Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Luxemburg 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Läget beträffande mänskliga rättigheter (MR) i Luxemburg är i stort sett
mycket gott. Enligt Europarådets MR-kommissarie som besökte landet i
februari 2004 är Luxemburg en förebild för de nya medlemsstaterna i EU på
området mänskliga rättigheter. En allmän ombudsman (Le Médiatieur au
service des citoyens) inrättades den 1 maj 2004 och sedan år 2000 finns ett
konsultativt råd för mänskliga rättigheter, Commission Consultative des Droits
de l'Homme (CCDH). De centrala MR-konventionerna har ratificerats.
CCDH (Commission Consultative des Droits de l'Homme), riktar viss kritik
mot Luxemburg när det gäller landets överfyllda fängelse och Europarådets
MR-kommissarie har kritiserat behandlingen av frihetsberövade barn och
ungdomar, samt långa asylprocesser och problem i samband med avvisningar
av asylsökande. Det amerikanska utrikesdepartementet uppmärksammade i sin
rapport från 2005 problematiken när det gäller våld i hemmet och att handel
med kvinnor förekommer.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Luxemburg har ratificerat de centrala konventionerna på de mänskliga
rättigheternas område.
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen om
enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International
Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR)
2
- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention
on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
- Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt
- Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or
Degrading Treatment or Punishment (CAT) Det fakultativa protokollet om
förebyggande av tortyr är endast undertecknat.
- Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC)
samt det två tillhörande protokollet om barn i väpnade konflikter Protokollet
om handel med barn är endast undertecknat.
- Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967
- Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal
Court (ICC)
- Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna (Europakonventionen)
Luxemburg har regelbundet lämnat rapporter till FN för de mest centrala
konventionerna. Ingen specialrapportör har besökt landet under det senaste
året men FN har från Luxemburg en stående inbjudan. Senast Europarådets
MR-kommissarie besökte landet var år 2004 och ett uppföljningsbesök är
planerat.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Tortyr och all kränkande behandling är förbjuden i lag och det finns inga
uppgifter om att sådant förekommer.
4. Dödsstraff
Dödstraff är förbjudet enligt lag och tillämpas inte.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Den personliga friheten är garanterad i konstitutionen som förbjuder
godtyckligt frihetsberövande. Häktningsbeslut krävs för arrestering. Inom 24
timmar måste den arresterade åtalas och ställas inför domstol. Den misstänkte
har tillgång till försvarare som betalas av staten och ett borgenssystem
tillämpas.
3
Landets enda fängelse kan besökas av oberoende organisationer för mänskliga
rättigheter och förhållandena där uppfyller internationella normer. De
materiella villkoren för sluten vård bedömdes som tillfredsställande av
Europarådets MR-kommissarie. Han riktade, liksom
människorättsorganisationen CCDH (Commission Consultative des Droits de
l'Homme), viss kritik mot att fängelset inrymmer både personer dömda för
brott, minderåriga och utlänningar i administrativt förvar och kritiserade även
bristen på särskilda strukturer för att omhänderta dessa problem. CCDH
kritiserar även överbeläggningen i fängelset.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Konstitutionen garanterar domarkårens självständighet. Lagen stadgar om rätt
till rättvis rättegång vilket generellt också efterlevs. Rättegångarna är offentliga
med undantag av mål som rör sexuella övergrepp samt övergrepp mot barn.
Det råder ingen skillnad mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet.
Luxemburg inrättade den 1 maj 2004 en allmän ombudsman till vilken enskilda
kan vända sig då dessa anser att en myndighet fattat ett felaktigt beslut och de
juridiska instanserna för överklagande har uttömts. Ombudsmannen kan dock
inte företräda en part vid en juridisk förhandling.
År 2000 inrättades ett konsultativt råd för mänskliga rättigheter, CCDH
(Commission Consultative des Droits de l'Homme), som har till uppgift att
lämna yttranden till regeringen i alla frågor som rör mänskliga rättigheter.
CCDH tar ej emot klagomål från enskilda.
Ombudscomité fir d'Rechter vum Kand (ORK) är Luxemburgs
barnombudsman.
7. Straffrihet
Det finns inga rapporter om att straffrihet skulle förekomma.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Konstitutionen garanterar press- och yttrandefrihet. Beträffande mänskliga
rättigheter är den viktigaste punkten att det meddelarskydd för källor som
hittills inte funnits skrivits in i presslagen. Innan lagen trädde i kraft har flera
fall noterats där myndigheterna sökt efterforska uppgiftslämnare.
