Förstudie Tierp - Jordarter, bergarter och

R-99-53
Förstudie Tierp
Jordarter, bergarter och
deformationszoner
Torbjörn Bergman, Rune Johansson, Anders H Lindén,
Lars Rudmark, Michael Stephens
Sveriges Geologiska Undersökning
Hans Isaksson,
GeoVista AB
Hardy Lindroos
Mirab
December 1999
Svensk Kärnbränslehantering AB
Swedish Nuclear Fuel
and Waste Management Co
Box 5864
SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00
+46 8 459 84 00
Fax 08-661 57 19
+46 8 661 57 19
6735000
1575000
1644000
6735000
Gävle
Skutskär
76
E4
291
Karlholmsbruk
Skärplinge
Mehedeby
76
Forsmarks
Forsmarks
kärnkraftverk
kärnkraftverk
E4
Söderfors
Tierp
Tobo
Tierps kommun
Månkarbo
Områden av intresse för vidare
undersökningar utifrån befintligt
geovetenskapligt underlag
0
E4
5
10
kilometer
6662000
6662000
Områden inom Tierps kommun av intresse för vidare undersökningar. Bedömningen är baserad på
befintligt geovetenskapligt underlag.
7
1644000
1575000
Större område med förhöjd
naturlig gammastrålning
6735000
1644000
1575000
6735000
Limön
Gävlebukten
Gävle
Furuvik
Skutskär
76
Långsand
Fågelsundet
Gårdskär
n
Dalälve
Mårtsbo
Hållen
Lövstabukten
Killskär
Älvkarleby
E4
Hållnäs
Örskär
Hästskär
Storfjärden
Lönnö
Karlholmsbruk
291
Gudinge
Gräsö
Ängskär
Marma
Öregrundsgrepen
Skärplinge
Mehedeby
76
Skälsjön
Strömsberg
Untrafjärden
N Åsjön
Forsmarks
kärnkraftverk
S Åsjön
E4
Forsmark
Söderfors
Åkerbysjön
Öregrund
SKB-typområde
Finnsjön
Tierp
Fäbofj.
Fälaren
Finnsjön
Strömaren
Norrskedika
Gryttjom
Ingsjön
Östhammar
Tobo
Toften
Örbyhus
Upplanda
Dannemora
Månkarbo
290
Östervåla
Vendel
Österbybruk
Gimo
damm
Harg
Gimo
Dannemorasjön
Vendelsjön
Tämnaren
Gisslaren
Sörsjön
Velången
Läby
E4
Skyttorp
1644000
1575000
Harbo
Vällen
6662000
6662000
0
5
kilometer
Figur 2-1. Undersökningsområdet (hela bilden) och Tierps kommun.
15
10
6735000
1644000
1575000
6735000
Limön
Gävlebukten
13H Gävle NO
Gävle
Furuvik
13I Österlövsta NV
Skutskär
76
Långsand
Fågelsundet
Gårdskär
n
Dalälve
Mårtsbo
Hållen
Lövstabukten
Killskär
Älvkarleby
E4
Hållnäs
Örskär
Hästskär
13H Gävle SO
Storfjärden
Lönnö
13I Österlövsta SV
Karlholmsbruk
291
13I Österlövsta SO
Gudinge
Gräsö
Ängskär
Marma
Öregrundsgrepen
Skärplinge
Mehedeby
76
Skälsjön
Strömsberg
Untrafjärden
N Åsjön
Forsmarks
kärnkraftverk
S Åsjön
E4
Forsmark
Söderfors
Åkerbysjön
Öregrund
SKB-typområde
Finnsjön
Tierp
Fäbofj.
Fälaren
Finnsjön
Strömaren
12H Söderfors NO
12I Östhammar NV
Gryttjom
Ingsjön
Norrskedika
12I Östhammar NO
Östhammar
Tobo
Toften
Örbyhus
Upplanda
Dannemora
Månkarbo
290
Östervåla
Vendel
Österbybruk
Gimo
damm
Harg
Gimo
Dannemorasjön
Vendelsjön
Tämnaren
12H Söderfors SO
12I Östhammar SV
Sörsjön
Velången
Läby
E4
Skyttorp
1644000
1575000
Harbo
Gisslaren
12I Östhammar SO
Vällen
6662000
6662000
0
Moderna jordartskartor
5
kilometer
Äldre kombinerade jordarts- och berggrundskartor
Figur 3-1. Befintliga jordartskartor.
