Diskriminering av homosexuella inom
sjukvården
Frida Bertzon
Angelica von Bothmer
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Omvårdnad – Vetenskapligt arbete, 15 hp (61-90)
Ht 2012
Sektionen för hälsa och samhälle
Box 823
301 18 Halmstad
Discrimination of homosexuals
in health care
Frida Bertzon
Angelica von Bothmer
Nursing Programme, 180 credits
Nursing Thesis, 15 credits (61-90)
Autumn 2012
School of Social and Health Sciences
P.O. 823
S- 301 18 Halmstad
i
Titel Diskriminering av homosexuella inom sjukvården
Författare Frida Bertzon, Angelica von Bothmer
Sektion Sektionen för hälsa och samhälle
Handledare Elenita Forsberg, Universitetsadjunkt, Fil. mag
Examinator Annette W Dahl, Universitetslektor, Med. dr
Tid ht 2012
Sidantal 13
Nyckelord Diskriminering, Homofobi, Homosexualitet, Hälso- och sjukvård
Sammanfattning
Historiskt sett har det frekvent förekommit olika former av diskriminering utav homosexuella såsom kriminalisering och sjukdomsstämpel. Forskning har visat att homosexuella individer får otillfredsställande hälsoinformation och sämre vård. Syftet med litteraturstudien var att belysa om sjukvårdspersonal har ett diskriminerande förhållningssätt
gentemot homosexuella individer och hur detta i så fall tar sig till uttryck.
Resultatet visar på att diskriminering av homosexuella män och kvinnor förekommer
inom hälso- och sjukvården men kommer till uttryck på olika sätt. Ett diskriminerande
förhållningssätt, såsom till exempel ignorans och nedvärderande kommentarer, attityder
och handlingar är några exempel på hur vårdmöten kan se ut vilket kan leda till att homosexuella individer upplever känslor av ensamhet och utanförskap. Även närstående
till homosexuella patienter uttryckte negativa upplevelser då de blivit exkluderade ur
vårdsituationer.
Sjuksköterskeutbildningen bör lägga större fokus på bemötande och förhållningssätt
gentemot individer med annan sexuell läggning än heterosexuell. På vårdinrättningar
bör ledningsgruppen och cheferna verka för en trygg miljö utan diskriminering.
ii
Title Discrimination of homosexuals in health care
Author Frida Bertzon, Angelica von Bothmer
Department School of Social and Health Sciences
Supervisor Elenita Forsberg, Lecturer, MSc
Examiner Annette W Dahl, Lecturer, PhD
Period autumn 2012
Pages 13
Key words Discrimination, Health care, Homophobia, Homosexuality
Abstract
Historically, there have been several forms of discrimination against homosexuals as
criminalization and disorder labeling. Research has shown that homosexual individuals
receive inadequate health care and health information. The purpose of the literature survey was to try to find out if the health professionals have a discriminatory attitude towards homosexual individuals and if so how this is expressed.
Discrimination in healthcare takes place in different ways against both homosexual men
and homosexual women, and manifests itself in different ways. Discriminatory approaches, attitudes and actions are some examples of how health care encounters may
appear which may lead to those homosexual individuals experiencing feelings of loneliness and alienation. Also relatives to homosexual patients expressed negative experiences when they had been excluded from care situations.
Nursing education should put more focus on response and attitudes towards individuals
with other sexual orientation than heterosexual. The directorate in health care settings
should operate for a safe environment without discrimination.
iii
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...................................................................................... ii
Abstract .................................................................................................. iii
Inledning......................................................................................... 5
Bakgrund ........................................................................................ 5
Historik .................................................................................................... 5
Homosexuella män och kvinnors hälsa................................................... 6
Utbildning................................................................................................ 7
Omvårdnad .............................................................................................. 7
Syfte................................................................................................ 8
Metod……………………………………………………………………...8
Datainsamling ................................................................................ 8
Databearbetning ............................................................................. 9
Resultat ........................................................................................... 9
Homosexuella kvinnor ............................................................................ 9
Homosexuella män ................................................................................ 12
Närstående ............................................................................................. 13
Metoddiskussion .......................................................................... 13
Resultatdiskussion ........................................................................ 14
Konklusion ................................................................................... 17
Implikation ................................................................................... 17
Referenser..................................................................................... 18
Bilaga A........................................................................................ 21
Tabell 2. Sökhistorik ............................................................................. 21
Bilaga B ........................................................................................ 22
Tabell 3. Artikelöversikt/forskning med kvalitativ metod.................... 22
Bilaga C ........................................................................................ 25
Tabell 4. Artikelöversikt/forskning med kvantitativ metod.................. 25
iv
Inledning
Slanguttryck som ”bög”, ”flata” och liknande skällsord är något som länge har förföljt
homosexuella. Heterosexualiteten är normen i det svenska samhället (Socialstyrelsen,
2004). Det finns en grundsyn som utgår ifrån att befolkningen är heterosexuell om den
enskilde individen inte kommunicerat annat.
Sverige har en liberal inställning till homosexuella jämfört med de flesta andra länder
(Socialstyrelsen, 2004). Toleransen ökar allt mer även i andra, jämförbara länder. Trots
ett liberalt förhållningssätt, är en fjärdedel av den svenska befolkningen negativt inställd
till homosexuella.
Enligt Röndahl (2010) finns det en heteronormativitet i den svenska sjukvården som
säger att ”alla” människor är heterosexuella och att vårdpersonalen inte är beredda på att
vårda patienter med annan sexuell läggning. Det är vårdpersonalen som har makten att
vara tolerant eller inte, trots att en mängd regler pekar på att tolerans är det lagligt rätta.
Sjuksköterskan har ett etiskt ansvar i att bemöta alla patienter lika och att ha en förstående och liberal inställning (Svensk sjuksköterskeförening, 2007). Detta innebär en respekt för de mänskliga rättigheterna och patientens personliga värderingar.
Trots riktlinjer, uppger många inom hälso- och sjukvården att de har otillräckliga kunskaper gällande att ge rätt vård till individer med homosexuell läggning (Burch, 2008).
Brottsbalkens sextonde kapitel, § 9, beskriver att om den sexuella läggningen inte accepteras i det offentliga rummet, kan anordnaren av det som sker i detta offentliga rum,
dömas för diskriminering (SFS 1962:700).
Bakgrund
Begreppet homosexualitet innebär en ”känslomässig och sexuell dragning till individer
av det egna könet” (Nationalencyklopedin, 2012). Diskriminering beskrivs som en ”särbehandling av individer eller grupper, vilket innebär ett avsteg från principen att lika fall
skall behandlas lika”. En ”personlig, irrationell rädsla för homosexualitet, homosexuella
människor eller egna homosexuella impulser”, betecknar begreppet homofobi (Nationalencyklopedin, 2012).
Historik
Homosexualitet blev år 1864 olagligt i Sverige och straffet för individer som hade sex
med personer av samma kön gav två års straffarbete (RFSL, u.å). Homosexualitet som
olaglig handling var rådande i Sverige fram till år 1944 då det istället blev klassat som
en mentalsjukdom som kunde botas. Mentalsjukdomsdiagnosen togs bort av Socialstyrelsen år 1979 då homosexualitet kom att klassas som endast en annan sexuell läggning
än heterosexuell. Homosexuella hade, trots lagändringen 1979, inte samma rättigheter
som heterosexuella. År 1999 blev det olagligt att diskriminera individer på grund av
sexuell läggning. År 2005 förbjöds diskriminering av homosexuella inom hälso- och
sjukvården. Homosexuellas rättigheter utökades ytterligare 2009, då Sverige stiftade lag
om att samkönade par fick ingå äktenskap (ibid.).
