificeringar.
11 av ILO:s medlemsländer har inte skrivit under konvention 182 mot de värsta
formerna av barnarbete. En ung pojke bär plastflaskor i La Paz, Colombia.
Lästips:
På regeringens webbplats om mänskliga rättigheter
www.manskligarattigheter.gov.se kan du bland annat hitta samtliga ILO:s konventioner i svensk översättning samt ladda ner utbildningshäftet ILO:s arbete
för mänskliga rättigheter.
26
ILO_8 konventioner.indd 26
10-09-15 14.06.55
mänskliga rättigheter i arbetslivet
Begränsade straffsanktioner
Liksom övriga FN-organ saknar ILO möjlighet att utdöma straff till de länder
som bryter mot konventionerna, men organisationen har ett utarbetat övervakningssystem. De länder som ratificerat kärnkonventionerna måste rapportera till
ILO hur de lever upp till sina åtaganden och det ska ske vartannat år. För övriga
konventioner gäller vart femte år. Regeringarnas rapporter granskas sedan av
ILO:s expertkommitté, som består av ett tjugotal oberoende jurister. De gör en
egen rapport som sedan läggs fram för ILO:s arbetskonferens.
Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer får kopia på sin regerings rapport
och det finns rutiner för att fånga upp deras invändningar. Parterna kan också
självständigt anmäla en regering som inte lever upp till sina åtaganden.
Under ILO:s årliga arbetskonferens kan både regeringar, fackliga representanter
och arbetsgivarorganisationer ta upp och diskutera de kränkningar av konventionernas innehåll som hela tiden sker. Det är en granskning som liknar en juridisk
process i en domstol. I en speciell kommitté får det kritiserade landet försvara sig.
Kritikerna är fackföreningar eller arbetsgivare samt andra länders regeringar.
I särskilt allvarliga fall kan ILO tillsätta en särskild kommission som kan uppmana
till åtgärder mot ett land som bryter mot konventionerna. Det gjordes mot Burma
eftersom militärjuntan där under lång tid använt sig av tvångsarbete. År 2000
uppmanade ILO sina medlemsländers regeringar, arbetsgivare och fackföreningar
samt internationella organisationer att sätta tryck på militärjuntan. EU upphävde
därför sina tullförmåner för Burma och införde en rad handelssanktioner.
Men de länder som fortsätter att bryta mot de mänskliga rättigheterna i arbetslivet, trots kritiken från ILO, kan oftast göra det riskfritt. Organisationen kan inte
på egen hand hindra eller bestraffa dem, men har försökt att få organisationer
som faktiskt har sanktionsmöjligheter att införa ILO:s kärnkonventioner i sina
avtal. EU har till exempel infört kärnkonventionerna i sitt tullpreferenssystem
som med viss framgång påverkat utvecklingen i Vitryssland.
Brott mot ILO:s konventioner och mänskliga rättigheter i arbetslivet förekommer ständigt. IFS - Internationella fackliga samorganisationen – ger årligen ut
rapporten Kränkningar av fackliga rättigheter som är en välgrundad dokumentation av de övergrepp och kränkningar som är vardagsmat över hela världen.
27
ILO_8 konventioner.indd 27
10-09-15 14.06.55
ILO:s
8
kärnkonventioner
Från världskrig till fredspris
I slutet av 1800-talet levde stora grupper av arbetare under svåra omständigheter, och någon arbetsrätt som tog tillvara deras intressen existerade knappast.
Makthavarna var rädda för att den sociala misären och de stora orättvisorna som
industrialiseringen medförde skulle leda till revolution. Därför tog representanter
för näringslivet upp frågan om att med internationella avtal reglera arbetstagarnas
villkor.
Första världskriget fick sitt slut genom fredsfördraget i Versailles 1919. I fördraget betonade man starkt att en hållbar och universell fred bara kunde uppnås om
den byggde på social rättvisa. Utifrån dessa tankar skapades International Labour
Organization, som en del av Versaillesfördraget.