Enligt lag är det tillåtet att organisera sig i fackliga föreningar och förbund och
det finns inga uppgifter om att någon av dessa rättigheter har kränkts.
4
I Luxemburg är kyrkan skild från staten. Inga rapporter tyder på att det
förekommer kränkningar av religionsfriheten.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Luxemburgs statschef är Storhertigen som enligt författningen har den
verkställande makten. I praktiken utövas denna dock av en inför parlamentet
ansvarig regering. Statsrådet (Conseil d´Etat) har en betydande roll i
lagstiftningsarbetet. Dess 21 medlemmar utnämns av statschefen på förslag
från parlamentet; förnyelsen sker successivt och efter partilinjer. Parlamentsval
hålls vart femte år och det senaste valet, som hölls i juni 2004, anses av
amerikanska utrikesdepartementet vara fritt och rättvist.
Ingen skillnad föreligger mellan män och kvinnor i fråga om rösträtt,
valdeltagande eller valbarhet. Av de 60 parlamentsledamöterna är 14 kvinnor.
Endast 3 av 15 regeringsledamöter är kvinnor.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Luxemburg har ratificerat samtliga ILO:s centrala konventioner om mänskliga
rättigheter. Drygt hälften av alla anställda är fackligt anslutna och rätten att
strejka fastslås i konstitutionen.
Minimilön och 40 timmars arbetsvecka regleras i lag. Arbetslösheten är sedan
länge på en låg nivå.
Staten har effektivt genomfört en lag för att skydda att barn utnyttjas på
arbetsmarknaden. Lagen förbjuder att barn under 16 år arbetar och ministeriet
för arbete och utbildning har effektivt införlivat lagen om barnarbete.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
De luxemburgska medborgarna har alla samma rätt till sjukvård. Staten
garanterar de grundläggande rättigheterna för individen och för familjen, vilka
innefattar social säkerhet och hälsoskydd.
12. Rätten till utbildning
Den obligatoriska skolgången (inklusive två års förskola) omfattar alla barn i
åldrarna 4 till 15 år. Undervisningen sker på de tre officiella språken
(luxemburgiska, tyska och franska) och dessutom är undervisning i engelska
obligatorisk.
5
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Levnadsstandarden är hög, även om fickor av relativ fattigdom finns,
exempelvis bland frånskilda kvinnor och deras barn. Även löneläget är högt,
liksom pensionerna, särskilt inom den offentliga sektorn.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
I mars 2006 antog Luxemburgs parlament ett tillägg i konstitutionen om
jämställdhet mellan kvinnor och män, ett krav som länge drivits av CNFL
(Conseil National des Femmes du Luxembourg). CNFL är en ideell
organisation som finansieras av staten och består av 13
kvinnorättsorganisationer.
Våld i hemmet förekommer. I september 2003 antogs en lag som bl.a. innebär
att en person som utövat våld i hemmet kan avhysas från bostaden upp till tre
månader. Lagen har utformats efter tysk och österrikisk förebild och har i
utvärderingar funnits vara effektiv då den innebär att offren för våldet inte
längre tvingas lämna hemmet för att undkomma ytterligare förnedring. Det
saknas kvinnojourer för misshandlade, hotade eller på annat sätt utsatta
kvinnor och deras barn. Det amerikanska utrikesdepartementet uppger dock
att det finns en direktlinje för kvinnor som utsatts för våld och att ca. 1056
samtal inkom under år 2005. Under samma år ingrep polisen i ca. 300 fall och i
ca. 154 fall skedde avhysning av den ena maken. Flera olika oberoende
organisationer, med finansiell hjälp från staten, erbjöd fristad åt ca. 450 kvinnor
och ca. 500 barn. Parlamentet har påpekat att det bör göras mer i kampen mot
våldet i hemmet, inte minst för att skydda barn som ofrivilligt blir vittnen.
Både Amnesty International i Luxemburg och CCDH (Commission
Consultative des Droits de l'Homme), driver kampanjer mot kvinnovåldet.
Våldtäkt, inklusive inom äktenskapet, är straffbart. I genomsnitt inrapporteras
tio våldtäkter per år.
Prostitution är lagligt men reglerat och koppleriverksamhet är straffbart. Det
har inte till polis inrapporterats något fall av övergrepp i samband med
prostitution under år 2005.
Den luxemburgska lagen förbjuder handel med människor. Dock finns det
rapporter om att kvinnohandel förekommit i syfte för sexuellt utnyttjande.