18
10
6735000
1644000
1575000
6735000
Limön
Gävlebukten
Gävle
Furuvik
1939
Skutskär
76
Långsand
1868
1887
Fågelsundet
Gårdskär
Dalälve
Mårtsbo
n
Hållen
Lövstabukten
Killskär
Älvkarleby
E4
Hållnäs
Örskär
Hästskär
Storfjärden
Karlholmsbruk
291
Gudinge
Gräsö
Ängskär
Marma
1949
Lönnö
1868
1887
1957
Skärplinge
Öregrundsgrepen
Mehedeby
76
Skälsjön
Strömsberg
Untrafjärden
N Åsjön
Forsmarks
kärnkraftverk
S Åsjön
E4
Forsmark
Söderfors
Åkerbysjön
Öregrund
SKB-typområde
Finnsjön
Tierp
Fäbofj.
Fälaren
Finnsjön
Strömaren
Norrskedika
Gryttjom
Ingsjön
Toften
1948
1869
1886
Tobo
Örbyhus
Östhammar
Upplanda
Dannemora
Månkarbo
290
Östervåla
Vendel
Österbybruk
Gimo
damm
Harg
Gimo
Dannemorasjön
Vendelsjön
Tämnaren
Gisslaren
Sörsjön
Velången
1575000
Läby
1871
E4
1889
Skyttorp
1644000
1865
Harbo
Vällen
6662000
6662000
Länskarta 1:250 000, Lundegårdh 1966
Länskarta 1:250 000, Söderholm m.fl. 1983
1889
1957
Länskarta 1:250 000, Lundegårdh m.fl. 1981
PÖB Uppsala 1:250 000, Persson & Stålhös 1991
Af-kartor 1:50 000, Stålhös 1991
Figur 3-2. Befintliga berggrundskartor.
19
Aa-kartor 1:50 000
0
5
kilometer
SGU Ser C 1:100 000, Sund 1957
10
6735000
1644000
1575000
6735000
Limön
Gävlebukten
Gävle
Furuvik
Skutskär
76
Långsand
Fågelsundet
Gårdskär
n
Dalälve
Mårtsbo
Hållen
Lövstabukten
Killskär
Älvkarleby
E4
Hållnäs
Örskär
Hästskär
Storfjärden
Lönnö
Karlholmsbruk
291
Gudinge
Gräsö
Ängskär
Marma
Öregrundsgrepen
Skärplinge
Mehedeby
76
Skälsjön
Strömsberg
Untrafjärden
N Åsjön
Forsmarks
kärnkraftverk
S Åsjön
E4
Forsmark
Söderfors
Åkerbysjön
Öregrund
SKB-typområde
Finnsjön
Tierp
Fäbofj.
Fälaren
Finnsjön
Strömaren
Norrskedika
Gryttjom
Ingsjön
Östhammar
Tobo
Toften
Örbyhus
Upplanda
Dannemora
Månkarbo
290
Östervåla
Vendel
Österbybruk
Gimo
damm
Harg
Gimo
Dannemorasjön
Vendelsjön
Tämnaren
Gisslaren
Sörsjön
Velången
Läby
E4
Skyttorp
1644000
1575000
Harbo
Vällen
6662000
6662000
0
Mätning utförd av SGU (hela området)
5
kilometer
Mätning (Forsmarksområdet) utförd av SGU
Mätning (Tierpsområdet) utförd av SGAB
Mätning utförd av Boliden AB
Mätning utförd av LKAB
Figur 3-3. Flygburna geofysiska mätningar.
21
10
Figur 4-1. Jordklotets viktigare, nu aktuella plattor och plattgränser. Efter Wikström (1994).
Sverige ligger inom den Eurasiatiska plattan långt öster om den mittatlantiska ryggen där de
Eurasiatiska och Nordamerikanska plattorna glider isär, och på stort avstånd från en aktiv
plattkollisionszon i södra Europa.
26
Främmande terränger
E
v
v
v
v
v
v
v
v
v
SVENSKA KALEDONIDERNA (senaste
plastiska deformationen ca. 510–400 Ma)
v
v
v
E
v
v
Tektoniska enheter
i den svenska
berggrunden
D
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
FANEROZOISKA SEDIMENTÄRA OCH
MAGMATISKA BERGARTER SAMT
IMPAKTSTRUKTURER
v
E
v
v
Kiruna
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
Fanerozoiska sedimentära bergarter
och diabas
v
v
E
v
v
v
v
v
E
v
v
v
E
200 km
v
v
E
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
Luleå
v
v
v
v
v
v
v
Underkambriskt alkalint magmatiskt
komplex (Alnön)
Impaktstruktur
FENNOSKANDISKA SKÖLDEN
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
A
*
v
v
v
v
v
v
Jurassiska och kretaceiska basaltkupper
v
v
v
v
v
v
v
v
D
v
v
v
B
v
v
v
0
Tektoniskt ihoptryckt randzon till kontinenten
Baltica. E=Eklogit, D=Diabas
v
v
Neoproterozoiska klastiska sedimentära bergarter
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v v
v
v
v
v
v
v
v
E
Svekonorvegiska orogenen (senaste plastiska
deformationen ca. 1.10–0.90 Ga)
v
v
E
v
v
v
v
v
N
Klastiska sedimentära bergarter
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
Mellersta och västra segmentet (inkluderande
>ca. 1.56 Ga främmande terränger?)