ILO började genast arbeta och antog sin första konvention 1919, som stadgar åtta
timmars arbetsdag, sex dagar i veckan.
Under 1930-talets ekonomiska depression fördes alltmer fruktlösa samtal mellan
arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Men i slutskedet av andra världskriget
antog ILO den så kallade Philadelphiadeklarationen, som fortfarande är vägledande för ILO:s arbete.
I deklarationen förtydligades ILO:s viktigaste principer:
• arbetskraft är inte en handelsvara
• yttrande- och föreningsfrihet är grundläggande för att uppnå varaktiga
sociala framsteg
• fattigdom, varhelst den finns, är ett hot mot hela samhällets välstånd
• alla människor; oavsett ras, tro eller kön, har rätt att sträva efter materiellt och
andligt välbefinnande, och att få göra detta under levnadsvillkor som utmärks
av frihet och värdighet, ekonomisk trygghet och lika möjligheter
När FN bildades efter andra världskriget blev ILO en del av den nya organisationen.
1969 tilldelades ILO Nobels fredspris med motiveringen att ILO:s arbete »har
haft ett varaktigt inflytande på flera länders lagstiftning«.
28
ILO_8 konventioner.indd 28
10-09-15 14.06.55
Foto: © ILO
mänskliga rättigheter i arbetslivet
Foto: © ILO
ILO tilldelas Nobels fredspris 1969. Från vänster till höger Gullmar Bergenström (arbetsgivarnas
representant), Hector Gros Espiell (regeringarna), Jean Màri (arbetstagarna) och David A. Morse
(ILO:s generaldirektör).
Edward Phelan, ILO:s generaldirektör (tv) och
Trygve Lie, FN:s generalsekreterare (th), skriver 1946 under ett avtal som gör ILO till det
första specialiserade FN-organet.
29
ILO_8 konventioner.indd 29
10-09-15 14.06.56
8 kärnkonventioner
Foto: © ILO/m. Crozet
ILO:s
Ett viktigt fackligt verktyg
I den globala fackliga strategi som svensk fackföreningsrörelse är en del av spelar kärnkonventionerna en central roll. De är en konkret utgångspunkt som alla
aktörer känner till och som ingen kan vifta bort som oväsentligheter. Deras existens gör det tydligt att rättigheter i arbetslivet är grundläggande mänskliga rättigheter. Här är några exempel på hur fackföreningarna använder dem i sitt globala
och lokala engagemang.
Globala ramavtal
Med kärnkonventionerna som grund sluter globala branschfack och multinationella företag avtal som omfattar företagets samtliga arbetsplatser och anställda i
världen. Avtalen reglerar grundläggande arbetsvillkor om exempelvis fackliga rättigheter, löner, säkerhet, arbetsmiljö och förbud mot barnarbete. Några svenska
företag som har slutit sådana avtal är SKF, SCA, Skanska, H&M, IKEA, Securitas
och Elanders.
OECD:s riktlinjer för multinationella företag
Riktlinjerna bygger på innehållet i kärnkonventionerna och är ett sätt att påverka
multinationella företag att följa nationella lagar och kärnkonventionernas inne-
30
ILO_8 konventioner.indd 30
10-09-15 14.06.59
mänskliga rättigheter i arbetslivet
Fackligt möte på Saga Sports fabrik i
Sialkot, Pakistan.
håll, oavsett vilket land man finns i. Riktlinjerna är inte juridiskt bindande, men
de är en utgångspunkt för arbetsmarknadens parter och regeringarna att påverka
och ha en dialog med multinationella företag.
Globala kampanjer
Genom olika upprop och aktioner uppmuntrar fackföreningarna världens länder
att ratificera och implementera ILO:s konventioner samt att ställa anständiga
arbetsvillkor i fokus. Ett exempel är kampanjen Decent work – Decent life där
fackföreningsrörelsen lokalt och globalt bildar opinion för ILO:s Decent Workagenda.
