R-99-53 Förstudie Tierp Jordarter, bergarter och deformationszoner Torbjörn Bergman, Rune Johansson, Anders H Lindén, Lars Rudmark, Michael Stephens Sveriges Geologiska Undersökning Hans Isaksson, GeoVista AB Hardy Lindroos Mirab December 1999 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 6735000 1575000 1644000 6735000 Gävle Skutskär 76 E4 291 Karlholmsbruk Skärplinge Mehedeby 76 Forsmarks Forsmarks kärnkraftverk kärnkraftverk E4 Söderfors Tierp Tobo Tierps kommun Månkarbo Områden av intresse för vidare undersökningar utifrån befintligt geovetenskapligt underlag 0 E4 5 10 kilometer 6662000 6662000 Områden inom Tierps kommun av intresse för vidare undersökningar. Bedömningen är baserad på befintligt geovetenskapligt underlag. 7 1644000 1575000 Större område med förhöjd naturlig gammastrålning 6735000 1644000 1575000 6735000 Limön Gävlebukten Gävle Furuvik Skutskär 76 Långsand Fågelsundet Gårdskär n Dalälve Mårtsbo Hållen Lövstabukten Killskär Älvkarleby E4 Hållnäs Örskär Hästskär Storfjärden Lönnö Karlholmsbruk 291 Gudinge Gräsö Ängskär Marma Öregrundsgrepen Skärplinge Mehedeby 76 Skälsjön Strömsberg Untrafjärden N Åsjön Forsmarks kärnkraftverk S Åsjön E4 Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund SKB-typområde Finnsjön Tierp Fäbofj. Fälaren Finnsjön Strömaren Norrskedika Gryttjom Ingsjön Östhammar Tobo Toften Örbyhus Upplanda Dannemora Månkarbo 290 Östervåla Vendel Österbybruk Gimo damm Harg Gimo Dannemorasjön Vendelsjön Tämnaren Gisslaren Sörsjön Velången Läby E4 Skyttorp 1644000 1575000 Harbo Vällen 6662000 6662000 0 5 kilometer Figur 2-1. Undersökningsområdet (hela bilden) och Tierps kommun. 15 10 6735000 1644000 1575000 6735000 Limön Gävlebukten 13H Gävle NO Gävle Furuvik 13I Österlövsta NV Skutskär 76 Långsand Fågelsundet Gårdskär n Dalälve Mårtsbo Hållen Lövstabukten Killskär Älvkarleby E4 Hållnäs Örskär Hästskär 13H Gävle SO Storfjärden Lönnö 13I Österlövsta SV Karlholmsbruk 291 13I Österlövsta SO Gudinge Gräsö Ängskär Marma Öregrundsgrepen Skärplinge Mehedeby 76 Skälsjön Strömsberg Untrafjärden N Åsjön Forsmarks kärnkraftverk S Åsjön E4 Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund SKB-typområde Finnsjön Tierp Fäbofj. Fälaren Finnsjön Strömaren 12H Söderfors NO 12I Östhammar NV Gryttjom Ingsjön Norrskedika 12I Östhammar NO Östhammar Tobo Toften Örbyhus Upplanda Dannemora Månkarbo 290 Östervåla Vendel Österbybruk Gimo damm Harg Gimo Dannemorasjön Vendelsjön Tämnaren 12H Söderfors SO 12I Östhammar SV Sörsjön Velången Läby E4 Skyttorp 1644000 1575000 Harbo Gisslaren 12I Östhammar SO Vällen 6662000 6662000 0 Moderna jordartskartor 5 kilometer Äldre kombinerade jordarts- och berggrundskartor Figur 3-1. Befintliga jordartskartor. 