Under 2004 beslöt regeringen att inte längre ge visum till de kvinnor som
6
kommit till Luxemburg som "cabaretartister". Beslutet föregicks av att flertal
polisingripanden mot personer som organiserade rekrytering av unga kvinnor
från utlandet som utnyttjades sexuellt.
Kvinnor är i rättsligt hänseende helt jämställda med män. I praktiken är dock
skillnaderna på arbetsmarknaden stora. Enligt statistiken har ca 80 procent av
männen men endast drygt 50 procent av kvinnorna i den aktiva befolkningen
(20-64 år) arbete. Av dessa kvinnor har ca 20 procent deltidsarbete. Skillnaden
i lön mellan män och kvinnor är stor. Den fråga som CNFL driver starkast är
kvinnors rätt till lika lön och man påpekar också att kvinnor som inte
yrkesarbetat inte ges tillräckligt stöd vid skilsmässa. Även om framsteg
kontinuerligt sker, gäller fortfarande att traditioner och högt löneläge minskar
incitamenten för att få ut fler luxemburgska kvinnor på arbetsmarknaden.
Bristen på daghem är fortsatt stor.
15. Barnets rättigheter
Regeringen är starkt engagerad i barnens rättigheter och välfärd. Sedan 2003
finns en ombudskommitté för barns rättigheter (ORK) i landet.
Misshandel av barn förekommer. Enligt det amerikanska utrikesdepartementet
skall en läkarorganisation ha uppskattat att ca. 200 fall av barnövergrepp
inrapporterats under år 2005, varav 60 barn erhållit medicinsk vård.
Europarådets MR-kommissarie riktade vid sitt besök i februari 2004 kritik mot
behandlingen av frihetsberövade barn och ungdomar. Som följd av kritiken har
beslutats att inrätta ett särskilt center för frihetsberövade minderåriga. ORK
anser att asylsökande barn åtminstone bör få avsluta skolåret innan de
tvångsåtersänds till sitt hemland. Denna möjlighet finns inskriven i ett EUdirektiv om tillfälligt skydd av flyktingar, som Luxemburg ännu inte har
införlivat, vilket CCDH kritiserar.
ORK riktar hård kritik mot att små barn vistas i fängelse tillsammans med sina
mödrar. Enligt ombudsmannen är detta fullständigt oacceptabelt och något
som måste förändras.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Andelen invånare som ej är medborgare i Luxemburg är knappt 40 procent,
varav drygt 14 procent kommer från länder utanför EU. Den höga andelen
bosatta med utländsk nationalitet förklaras dels av landets geografiska läge som
transitland och den arbetskraftsinvandring som skedde under 1970-talet men
7
även av landets strikta nationalitetspolitik. Det har fram till idag inte varit
möjligt att erhålla dubbelt medborgarskap. Regeringen har dock lagt fram ett
lagförslag med möjlighet att erhålla luxemburgskt medborgarskap utan att
frånsäga sig sitt gamla medborgarskap om sökanden uppfyller vissa språkkrav,
har varit bosatt i landet i minst sju år, genomgår en kurs i medborgarskap och
inte har straffats för allvarligare förseelser. Den nya lagen förväntas träda ikraft
under 2007.
Den luxemburgska frivilligorganisationen CLAE (Comité de Liaison et
d'Action des Etrangers) anser att avsaknaden av dubbelt medborgarskap
motverkar integration och aktivt deltagande i samhället av vissa grupper.
CLAE anser också att Luxemburg bör underlätta möjligheten att bli
medborgare i Luxemburg genom att inte ha för stränga språkkrav och införa
automatiskt medborgarskap för dem som föds i landet.
Ombudsmannen kritiserar det faktum att vissa utlänningar har arbetat och
betalat skatt i landet i mer än fem år utan att erhålla uppehålls- och
arbetstillstånd.
Afrikaner har i media klagat på trakasserier och förödmjukelser från polisen.
Frivilligorganisationen ASTI hävdar att polisen tenderar att likställa personer
med afrikanskt utseende med droghandlare. FN:s kommitté för avlägsnande av
etnisk diskriminering (CERD) konstaterar i sina observationer i april 2005 till
den rapport som Luxemburg lämnat till kommittén att regeringen i Luxemburg
har justerat sin lagstiftning och skärpt de statliga institutionernas agerande i
kampen mot rasism, men att rasism, främlingsfientlighet och en
diskriminerande attityd förekommer och då särskilt gentemot araber och
muslimer. Kommittén välkomnar att bevisbördan i civila mål om
rasdiskriminering har ändrats till offrets fördel, men noterar att antalet mål som
leder till åtal är få.