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
Vulkaniska och intrusiva bergarter tillhörande
TMB* i östra segmentet (ca. 1.85–1.65 Ga)
Granit och pegmatit i östra segmentet
(ca. 1.85–1.75 Ga)
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
D
v
v
v
v
v
v
v
v
D
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
Anorogena intrusioner och suprakrustala bergarter
v
Mesoproterozoiska intrusiva bergarter
v
v
tte
v
v
v
v
v
v
D
Bo
v
v
v
v
v
v
A
v
v
v
v
Paleo- till Mesoproterozoiska klastiska sedimentära
bergarter och basalt
Sundsvall
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
*
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
D
D
nv
v
v
v
v
D
D
Östra segmentet, odifferentierad
ik
v
v
v
en
v
v
v
v
v
D
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
v
Svekokarelska orogenen (senaste plastiska deformationen efter ca. 1.80 Ga i norra Sverige, mellan ca.
1.78 och 1.56 Ga i centrala södra Sverige, och mellan
ca. 1.77 och 1.40 Ga i sydöstligaste Sverige)
*
Vulkaniska och intrusiva bergarter tillhörande
TMB* och Revsund-Sorsele-sviten (ca. 1.85–1.65 Ga)
*
Granit och pegmatit (ca. 1.85–1.75 Ga)
Granit, monzonit och underordnade mafiska
intrusioner (ca. 1.88–1.86 Ga)
?
v
Z
Vulkaniska och sedimentära bergarter samt
kalkalkalina intrusioner (c. 2.7–1.85 Ga)
v
M
v
?
Arkeiska bergarter
v
v
v
v
v
Stockholm
l
v
l
l
l
l
l
l
l
l
MZ
l
Kaledonisk överskjutning
Svekonorvegisk deformationszon,
horisontell och revers rörelse
l
Gotland
Svekonorvegisk överskjutning
Svekokarelisk deformationszon, horisontell
och "norra-sidan-ner" rörelse
l
v
l
l
l
*
*
v
v
v
l
l
l
tern
l
l
Vät
l
l
l
l
l
l
S F DZ
l
l
v
v
PLASTISKA STRUKTURER
l
l
l
l
GÄZ
l
l
v
v
DBT
l
v
n
l
v
l
v
v
er
Vän
l
l
l
l
v
v
l
l
v
v v
v
v
l
Göteborg
l
Z (P Z)
l
B
l
l
l
l
l
Deformationszon, rörelse okänd
*
Formlinje, tektonisk foliation
Svekonorvegiska orogenen, SFDZ (PZ)=Svekonorvegiska
frontens deformationszon, delvis samma som Protoginzonen,
MZ=Mylonitzonen, GÄZ=Göta Älvzonen och
DBT=Dalslandszonen
Öland
*
SFD
l
TZ l
l
l
l
l
l
l
l
B
FÖRKASTNINGAR
l
l
l
l
l
l
l
l
l
l
l
l
l
l
l
Malmö
l
l
TZ
TMB*=Transskandinaviska magmatiska bältet
1 Ma=1 miljon år, 1 Ga=1000 miljoner år
Normalförkastning
TZ=Tornquistzonen
Figur 4-2. Tektoniska enheter i den svenska berggrunden. Modifierad efter Stephens m fl (1994).
Rektangeln visar undersökningsområdet.
28
Figur 4-3. Jordartskarta över Sverige. Efter Jonasson 1996. Rektangeln visar
undersökningsområdet.
30
Sammanställning av
länsstudier
Område som ej berörs av länsstudier
Meteoritnedslag
Sedimentär berggrund, huvudsakligen
odeformerad
Diabas
Vulkanisk bergart, huvudsakligen
odeformerad
Djupbergart, huvudsakligen
odeformerad
Plastisk deformationszon
Berggrund, huvudsakligen deformerad
och påverkad av regional metamorfos
Figur 4-4. Regionala plastiska deformationszoner i Sveriges urberg.
Rektangeln visar undersökningsområdet.