5
Under åren 1944 till 1979, när homosexualitet var klassat som en mentalsjukdom, behandlades homosexuella för sina sexuellt avvikande beteenden, med konverteringsterapi. Avsikten med konverteringsterapi var att framkalla sexuell motvilja mot det egna
könet. Blackwell (2008) redogjorde för att det fanns olika konverteringsterapier. Psykoterapi var en form av konverteringsterapi med avsikt att lösa trauman från barndomen
som kunde ha gett upphov till homosexualiteten. Två andra former av konverteringsterapi var celibat och medicinering. Behandlingar i form av elchocker och alkohol i samband med bilder på det egna könet var andra former av konverteringsterapi som ansågs
botande. Kemisk konverteringsterapi, vilket bland annat innebar intag av läkemedlet
apomorfin, användes också (Northen, 2008; Dickinson, Cook, Playle & Hallett, 2012).
Ovanstående konverteringsterapier resulterade nästan uteslutande i att individen fortsatte att vara homosexuell efter behandlingen (Blackwell, 2008). En del av de patienter
som utsattes för terapin fick bestående psykiska men efteråt, vilket till exempel yttrade
sig genom att vissa individer försökte att ta livet av sig.
I had to be barefoot as my feet had to touch the metal electric grid. My penis was
also wired up to something to measure if I got an erection – I felt totally violated
... I remember the excruciating pain of the initial shock; nothing could have prepared me for it. Tears began running down my face and the nurse said: ‘What are
you crying for? We have only just started! (Dickinson, et al., 2012, s.1349).
Det fanns ingen forskning som styrkte att konverteringsterapi skulle ha någon effekt
(Blackwell, 2008). Individer som genomgick konverteringsterapi kunde få problem med
sitt sexualliv under återstående delen av sitt liv med avseende på att exempelvis få orgasm. En sjuksköterska som förespråkar och deltar i konverteringsterapi, går emot alla
etiska riktlinjer som finns inom sjuksköterskeyrket (ibid.).
Homosexuella män och kvinnors hälsa
Forskning har visat att kvinnor i samkönade relationer upplever att de får sämre hälsooch sjukvård (Heck, Sell & Sheinfeld Gorin, 2006). Homosexuella kvinnor och män har
i mindre utsträckning tagit kontakt med hälso- och sjukvården i jämförelse med heterosexuella kvinnor och män. Homosexuella män har i större utsträckning än homosexuella
kvinnor tecknat livförsäkring och kontaktat hälso- och sjukvården. Detta beror troligen
på rädslan för HIV och AIDS som många homosexuella män har. Risken för att drabbas
av HIV är avsevärt mindre hos lesbiska kvinnor (Heck, et al., 2006).
I USA har homosexuella kvinnor en sämre hälsostatus än heterosexuella kvinnor
(Comittee on Health Care for Undeserved Women, 2012) . Homosexuella kvinnor får
inte lika tillfredsställande och god vård om de avslöjar sin sexuella läggning, vilket sedan kan komma till uttryck genom att de till exempel inte får hjälp med fertilitetsbehandling inför graviditet. Dessutom får inte dessa kvinnor den rutinundersökning som
genomförs av kvinnors livmodershals, eftersom det antas att de inte har haft sexuellt
umgänge med män.
Patienter upplever att de inte får korrekt information rörande sexuell hälsa för homosexuella kvinnor (Formby, 2011). Det finns en tro på att det inte föreligger någon betydande risk att smittas av sexuellt överförbara sjukdomar och säkert sex praktiseras därför inte alla gånger. Det upplevs som att vårdpersonalen saknar kunskaper i om det finns
sexuellt överförbara sjukdomar som smittar mellan kvinnor. Det finns de som väljer att
inte söka vård på grund av rädsla för att bli diskriminerade på grund av sin sexuella
6
läggning (ibid.). Andra uppger att de på grund av tidigare dåliga erfarenheter, är ovilliga
att söka hälso- och sjukvård. Det vittnas på flera håll om vårdpersonal som skrattade,
felbedömde och även gav vård som inte var dokumenterad eller beprövad, efter avslöjandet om patientens sexuella läggning. Tryggheten skulle vara större om den homosexuella individen i förväg visste att kliniken var vänligt inställd till homosexuella (ibid.).
Homofobi är ofta förekommande mot homosexuella män (Aguinaldo, 2008). Enligt studien kunde sjukvårdpersonal känna homofobi, obehag och ha en dålig attityd gentemot
manliga patienter som hade en sexuellt avvikande läggning. Homofobi och förtryck
sades vara nyckelfaktorer till varför homosexuella män hade sämre hälsa och detta
kunde leda till att de kände känslor av skuld, minskad självkänsla och skam (ibid.).
Homosexuella män fick mindre hjälp med att hantera psykisk och fysisk ohälsa än
heterosexuella män.
I Australien har det satsats mycket resurser på att främja rättigheter för LGBT – patienter (lesbian, gay, bisexual, transsexual) (Irwin, 2007). Det förekommer dock fortfarande
diskriminering mot homosexuella män och kvinnor inom vården i Australien.
Utbildning
De som undervisar på sjuksköterskeprogrammen bör utbildas i frågor gällande LGBT
för att frågorna ska kunna uppmärksammas (Röndahl, 2010) . Utbildningen upplevs ha
ett heterosexuellt förhållningssätt och att det är heterosexualiteten som är det normala,
vilket kan leda till en undervisning som inte tar upp homosexualitet och framställer det
som en sexuell läggning bland andra.
I Röndahl, Innala & Carlssons studie (2004) framkom olika åsikter bland sjuksköterskestuderande och kliniskt verksamma sjuksköterskor om det var rätt eller fel att vara homosexuell. Åsikterna gick isär om det medförde obehag att behandla homosexuella eller
inte. Homosexualitet var enligt några onormalt, medan andra benämnde det som helt
naturligt.
Studenter som läser på sjuksköterskeprogrammet anser att deras utbildning inte innehåller föreläsningar om förhållningssätt gentemot personer med sexuellt avvikande läggning och studenterna anser att det inte fokuseras på LGBT under utbildningen. (Röndahl, 2010).
Omvårdnad
Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (2005) ska sjuksköterskan
”kommunicera med patienter, närstående, personal och andra på ett respektfullt, lyhört
och empatiskt sätt”.
Leinigers omvårdnadsteori (Leininger, 1995) utgår från begreppet transkulturellt vårdande och diskuterar flera utsatta subgrupper i samhället (Leininger, 1995). I detta ingår
patienter med en annan sexuell läggning än heterosexuell samt annat genus än det
heterosexuella. Teorin utgår ifrån ett patientperspektiv och bygger på hur olika
subgrupper ska bemötas, behandlas och stöttas på det vis som ger en optimal omvårdnad. “The goal of transcultural nursing nurses is to identify, test, understand, and use a
body of transcultural nursing knowledge and practices which is culturally derived in
order to provide cultural-specific nursing care to people” (Leininger, 1995, s.8.).
7
I regeringsformen 2 kapitel §12, framkommer det att individer i minoritetsgrupper inte
får missgynnas på grund av sexuell läggning (SFS 1974:152). Det är angeläget att undersöka den eventuella förekomsten av diskriminering inom vård och omsorg, då detta
skulle kunna leda till otillfredsställande vård.
Syfte
Syftet var att belysa om sjukvårdspersonal har ett diskriminerande förhållningssätt
gentemot homosexuella individer och hur detta i så fall tar sig till uttryck.
