MORGONBRIS!

TIDNING
FUR DEN
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas centralstyrelse.
N:r t
Februari.
1I
P~mumrratfowsprls:
.l:80 pr helt
ar, 90 öre pr
halvt .
och 45 öre pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 15 6re.
lI
I/
Redaktör:
JUL'A
sT'6M=oLss"m
K. 47
N U F T E T 1 Hl
Nar världskriget
för snart fyra år sedan brakade löst
över vår tillvaro
lika loförberett och
hastigt, som %ska
och blixt en högsokmardag
tar
gralinens .gård, sa
var det bara vi, det
stora flertalet, som,
tack vare vår okulliiighet och viil aveil
vår desparata vagraii att t r o något
s&vansiiiiiigt, verkligen blevo övcrraskade. Vi lr$ilcie för
lit et inzperialism.eiis
j iir11- och blodsinidda viirldshistoria, vi.
idealiserade "livets
mening " och ville ovillkorligeii ha fornuft i historien, aven om icke förutsattningarna härför funnos. Vi ha emellertid huiiiiit bli åtskilligt avkylda vid det
har laget och vi ha sett att det ar kalla
huvuden, icke varma hjärtan, som. reglera världsordniiigeii.
VBr första fasa inför
av
döds kroppar, inför der, aldrig siiiande
Stockholm 1918, A.-B. Arbetarnes Tryckeri
Morgonbris' expedition i
1
Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Annonser i4 sista sidorna pris 20 6ic pr mm.
I
/I
1918
TORIE
dades åter. De som
nära nog förtvivlat
iiiför
reaktionen
kunde an en gang
våga hoppas på föriiuftets seger i historien.
Vi ha .sett hur
det har gatt.och hur
h5ndelserna, isynnerhet i Ryslaiid,
ha utvecklat sig
nyckfullt och oberäkneliga som en
v%rdagi april. Och
s& till sist stodo vi
iliistall iiiför det
ofattliga - historien har också siii
ironi! - att den
AFTONVILA.
ryska revolutionens
soldater över skytströinnieil av bortriiiilaiidc ungt, vaim~t tegravarnas fasor räckte handen till
l~~iiiiiliskoblod
hal: stelnat till .en cnds fred, cj med sina tyska bröder i Iiiterfr%ga,som stiiiidigt vilar p% viira lap- ilatioiialeils iianin utan med - Wilpar, som alltid läses i vara ögon, so111 helm II R.
Av de ~~ncTerrattelser
som den övr.ip,
följer som cii skugga v%r dagliga @rning i stort och smått : S k a l l d e t t'n virl-d.en..fatt från de o j i in ii a u11de.rhandliiigsdelegcracleila i Brest-Litovsk
bli d e t *ista?
Revolutioiien i Ryssland kom och allt liar blott d u 1.1. lr e l h e t; e ii varit der
.
.
tills 1111 det visser1j~;ei~
vad cic.inokratiskt ].iv och and. hade an- 'fullt begripliga
MORGONBRIS
2
-.-.
uppseendeväckande meddelandet, nar
detta'skrives,' fran Petrograd ingar, att
'underhanc1liligariia i Brest-Litovd;
nu nått sitt mål: den tyska ini~~erialis-Ur A n n a L e i i a h E l g s t r ö n i s
mens avslöjande ' '.
b o k Mödrar.
Om nu telegraniniet G- ii%got att
Prariiför mig pa bordet ligger en alfasta sig vid så ar det ju gott ooh viii.
nanacka. Jag sitter och stirrar p% de
Och nian l~anskedå. oclcså kunde v%g:: ;eckw, som markera tidens gång. Hela
den förhoppningen, .att nar. Brest- nitt liv har varit pinat av dess flykt,
Litovslr behövdes för att läsa Lenin tv tankeii p% att den aldrig blev tilloch Trotskij vad annars hela världci-i :äckligt utnyttjad, fick nog värdigt invet, s&blir den läran så mycket grund- ich&llined sig ut i det förg%ngna. Men
iii iii. det värre ä n iiagonsin. Mina daligare.