32
Figur 4-5. Sverigekarta som visar relief (till vänster) och några regionala sprickzoner/förkastningar
(till höger). Efter Lidmar-Bergström (1994). Rektangeln visar undersökningsområdet. A-G refereras
till i texten.
34
Well attested neotectonic
localities
Claimed neotectonic
localities
Lapland
Late-Glacial Faults
Figur 4-6. Sen- eller postglaciala förkastningar i Skandinavien och Finland, vilka är nämnda i
figuren som neotektoniska förkastningar. Efter Muir Wood (1993). Förutom sen- eller postglaciala
förkastningar i Lappland (rektangeln med grön färg) visar figuren väldokumenterade (svarta cirklar)
och föreslagna men icke belagda (röda cirklar) områden med sådana förkastningar. Den blå rektangeln
visar undersökningsområdet.
Figur 4-7. Jordskalv i Skandinavien och Finland 1375-1996. Data från Uppsala Universitet.
Rektangeln visar undersökningsområdet.
36
Norrbottens
malmfält
Sammanställning av
länsstudier
Skelleftefältet
Bergslagen
Område som ej berörs av länsstudier
Område där tillstånd beviljats för
undersökning eller brytning av malm
eller industrimineral (mars 1999)
Malmpotentiellt område
Figur 4-8. Malmprovinser i Sveriges urberg. Rektangeln visar undersökningsområdet.
38
6735000
1644000
1575000
6735000
Limön
Gävlebukten
Gävle
Furuvik
Skutskär
76
Långsand
Fågelsundet
Gårdskär
Dalälve
Mårtsbo
n
Hållen
Lövstabukten
Killskär
Älvkarleby
E4
Hållnäs
Örskär
Hästskär
Storfjärden
Lönnö
Karlholmsbruk
291
Gudinge
Gräsö
Ängskär
Marma
Öregrundsgrepen
Skärplinge
Mehedeby
76
Skälsjön
Strömsberg
Untrafjärden
N Åsjön
Forsmarks
kärnkraftverk
S Åsjön
E4
Forsmark
Söderfors
Åkerbysjön
Öregrund
Tierp
Fäbofj.
Fälaren
Finnsjön
Strömaren
Norrskedika
Gryttjom
Ingsjön
Östhammar
Tobo
Toften
Örbyhus
Upplanda
Dannemora
Månkarbo
290
Östervåla
Vendel
Österbybruk
Gimo
damm
Harg
Gimo
Dannemorasjön
Vendelsjön
Tämnaren
Gisslaren
Sörsjön
Velången
Läby
Skyttorp
E4
1644000
1575000
Harbo
Vällen
6662000
6662000
Organiska jordarter
0
Morän
Sand och grus
Berg
Lera och silt
Fyllning
5
kilometer
Isälvssediment
Figur 5-1. Jordartskarta över Tierps kommun med omgivning.
43
10
6735000
1644000
1575000
6735000
Limön
Gävlebukten
Gävle
Furuvik
Skutskär
76
Långsand
Fågelsundet
Gårdskär
Dalälve
Mårtsbo
n
Hållen
Lövstabukten
Killskär
Älvkarleby
E4
Hållnäs
Örskär
Hästskär
Storfjärden
Lönnö
Karlholmsbruk
291
Gudinge
Gräsö
Ängskär
Marma
Öregrundsgrepen
Skärplinge
Mehedeby
76
Skälsjön
Strömsberg
Untrafjärden
N Åsjön
Forsmarks
kärnkraftverk
S Åsjön
E4
Forsmark
Söderfors
Åkerbysjön
Öregrund
Tierp
Fäbofj.
Fälaren
Finnsjön
Strömaren
Norrskedika
Gryttjom
Ingsjön
Östhammar
Tobo
Toften
Örbyhus
Upplanda
Dannemora
Månkarbo
290
Östervåla
Vendel
Österbybruk
Gimo
damm
Harg
Gimo
Dannemorasjön
Vendelsjön
Tämnaren
Gisslaren
Sörsjön
Velången
Läby
E4
Skyttorp
1644000
1575000
Harbo
Vällen
6662000
6662000
0
5
kilometer
Figur 5-2. Tierps kommun med omgivning. Berg i dagen.
44
10
a) Naturreservatet Viksta stentorg, ca 6 km sydväst om Vendel.
b) Läby mosse, ca 1 km norr om Läby.
Figur 5-3. Exempel på jordarter från Tierps kommun.