18 10 6735000 1644000 1575000 6735000 Limön Gävlebukten Gävle Furuvik 1939 Skutskär 76 Långsand 1868 1887 Fågelsundet Gårdskär Dalälve Mårtsbo n Hållen Lövstabukten Killskär Älvkarleby E4 Hållnäs Örskär Hästskär Storfjärden Karlholmsbruk 291 Gudinge Gräsö Ängskär Marma 1949 Lönnö 1868 1887 1957 Skärplinge Öregrundsgrepen Mehedeby 76 Skälsjön Strömsberg Untrafjärden N Åsjön Forsmarks kärnkraftverk S Åsjön E4 Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund SKB-typområde Finnsjön Tierp Fäbofj. Fälaren Finnsjön Strömaren Norrskedika Gryttjom Ingsjön Toften 1948 1869 1886 Tobo Örbyhus Östhammar Upplanda Dannemora Månkarbo 290 Östervåla Vendel Österbybruk Gimo damm Harg Gimo Dannemorasjön Vendelsjön Tämnaren Gisslaren Sörsjön Velången 1575000 Läby 1871 E4 1889 Skyttorp 1644000 1865 Harbo Vällen 6662000 6662000 Länskarta 1:250 000, Lundegårdh 1966 Länskarta 1:250 000, Söderholm m.fl. 1983 1889 1957 Länskarta 1:250 000, Lundegårdh m.fl. 1981 PÖB Uppsala 1:250 000, Persson & Stålhös 1991 Af-kartor 1:50 000, Stålhös 1991 Figur 3-2. Befintliga berggrundskartor. 19 Aa-kartor 1:50 000 0 5 kilometer SGU Ser C 1:100 000, Sund 1957 10 6735000 1644000 1575000 6735000 Limön Gävlebukten Gävle Furuvik Skutskär 76 Långsand Fågelsundet Gårdskär n Dalälve Mårtsbo Hållen Lövstabukten Killskär Älvkarleby E4 Hållnäs Örskär Hästskär Storfjärden Lönnö Karlholmsbruk 291 Gudinge Gräsö Ängskär Marma Öregrundsgrepen Skärplinge Mehedeby 76 Skälsjön Strömsberg Untrafjärden N Åsjön Forsmarks kärnkraftverk S Åsjön E4 Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund SKB-typområde Finnsjön Tierp Fäbofj. Fälaren Finnsjön Strömaren Norrskedika Gryttjom Ingsjön Östhammar Tobo Toften Örbyhus Upplanda Dannemora Månkarbo 290 Östervåla Vendel Österbybruk Gimo damm Harg Gimo Dannemorasjön Vendelsjön Tämnaren Gisslaren Sörsjön Velången Läby E4 Skyttorp 1644000 1575000 Harbo Vällen 6662000 6662000 0 Mätning utförd av SGU (hela området) 5 kilometer Mätning (Forsmarksområdet) utförd av SGU Mätning (Tierpsområdet) utförd av SGAB Mätning utförd av Boliden AB Mätning utförd av LKAB Figur 3-3. Flygburna geofysiska mätningar. 21 10 Figur 4-1. Jordklotets viktigare, nu aktuella plattor och plattgränser. Efter Wikström (1994). Sverige ligger inom den Eurasiatiska plattan långt öster om den mittatlantiska ryggen där de Eurasiatiska och Nordamerikanska plattorna glider isär, och på stort avstånd från en aktiv plattkollisionszon i södra Europa. 26 Främmande terränger E v v v v v v v v v SVENSKA KALEDONIDERNA (senaste plastiska deformationen ca. 510–400 Ma) v v v E v v Tektoniska enheter i den svenska berggrunden D v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v FANEROZOISKA SEDIMENTÄRA OCH MAGMATISKA BERGARTER SAMT IMPAKTSTRUKTURER v E v v Kiruna v v v v v v v v v v v v v v v v Fanerozoiska sedimentära bergarter och diabas v v E v v v v v E v v v E 200 km v v E v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v Luleå v v v v v v v Underkambriskt alkalint magmatiskt komplex (Alnön) Impaktstruktur FENNOSKANDISKA SKÖLDEN v v v v v v v v v v v v A * v v v v v v Jurassiska och kretaceiska basaltkupper v v v v v v v v D v v v B v v v 0 Tektoniskt ihoptryckt randzon till kontinenten Baltica. E=Eklogit, D=Diabas v v Neoproterozoiska klastiska sedimentära bergarter v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v v E Svekonorvegiska orogenen (senaste plastiska deformationen ca. 1.10–0.90 Ga) v v E v v v v v N Klastiska