gar äro blott en rijcka trasiga, osamDen ' 'polska frågan' tyc1.r~lia blivit nanhaiigaiide minutf ragment som jag
den f ö rst a anledningen till f nurr a11 13-5 'akta.r att hinna uridan,, ä11 dei; 'ena, a11
len alldra sysslan på. 1le-d andail i
trkden.
ialsen
bevakar jag alltid klockan. Var
Polen har ju. hittills i historien varit
gång visaren flyttar sig finlies nitgot
d.et stora och feta köttstycke orilkring
lytt för mig att ta !and om., att avsluta
vilket ,de tre nar griinsande stortjuvar- )ch kasta bakom ryggen. Men ingenna till sist blivit sams. Det har alltid ;ing hiimer jag i alla fall.. Likt en
kämpat tappert för sin frihet inen dock ;tandigt försvinilan.de Penelopevav tycalltid sjalv bidragit till sin undergång res mig mitt arbete. Intet blir kvar av
Den p .o l s k a a d e !n, talrik,. stor och 3et - allt niaste oupphörligt förnyas.
Laga ,niat, som iites upp och skall lagas
mä.lrtig, har offrat folkets och.det all- l y *och ätas upp igen - lappa trasor,
inännas basta för egna privata intres- vill:a genast börja nötas sönder, uppsen - #därförhar P3olen som nation haft rep t alltid samma mekaniska order och
så svårt att resa sig. Först efter upp- på vissa ldockslag göra samma saker,
roret 1864 - som Bisnmrc1.c välvilligt tvätta, r a d som stiindigt åtserblir smutsigt, hålla döda ting i ordning - alla
hjälpte Ryssland att k v k a - befria- lessa tusen med urverkets regelbunctendes de polska livegna u r träldomen - het återkommande f örrattnin.gar, vilka
av Ryssland, och visserligen, som dei så att saga bilda den grova stommen
för tillvaroii -.dem ar det mitt göra
har sagts, icke f ör polskua'syften.
att
sköta och hålla i gång. Men tank
Stridiga viljor ha oclrså bland Polen>
att
den skall vara s%viktig, denna
egna frihetskämpar gjort s i g gallaridt
vidlyftiga, tungrodda apparat -av möbom var nian hade att söka det tillfhr- ler, sall.skapsliv, matlagning och renlitligaste stödet för Polens $terupprat%v.en universell ifred. Härav ha.r hela viidteandesom ilatioii.
gesi
och isynnerh.et det .tysk:a folket dragit
Sa gick t. ex. dan berömde Josei len slutsatsen
a t t sedan en universell fred
Pilsuddiij nied sin av f lylibingar frål? uppnlätts, Tyskland 3ch Ost.errike-Ungern
skola salmtyclia till ett utrymmande .av Polcn,
ryska Polen orgaliiserade polska legior Litauen, Kurland, Riga och öarna. I ejiiilv-:
vid lrrigsutbrottet me,d på c e n t r a 1. verket förhaller det sig icke så. De österrikiska loch tyska delegationerna h a icke givit
m a k t e r i i a s sida. -M.en-efter ryska nagra som belst förbindelser rörande utrym.
revolutioiieii vände han helt naturlig1 iiianclet a.v ,d.e besatta tcrritori.erna. Det rö1
sig sålunda oiin en viounderlig annexion
banéret. b ar blev, som vi oclcså veta Dctta 1~ons.t.atera.destydligt i Brest-Litmsk
Det ar n u kant i hela världen, ukom f ö r cif
hiiktad.
Tyngdens ande.
.
b
.
'
tyska O G ! osterrikis.1~-*ungerskaf.olken. Föi
dessa senare är den viktigaste delen a v uli
Petrogradtelegramniet ar de., derhandlingarna f ortf mande f ördold.