47
6735000
1644000
1575000
6735000
Limön
Gävlebukten
Gävle
Furuvik
Skutskär
76
Långsand
Fågelsundet
Gårdskär
n
Dalälve
Mårtsbo
Hållen
Lövstabukten
Killskär
Älvkarleby
E4
Hållnäs
Örskär
Hästskär
Storfjärden
Lönnö
Karlholmsbruk
291
Gudinge
Gräsö
Ängskär
Marma
Öregrundsgrepen
Skärplinge
Mehedeby
76
Skälsjön
Strömsberg
Untrafjärden
N Åsjön
Forsmarks
kärnkraftverk
S Åsjön
E4
Forsmark
Söderfors
Åkerbysjön
Öregrund
Tierp
Fäbofj.
Fälaren
Finnsjön
Strömaren
Norrskedika
Gryttjom
Ingsjön
Östhammar
Tobo
Toften
Örbyhus
Upplanda
Dannemora
Månkarbo
290
Östervåla
Vendel
Österbybruk
Gimo
damm
Harg
Gimo
Dannemorasjön
Vendelsjön
Tämnaren
Gisslaren
Sörsjön
Läby
1575000
Harbo
E4
5
0
Skyttorp
10
Vällen
kilometer
1644000
Velången
6662000
6662000
DJUP- OCH GÅNGBERGARTER
YTBERGARTER
Granit, ca 1500 milj. år (Strömsbrogranit)
Sandsten, yngre än 1500 milj. år
Inneslutning av äldre bergart i yngre
Granit, grovkornig och vanligtvis porfyrisk,
ca 1780 milj. år (Hedesundagranit)
Metasedimentär bergart i allmänhet,
ca 1900 milj. år
Nedlagd gruva eller skärpning (järnmalm)
Pegmatit, ca 1800 milj. år
Kvartsit, ca 1900 milj.år
Granit, fin- till medelkornig, jämnkornig,
ca 1800 milj. år
Marmor (kristallin kalksten),
ca 1900 milj. år
Metavulkanisk bergart, sur till
intermediär, ca 1900 milj. år
Metavulkanisk bergart, basisk,
ca 1900 milj. år
Metagranitoid, ca 1890 milj. år
Metagabbro och basisk bergart av osäkert
ursprung, ca 1900–1890 milj. år
Diabas
Granit, pegmatit och aplit som gångar
och små massiv
Basisk gångbergart (amfibolit)
BERGARTER AV VARIERANDE
URSPRUNG
Migmatit och ådergnejs
Figur 6-1. Berggrundskarta över Tierps kommun med omgivning.
50
Nedlagd gruva eller skärpning (sulfidmalm)
Stenbrott i kristallin kalksten
Förskiffring och lagring
Förskiffring och lagring med vertikal stupning
Sprickzon
Bred lågmagnetisk zon under havet,
sannolikt av tektoniskt ursprung
Kommungräns
SKB-typområde Finnsjön
a) Finkornig, bandad sur
metavulkanisk bergart
(ca 2 km väster om Killskär,
RAK 6718593-1619594).
b) Glimmerskiktad metasedimentär bergart (ca
5 km väster om Gudinge,
RAK 6711221-1615988).
c) Glest porfyrisk metagranit (ca 5 km SSO om
Månkarbo, RAK 66750331592971).
Figur 6-2. Typiska bergarter från Tierps kommun.
52
a) Ådergnejsomvandlad
granit (Fågelsundet, RAK
6722185-1616594).
b) Grovkornig, porfyrisk
granit, s k hedesundagranit
(ca 3 km nordväst om
Söderfors, RAK 66997031576870).
c) Grovkornig, porfyrisk
granit (ca 4,5 km öster om
Månkarbo, RAK 66791261596569).
Figur 6-3. Typiska bergarter från Tierps kommun.
55
a) Fin- till medelkornig
granit, "stockholmsgranit"
(ca 5 km sydost om Hästskär,
RAK 6714594-1611880).
b) Migmatitisk gnejs
(Fågelsundet, RAK 67220431616244).
c) Inhomogen berggrund
med inslag av yngre granit,
finkornig basisk bergart och
pegmatit (ca 5 km nordväst
om Karlholmsbruk,
RAK 6716972-1596170).
Figur 6-4. Typiska bergarter från Tierps kommun.
57
Gävle
Skutskär
Forsmark
Tierp
Östhammar
meter
Magnetiskt anomalifält
Geofysisk flygmätning, SGU och Boliden
Anomalifält i nanoTesla, gradienter förstärkta
genom skuggning med vertikalderivatan
-440
1260
Magnetisk anomali [nT]
Figur 6-5. Magnetiskt anomalifält. Violetta–ljusa färger visar hög magnetisering och blå färger visar
låg magnetisering.