sedimentära bergarter v v v v v v v v v v v v v v v Mellersta och västra segmentet (inkluderande >ca. 1.56 Ga främmande terränger?) v v v v v v v v v v v v v v v v v v v Vulkaniska och intrusiva bergarter tillhörande TMB* i östra segmentet (ca. 1.85–1.65 Ga) Granit och pegmatit i östra segmentet (ca. 1.85–1.75 Ga) v v v v v v v v v v v v v v v v v v D v v v v v v v v D v v v v v v v v v v v Anorogena intrusioner och suprakrustala bergarter v Mesoproterozoiska intrusiva bergarter v v tte v v v v v v D Bo v v v v v v A v v v v Paleo- till Mesoproterozoiska klastiska sedimentära bergarter och basalt Sundsvall v v v v v v v v v v v v v v * v v v v v v v v v v v v v v v D D nv v v v v D D Östra segmentet, odifferentierad ik v v v en v v v v v D v v v v v v v v v v v Svekokarelska orogenen (senaste plastiska deformationen efter ca. 1.80 Ga i norra Sverige, mellan ca. 1.78 och 1.56 Ga i centrala södra Sverige, och mellan ca. 1.77 och 1.40 Ga i sydöstligaste Sverige) * Vulkaniska och intrusiva bergarter tillhörande TMB* och Revsund-Sorsele-sviten (ca. 1.85–1.65 Ga) * Granit och pegmatit (ca. 1.85–1.75 Ga) Granit, monzonit och underordnade mafiska intrusioner (ca. 1.88–1.86 Ga) ? v Z Vulkaniska och sedimentära bergarter samt kalkalkalina intrusioner (c. 2.7–1.85 Ga) v M v ? Arkeiska bergarter v v v v v Stockholm l v l l l l l l l l MZ l Kaledonisk överskjutning Svekonorvegisk deformationszon, horisontell och revers rörelse l Gotland Svekonorvegisk överskjutning Svekokarelisk deformationszon, horisontell och "norra-sidan-ner" rörelse l v l l l * * v v v l l l tern l l Vät l l l l l l S F DZ l l v v PLASTISKA STRUKTURER l l l l GÄZ l l v v DBT l v n l v l v v er Vän l l l l v v l l v v v v v l Göteborg l Z (P Z) l B l l l l l Deformationszon, rörelse okänd * Formlinje, tektonisk foliation Svekonorvegiska orogenen, SFDZ (PZ)=Svekonorvegiska frontens deformationszon, delvis samma som Protoginzonen, MZ=Mylonitzonen, GÄZ=Göta Älvzonen och DBT=Dalslandszonen Öland * SFD l TZ l l l l l l l l B FÖRKASTNINGAR l l l l l l l l l l l l l l l Malmö l l TZ TMB*=Transskandinaviska magmatiska bältet 1 Ma=1 miljon år, 1 Ga=1000 miljoner år Normalförkastning TZ=Tornquistzonen Figur 4-2. Tektoniska enheter i den svenska berggrunden. Modifierad efter Stephens m fl (1994). Rektangeln visar undersökningsområdet. 28 Figur 4-3. Jordartskarta över Sverige. Efter Jonasson 1996. Rektangeln visar undersökningsområdet. 30 Sammanställning av länsstudier Område som ej berörs av länsstudier Meteoritnedslag Sedimentär berggrund, huvudsakligen odeformerad Diabas Vulkanisk bergart, huvudsakligen odeformerad Djupbergart, huvudsakligen odeformerad Plastisk deformationszon Berggrund, huvudsakligen deformerad och påverkad av regional metamorfos Figur 4-4. Regionala plastiska deformationszoner i Sveriges urberg. Rektangeln visar undersökningsområdet. 32 Figur 4-5. Sverigekarta som visar relief (till vänster) och några regionala sprickzoner/förkastningar (till höger). Efter Lidmar-Bergström (1994). Rektangeln visar undersökningsområdet. A-G refereras till i texten. 