%
fullt lroiistaterat att principen on
folkens sjalvbestamningsrätt, i Brest
Litovslc framförd av Trotslrij och iiel,
25 dec. 1917 godkänd av Kii1hln1~an11,
e,
för Tyskland hade alnian betydelse HT
deii vanliga : papperslappen., sol11 inar
vid. tillfälle rev sönder. :Det heter
denna koniniimi.l& bl. a. :
iiii
Folken i Tyskland oclh asterrike-Tingcrr
äro förr5dd.a. , D e t spel som bedrives av cen
tralmalrternas regeringar n ~ o tderas folk 5:
fullstiindigt otroligt.. Annexioriisterna Sri
tillr.äckJigt miiktiga f ör a t t anderkasta 1.171.d
vika.nde dipl.omater av Her.tlings och =ihl
man1i.s skola sin vilja. M m regeringarna
.som uppfylla anncxionisternas öns:kningm
vaga icke längre visa folket sitt program
Kuhlmann har tilll~ännagivita t t ccntralnmk
terna icke kunna utrymma de territorier, son
besatts av deras trupper, före avs1.utsnd.r.
ilaste dagarnas hiindelser desavoerai
det ta sista påstiiende. D iir Btminstonc
vill det synas so111 01-11ai*beta.rnagansk:
effektivt tagit den ai.i~iesi~oi~.srfria
f re
dens sak om hand. Ur "Meddeland(
till azbetariia i Wien" av den 19 ocl
20 januari, som utsändes under stor~trejl~ssdagarna
då inga tidningar ut.
utkomnio, frarngar, att deras krav ickf
gav dems regering så syimerligen niyc.
lcet att välja p&!
Men världen vantar alltjiiint på ock.
s& ett annat folk.
J a. S. - 0 n.
~ållning,som visar att ä.ililu ar krop?en för mer ä11 sjalen - formerna f ö r
ivet viktig ar e an livet sj alv.
Mitt liv - som gå? och g%r- forbi
- bort. Förbi så mycket brinnande
skönt och stort - bort från all kraft,
t11 intensitet, allt .verkligt liv i anden.
0, att f &tid för det - tid att tanka,
tid att fördjupa mig i det stora hav
LV grubbel, frågor och aning, som böljar längst bort vid synranden i alla
sjalar. Även i våra - vi kugghjul i
maskineriet, utsläpade bröclslavar, slitna arbetare, hushålla.nde hustrur. Även
vi längta e£ter vidderna, efter att få
söka oss v å r vag- ut till dem - slå
ned hiiidren och slå ut famiieii mot
p%nslösheten, kanna sali.gheten av att
len ar v å r, vår rättighet, vår skyldigxet. Ty icke Itall det val vara riktigt
sant det vårt hårda liv försöker lä.ra
3ss: att vi äro för litet varda för att
tlls ha skyldighet till något värdefullt !
För sm.3 för storheten, för trångsjalal e f ör vidderna ?
Nej, nej, det iir icke möjligt.
Då äro vi ju hemlösa !
O, Gud, Gud, äro vi verkligen f ö r
små för att .vaxa ! .
-..--
-
Om så ar eller icke ar - vem har
någonsin matt måpet av deil's griimelse,
som p% förhand utan rannsakning vet
sig dömd till underlagsenhet och un&erkastelse, till att hålla sig stilla och
se. andra stiga uppåt. )'Var och en på .
sin plats", säga de - de däruppe,.. Aldrig andra an de. Eftersom de kommit dit, tro de a t t en på förhand bestiimd plats sedan tidernas begynnelse
finnes för var och en. Det skulle jag
också tro - om icke alla längtade upp.
Ju lägre ned, ju högre längtan. Och
så länge borde vi också f å försöka, icke
bli stäckta från början! Så klaga vi
- trälarna. som äro till för att bilda
livets underlag, vara trappsteg för de
andra, de högre varelserna, göra det
~ 'd
r ai mot
möjligt. för dem a,tt ostörda sly
högre rn51. Mot docentur, lärostol och
. .
större lön i m i n högre varelses - min
makes -- fall. Det ar därför jag ar
till - anser han. J a g skulle onska det
vore för något större jag arbetade och
ödde mina krafter. Ty att med våra
små, inkomster föra, ett så pass stort hus
som min mans ärelystnad och strZvan .
efter nyttiga relationer gör nödvändigt
- det ar e t t ganska stort konststycke,
tar mycken tid och skarpsinnighet i ansprsk. Lysa utåt - gnida och spara
iiifit - sitta uppe natten genom och
vanda barnens kläder för att f &r%datt
ha en extra ratt till hans nästa herrniiddag - det ar de minsta konster han
fordrar av mig.