58
Gävle
Skutskär
Forsmark
Tierp
Östhammar
meter
Tyngdkraft
Tyngdkraftskarta, baserad på interpolation
av mätvärden i markerade mätstationer (+)
-60
-25
Bougueranomali [gu]
Figur 6-6. Tyngdkraft i gu (gravity unit, ”gravitationsenhet”). Violetta–ljusa färger visar
massöverskott och blå färger visar massunderskott.
59
-10
Gävle
Skutskär
Forsmark
Tierp
Östhammar
meter
Naturlig gammastrålning
Geofysisk flygmätning, SGU
Färgkombination av torium (röd), kalium (grön) och uran (blå)
Th
Th
K
K
U
Figur 6-7. Naturlig gammastrålning. Relativa fördelningen av kalium, uran och torium. Ljusa
nyanser visar förhöjda nivåer av samtliga element medan mörka nyanser visar låga nivåer.
60
6735000
1644000
1575000
6735000
Limön
Gävlebukten
Gävle
Furuvik
Skutskär
76
Långsand
Fågelsundet
Gårdskär
n
Dalälve
Mårtsbo
Hållen
Lövstabukten
Killskär
Älvkarleby
E4
Hållnäs
Örskär
Hästskär
Storfjärden
Lönnö
Karlholmsbruk
291
Gudinge
Gräsö
Ängskär
Marma
Öregrundsgrepen
Skärplinge
Mehedeby
76
Skälsjön
Strömsberg
Untrafjärden
N Åsjön
Forsmarks
kärnkraftverk
S Åsjön
E4
Forsmark
Söderfors
Åkerbysjön
Öregrund
SKB-typområde
Finnsjön
Tierp
Fäbofj.
Fälaren
Finnsjön
Strömaren
Norrskedika
Gryttjom
Ingsjön
Östhammar
Tobo
Toften
Örbyhus
Upplanda
Dannemora
Månkarbo
290
Östervåla
Vendel
Österbybruk
Gimo
damm
Harg
Gimo
Dannemorasjön
Vendelsjön
Tämnaren
Gisslaren
Sörsjön
Velången
Läby
E4
Skyttorp
1644000
1575000
Harbo
Vällen
6662000
6662000
RADONPOTENTIAL
0
5
kilometer
Förhöjd
Eventuellt förhöjd
Normal
Låg
Figur 7-1. Markradonpotential i Tierps kommun.
64
10
6735000
1644000
1575000
6735000
Limön
Gävlebukten
Gävle
Furuvik
Skutskär
76
Långsand
Fågelsundet
Gårdskär
n
Dalälve
Mårtsbo
Hållen
Lövstabukten
Killskär
Älvkarleby
E4
Hållnäs
Örskär
Hästskär
Storfjärden
Lönnö
Karlholmsbruk
291
Gudinge
Gräsö
Ängskär
Marma
Öregrundsgrepen
Skärplinge
Mehedeby
76
Skälsjön
Strömsberg
Untrafjärden
N Åsjön
Forsmarks
kärnkraftverk
S Åsjön
E4
Forsmark
Söderfors
Åkerbysjön
Öregrund
Tierp
Fäbofj.
Fälaren
Finnsjön
Strömaren
Norrskedika
Gryttjom
Ingsjön
Östhammar
Tobo
Toften
Örbyhus
Upplanda
Dannemora
Månkarbo
290
Östervåla
Vendel
Österbybruk
Gimo
damm
Harg
Gimo
Dannemorasjön
Vendelsjön
Tämnaren
Gisslaren
Sörsjön
Velången
Läby
E4
Skyttorp
1644000
1575000
Harbo
Vällen
6662000
6662000
0
RADIUMHALT (Bq/kg)
>100
40–50
90–100
30–40
80–90
20–30
70–80
<20
60–70
Kvartära avlagringar (ej morän)
5
kilometer
50–60
Figur 7-2. Berggrundens radiumhalt i Tierps kommun.
65
10
6735000
1644000
1575000
6735000
Limön
Gävlebukten
Gävle
Furuvik
Skutskär
76
Långsand
Fågelsundet
Gårdskär
Dalälve
Mårtsbo
n
Hållen
Lövstabukten
Killskär
Älvkarleby
E4
Hållnäs
Örskär
Hästskär
Storfjärden
Lönnö
Karlholmsbruk
291
Gudinge
Gräsö
Ängskär
Marma
Öregrundsgrepen
Skärplinge
Mehedeby
76
Skälsjön
Strömsberg
Untrafjärden
N Åsjön
Forsmarks
kärnkraftverk
S Åsjön
E4
Forsmark
Söderfors
Åkerbysjön
Öregrund
Tierp
Fäbofj.