Metod
Datainsamling
En pilotsökning i den omvårdnadsinriktade databasen CINAHL inledde litteraturstudien
för att säkerställa att det fanns tillräcklig forskning inom det valda området. Genom
sökningen kartlades sökorden ”homosexuality”, ”discrimination”, ”attitudes, ”homophobia”, "nursing" och ”health care”, vilka därefter användes (se sökordsöversikt,
tabell 1). De databaser som användes var Cinahl, som är omvårdnadsinriktad, Pubmed,
som är medicinskt inriktad och Psychinfo som är psykologiskt inriktad. Sökorden kombinerades sedan på olika sätt i varje databas för att generera relevanta artiklar.
Sökorden kombinerades först på samma sätt i varje databas, men då det i vissa databaser
inte genererade relevanta artiklar, valdes dessa artiklar bort i sökhistoriken. Sökningarna
genererade dock många dubbletter, då samma artiklar ofta återkom i varje sökning.
Inklusionskriterierna var att resultatartiklarna skulle vara på engelska, publicerade mellan år 2002-2012 samt, att de skulle vara vetenskapliga, det vill säga peer reviewed.
Exklusionskriterier var att det inte skulle vara översiktsartiklar, endast komma från jämförbara, västerländskt orienterade länder och inte fick innehålla något om sjukdomen
HIV, då detta inte var relevant för litteraturstudien.
Sökningarna genererade 21 artiklar i urval 1 (se sökhistorik, tabell 2) och efter att artiklarna granskats enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2006) kvalitativa och kvantitativa
bedömningsmallar, valdes 11 artiklar ut till urval 2. Av dessa artiklar var 9 kvalitativa och 2
kvantitativa.
De artiklar som valdes ut till urval 2 lästes först igenom ännu en gång individuellt och
analyserades sedan gemensamt och granskades enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis
(2006) kvalitativa och kvantitativa bedömningsmallar. Artiklarna poängsattes först genom
att ett ja-svar= 1 poäng och 1 nej-svar = 0 poäng. ”Vet ej” användes om denna fråga inte
var aktuell för den granskade artikeln och då togs även denna fråga bort från summeringen av totalpoäng. Poängen räknades sedan om till procent, vilket innebar att 0-50
procent klassades som låg kvalitet. Samtliga av dessa artiklar exkluderades. 50-80 %
klassades som medelkvalitet och 80-100 % graderades som hög kvalitet enligt bedömningsmallen.
Alla artiklar som inkluderades i resultatet var av hög kvalitet enligt bedömningsmallen,
förutom en som var av medelkvalitet. Artiklar som valdes bort mellan urval 1 och 2 sva8
rade inte mot syftet eller hade låg kvalitet enligt bedömningsmallen.
Tabell 1. Sökordsöversikt
Sökord
PubMed
MeSH-term
Homosexualitet
Homosexual (fritext)
Homosexuality (MESH)
Discrimination (fritext)
Prejudice (MESH)
Diskriminering
Homofobi
Hälso- sjukvård
Attityder
Omvårdnad
Exkluderar HIV
Cinahl
Subject heading
list
Homosex*
(fritext)
PsycINFO
Thesaurus
Homosexual
(fritext)
Homophob*
(fritext)
Delivery of health care Health
care Health
care
(MESH)
(fritext)
(fritext)
Health
service
(fritext)
Attitudes of health personnel (MESH)
Nursing (MESH)
NOT HIV
NOT HIV
NOT HIV
Databearbetning
Efter granskning valdes 11 artiklar ut till resultatet. Artiklarna lästes individuellt med en
induktiv ansats och resultaten jämfördes till konsensus var nått. Resultatartiklarna sammanfattades och lades in i en artikelöversikt (se bilaga 3 och 4). Artiklarna lästes ännu
en gång för att identifiera teman som ligger till grund för resultatet. Färgkodning av
olika teman underlättade för att urskilja det som var relevant i artiklarna och ur detta
framkom tre kategorier. Dessa kategorier var ”homosexuella kvinnor”, ”homosexuella
män” och ”närstående”.
Resultat
I resultatet belyses hälso- och sjukvårdspersonals bemötande och eventuella diskriminering av homosexuella. Resultatet redovisas under tre huvudkategorier.
Homosexuella kvinnor
Många av kvinnorna hade fått irrelevant hälsoinformation som var riktad till heterosexuella kvinnor och de hade till exempel i vissa fall oombett blivit testade för graviditet
(Bjorkman & Malterud, 2009). Detta indikerade att hälso- och sjukvårdspersonal ofta
tog för givet att kvinnan var heterosexuell. Kvinnorna kände i dessa fall att de behövde
avslöja sin sexualitet för att de skulle få relevant hälsoinformation. Några av kvinnorna
uppgav att de efter avslöjandet av sin sexualitet hade mötts av fördomar från sjukvårdspersonalen.
Uppfattningen fanns också att vårdpersonalen var ovillig till att hjälpa lesbiska mammor
med till exempel amningen (Lee, Taylor & Raitt, 2010). Detta tolkades av informanter9
na som att det upplevdes obehagligt från vårdpersonalens sida att delta i intim hjälp med
lesbiska kvinnors kroppar. Några deltagare upplevde det som att vårdpersonal ofta hade
svårt att informera om de sexuellt överförbara sjukdomar som lesbiska kvinnor kunde få
(Bjorkman & Malterud, 2009). Föreställningen fanns också att lesbiska kvinnor inte
behövde screenas för livmodershalscancer.
Lesbiska kvinnor avslöjade att det ibland funnits situationer då de inte fått den information de behövde (Spidsberg, 2007). En gravid lesbisk kvinna beskrev en situation då hon
känt sig tvungen att byta vårdgivare, då hennes sexuella läggning upplevdes viktigare än
att hon var gravid.
En lesbisk kvinna sökte vård för sin svampinfektion (Bjorkman & Malterud, 2009). Hon
frågade samtidigt om hennes kvinnliga partner också skulle testas för detta. Vårdgivaren
blev då uppenbart obekväm och sa slutligen att det berodde på om partnern vidrörde
kvinnan eller inte, vilket gjorde patienten generad och inte ledde till att hon fick svar på
sin fråga.
Hälso- och sjukvården upplevdes som en negativ utmaning på grund av att lesbiska familjer inte blev sedda (McNair, et al., 2006).
Det framkom att diskriminering av lesbiska kvinnor fanns inom mödra- och förlossningsvården, men det tog sig uttryck på olika sätt (Lee, et al., 2010). En kvinna uppgav
att hon flera år tidigare i samband med att hon fick sin diagnos, upplevde ett samtal med
en receptionist på sjukhuset som inte kunde acceptera hennes val av partner vid inskrivningen, då det inte passade in i ramen. (Katz, 2009). Detta upplevdes som diskriminerande, då det inte fanns någon formulärruta att fylla i vid samkönat partnerskap.
Dåligt bemötande som kunde tolkas som diskriminering, kunde i vissa fall lika gärna
handla om att personalen var ovänliga personer, inte att det skulle vara riktat som kritik
mot den homosexuella patientens sexuella läggning (Lee, et al., 2010). Lesbiska kvinnor
i förlossning upplevde överlag ett tolerant förhållningssätt från vårdpersonalen före och
under förlossningen.
Omtänksamma gynekologer och barnmorskor upplevdes som viktiga för de gravida
lesbiska kvinnorna och att de kände att de var väl omhändertagna under perioden då de
var gravida och under förlossningen (Spidsberg, 2007).
Eftervården upplevdes av de nyförlösta som sämre för homosexuella då vårdpersonalen
inte tog sig tid att informera om till exempel kateter eller att titta på stygn (Lee, et al.,
2010).
De homosexuella uppgav också att formulär inte passade just deras familj och de hade
svårt att få inseminering (McNair, et al., 2006).
