När barnen hittat målningen. Sätt er i en ring framför målningen.
Se till att alla ser. Fråga barnen:
•
•
•
•
•
•
•
Hur såg ni att det här var Venus?
Hitta Venus pärlhalsband och skynke i bilden.
Såg de ut som de i väskan?
Hur skiljer de sig från de i väskan?
Vad finns det mer för ledtrådar som hjälper oss att
förstå att det här är Venus?
Ser ni att Venus står på en strand vid havet? Om man
tittar noga kan man se att hon står på en sandstrand.
Men vem är den lilla pojken med vingarna?
Ser ni vad han håller i handen?
Finns det någon pil-båge också?
Leta reda på pilen och bågen.
En naken pojke med vingar, pil och båge – det måste vara
Amor, Venus son!
Lucas Cranach d.ä.
Venus och Amor
Lär känna Amor
och hans mamma Venus
NATIONALMUSEUM
pätt er i en ring var som helst i salen där målningen av Venus och
Amor hänger (eller på förskolan). Glöm inte att ha väskan inom
räckhåll! Följande text är ett förslag på hur man kan lägga upp
berättelsen och samtalet som låter er lära känna figurerna på bilden.
Du kan välja att läsa texten ordagrant för barnen eller använda den
som inspiration och utgångspunkt för en berättelse med dina egna ord
och frågeställningar. Orden som är markerade med rött är saker som
finns i väskan. Plocka fram sakerna när du läser om dem och skicka
runt dem i gruppen.
Vad är kärlek egentligen? Var kommer den ifrån och hur ska
man göra om man känner att man inte får tillräckligt? Det har
människor funderat över länge, länge.
En gång, för flera tusen år sedan, i Grekland,
trodde man att det fanns någon som bestämde över all kärlek på jorden: en gudinna.
Hon hette Venus. Hon bodde på en ö som
hette Kythere. Venus var osynlig för människorna, men man kunde känna att hon fanns, eftersom det fanns kärlek som kändes och märktes.
Eftersom Venus bestämde över kärleken kunde man be
henne om hjälp om man fick problem. Fick man till
exempel för lite kärlek kunde man be henne om lite mer.
När människorna behövde få kontakt med Venus gick de till
ett kärlekstempel (en slags kyrka). Sådana fanns lite överallt i
Grekland på den här tiden.
Det var viktigt att man hade med sig en present till gudinnan.
Den skulle man lämna vid en staty som fanns i templet som
förställde Venus. Man lade presenten nedanför Venusstatyn och
viskade till statyn vad man ville att gudinna skulle hjälpa till
med. Om man hade tur fick man den kärlekshjälp man
behövde.
Ingen levande människa har sett Venus i verkligheten men
många konstnärer har använt sin fantasi och gjort statyer
(skulpturer) och målningar som ska föreställa henne. Det är
ganska lätt att känna igen henne i konstverken; hon är, som alla
gudar och gudinnor från den här tiden, nästan alltid naken. De
behövde inga kläder, för de frös aldrig.
Venus har dessutom ofta saker som man hittar i havet på sig
eller bredvid sig som till exempel fiskar, snäckor och pärlor
(som ju växer i snäckor). Ibland har hon sitt magiska tyg,
ett tunnt skynke, runt höfterna. Med hjälp av det kunde hon få
människor och gudar att glömma bort saker som hänt.
En gång vann Venus första pris, ett äpple av guld, i en skönhetstävlig för gudinnor, därför finns det ibland äpplen i bilder som
föreställer Venus. Venus har inga egna vingar. När hon lämnar
sin ö flyger hon iväg i i en guldfärgad vagn som dras av vita
duvor eller svanar.
Det finns en målning i den här salen
som föreställer kärlekens gudinna.
Kan ni hitta den? En ledtråd: hon är
inte ensam på bilden!