Fälaren
Finnsjön
Strömaren
Norrskedika
Gryttjom
Ingsjön
Östhammar
Tobo
Toften
Örbyhus
Upplanda
Dannemora
Månkarbo
290
Östervåla
Vendel
Österbybruk
Gimo
damm
Harg
Gimo
Dannemorasjön
Vendelsjön
Tämnaren
Gisslaren
Sörsjön
Velången
Läby
E4
Skyttorp
1644000
1575000
Harbo
Vällen
6662000
6662000
0
Plastisk planstruktur, uppmätt strykningsriktning
5
kilometer
Figur 8-1. Mätvärden för strykningsriktning av planstrukturer i berggrunden inom Tierps kommun
med omgivning. Från de norra och västra delarna av undersökningsområdet finns endast ett fåtal
mätvärden. Detta beror huvudsakligen på att systematiska mätningar av planstrukturer inte gjordes i
samband med (den äldre) kartläggningen. Därutöver förekommer i dessa områden betydande inslag av
mer välbevarade graniter (Grupp 2), vilka vanligen saknar planstrukturer.
69
10
Gävle
Skutskär
Forsmark
Tierp
Östhammar
meter
Magnetiskt anomalifält
Geofysisk flygmätning, SGU och Boliden
Färgkombination av anomalifält, vertikal- och horisontalgradient
Anomali
Vgradient
Hgradient
Vgradient
Figur 8-2. Magnetisk anomalifält. Kontrastförstärkt för att framhäva strukturer. Ljusa nyanser
visar högt anomalifält och kraftiga gradienter medan mörka nyanser visar lågt anomalifält och svaga
gradienter.
70
Gävle
Skutskär
Forsmark
Tierp
Östhammar
Topografisk karta
meter
Höjddata (Lantmäteriet),
gradienter förstärkta genom skuggning med vertikalderivatan.
Djupkurvor (Sjöfartsverket) redovisas över havsområdet.
65
0
Djupkurvor:
3,6,10,15,20,50 [m]
Höjd över havet [m]
Figur 8-3. Topografisk karta över Tierps kommun och omgivning.
71
6735000
1644000
1575000
6735000
Limön
Gävlebukten
Gävle
Furuvik
Skutskär
76
Långsand
Fågelsundet
Gårdskär
Dalälve
Mårtsbo
n
Hållen
Lövstabukten
Killskär
Älvkarleby
E4
Hållnäs
Örskär
Hästskär
Storfjärden
Lönnö
Karlholmsbruk
291
Gudinge
Gräsö
Ängskär
Marma
Öregrundsgrepen
Skärplinge
Mehedeby
76
Skälsjön
Strömsberg
Untrafjärden
N Åsjön
Forsmarks
kärnkraftverk
S Åsjön
E4
Forsmark
Söderfors
Åkerbysjön
Öregrund
SKB-typområde
Finnsjön
Tierp
Fäbofj.
Fälaren
Finnsjön
Strömaren
Norrskedika
Gryttjom
Ingsjön
Östhammar
Tobo
Toften
Örbyhus
Upplanda
Dannemora
Månkarbo
290
Östervåla
Vendel
Österbybruk
Gimo
damm
Harg
Gimo
Dannemorasjön
Vendelsjön
Tämnaren
Gisslaren
Sörsjön
Velången
Läby
E4
Skyttorp
1644000
1575000
Harbo
Vällen
6662000
6662000
0
Delområde A
5
kilometer
Delområde B
Figur 8-5. Karta som visar delområden för beskrivning av deformationszoner.
74
10
a) Plastisk skjuvzon i ådrad metagranitoid.
Skjuvzonen stryker i nordostlig riktning
och stupar brant mot sydost (Strömsberg,
RAK 6700320-1597456).
b) Planstruktur i porfyrisk hedesundagranit bestående av riktade mineralkorn (kalifältspat)
samt tillplattade enklaver av basiska bergarter (mörk bergart i bilden). Planstrukturen stryker
i nordostlig riktning och stupar brant mot sydost (bergtäkt nordväst om Strömsberg,
RAK 6701168-1595786).
Figur 8-6. Exempel på plastiska strukturer inom delområde A.
77
a) Brantstående plastisk skjuvzon i metagranitoid.
b) Plastisk skjuvzon i ådrad metagranitoid. Skjuv-
Skjuvzonen stryker O-V och är minst 1 m bred.