Om båda parterna i ett förhållande hade fött barn, kunde ibland vårdpersonalen ha svårt
att informera rätt, till exempel bagatellisera besvär i samband med andra barnets födsel
och hänvisa till att vissa saker inte var lika allvarliga andra gången man födde barn, trots
att det var kvinnans första graviditet (Lee, et al., 2010).
10
Homosexuella upplevde det som att de ibland blev diskriminerade inom hälso- och
sjukvården, men att de ibland fick ett bra bemötande (Chapman, et al., 2012). En familj
med samkönade föräldrar upplevde diskriminering då de inte sågs som en riktig familj.
Förekomsten av heterosexism gentemot homosexuella var ofta återkommande (McNair,
et al., 2006). Det fanns också hälso- och sjukvårdspersonal som från början inte förstod
vad lesbisk egentligen innebar, men som ju mer tiden gick, försökte förstå. En del av
deltagarna hade också upplevt positiva möten där de hade känt sig normala, respekterade, bekväma och trygga med vårdpersonalen.
I en amerikansk studie angav deltagarna att de oftast hade gynekologer som var av det
kvinnliga könet, men att deras vanliga vårdgivare oftast var män (Dehart, 2008). Deltagarna uttryckte även att de kände sig mer bekväma att diskutera sin hälsa med en kvinnlig vårdgivare. I vårdmötet visste troligen inte vårdpersonalen att patienten var homosexuell. Vården upplevdes som tillfredsställande och ingen homofobi märktes av. Patienten trodde dock att vårdmötet skulle bli annorlunda om vårdpersonalen hade vetat att
patienten var homosexuell (ibid.). Dock uppfattades det ibland som att vårdpersonal
verkade tycka att homosexualitet var något onormalt och sjukt (Röndahl, 2009).
Några av de homosexuella informanterna hade också blivit tillsagda att sexualiteten
bara var en fas under ungdomen och att dessa känslor skulle försvinna när kvinnorna
blev äldre (Bjorkman & Malterud, 2009). Kvinnliga deltagare upplevde att viss vårdpersonal ville bota den sexuella läggningen.
En våldtagen kvinna upplevde att mycket fokus lades på hennes sexuella läggning, istället för på varför hon sökte vård, i likhet med att hon skulle ha någon mental störning
eller annat liknande som exkluderade henne som vanlig kvinna (Röndahl, 2009).
En lesbisk kvinna fick uppleva att terapeuten avslutade terapisessionerna efter att hon
hade kommit ut som homosexuell (Bjorkman & Malterud, 2009).
Lesbiska kvinnor upplevde sig respektlöst behandlade av vårdpersonal och att de även
hade blivit kränkta på ett psykiskt och känslomässigt plan (Spidsberg, 2007).
Avsaknad av tolerans från vårdgivaren gjorde att patienten kände sig sårbar. Vissa patienter sa då ifrån, medan andra valde att byta vårdgivare (McNair, et al., 2006).
Sjuksköterskor upplevdes överlag som toleranta mot homosexuella (Röndahl, 2009).
Det fanns även de som upplevde att de hade fått stöd från sjukvården när de ”kom ut” i
samband med sjukvårdskontakt (Bjorkman & Malterud, 2009).
Vidare upplevdes det som att äldre sjukvårdspersonal var mindre toleranta än yngre
(Röndahl, 2009). De tycktes som att de äldre såg homosexualitet som en sjukdom och
följaktligen levde kvar i föreställningen från 1970-talet. De hade också bestämda uppfattningar om hur familjeplaneringen skulle se ut. Kvinnlig vårdpersonal var överlag
mer förstående än manlig.
Det uttrycktes en oro över att bli vårdad av personal av annan etnisk bakgrund då dessa
överlag upplevdes som mer religiösa och konservativa (ibid.).
11
Det fanns en önskan bland lesbiska kvinnor om att det fanns vårdinrättningar dit de
kunde gå och känna att de blev väl bemötta när de avslöjade sin sexuella läggning
(McDonald, 2009).
Kvinnliga deltagare avslöjade att de sökte sig till säkra platser när de sökte vård eftersom de hade en önskan om att få känna sig trygga i vårdmiljön (Spidsberg, 2007).
Vårdpersonalen upplevdes som mekanisk, men det var osäkert vad detta berodde på
(Röndahl, 2009). Det kunde lika gärna ha att göra med patientens sjukdom och/eller
vårdarens person än patientens sexuella läggning. Det framkom av en lesbisk att hon
blev mycket ignorerad under sjukhusvistelsen men var osäker på om detta hade med den
sexuella läggningen att göra eller tidsbrist (ibid.).
McDonald (2006) fann att de som skattade sig som mer bisexuella än homosexuella var
mer obenägna att avslöja sin sexuella läggning för sin vårdgivare än de som skattade sig
som homosexuella. Ju nöjdare deltagarna var med sina vårdgivare, desto större chans
var det att de avslöjade sin sexuella läggning (McDonald, 2006; Polek, Hardie & Crowley, 2008)
Homosexuella män
Homosexuella män kunde ibland vara rädda att komma ut, då de inte visste hur sjuksköterskan skulle reagera (Röndahl, 2009). Det upplevdes som att när sexualiteten doldes,
kunde detta tolkas som att man som patient var ovillig till kommunikation, vilket kunde
resultera i att vårdmötet blev sämre. Det var då bättre att ”komma ut”, vilket resulterade
i att kommunikationen blev öppnare gentemot vårdpersonalen.
Homosexuella män ville slippa att uppge och förklara sin sexuella läggning gång på
gång, utan bara behandlas som vem som helst (Cant, 2005). Homosexuella män överlag
nämnde att de sökte sig till kliniker och vårdmottagningar som var vänligt inställda till
homosexuella och gärna lade extra tid på att finna just dessa mottagningar. De uppgav
att de uppskattade att bli tillfrågade om sin sexuella läggning och därefter få adekvat
bemötande. Detta gjorde att vården sedan oftast blev bättre. Flera homosexuella män
uppgav att de hellre letade fram information på internet om sin hälsa än konsulterade
hälso- och sjukvården (ibid.).
En medelålders homosexuell man förklarade en oro över att bli vårdad av vårdgivare
med annan etnisk bakgrund än svensk, då erfarenheterna av detta hade varit att patienten
inte hade blivit accepterad som homosexuell av vårdgivaren på grund av religiös bakgrund (Röndahl, 2009). Homosexuella män som sökte vård blev tillfrågade om sin sexuella läggning (Cant, 2005). När denna avslöjades, visade det sig ibland att vårdgivaren
hade en religiös syn vilket kom till utryck genom att vårdgivaren erbjöd patienten stödsamtal i avsikt att bota den mentala sjukdomen som denne ansåg homosexualitet vara.
Det kunde även mötas av ett allmänt arrogant förhållningssätt, som resulterade i att patienten mådde dåligt (ibid.).
Vikten av stöd för den homosexuelle mannen betonades och känslan av att livet fortfarande var sig likt och att man fortfarande var en attraktiv person (Katz, 2009).
12
Inom hälso- och sjukvården uppfattades det överlag inte som att det fanns information
tillgänglig för homosexuella män rörande hälsovård och stöd (Cant, 2005). Endast i ett
fåtal fall kunde detta återfinnas.
Närstående
Närstående hade inte samma status som en heterosexuell partner. De upplevde ofta
maktlöshet och att de kände sig utanför och blev åsidosatta i en vårdsituation gällande
partnern (Röndahl, 2009). Det upplevdes som att de inte fick tillräckligt med information om sin partners hälsostatus. Det uppgavs att den närstående till exempel fick vänta
utanför sin partners sjukhusrum i större utsträckning än en heterosexuell partner (ibid.).