Och jag lyder - ar för trött att satta
mig till motvärn - hjulet har tagit mig
- trampkvarnen behåller mig fången
- tåligt sitter jag här och stirrar blott
på min almanackas siffror - det dyrbaras flyktande.
')Kalvstek" står det på den dagen.
'"Tunga, biff, kalops !" fortsätter det
s&i marginalen. .Jag har ,dåligt m inne
MORGONBRIS
och vill kunna kontrollera slaktarens
niotbok, vilken jag ibland misstanker
vara felaktig - köttet går till alltför
mycket, tycker jag. Men denna vecka
Ar 1912 gav kungl. maj:t kommersa r gudske-lov klar - jag har nyss f å t t
ett ha.lvt lamm från mitt föraldrahenl. kollegium i uppdrag verkställa under"Lammstek till söndag, kall dito till sökning om hemindustrielt arbete, dess
tisdag ', skriver jag i marginalen, omfatt nipg, sociala och ekonomiska: för"lamrnkotletter onsdag och ha.inme1- hhllanden.
Ingen trodde val då att Först i slutet
sadel med tunga och färserade tomater'' till fredagens herrfrukost, d 5 den av 1917'utredningsresultatet skulle komfruktade unge estetikprof essorn, som ma fram. Men m h g a vindar har blast
tillika &rett stort matvrak, .gastar oss. +edan dess och de sociala friigorna ha
Det acklar mig a t t laga mat å t honom fatt makat sig &t sidan för alla de ear- han skall ha en särskild ratt till sin akilda problem, som sedan 1914 i sh
ara - grisstek, som han älskar över allt stor utsträckning tagit alla krafter och
annat p&jorden, säger han. Det acklar intreesen i ansprak. Vi hoppas dock
mig a t t bara tanka p å hononi - på att vira frågor. snart Ater skola bliva
hans lösa, om ett illa stoppat bolster er- aktuella. Vi ha ju Btt inregistrera de
inrande figur, hans knubbiga, vita han- nya barnlagarna fr& 1918, äktenskapsder, pösiga, .bleka kinder och sm%pig- lagens er~a del har fatt sin renovering
ga, irrande, lysmasktindrande ögon och stadfästelse, den andra delen är
- pil hinr han slänger sig fram mellan under arbete och, vi kunna kanske f&
möblerna i ett rum, likt den stora oför- motse dess framförande vid denna riksskämda valp ha11 ar - hur han talar i dag. Äo kepensioneringeq, moderekapsbas och så skrattar sitt plötsliga, alltid Försäkringen och prostitutionsfrigan hop
lika Överraskande och f alska lilla skratt paa vi även snart skola bliva £örem$il
högst uppe i diskanten. Han kysser för den lagstiftande församlingens inmig p& haildeii och kysser i andaiiom tresse och hemarbetsfragan, som nu fatt
grisen. H a n gillar niin matlagning, ein gedigna utredning, mtltte val vara
men d& jag vill tala om ni!igot, som mogen för en la.g, som giver ett. skydd
ligger mig om hjärtat, slår h m bort för utsvettningen.
Denna utredning är ej den företa i
det på sitt brutala godmodiga översitvart
land p& detta omrade, men naturtarsatt. - Kvini~.orkunna icke tanka.,
iigtvis
den mest omfattande. Därnäst
det az hans asikt. - De böra anvii,iiCLa
ha
vi
väl
att rakna med den utförda
sina lappar till kyssar och icke till tal,
undersökningen
över hela landet 1905säger han, och fortsätter a t t i hiinförda
1906
och
som
föregick
den av Centralord skildra geiiornsiiittsnia.iii1eiis och
förbundet
för
Socialt
arbete
.anordnade
sitt eget ideal av kvinnan - maiiiiens
hemarbetsututallningen
1907..
revben och slaktets vagga - den ljuva,
Denna undersökning fick sin redogögrymma, nyckfulla, h j alplösa gåt.aii,
relse
av Gerda Meyersson och föreligger
fresterska.ii, det eviga barnet, ranlran,
i
6krif
ten Svenska hemar betst örhdllansom slingrar sig kring ekens starka
den.