Den plastiska deformationen ökar markant från
söder (till vänster i bilden) mot norr (till höger),
(ca 9 km öster om Marma, RAK 6707138-1598507).
zonen stryker VNV och stupar brant mot norr.
Metagranitoiden har omvandlats längs zonen till en
mycket finkornig, s k mylonit (Fågelsundet,
RAK 6722304-1616454).
c) Plastisk skjuvzon i metagranitoid (mörk bergart på bilden) och pegmatit (ljus bergart på bilden).
Skjuvzonen stryker VNV och stupar brant mot söder. Deformationen i pegmatiten tyder på att
berggrunden på den södra sidan av denna zon (till vänster i bilden) har rört sig mot väster i förhållande
till berggrunden på den norra sidan (till höger i bilden), (Killskär, RAK 6718691-1621123).
Figur 8-7 a-c. Exempel på plastiska strukturer inom delområde B.
80
d) Homogen metagranodiorit med måttlig plastisk deformation (vägen
norr om Finnsjön i den tektoniska linsen mellan Finnsjön och Forsmark,
RAK 6696813-1614252).
e) Veckade ådror av pegmatit i grå metagranitoid. Veckstrukturen är
klippt av en yngre pegmatitgång (övre delen av bilden), (vägen mellan
Älvkarleby och Gårdskär i den tektoniska linsen omkring Lövstabukten,
RAK 6721256-1593062).
Figur 8-7 d-e. Exempel på plastiska strukturer inom delområde B.
81
a) Kvartsläkt krossbreccia i en röd granit.
Breccian förekommer nära en tolkad regional
sprickzon som stryker O-V längs kusten vid
Skutskär (Långsand, RAK 6727250-1596213).
b) Kvartsläkt krossbreccia och kraftigt uppsprucken berggrund nära en tolkad regional
sprickzon. Denna zon stryker i nordvästlig riktning genom den centrala delen av Gräsö
(Gräsö, RAK 6704000-1642925).
Figur 8-8. Exempel på spröda strukturer längs regionala sprickzoner.
83
6735000
1644000
1575000
6735000
Limön
Gävlebukten
Gävle
Furuvik
Skutskär
76
Långsand
Fågelsundet
Gårdskär
n
Dalälve
Mårtsbo
Hållen
Lövstabukten
Killskär
Älvkarleby
E4
Hållnäs
Örskär
Hästskär
Storfjärden
Lönnö
Karlholmsbruk
291
Gudinge
Gräsö
Ängskär
Marma
44
46
39
Skärplinge
Öregrundsgrepen
43
Mehedeby
42
76
4
1
Skälsjön
N Åsjön
Forsmarks
kärnkraftverk
Strömsberg
Untrafjärden
S Åsjön
E4
33
Söderfors
5
Tierp
34
6
Fäbofj.
Fälaren
Strömaren
7
Ingsjön
40
Forsmark
Åkerbysjön
Öregrund
16
32 3130
26 21 11
29
14 41
Finn27 28
sjön 15
19
23
22 25
24
Norrskedika
Gryttjom
Östhammar
Tobo
Toften
9
Örbyhus
Upplanda
Dannemora
Månkarbo
10
45
290
8
2
Vendel
Tämnaren
18 Sörsjön
Vendelsjön
13
3 12
Gimo
damm
Harg
Gimo
Dannemorasjön
36
17
20
37
35
Velången
1575000
Harbo
Gisslaren
38
Läby
E4
Skyttorp
1644000
Östervåla
Österbybruk
Vällen
6662000
6662000
Järnmalm (äldre gruva, gruvhål)
Malmpotentiellt område
Bergtäkt i drift
0
5
kilometer
Kismineralisering
Nummer på kartan hänvisar till tabellerna i kapitel 9
Källa: SGU, Länsstyrelsen, Mirab
Område lämpligt som bergtäkt
Kalkstensförekomst
Figur 9-1. Malmpotentiella områden i Tierps kommun.
88
10
6735000
1575000
1644000
6735000
Gävle
Skutskär
76
E4
3
291
Karlholmsbruk
Skärplinge
9
Mehedeby
76
7
1
E4
Forsmarks
Forsmarks
kärnkraftverk
kärnkraftverk
8
Söderfors
Tierp
6
2
Tobo
5
Månkarbo
Tierps kommun
Områden av intresse för vidare
undersökningar utifrån befintligt
geovetenskapligt underlag
4
0
E4
5
10
kilometer
6662000
6662000
Figur 10-1. Områden inom Tierps kommun av intresse för vidare undersökningar.
Bedömningen är baserad på befintligt geovetenskapligt underlag.
101
1644000
1575000
Större område med förhöjd
naturlig gammastrålning