De av deltagarna som hade en partner upplevde en rädsla för att partnern inte skulle bli
involverad i behandlingen, då partnern var en viktig person under sjukdomsförloppet
(Katz, 2009). Närstående lesbiska kvinnor upplevde att de inte bemöttes korrekt (Lee, et
al., 2010). En lesbisk partner beskrev hur hon inte hade samma rättigheter att besöka sin
förlösta partner som andra och ständigt exkluderades i situationer som vanligtvis handlade om båda föräldrarna.
Det fanns en rädsla från patientens sida att partnern inte skulle bli respekterad och väl
behandlad, men det visade sig sedan att vårdpersonalen oftast var respektfull mot paret
(Katz, 2009). En familj med två lesbiska föräldrar upplevde att den icke biologiska föräldern blev ignorerad då läkaren bland annat undrade vem den biologiska modern var
(Chapman, et al., 2012). Flera av familjerna uppgav att den icke biologiska mamman
ofta blev utanför och inte sågs som en fullvärdig förälder, men det fanns också undantag
(McNair, et al., 2006). Den icke biologiska föräldern upplevde sig inte bli behandlad
som en fullvärdig förälder i olika vårdmöten, vilket var det svåraste för familjen att acceptera. Lesbiska kvinnor uppgav det som viktigt att även partnern skulle bli sedd under
graviditeten (Spidsberg, 2007).
Metoddiskussion
De databaser som användes för artikelsökning till litteraturstudien var CINAHL, som är
omvårdnadsinriktad, Pubmed som är medicinskt inriktad och Psychinfo som är psykologiskt inriktad. Databaserna ansågs som relevanta för uppsatsens syfte och genererade
vetenskapliga artiklar. Flera sökningar genomfördes i varje databas och sökorden kombinerades på olika sätt för att få fram fler vetenskapliga artiklar till uppsatsen. De
sökord som användes i sökningarna var homosexualitet, hälso- och sjukvård, diskriminering, homofobi, omvårdnad och attityder. Sökorden kombinerades på olika sätt i varje
databas för att generera en mångfald av vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes även med andra sökord, men de resulterade inte i några relevanta vetenskapliga artiklar.
Det var svårt att hitta resultatartiklar, då det inte fanns många vetenskapliga artiklar
inom det valda ämnet. Sökningarna genererade dock många dubbletter, vilket kan ses
som en styrka då databaserna genomsöktes grundligt för att hitta relevanta resultatartiklar.
De flesta av artiklarna som genererades var inriktade på homosexuella kvinnor och inte
homosexuella män, vilket kan ses som en svaghet då det mest är homosexuella kvinnors
syn och upplevelser som kommer fram i resultatet. Detta kan bero på att merparten av
13
artiklarna som var skrivna om män handlade om HIV eller AIDS. Resultatet baseras
främst på artiklar från USA, Kanada och Australien och detta kan ses som en svaghet då
det inte alltid kan appliceras på den svenska sjukvården. De avgränsningar som användes var abstract available, english language, peer reviewed, ett tidsspann mellan 20022012 och research article. Avgränsningen linked full text användes inte, då det kunde
generera i ett bortfall av artiklar som var användbara i resultatet. Tidsspannet på 10 år
valdes då denna period ansågs kunna täcka in den aktuella forskningen inom området.
HIV exkluderades i alla sökningar då fokus låg på eventuell diskriminering inom sjukvården snarare än fokus på sjukdom.
Sökningarna genererade i flest kvalitativa artiklar vilket kan ses som en styrka i uppsatsen då det framkommer upplevelser då syftet var att belysa förhållningssätt och uttryck.
Efter artikelgranskningen framkom det att samtliga artiklar höll en hög kvalitet, med
undantag för en som höll medelkvalitet, enligt bedömningsmallen, vilket kan ses som en
styrka.
Resultatartiklarna innehöll överlag användbar information om diskriminering, vilket
svarar väl mot litteraturstudiens syfte.
Artikelförfattarna bestod delvis av homosexuella individer, vilket kan ha färgat resultatet i en subjektiv riktning, vilket i sådana fall borde ses som en svaghet.
Under databearbetningen bearbetades artiklarna grundligt genom att genomläsas och
granskas individuellt och sedan gemensamt. Detta sågs som en styrka då artiklarna bedömdes flera gånger och all information granskades och bearbetades både enskilt och
gemensamt innan de användes i litteraturstudiens resultat. Artiklarnas resultat färgkodades och lades in under olika teman. Ur dessa teman framkom kategorier som resultatet
baserades på.
Resultatdiskussion
Artiklarna granskades enligt Willman et al. (2006) kvalitativa och kvantitativa bedömningsmallar. Av de 11 artiklar som valdes ut till litteraturstudien var 10 av dessa av hög
kvalitet enligt bedömningsmallarna och en av artiklarna var av medelkvalitet.
Tre artiklar var från Skandinavien, varav en från Sverige, vilket kan ses som en styrka.
Artiklar som inte var från västvärlden exkluderades eftersom det ansågs att de inte var
jämförbara med svenska förhållanden.
Urvalet i artiklarna var strategiskt utvalt och svarade väl mot litteraturstudiens syfte.
Alla informanter i artiklarna var homosexuella och hade strategiskt valts ut via internetsidor eller evenemang med LGBT- inriktning. Detta kan ha påverkat resultaten i artiklarna, men resultatet är troligen representativt för homosexuella individer.
Litteraturstudiens resultat består i huvudsak av berättelser från kvinnliga informanter,
vilket ur ett genusperspektiv gör att de manliga informanterna är i minoritet. Då det var
svårt att hitta artiklar som belyste manliga informanters syn på diskriminering, får uppsatsens resultat tolkas med förbehållet att manliga informanter är underrepresenterade.
Historiskt sett har homosexualitet klassats som en sjukdom medan det idag är en accepterad sexuell läggning i västvärlden (Blackwell, 2008; Northen, 2008; Dickinson et al.,
14
2012). Trots detta uppger informanter att de får irrelevant hälsoinformation när de söker
vård som öppet homosexuella (Spidsberg, 2007). Slutsatsen kan dras att trots att homosexualitet idag är lagligt och inte kräver behandling, upplever homosexuella ett ökat
lidande i vården, vilket kan verka stigmatiserande gentemot homosexuella. Upplevelser
av att sjukvårdspersonal inte var tolerant resulterade i att patienter kunde känna sig sårbara och inte kände sig trygga i vårdmötet (McNair, et al., 2006).
Fysiska och psykiska men drabbade ibland homosexuella efter de olika konverteringsterapierna (Blackwell, 2008). Idag är det istället okunskap om homosexuellas vårdbehov
som stigmatiserar och gör att homosexuella mår sämre fysiskt och psykiskt. Detta kan
komma till uttryck genom till exempel tobaksbruk, vilket har visat sig ha en ökad frekvens hos homosexuella (Boehmer, Linkletter & Clark, 2012). Det är därför angeläget
att medvetandegöra att homosexuella ibland kan fastna i hälsovådligt beteende i större
utsträckning än heterosexuella, vilket kan leda till att förebyggande resurser sätts in på
rätt ställen.
Att homosexuella får gifta sig och skaffa barn tillsammans är ett tämligen nytt fenomen
i västvärlden (RFSL, u.å). När homosexuella kvinnor söker hjälp med till exempel fertilitetsbehandling, har de ofta stora svårigheter att få samma hjälp som ett heterosexuellt
par (Comittee on Health Care for Undeserved Women, 2012). Detta påvisas delvis i
resultatet, där familjer med samkönade föräldrar ibland upplever en exkludering av
partnern vid barnafödande (Lee, et al., 2010). Troligtvis beror detta på en rädsla från
vårdpersonalens sida över det som är okänt och nytt. Detta kan leda till sämre vård och
en misstro gentemot vården från den homosexuella patientens sida (ibid.).