Speciella undersökningar ha förut
stam - allt adresserat till mig - trötägt
rum
sedan langa tider tillbaka och
ta, utarbetade, sa.n~maiibitiiavarelse,
i
den
nu
föreliggande skriften lämnas
soni sitter tyst och ler da.rvid - ler
en
hel
del
upplysningar därom ävensom
kvinnans vanliga, vemodiga, överseeiiolika
utredningars
omfattning i utlandet.
de l.öje och tanker kvinnans vanliga
Begreppet
hemindustri
har iignats en
tankar i ei1sa.m bitterhet.
ing&ende granskning, som för utarbetVarför ? Vai:.för.alltid detta koiiveii- ningen av ett lagförslag val kommer
tioiiella skåltalsideal - ett dekorativt att. ha betydelse. . I utredningens första
kara.melltryck, en sininkad dockmask del lämnas det statietiska materialet och
över niedvandrerslrans allvarliga drag, belysea hemarbetets omfattning, arbetssom undrande vandas mot samma evig- tid, löner och sociala förhallanden. Den
het som deras egna? Varför nagot ideal andra delen upptages huvudsakligast av
alls? Varför icke se oss sådana vi äro monografier, som giver en inblick i det
- stridskamrater, livsl.ramrater, döds- liv, eom hemarbetsindustrienir arbetare
kamrater? Utan a t t fordra och dekre- f& leva.
tera - ut.tiii på förhand färdiggjorda
I kapitlet Wemindustriens förekomst
dogmer.
Men sådana ha visst niiiiirieil om allt.
Atn~iiistoiie de bril.jaiita, framg%n.gs- av högerpartiets program. Efter deri
rika unga nian, vilka anförda av pro- ar deras gemensamma livsåskådning
f essorn bilda st adens avdelniiig av Ung- noggrant inrutad i ett bestämt antal besvenska förbuiidest och utgöra huvud- grepp - jag kan rakna u p p dem i nusparten av min akademiskt valturnerade rnerf öljd : klasskilliladens nödvändig-.
och pedantiske makes umgiiiige. Han het, kviiinaiis uiiderlagsenh~et,kapitaoch de - alla tyckas de födda med a- lets harskarratt, den lialsosamma hårdprioriförestallningar om allt, 1ikava.l' hetens och disciplinens välsignelse,
som med armar och ben. I likhe,t med blödsintheten av f ör mycken humanitet,
Plato tro de på en sorts andlig tyngd- krigets luttrande inflytande o. s. v. lag, en från begynnelsen given idé- och den världsbild jag får u r det hela
medelpunkt, 'till vilket allt med natur- tyckes m i g lika artificiell som deras
nödvändighet graviterar. Och denna Irvinfioidertl nyss.
lag, denna medelpunkt utgöres för dem
och omfattning finna vi att 1912 fanns
3,252 företag med hemindustriell produktion, som sysselsatte 28,953 hemarbetare ; därtill kommer arbetarna8 medhjälpare, som räknas tillsammans 14,031
personer. Procentvis största antalet hemarbetare finnes i Älvsborgs län, som har
anor sedan s heden hös och urminnes
tiders, emedan jorden dar varit ofruktbar och befolkningen fördenskull måst
skaffa ~ i t tuppehälle genom hemelöjd,
vars varor sedan såldes över hela landet
och aven till utlandet. Därnäst kommer Stockholm med .655 företag och
5,058 arbetare, därav 1,207 män. I
Väeterbottens lan har ej patraffats fler
an 62 och i Norrbott.ens 94 hemarbetare. &tergötlands, 'Malmöhus och Göteborgs . och Bohuslän följei efter Alvsborgs lan i antal hemarbetare.
Vi avtrycka här den tabell, gom utvi~laralla de arbetsomriden som sysselsätta hemarbetare.
Den herniiidustriella produktionens fördelning pH yrkesgrenar.
Tillv. av manskliider ...
Tillv. av damkläder m. m.
Liiinesömnad ...............
Kravattsömnad ............
Hatt- och mössömnad.. .
Tillverlining av skodon
Hand sksölnilad ............