34 Well attested neotectonic localities Claimed neotectonic localities Lapland Late-Glacial Faults Figur 4-6. Sen- eller postglaciala förkastningar i Skandinavien och Finland, vilka är nämnda i figuren som neotektoniska förkastningar. Efter Muir Wood (1993). Förutom sen- eller postglaciala förkastningar i Lappland (rektangeln med grön färg) visar figuren väldokumenterade (svarta cirklar) och föreslagna men icke belagda (röda cirklar) områden med sådana förkastningar. Den blå rektangeln visar undersökningsområdet. Figur 4-7. Jordskalv i Skandinavien och Finland 1375-1996. Data från Uppsala Universitet. Rektangeln visar undersökningsområdet. 36 Norrbottens malmfält Sammanställning av länsstudier Skelleftefältet Bergslagen Område som ej berörs av länsstudier Område där tillstånd beviljats för undersökning eller brytning av malm eller industrimineral (mars 1999) Malmpotentiellt område Figur 4-8. Malmprovinser i Sveriges urberg. Rektangeln visar undersökningsområdet. 38 6735000 1644000 1575000 6735000 Limön Gävlebukten Gävle Furuvik Skutskär 76 Långsand Fågelsundet Gårdskär Dalälve Mårtsbo n Hållen Lövstabukten Killskär Älvkarleby E4 Hållnäs Örskär Hästskär Storfjärden Lönnö Karlholmsbruk 291 Gudinge Gräsö Ängskär Marma Öregrundsgrepen Skärplinge Mehedeby 76 Skälsjön Strömsberg Untrafjärden N Åsjön Forsmarks kärnkraftverk S Åsjön E4 Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund Tierp Fäbofj. Fälaren Finnsjön Strömaren Norrskedika Gryttjom Ingsjön Östhammar Tobo Toften Örbyhus Upplanda Dannemora Månkarbo 290 Östervåla Vendel Österbybruk Gimo damm Harg Gimo Dannemorasjön Vendelsjön Tämnaren Gisslaren Sörsjön Velången Läby Skyttorp E4 1644000 1575000 Harbo Vällen 6662000 6662000 Organiska jordarter 0 Morän Sand och grus Berg Lera och silt Fyllning 5 kilometer Isälvssediment Figur 5-1. Jordartskarta över Tierps kommun med omgivning. 43 10 6735000 1644000 1575000 6735000 Limön Gävlebukten Gävle Furuvik Skutskär 76 Långsand Fågelsundet Gårdskär Dalälve Mårtsbo n Hållen Lövstabukten Killskär Älvkarleby E4 Hållnäs Örskär Hästskär Storfjärden Lönnö Karlholmsbruk 291 Gudinge Gräsö Ängskär Marma Öregrundsgrepen Skärplinge Mehedeby 76 Skälsjön Strömsberg Untrafjärden N Åsjön Forsmarks kärnkraftverk S Åsjön E4 Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund Tierp Fäbofj. Fälaren Finnsjön Strömaren Norrskedika Gryttjom Ingsjön Östhammar Tobo Toften Örbyhus Upplanda Dannemora Månkarbo 290 Östervåla Vendel Österbybruk Gimo damm Harg Gimo Dannemorasjön Vendelsjön Tämnaren Gisslaren Sörsjön Velången Läby E4 Skyttorp 1644000 1575000 Harbo Vällen 6662000 6662000 0 5 kilometer Figur 5-2. Tierps kommun med omgivning. Berg i dagen. 44 10 a) Naturreservatet Viksta stentorg, ca 6 km sydväst om Vendel. b) Läby mosse, ca 1 km norr om Läby. Figur 5-3. Exempel på jordarter från Tierps kommun. 