Resultatet skiljer sig lite rörande tolerans gentemot homosexuella. Det uppges att det
finns en tolerans från sjukvårdens sida, samtidigt som många fall av diskriminering beskrivs (McNair, et al., 2006; Bjorkman & Malterud, 2009; Röndahl, 2009;).
Detta kan bero på att både vårdgivare och vårdtagare är människor, vilket kan leda till
högst subjektivt bemötande – och tolkande från båda sidor. Det är därför svårt att dra
några generella slutsatser av studierna, då det till exempel ibland har varit svårt för den
homosexuella patienten att veta om ett dåligt bemötande och diskriminering från vårdgivarens sida handlar om patientens sexuella läggning eller om vårdgivarens personlighet (Lee, et al., 2010).
Röndahl (2009) fann i en studie att homosexuella män hade en rädsla för att avslöja sin
sexualitet inför sina vårdgivare. Det överensstämmer med Aguinaldo (2008) som fann
att homosexuella män ofta utsattes för homofobi och oacceptabel attityd från sjukvårdspersonal. Homofobi var också en bidragande faktor till varför de homosexuella hade
sämre hälsa. Många av männen nämnde även att de ofta sökte sig till vårdinrättningar
som var vänligt inställda till personer med avvikande sexuell läggning, vilket ledde till
att vården blev bättre (Cant, 2005).
Enligt Heck et al. (2006) besökte homosexuella män sällan hälso- och sjukvården. Dock
besökte männen sjukvården oftare än homosexuella kvinnor. Oviljan till kontakt med
hälso- och sjukvården kan antagligen bero på att det finns en viss rädsla för HIV och
AIDS bland de homosexuella männen.
Det framkom att en del av de homosexuella männen var oroliga för att bli vårdade av
vårdgivare med en annan etnisk eller religiös bakgrund då de inte hade blivit accepterade på grund av sin sexualitet och att de i vissa fall hade de blivit utsatta för vårdgivare
15
som ville bota dem eller hade ett arrogant förhållningssätt (Cant, 2005; Röndahl, 2009).
Individer med religiös bakgrund kan ha olika värderingar eller tankar angående homosexuella individer vilket i sin tur kan leda till diskriminering.
Homosexuella kvinnor uppgav att de i vissa fall kände sig tvungna att avslöja sin sexualitet för vårdgivarna för att de skulle kunna få adekvat vård (Bjorkman & Malterud,
2009). Homosexuella män upplevde samma sak och avslöjade sexualiteten för att vårdmötet skulle bli bättre (Röndahl, 2009). Förutsättningarna för ett gott vårdmöte uppstår
när vårdpersonalen är införstådd med patientens livssituation, civilstatus och respekterar
patienten för den patienten är (ibid.).
Enligt Röndahl (2010) beskrivs det att det borde finnas mer om LGBT- frågor i sjuksköterskeutbildningen. Om utbildningen blir mer inriktad på LGBT- frågor, kan det resultera i bättre vårdmöten mellan sjuksköterska och patient.
Homosexuella män upplevde att det inte fanns tillräckligt med adekvat information rörande hälso- och sjukvård för homosexuella (Cant, 2005). Homosexuella kvinnor angav
att de ofta fick hälsoinformation som inte var relevant för dem. Både männen och kvinnorna uppgav att de inte fick tillräckligt med information, vilket indikerar att det borde
finnas mer riktlinjer om detta inom hälso- och sjukvården. Både homosexuella män och
kvinnor uppgav i flera studier att de ofta sökte sig till trygga och säkra platser där de
kunde få vård (Cant, 2005; Spidsberg, 2007; McDonald, 2009). Dock borde alla platser
inom hälso- och sjukvården vara trygga och säkra.
Det nämndes i flera studier att partnern till en homosexuell patient flertalet gånger blev
åsidosatt och inte fick tillräckligt med information om sin partners hälsostatus (Röndahl,
2009). Det nämndes också att patienten kände rädsla för att partnern skulle bli otillräckligt behandlad eller åsidosatt under vårdtiden (Katz, 2009). Oberoende av sexuell läggning är det viktigt att ha stöd under vårdtiden. Att som sjukvårdspersonal exkludera en
av patienten vald närstående är respektlöst mot patienten och dennes närstående. Sjuksköterskan har ett etiskt ansvar i att behandla alla patienter jämlikt och att respektera
patientens egna värderingar (Svensk sjuksköterskeförening, 2007). Om dessa riktlinjer
inte efterföljs, går sjuksköterskans emot den etiska koden.
De lesbiska gravida kvinnorna såg det som viktigt att deras partner också skulle få
uppmärksamhet under graviditeten (Spidsberg, 2007). Dock framkom det av flera studier att partnern till en gravid lesbisk kvinna ofta blev åsidosatt i vården och inte blev
behandlad som en förälder i samma utsträckning som den födande kvinnan (McNair, et
al., 2006; Chapman, et al., 2012). Studier fann att partnern till den gravida kvinnan någon gång under graviditeten hade försummats och exkluderats ur vårdmötet (McManus,
Hunter & Renn, 2005). En heterosexuell pappa blev enligt studien inte exkluderad ur
vårdmötet. Under graviditeten är det viktigt att båda föräldrarna blir sedda och får uppmärksamhet, oberoende av sexuell läggning.
Det har visat sig att en del av de sjuksköterskestuderande är avogt inställda mot homosexuella (Röndahl, et al., 2004). En ovilja att vårda homosexuella patienter kan bidra till
sämre vårdmöten för homosexuella nu och i framtiden. Resultatet visar på att yngre
sjuksköterskor är mer toleranta än äldre (Röndahl, 2009). Detta motsäger något att
LGBT- kunskapen skulle vara ickeexisterande inom sjukvårdsutbildningen. En trolig
16
anledning till detta resultat kan vara att det i samhället idag bland unga sjuksköterskestuderande och kliniskt verksamma sjuksköterskor kan finnas en öppenhet och tolerans
mot det som är normbrytande, i detta fall homosexualitet. En generell öppenhet gentemot homosexualitet är troligare än att LGBT – kunskap har introducerats i utbildningen.
Konklusion
Det framkommer genom homosexuella individers upplevelser att diskriminering upplevs inom hälso- och sjukvården, men att studiedeltagarna ofta också har uppgivit att de
blivit väl bemötta när de sökt vård själva, varit närstående eller sökt vård för sina barn.
Det finns en diskrimineringsbild av homosexuella inom hälso- och sjukvården, även om
det i vissa fall är osäkert om det beror på informantens sexuella läggning eller vårdpersonalens personlighet. Slutsatsen dras att det förekommer diskriminering inom hälsooch sjukvården, men att den tar sig till uttryck på många olika sätt.
Implikation
Redan i sjuksköterskeutbildningen bör det läggas större fokus på studenters bemötande
och förhållningssätt gentemot andra läggningar än heterosexuella. Det är angeläget att
det forskas mer om diskriminering gentemot homosexuella, då det fortfarande finns
situationer som inte fungerar friktionsfritt i vårdmötet mellan vårdpersonal och den
vårdsökande.
Det ska vara en självklarhet inom hälso- och sjukvården att inga individer diskrimineras. Lagar och riktlinjer som stödjer detta påstående bör efterföljas. På sjukvårdsinrättningar bör det finnas en ledningsgrupp som aktivt motverkar diskriminering i alla former. Om arbetet mot diskriminering inte fungerar, är det arbetsplatsens chefs ansvar att
verka för en trygg miljö där diskriminering av individer inte accepteras.