Luxemburg har först i oktober 2006 införlivat EU:s direktiv (2000/43) om
förbud mot etnisk diskriminering vilket skulle ha skett senast 19 juli 2003.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Lagen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. I maj 2004 antog
Luxemburgs parlament en lag om partnerskap som trädde i kraft i november.
Lagen utgör ett juridiskt ramverk för par som lever tillsammans (heterosexuella
eller homosexuella) utan att vara gifta. De personer som berörs av den nya
lagen är de som lever tillsammans i parförhållande och som lagligt har bott i
Luxemburg i minst tre år. Äktenskap mellan homosexuella är fortfarande
förbjudet och är en mycket känslig fråga då den katolska kyrkan har en stark
ställning i landet.
8
18 Flyktingars rättigheter
Flyktingstatus eller asyl enligt FN:s flyktingkonvention med tillhörande
protokoll finns reglerat i lag. Regeringen samarbetar med FN:s
flyktingkommissarie, UNHCR, och andra humanitära organisationer. EUdomstolen har i en dom i juni 2005 meddelat att Luxemburg ännu inte har
införlivat direktivet om tillfälligt skydd av flyktingar, vilket skulle ha skett
senast 31 december 2002.
Under 2005 inkom 801 asylansökningar till Luxemburg varav 97 personer
beviljades asyl. Samma år avvisades 310 asylsökande. Under perioden januari
till september år 2006 inkom 372 ansökningar varav 26 personer beviljades
asyl. Antalet personer som avvisades under samma period var 254.
Landet antog en ny asyllag i maj år 2006. Med denna lag eftersträvas snabbare
asylprocesser. Den nya asyllagen möjliggör även slutet förvar av asylsökande
som t.ex. inte samarbetar, ägnar sig åt illegal verksamhet, asylsökande med
oklar identitet eller personer som fått avslag på sin asylansökan i Luxemburg
eller annat EU-land. Efter nio månaders (tidigare 12 månader) vistelse i landet
skall asylsökande ha rätt att tillgå arbetsmarknaden, under förutsättning att
ansökan är under behandling. Frivilligorganisationerna är överlag försiktigt
positiva till punkterna i den nya lagen, men riktar kritik mot bristande
möjligheter att överklaga beslut och avsaknaden av muntlig delgivning till
asylsökande med lässvårigheter.
Europarådets MR-kommissarie besökte Luxemburg 2004 och betecknade då
stödet till asylsökande under och efter asylprocessen som generöst, men
påpekade att asylprocessen tar lång tid och att problem förekommer i samband
med avvisning och då särskilt att asylsökande placerades i fängelse.
Ombudsmannen har med utrikesministeriet tagit upp flera fall när det gäller
återsändande av etniska minoriteter till Kosovo vilket har resulterat i att flera
av dessa har fått uppehållstillstånd i Luxemburg.
Amnesty International riktade kritik mot att en tunisier som misstänktes för
terroristsamröre utvisades till sitt hemland år 2004 där han riskerade utsättas
för tortyr. I början av 2006 fängslades en i Luxemburg asylsökande turkkurdisk journalist efter att Turkiet anklagat henne för inblandning i
terroristverksamhet och utfärdat en internationell arresteringsorder.
Behandlingen av hennes asylansökan avbröts för att pröva de turkiska
anklagelserna men efter kritik från bl.a. UNHCR återupptogs asylprocessen. I
juni 2006 tillbakavisades de turkiska anklagelserna och journalisten frigavs efter
9
tre och en halv månad i slutet förvar. I september 2006 tillerkändes hon
flyktingstatus. I oktober 2006 utvisades en asylsökande man från Vitryssland
vilket har kritiserats av organisationerna Caritas, ASTI och Colléctif des
réfugiés.
19. Funktionshindrades rättigheter
Lagen förbjuder diskriminering mot funktionshindrade i arbetslivet, under
utbildning samt vid tillhandahållandet av statliga tjänster. Företag med mer än
25 anställda skall uppfylla en lagstadgad kvot genom att anställa
funktionshindrade. Regeringen tillstår dock att det kan finnas brister i
tillämpning och efterlevnad av lagen särskilt vad gäller personer med mentala
funktionshinder.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
I Luxemburg finns ett antal nationella och internationella oberoende
människorättsorganisationer.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Luxemburg är medlem i bl.a. FN, EU, Europarådet och OSSE och samarbetar
med dessa organisationer på området mänskliga rättigheter.