47 6735000 1644000 1575000 6735000 Limön Gävlebukten Gävle Furuvik Skutskär 76 Långsand Fågelsundet Gårdskär n Dalälve Mårtsbo Hållen Lövstabukten Killskär Älvkarleby E4 Hållnäs Örskär Hästskär Storfjärden Lönnö Karlholmsbruk 291 Gudinge Gräsö Ängskär Marma Öregrundsgrepen Skärplinge Mehedeby 76 Skälsjön Strömsberg Untrafjärden N Åsjön Forsmarks kärnkraftverk S Åsjön E4 Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund Tierp Fäbofj. Fälaren Finnsjön Strömaren Norrskedika Gryttjom Ingsjön Östhammar Tobo Toften Örbyhus Upplanda Dannemora Månkarbo 290 Östervåla Vendel Österbybruk Gimo damm Harg Gimo Dannemorasjön Vendelsjön Tämnaren Gisslaren Sörsjön Läby 1575000 Harbo E4 5 0 Skyttorp 10 Vällen kilometer 1644000 Velången 6662000 6662000 DJUP- OCH GÅNGBERGARTER YTBERGARTER Granit, ca 1500 milj. år (Strömsbrogranit) Sandsten, yngre än 1500 milj. år Inneslutning av äldre bergart i yngre Granit, grovkornig och vanligtvis porfyrisk, ca 1780 milj. år (Hedesundagranit) Metasedimentär bergart i allmänhet, ca 1900 milj. år Nedlagd gruva eller skärpning (järnmalm) Pegmatit, ca 1800 milj. år Kvartsit, ca 1900 milj.år Granit, fin- till medelkornig, jämnkornig, ca 1800 milj. år Marmor (kristallin kalksten), ca 1900 milj. år Metavulkanisk bergart, sur till intermediär, ca 1900 milj. år Metavulkanisk bergart, basisk, ca 1900 milj. år Metagranitoid, ca 1890 milj. år Metagabbro och basisk bergart av osäkert ursprung, ca 1900–1890 milj. år Diabas Granit, pegmatit och aplit som gångar och små massiv Basisk gångbergart (amfibolit) BERGARTER AV VARIERANDE URSPRUNG Migmatit och ådergnejs Figur 6-1. Berggrundskarta över Tierps kommun med omgivning. 50 Nedlagd gruva eller skärpning (sulfidmalm) Stenbrott i kristallin kalksten Förskiffring och lagring Förskiffring och lagring med vertikal stupning Sprickzon Bred lågmagnetisk zon under havet, sannolikt av tektoniskt ursprung Kommungräns SKB-typområde Finnsjön a) Finkornig, bandad sur metavulkanisk bergart (ca 2 km väster om Killskär, RAK 6718593-1619594). b) Glimmerskiktad metasedimentär bergart (ca 5 km väster om Gudinge, RAK 6711221-1615988). c) Glest porfyrisk metagranit (ca 5 km SSO om Månkarbo, RAK 66750331592971). Figur 6-2. Typiska bergarter från Tierps kommun. 52 a) Ådergnejsomvandlad granit (Fågelsundet, RAK 6722185-1616594). b) Grovkornig, porfyrisk granit, s k hedesundagranit (ca 3 km nordväst om Söderfors, RAK 66997031576870). c) Grovkornig, porfyrisk granit (ca 4,5 km öster om Månkarbo, RAK 66791261596569). Figur 6-3. Typiska bergarter från Tierps kommun. 55 a) Fin- till medelkornig granit, "stockholmsgranit" (ca 5 km sydost om Hästskär, RAK 6714594-1611880). b) Migmatitisk gnejs (Fågelsundet, RAK 67220431616244). c) Inhomogen berggrund med inslag av yngre granit, finkornig basisk bergart och pegmatit (ca 5 km nordväst om Karlholmsbruk, RAK 6716972-1596170). Figur 6-4. Typiska bergarter från Tierps kommun. 57 Gävle Skutskär Forsmark Tierp Östhammar meter Magnetiskt anomalifält Geofysisk flygmätning, SGU och Boliden Anomalifält i nanoTesla, gradienter förstärkta genom skuggning med vertikalderivatan -440 1260 Magnetisk anomali [nT] Figur 6-5. Magnetiskt anomalifält. Violetta–ljusa färger visar hög magnetisering och blå färger visar låg magnetisering. 