17
Referenser
Aguinaldo, J.P. (2008). The social construction of gay oppression as a determinant of
gay men’s health: ‘homophobia is killing us’. Critical public health, 18(1), 87-96.
*Bjorkman, M., & Malterud, K. (2009). Lesbian women's experiences with health care:
A qualitative study. Scandinavian journal of primary health care, 27(4), 238-43.
Blackwell, C.W. (2008). Nursing implication in the application of conversion therapies
on gay, lesbian, bisexual, and transgender clients. Issues in Mental Health Nursing,
29(6):651-65.
Boehmer, U., & Miao, X., Linkletter, C., & Clark, M.A. (2012). Adult Health Behaviors
Over the Life Course by Sexual Orientation. American journal of public health, 102(2),
292-300.
Burch, A. (2008). Health care providers' knowledge, attitudes, and self efficacy for
working with patients with spinal cord injury who have diverse sexual orientations.
Physical therapy, 88(2), 191-198
*Cant, B. (2006). Exploring the implications for health professionals of men coming out
as gay in healthcare settings. Health & Social Care in the community, 14(1), 9-16.
*Chapman, R., Wardrop, J., Freeman, P., Zappia, T., Watkins, R., & Shields, L. (2011).
A descriptive study of the experiences of lesbian, gay and transgender parents accessing
health services for their children. Journal of Clinical Nursing, 21, 1128–1135.
Committee on health care for underserved women. (2012). COG Committee Opinion
No. 525: Health care for lesbians and bisexual women. Obstetrics and gynecology,
119(5), 1077-1080.
*Dehart, D.D. (2008). Breast Health Behavior among Lesbians: The Role of Health
Beliefs, Heterosexism, and Homophobia. Women & Health, 48(4), 409-27.
Dickinson, T., Cook, M., Playle, J., & Hallett, C. (2012). 'Queer' treatments giving a
voice to former patients who received treatments for their 'sexual deviations'.
Journal of clinical nursing, 21(9-10):1345-54.
Formby, E. (2011). Lesbian and bisexual women's human rights, sexual rights and sexual citizenship: negotiating sexual health in England. Culture, health & sexuality,
13(10):1165-79.
Heck, J.E., Sell, R.L., & Gorin, S.S. (2006). Health Care Access Among Individuals
Involved in Same-Sex Relationships. American Journal och Public Health, 96(6), 11118.
*Katz, A. (2009). Gay and lesbian patients with cancer. Oncology nursing forum, 36(2),
203-7.
18
*Lee, E., Taylor, J., & Raitt, F. (2011). ‘It’s not me, it’s them’: How lesbian women
make sense of negative experiences of maternity care: a hermeneutic study. Journal of
Advanced Nursing, 67(5), 982–990.
Leininger, M. (1995). Transcultural Nursing: Concepts, Theories, and Practices. Greyden Press, Columbus, Ohio.
*McDonald, C. (2006). Lesbian disclosure: disrupting the taken for granted. The Canadian journal of nursing research, 38(1), 42-57.
McManus, A.J., Hunter, L.P., & Renn, H. (2006). Lesbian Experiences and Needs During Childbirth: Guidance for Health Care Providers. Journal of obstetric, gynecologic,
and neonatal nursing, 35(1), 13-23.
*McNair, R., Brown, R., Perlesz, A., Lindsay, J., De Vaus, D., & Pitts, M. (2008). Lesbian Parents Negotiating the Health Care System in Australia. Health Care for Women
International, 29 (91)–114, 2008.
Nationalencyklopedin. (2012). Diskriminering. Hämtad 121024 från
http://www.ne.se/diskriminering
Nationalencyklopedin. (2012). Homofobi. Hämtad 121024 från
http://www.ne.se/homofobi
Nationalencyklopedin. (2012). Homosexualitet. Hämtad 121024 från
http://www.ne.se/homosexualitet
Northen, S. (2008). Pride and prejudice. Nursing Standard, 22(22) 18.
*Polek, C.A., Hardie, T.L., & Crowley, E.M. (2008). Lesbians' Disclosure of Sexual
Orientation and Satisfaction With Care. Journal of transcultural nursing, 19(3), 243-9.
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande [RFSL]. (2012). Hbt-historia. Hämtad
121121 från http://www.rfsl.se/?p=413
Röndahl, G. (2010). Heteronormativitet i vården. Ingår i Wijma, B., Smirthwaite, G.,
Swahnberg, K, (red). Genus och kön inom medicin och vårdutbildningar (s. 311-313).
Lund: Studentlitteratur.
*Röndahl, G. (2009). Lesbians’ and gay men’s narratives about attitudes in nursing.
Scandinavian journal of caring sciences, 23(1), 146-52.
Röndahl, G., Innala, S., & Carlsson, M. (2004). Nursing staff and nursing students‘
emotions towards homosexual patients and their wish to refrain from nursing, if the option existed. Scandinavian Journal of caring Sciences, 18(1), 19-26.
SFS 1962:700. Brottsbalk. Stockholm. Riksdagen. Hämtad 121015 från
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Brottsbalk-1962700_sfs-1962-700/#K16
19
SFS 1974:152. Kunggörelse om beslutad ny regeringsform. Stockholm. Riksdagen.
Hämtad 121015 från
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1974152-om-beslu_sfs-1974152/#K2
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad
121015 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-1051_20051052.pdf
Socialstyrelsen (2004). Sexuell läggning och bemötande i socialtjänsten. Hämtad
121015 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-131-23
*Spidsberg, B.D. (2007). Vulnerable and strong – lesbian women encountering maternity care. Journal of Advanced Nursing, 60(5), 478–486.
Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad
121015 från
http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006) Evidensbaserad omvårdnad: en bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
20
Bilaga A
Tabell 2. Sökhistorik
Datum Databas
Sökord/Limits/Boolska
operatorer
121202 CINAHL
121202
121202
121202
121202
121202
121202
Homosex* AND Health
service NOT HIV. Abstract available, English
language, peer reviewed,
research article, 20022012.
CINAHL Homosex* AND homophob* NOT HIV. Abstract
available, English language, peer reviewed, research article, 2002-2012.
CINAHL Homosex* AND Health
care NOT HIV. Abstract
available, English language, peer reviewed, research article, 2002-2012.
Pubmed
Discrimination AND Homosexual NOT HIV.
Abstract available, 20022012, english language.
Pubmed
Nursing AND Attitudes of
health personnel AND
Homosexuality NOT HIV.
Abstract available, 20022012, English language.
Pubmed
Homosexuality AND Delivery of health care AND
Prejudice NOT HIV. Abstract available, 20022012, English language.
Psychinfo Homosexual AND Health
care NOT HIV. Peer reviewed, English language,
2002-2012.
21
Antal Lästa
Urval
träffar abstract 1
Urval
2
8
3
2
2
63
12
4
2
50
11
1
1
165
12
2
2
36
10
5
2
506
25
3
1
66
6
4
1
Bilaga B
Tabell 3. Artikelöversikt/forskning med kvalitativ metod
Publikationsår
Land
Databas
Författare
Titel
Syfte
Metod
Urval
Bortfall
2009
Norge
CINAHL
Bjorkman, M &
Malterud, K.
Lesbian women's
experiences with
health care: a qualitative study
Att utforska hur lesbiska
kvinnor upplever sjukvården relaterat till deras
sexuella läggning.
Kvalitativ studie. 128 historier från 121 Det finns både positiva och negativa erfaren- Hög
deltagare inkluderades i studien
heter av kontakt med sjukvården från lesInklusionskriterier var deltagare över 18 biska patienters sida.
år, självidentifierade lesbiska kvinnor
som förstod given information. Deltagare rekryterades via en webbsida och
annonser på homovänliga communities.