Fackligt utvecklingssamarbete
Många fackliga utvecklingsprojekt syftar till att stärka genomförandet av ILO:s
kärnkonventioner i länder där brott mot konventionerna är vanliga. En framgångsrik metod är att erbjuda juridisk experthjälp till nationella fackföreningar.
Med ett expertutlåtande på hand kan de lättare driva på sina regeringar när kärnkonventionerna inte respekteras.
31
ILO_8 konventioner.indd 31
10-09-15 14.07.01
ILO:s
8 kärnkonventioner
Konsumentpåverkan i Sverige
Organisationer som Rena Kläder, Fair Trade och Schyst resande har alla kärnkonventionerna som riktmärke i sitt arbete. De jobbar alla med att påverka
svenska konsumenter att göra medvetna val när de handlar kläder, matvaror eller
väljer vart de ska resa på semestern.
Påverkansarbete inom ILO
Fackföreningsrörelsen deltar i diskussionen om vilka frågor som ska finnas på
Internationella arbetskonferensens dagordning.
Påtryckningar mot länder
I den årliga kartläggningen över kränkningar av fackliga rättigheter som Internationella fackliga samorganisationen, IFS, ger ut listas inrapporterade kränkningar
mot konventionerna 87 och 98. Rapporten används på olika sätt för att sätta
press på länder som bryter mot konventionerna.
Internationella institutioner
Fackföreningsrörelsen driver också att globala aktörer som WTO och Världsbanken i sina avtal och överenskommelser, multilaterala eller med enskilda länder,
alltid har en klausul om att kärnkonventionerna ska respekteras.
32
ILO_8 konventioner.indd 32
10-09-15 14.07.01
mänskliga rättigheter i arbetslivet
Offentlig upphandling i Sverige
Det finns en viktig ILO-konvention som Sverige inte skrivit på. Det är konvention 94 som sätter upp regler för offentlig upphandling. Enligt den ska stat,
landsting eller kommun alltid kräva att utländska tjänsteföretag som utför
offentliga uppdrag har löner och villkor som gäller nationellt i branschen.
LO, TCO och flera svenska fackförbund driver kravet att Sverige ska ratificera
konvention 94.
Men en ratifikation av konvention 94 räcker inte för att få till stånd bra, offentliga upphandlingsregler. Därför arbetar exempelvis SKTF och Vårdförbundet
också för att kommuner och landsting i Sverige antar upphandlingspolicys
som kräver att alla deras leverantörer av material och varor respekterar ILO:s
kärnkonventioner om exempelvis slav- och barnarbete. De har redan lyckats på
många håll i Sverige.
Läs mer om fackens globala engagemang:
LO-TCO Biståndsnämnd: www.lotcobistand.org
LO: www.lo.se
TCO: www.tco.se
33
ILO_8 konventioner.indd 33
10-09-15 14.07.01
ILO_8 konventioner.indd 34
10-09-15 14.07.01
LO-TCO Biståndsnämnd, 2014
Text: Kristina Mattsson
Form: Ulrika L Forsberg, Press Art
Illustrationer: Tommy Mäkinen
Omslagsfoto: Kvinnor säljer fisk i hamnen Hoi An, Vietnam © ILO/P. Deloche
Tryck: Tabergs Tryckeri, 2014
Denna skrift har tagits fram med stöd av Sida.
I den här skriften får du en presentation av ILO – International Labour Organization – och ILO:s åtta
kärnkonventioner. Dessa utgör en lägsta nivå för arbetsvillkor i hela världen och utgör den självklara utgångspunkten för kampen för mänskliga rättigheter på arbetslivets område.
Vi berättar vilken roll konventionerna har och i vilka sammanhang de används. Vi ger också en
bakgrund till hur ILO bildades, hur organisationen arbetar idag och hur den fackliga globala
rörelsen, använder kärnkonventionerna i sitt internationella engagemang.
LO-TCO Biståndsnämnd
Upplandsgatan 3
111 23 Stockholm
www.lotcobistand.org
ILO_8 konventioner.indd 36
10-09-15 14.07.01