58 Gävle Skutskär Forsmark Tierp Östhammar meter Tyngdkraft Tyngdkraftskarta, baserad på interpolation av mätvärden i markerade mätstationer (+) -60 -25 Bougueranomali [gu] Figur 6-6. Tyngdkraft i gu (gravity unit, ”gravitationsenhet”). Violetta–ljusa färger visar massöverskott och blå färger visar massunderskott. 59 -10 Gävle Skutskär Forsmark Tierp Östhammar meter Naturlig gammastrålning Geofysisk flygmätning, SGU Färgkombination av torium (röd), kalium (grön) och uran (blå) Th Th K K U Figur 6-7. Naturlig gammastrålning. Relativa fördelningen av kalium, uran och torium. Ljusa nyanser visar förhöjda nivåer av samtliga element medan mörka nyanser visar låga nivåer. 60 6735000 1644000 1575000 6735000 Limön Gävlebukten Gävle Furuvik Skutskär 76 Långsand Fågelsundet Gårdskär n Dalälve Mårtsbo Hållen Lövstabukten Killskär Älvkarleby E4 Hållnäs Örskär Hästskär Storfjärden Lönnö Karlholmsbruk 291 Gudinge Gräsö Ängskär Marma Öregrundsgrepen Skärplinge Mehedeby 76 Skälsjön Strömsberg Untrafjärden N Åsjön Forsmarks kärnkraftverk S Åsjön E4 Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund SKB-typområde Finnsjön Tierp Fäbofj. Fälaren Finnsjön Strömaren Norrskedika Gryttjom Ingsjön Östhammar Tobo Toften Örbyhus Upplanda Dannemora Månkarbo 290 Östervåla Vendel Österbybruk Gimo damm Harg Gimo Dannemorasjön Vendelsjön Tämnaren Gisslaren Sörsjön Velången Läby E4 Skyttorp 1644000 1575000 Harbo Vällen 6662000 6662000 RADONPOTENTIAL 0 5 kilometer Förhöjd Eventuellt förhöjd Normal Låg Figur 7-1. Markradonpotential i Tierps kommun. 64 10 6735000 1644000 1575000 6735000 Limön Gävlebukten Gävle Furuvik Skutskär 76 Långsand Fågelsundet Gårdskär n Dalälve Mårtsbo Hållen Lövstabukten Killskär Älvkarleby E4 Hållnäs Örskär Hästskär Storfjärden Lönnö Karlholmsbruk 291 Gudinge Gräsö Ängskär Marma Öregrundsgrepen Skärplinge Mehedeby 76 Skälsjön Strömsberg Untrafjärden N Åsjön Forsmarks kärnkraftverk S Åsjön E4 Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund Tierp Fäbofj. Fälaren Finnsjön Strömaren Norrskedika Gryttjom Ingsjön Östhammar Tobo Toften Örbyhus Upplanda Dannemora Månkarbo 290 Östervåla Vendel Österbybruk Gimo damm Harg Gimo Dannemorasjön Vendelsjön Tämnaren Gisslaren Sörsjön Velången Läby E4 Skyttorp 1644000 1575000 Harbo Vällen 6662000 6662000 0 RADIUMHALT (Bq/kg) >100 40–50 90–100 30–40 80–90 20–30 70–80 <20 60–70 Kvartära avlagringar (ej morän) 5 kilometer 50–60 Figur 7-2. Berggrundens radiumhalt i Tierps kommun. 65 10 6735000 1644000 1575000 6735000 Limön Gävlebukten Gävle Furuvik Skutskär 76 Långsand Fågelsundet Gårdskär Dalälve Mårtsbo n Hållen Lövstabukten Killskär Älvkarleby E4 Hållnäs Örskär Hästskär Storfjärden Lönnö Karlholmsbruk 291 Gudinge Gräsö Ängskär Marma Öregrundsgrepen Skärplinge Mehedeby 76 Skälsjön Strömsberg Untrafjärden N Åsjön Forsmarks kärnkraftverk S Åsjön E4 Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund Tierp Fäbofj. Fälaren Finnsjön Strömaren Norrskedika Gryttjom Ingsjön Östhammar Tobo Toften Örbyhus Upplanda Dannemora Månkarbo 290 Östervåla Vendel Österbybruk Gimo damm Harg Gimo Dannemorasjön Vendelsjön Tämnaren Gisslaren Sörsjön Velången Läby E4 Skyttorp 1644000 1575000 Harbo Vällen 