2005
Cant, B
Storbritannien
CINAHL
Exploring the implications for health
professionals of men
coming out as gay in
healthcare settings
Att undersöka hur homosexuella män upplever det
att “komma ut” inför
vårdpersonal på allmänna
inrättningar.
Kvalitativ studie med grounded theory- Att komma ut kunde leda till ett bättre – men Hög
modell. 38 homosexuella män och 12 ibland också till ett sämre - bemötande från
vårdgivare valdes strategiskt ut genom vårdpersonalens sida gentemot män.
marknadsföring, även snöbollsurval
användes.
2011
Australien
Pubmed
Chapman, R.,
Wardrop, J.,
Freeman, P.,
Zappia, T., Watkins, R., Shields,
L.
Att beskriva homosexuella och transexuellas
tillgång till hälso- och
sjukvård för sina barn.
Kvalitativ, beskrivande undersökande Hälso- och sjukvårdspersonal kan höja kvali- Hög
studie. 11 lesbiska deltagare valdes ut teten på vården genom att acceptera och
till studien. Fem rekryterades strategiskt respektera LGT- familjer.
på ett evenemang för homosexuella och
sex informanter tillkom genom snöbollsurval.
2009
Kanada
CINAHL
Katz, A.
A descriptive study
of experiences of
lesbian, gay and
transgender parents
accessing health
services for their
children
Gay and lesbian
patients with cancer
Att beskriva homosexuella män och kvinnors
erfarenheter av cancer.
Kvalitativ metod, Semistrukturerade Patienterna i studien upplevde inte någon Hög
intervjuer genomfördes och analysera- öppen diskriminering i cancervården, men
des med tolkande fenomenologi. Urval: vissa brister identifierades. Exempel på bris-
22
Slutsats
Vetenskaplig
kvalitet
Bekvämlighetsurval av homosexuella ter är exempelvis att avslöjandet av sexualimän och kvinnor från ett cancercenter i teten blev ignorerad eller för lite kunskap hos
en kanadensisk stad. Tre homosexuella sjukvårdspersonalen.
män och fyra lesbiska kvinnor inkluderades i studien.
2010
Lee, E
Storbritannien Taylor, J
Pubmed
Raitt, F
2009
Kanada
CINAHL
McDonald,C.
2006
Australien
Psych info
McNair, R.,
Brown, R.,
Perlesz, A.,
Lindsay, J.,
De Vaus, D.,
Pitts, M.,
Röndahl,G.
2009
Sverige
CINAHL
2007
Norge
Pubmed
Spidsberg, B.D
It´s not me, it´s
them: How lesbian
women make sense
of negative experiences of maternity
care: a hermeneutic
study
Lesbian disclosure:
disrupting the taken
for granted
Att belysa lesbiska kvinnors upplevelser av vård
relaterat till förlossning,
med inriktning mot negativa erfarenheter.
Kvalitativ studie analyserad med hermeneutisk fenomenologi användes som
modell. Åtta lesbiska mammor intervjuades under friare former. Snöbollsurval användes för att hitta studiedeltagare.
Lesbiska kvinnor vill ha en positiv upple- Hög
velse under graviditeten och slutsatsen är att
de huvudsakligen hade positiva erfarenheter
om bra bemötanden under denna viktiga
period.
Att öka förståelsen för
lesbiskt liv, avslöjandet
av den egna sexuella
läggningen samt hur
hälsan upplevdes.
Lesbian patients
Att undersöka hur lesnegotiating the
biska föräldrar förhandlar
health care system in med hälso- och sjukAustralia
vårdssystemet.
Kvalitativ studie med en hermeneutisk Sjuksköterskor kunde ta till sig studiens fynd Hög
och feministfilosofisk tanke. 15 les- och arbeta på ett sätt som främjade homobiska kvinnor rekryterades strategiskt sexuella och motarbetade heteronormativitet.
via marknadsföring på olika platser.
Kvalitativ studie analyserad med
grounded theory. 20 familjer intervjuades. Familjerna rekryterades via lesbiska communities genom snöbollsurval.
Många lesbiska föräldrar kan förändra sjuk- Hög
vården och göra det till en säker och trygg
plats och hälso- sjukvårdspersonal kan göra
skillnad genom att arbeta med familjer med
lesbiska föräldrar.
Lesbians’ and gay
men’s narratives
about attitudes in
nursing
Att beskriva erfarenheter
från homosexuella patienter och deras partners
rörande vårdens attityder
gentemot dem.
Kvalitativ studie. 27 personer deltog i
studien, 57 var intresserade. Ålder 2365 år från olika delar av Sverige. 17
kvinnor och 10 män. Bortfall: 30 personer. Deltagarna rekryterades med snöbollsurval. Bortfall mer än 50 %.
Flera deltagare i studien kände sig väl be- Medel
mötta av vårdpersonalen men det fanns en
rädsla för att ”komma ut” då detta kunde
resultera i sämre vård.
Vulnerable and
Att beskriva lesbiska pars
strong – lesbian
erfarenheter av mödrawomen encountering vård.
maternity care
Kvalitativ studie med fenomenologisk
hermeneutisk studie inspirerad av filosofen Paul Ricoeur. Sex lesbiska par
med sammanlagt 8 barn som hade till-
I mödravården är lesbiska kvinnor en utsatt Hög
grupp och de får ofta ta ansvar i vårdsituationer på grund av hälso- sjukvårdspersonalens osäkerhet. I förlossningssituationer är
23
kommit genom insemination, rekrytera- det lika viktigt för både heterosexuella kvindes med snöbollsmetoden.
nor och lesbiska kvinnor att de får god omvårdnad, att kommunikationen fungerar bra
och att de blir sedda.
24
Bilaga C
Tabell 4. Artikelöversikt/forskning med kvantitativ metod
Publikationsår
Land
Databas
Författare
Titel
Syfte
2008
USA
CINAHL
DeHart, D.
Breast Health
Att undersöka
lesbiska kvinnors
Behavior among
Lesbians:
brösthälsobeteende.
The Role of Health
Beliefs,
Heterosexism, and
Homophobia
2008
USA
Pubmed
Polek, A.C., Hardie, Lesbians’ DiscloL.T., Crowley, M.E. sure of Sexual
Orientation and
Satisfaction With
Care
Att undersöka demografiska variabler och
deras associering med
när en kvinna kommer
ut för personal inom
hälso- och sjukvården.
Metod
Urval
Bortfall
Slutsats
Vetenskaplig
kvalitet
Metod: Kvantitativ metod
Urval: Bekvämlighetsurval av homosexuella kvinnor på olika evenemang relaterat
till deras sexualitet. De som ville vara med
skrev på och godkände det och fyllde
sedan i ett frågeformulär. Insamlade data
analyserades med SPSS. Bortfall 7 %.
Kvinnorna i studien upplevde att heterosexism och homofobi påverkade
deras dialog med vårdgivaren, hur
deras vård blev och hur deras hälsa
var. Det påverkade också kvinnans
användning av bröstundersökning och
besök hos vårdgivaren.
Hög
Kvantitativ metod
Urval: Bekvämlighetsurval och studien var
en tvärsnittsstudie. 96 lesbiska och bisexuella kvinnor rekryterades från olika gayrelaterade events i samhället. Kvinnorna
genomförde ett frågeformulär på 35 frågor
själva.
En kvinna som själv har identifierat sin Hög
sexualitet har större benägenhet att
komma ut med sin sexualitet för sin
vårdgivare. Om en kvinna identifierar
sig själv som mer heterosexuell än
homosexuell är hon mindre benägen
att komma ut med sin sexualitet för
vårdgivaren.
25
