Sådana växter finns också

20|Natur
Nya Åland
Fredag 3 Juni 2016
Sådana växter finns också
KÖTTÄTARE Här ett exemplar av ett rundbladigt sileshår
(Drosera rotundifolia) som fångat en vitfjäril.
För tillfället står naturen i sin allra vackraste
prakt och i synnerhet i lövskogarna kan man se
väldigt många olika gröna nyanser beroende på
vilka trädarter som växer där.
Man inser att alla dessa växter sysslar med
den viktigaste kemiska reaktionen i världen –
fotosyntesen.
Alla växter klarar sig dock
inte med denna process utan
en del är parasiter eller rent
av köttätare.
Ordet köttätare för kanske
tankarna till stora växter,
som livnär sig på människor
i något fjärran tropiskt land.
Några sådana växter existerar dock inte utan ett lämpligare begrepp är insektätande
växter även om det uttrycket
inte är heltäckande. Det säger dock något om storleken på dessa växters byten.
I Fennoskandia kan vi hitta
tre olika växtsläkten med
dessa vanor. Gemensamt för
dem är att de alla påträffas
i naturligt kvävefattiga miljöer.
Förra fredagen när jag
vandrade längs naturstigen på Järsö fritidsområde,
stötte jag på några tiotal
exemplar av en av dem på
strandängen strax efter att de
första spängerna tar slut. Det
handlade om tätört (fetört;
Pinguicula vulgaris) som
avslöjar sig genom sina
ljusgröna
bladrosetter
och blåvioletta blommor.
Vid en närmare titt
upptäcker man att bladen ser lite fuktiga
ut och känner man
på dem, känns
de lite hala och
slemmiga.
Det beror på
att bladen är
försedda med
fina körtelhår som
utsöndrar ett klib-
bigt slem där små insekter
fastnar medan körtlarna i sin
tur innehåller enzymer, som
bryter ned kväverika proteiner. Enligt en forskare finns
det cirka 25 000 körtlar per
kvadratcentimeter bladyta.
Förr i tiden användes bladen
av tätört vid framställning
av tätört (fil) och Carl von
Linné ger receptet i sin Flora
Lapponica (1737).
Till familjen tätörtsväxter
hör ytterligare ett släkte,
bläddrorna (blåsörterna; Utricularia spp.), som påträffas i sjöar och mindre vattensamlingar. Största delen
av sommaren lägger man
knappt märke till dem eller betraktar dem bara som
”alger” men i juli brukar de
skjuta upp gula blommor
ovanför vattenytan.
Plockar man upp lite av
”algerna” märker man ganska snart att det inte alls
handlar om sådana utan att
det faktiskt rör sig om en
kärlväxt. Tittar man
ännu närmare, ser
man små ”knottror”
som är fångstblåsor. I anslutning till
blåsorna finns
små hår och
när ett litet
planktoniskt
kräftdjur
(exempelvis
en
hoppkräfta eller
en hinnkräfta)
snuddar vid
håren, öpp-
SUMPBLÄDDRA Sumpbläddran (Utricularia stygia) är en av 5 bläddror på Åland men finns troligen bara i stenåldersbyn.
LÅNGBLADIGT SILESHÅR Denna art (D. longifolia) är en av
våra sileshår men kan hybridisera med de andra.
nas en ”lucka”, det skapas
ett undertryck och det lilla
djuret sugs in varefter ”luckan” stängs. . På Åland har vi
fem olika arter av bläddra.
Ytterligare ett växtsläkte
som kompletterar fotosyntesen med kött är sileshåren
(daggörterna¸ Drosera spp.)
som kanske mest förknippas
med myrar, där de växer på
ytan av vitmossorna. Man
hittar dem också i längs
igenväxande hällkar, ja till
och med på nästan torr mark.
Detta kan man se, exempelvis längs vägen genom
stenåldersbyn i Saltvik. Hos
dem är bladen försedda med
hår och i änden av varje strå
sitter en liten vätskedroppe,
som innehåller enzymer
som bryter ned proteiner.
När till exempel en fjäril slår
sig ned på ett sileshår, kom-
TÄTÖRT Tätörten är lätt att känna igen med sina ljusgröna
blad i rosett och på de blåvioletta blommorna.
mer håren att slingra sig runt
fjärilen som inte kan komma
loss utan i stället bryts ned.
På Åland har vi tre arter av
sileshår och dessutom kan
de hybridisera.
Vill man nu se någon av
arterna sileshår eller tätört
är det fullt möjligt, tätörten
blommar som sagt och även
sileshårsarterna är snart i
gång med blomningen. På
onsdag kväll fanns det massor av tätört och dessutom
sileshår längs stränderna
av den lilla sjön Djupet
på Järsö och som sagt, det
känns som om de blommar
ovanligt tidigt i år. Annars
misstänker jag att tätörten
snart blommar ut medan sileshåren kommer i gång på
allvar i slutet av juni.
Text och foto: Ralf Carlsson
[email protected]