6662000 6662000 0 Plastisk planstruktur, uppmätt strykningsriktning 5 kilometer Figur 8-1. Mätvärden för strykningsriktning av planstrukturer i berggrunden inom Tierps kommun med omgivning. Från de norra och västra delarna av undersökningsområdet finns endast ett fåtal mätvärden. Detta beror huvudsakligen på att systematiska mätningar av planstrukturer inte gjordes i samband med (den äldre) kartläggningen. Därutöver förekommer i dessa områden betydande inslag av mer välbevarade graniter (Grupp 2), vilka vanligen saknar planstrukturer. 69 10 Gävle Skutskär Forsmark Tierp Östhammar meter Magnetiskt anomalifält Geofysisk flygmätning, SGU och Boliden Färgkombination av anomalifält, vertikal- och horisontalgradient Anomali Vgradient Hgradient Vgradient Figur 8-2. Magnetisk anomalifält. Kontrastförstärkt för att framhäva strukturer. Ljusa nyanser visar högt anomalifält och kraftiga gradienter medan mörka nyanser visar lågt anomalifält och svaga gradienter. 70 Gävle Skutskär Forsmark Tierp Östhammar Topografisk karta meter Höjddata (Lantmäteriet), gradienter förstärkta genom skuggning med vertikalderivatan. Djupkurvor (Sjöfartsverket) redovisas över havsområdet. 65 0 Djupkurvor: 3,6,10,15,20,50 [m] Höjd över havet [m] Figur 8-3. Topografisk karta över Tierps kommun och omgivning. 71 6735000 1644000 1575000 6735000 Limön Gävlebukten Gävle Furuvik Skutskär 76 Långsand Fågelsundet Gårdskär Dalälve Mårtsbo n Hållen Lövstabukten Killskär Älvkarleby E4 Hållnäs Örskär Hästskär Storfjärden Lönnö Karlholmsbruk 291 Gudinge Gräsö Ängskär Marma Öregrundsgrepen Skärplinge Mehedeby 76 Skälsjön Strömsberg Untrafjärden N Åsjön Forsmarks kärnkraftverk S Åsjön E4 Forsmark Söderfors Åkerbysjön Öregrund SKB-typområde Finnsjön Tierp Fäbofj. Fälaren Finnsjön Strömaren Norrskedika Gryttjom Ingsjön Östhammar Tobo Toften Örbyhus Upplanda Dannemora Månkarbo 290 Östervåla Vendel Österbybruk Gimo damm Harg Gimo Dannemorasjön Vendelsjön Tämnaren Gisslaren Sörsjön Velången Läby E4 Skyttorp 1644000 1575000 Harbo Vällen 6662000 6662000 0 Delområde A 5 kilometer Delområde B Figur 8-5. Karta som visar delområden för beskrivning av deformationszoner. 74 10 a) Plastisk skjuvzon i ådrad metagranitoid. Skjuvzonen stryker i nordostlig riktning och stupar brant mot sydost (Strömsberg, RAK 6700320-1597456). b) Planstruktur i porfyrisk hedesundagranit bestående av riktade mineralkorn (kalifältspat) samt tillplattade enklaver av basiska bergarter (mörk bergart i bilden). Planstrukturen stryker i nordostlig riktning och stupar brant mot sydost (bergtäkt nordväst om Strömsberg, RAK 6701168-1595786). Figur 8-6. Exempel på plastiska strukturer inom delområde A. 77 a) Brantstående plastisk skjuvzon i metagranitoid. b) Plastisk skjuvzon i ådrad metagranitoid. Skjuv- Skjuvzonen stryker O-V och är minst 1 m bred. Den plastiska deformationen ökar markant från söder (till vänster i bilden) mot norr (till höger), (ca 9 km öster om Marma, RAK 6707138-1598507). zonen stryker VNV och stupar brant mot norr. Metagranitoiden har omvandlats längs zonen till en mycket finkornig, s k mylonit (Fågelsundet, RAK 6722304-1616454). c) Plastisk skjuvzon i metagranitoid (mörk bergart på bilden) och pegmatit (ljus bergart på bilden). Skjuvzonen stryker VNV och stupar brant mot söder. Deformationen i pegmatiten tyder på att berggrunden på den södra sidan av denna zon (till vänster i bilden) har rört sig mot väster i förhållande till berggrunden på den norra sidan (till höger i bilden), (Killskär, RAK 6718691-1621123). Figur 8-7 a-c. Exempel på plastiska strukturer inom delområde B. 80 d) Homogen metagranodiorit med måttlig plastisk deformation (vägen norr om Finnsjön i den tektoniska linsen mellan Finnsjön och Forsmark, RAK 6696813-1614252). e) Veckade ådror av pegmatit i grå metagranitoid. Veckstrukturen är klippt av en yngre pegmatitgång (övre delen av bilden), (vägen mellan Älvkarleby och Gårdskär i den tektoniska linsen omkring Lövstabukten, RAK 6721256-1593062). Figur 8-7 d-e. Exempel på plastiska strukturer inom delområde B. 81 a) Kvartsläkt krossbreccia i en röd granit. Breccian förekommer nära en tolkad regional sprickzon som stryker O-V längs kusten vid Skutskär (Långsand, RAK 6727250-1596213). b) Kvartsläkt krossbreccia och kraftigt uppsprucken berggrund nära en tolkad regional sprickzon. Denna zon stryker i nordvästlig riktning genom den centrala delen av Gräsö (Gräsö, RAK 6704000-1642925). Figur 8-8. Exempel på spröda strukturer längs regionala sprickzoner. 83 6735000 1644000 1575000 6735000 Limön Gävlebukten Gävle Furuvik Skutskär 76 Långsand Fågelsundet Gårdskär n Dalälve Mårtsbo Hållen Lövstabukten Killskär Älvkarleby E4 Hållnäs Örskär Hästskär Storfjärden Lönnö Karlholmsbruk 291 Gudinge Gräsö Ängskär Marma 44 46 39 Skärplinge Öregrundsgrepen 43 Mehedeby 42 76 4 1 Skälsjön N Åsjön Forsmarks kärnkraftverk Strömsberg Untrafjärden S Åsjön E4 33 Söderfors 5 Tierp 34 6 Fäbofj. Fälaren Strömaren 7 Ingsjön 40 Forsmark Åkerbysjön Öregrund 16 32 3130 26 21 11 29 14 41 Finn27 28 sjön 15 19 23 22 25 24 Norrskedika Gryttjom Östhammar Tobo Toften 9 Örbyhus Upplanda Dannemora Månkarbo 10 45 290 8 2 Vendel Tämnaren 18 Sörsjön Vendelsjön 13 3 12 Gimo damm Harg Gimo Dannemorasjön 36 17 20 37 35 Velången 1575000 Harbo Gisslaren 38 Läby E4 Skyttorp 1644000 Östervåla Österbybruk Vällen 6662000 6662000 Järnmalm (äldre gruva, gruvhål) Malmpotentiellt område Bergtäkt i drift 0 5 kilometer Kismineralisering Nummer på kartan hänvisar till tabellerna i kapitel 9 Källa: SGU, Länsstyrelsen, Mirab Område lämpligt som bergtäkt Kalkstensförekomst Figur 9-1. Malmpotentiella områden i Tierps kommun. 88 10 6735000 1575000 1644000 6735000 Gävle Skutskär 76 E4 3 291 Karlholmsbruk Skärplinge 9 Mehedeby 76 7 1 E4 Forsmarks Forsmarks kärnkraftverk kärnkraftverk 8 Söderfors Tierp 6 2 Tobo 5 Månkarbo Tierps kommun Områden av intresse för vidare undersökningar utifrån befintligt geovetenskapligt underlag 4 0 E4 5 10 kilometer 6662000 6662000 Figur 10-1. Områden inom Tierps kommun av intresse för vidare undersökningar. Bedömningen är baserad på befintligt geovetenskapligt underlag. 101 1644000 1575000 Större område med förhöjd naturlig gammastrålning