Sk.i.nn- o. piilsvaruarbete
Div. 11elclIidnadsincliisti.i
Modistarbete ............
Tillv. av lconstgj. blom.
Ovriga ..................
Bekliidu:hdsindustri
Vgveri ........................
Trikåarbete ...............
Siicksömnad ...............
T~cl~stickniiig............
Spetslcnyppling m. in. ...
Spetsl<n.yppliiig.........
TrAdknappstil lv. ......
Diverse haridsömnad ...
Diverse testilindustri ...
Pai.al~lytillvei.ki1ii1g...
Flaggsöninad ............
Tillv. av fiskredskap.
Textilindustri
MoBelsniclieri ............
Diverse tsaar'bete .........
Triiindustri
Pappersarbete ............
Tillverkning av tandsticksaskar m. m. ...
Påsti1lvel;kniilg .........
Tillv. av f liigf Angare
Bokbinderiarbete ......
Kor,malceri ..............
Metallvaruarl~et~e
.........
Silverpolering .........
Guldsmedsarbete ......
Metalltr. - o. tagelviiverj
Montesingsarbete .........
Mont. av hIikt. o. n8la1
%ont. av telefontillb.
Ovriga .....................
Diverse hemindustri,. ....
Cigarrtillverkning.. ....
Leksakstillverkning ...
Glödritning m. m. av
korgarb ................
Borstbindning .........
Ovriga ..................
Övrig hemindustri
Hela h emindustrlen
I ett senare kapitel redogöres för hemarbetarnas ekonomiska och sociala för
hållanden och beröres därav 5,064, hem.
arbetare, av vilka 801 äro män. 60.4
proc. av detta antal vor0 bosatta i staderna och 39.6 proc. pH landsbygden.
Största proc. hemarbetare äro ogifta
kvinnor, vilket får sin förklaring (38 ankorna raknas till de ogifta. Vidare
meddelas att mannen i allmanhet arbetat
i sitt yrke som hemarbetsre omkring
10 år, medan kvinnorna i övervagande
antal endast arbetat högst 3-4 år, vilket nog har sin sociala förklaring i arbetets art och de olika familjeförhållandena, som driva till mottagandet av
hemarbete.
Arbetstidens längd ar ett begrepp som
är evart för många, särskilt hemarbeerskor, att klargöra beroende pi% att det
aarskilt för hustrurna a r ett mellanstick,
men för de flesta hemarheterskor ett
hart livsvillkor, som ändock många
gånger far 6kjutas undan till kvälls- och
TRIKASTICKERSKA. (Stockholm.)
nattarbete.
I redogörelsen phvieas att mannen i
allmänhet haft den längsta arbetstiden,
de ogifta kvinnorna följa efter *och
hustrurna den minsta. Därom skrives :
,Det ar tydligen hustruns arbete i heinBrev till Morgonbris.
met, som har inverkat och minskat den'
tid, som de gifta kvinnorna kunnat ägna
Newyork den 4. nov.
veinber?" - Yes, yes, yes, vi,skola röåt hemarbetet. Likväl återfinnas atskilKviiinoriia i Newyork kämpa som sta för -er", ropa.de många.
liga hustrur (och ankor) -bland hemarbeSedan Irommo uppasserskor och tjaiitarna med den längre och längsta ar- aldrig förr för sin medborgarrätt - steflickor, s o m arbeta långa timmar.
betstiden. Mycket ofta ekall man emel- niir dessa rader lusas a r resultatet, för Efter kom koiitorspersoiial.eii, telefonislertid i sådana fall finna, att det varit länge sedan kant. Tusenden uppoffra ter, maskinslcriverskan nied sin maskin,
fr&ga:om hustrur med sjuka, arbetslösa sin tid a t t överbevisa skapelsens her-, 11o-f ör erskan, som . Ca11 sad.e %unnat
eller förlupna män, ankor med .sm% rar om rättvisan av sina krav. N al: vara vacker oin hoii haft mera frisk
barn o. s. v., att dessa kvinnor s%lunda e t t s p a t t b a r n a v t r e i d e
Så kom
luft och normalarbetsdag ".
äro sadana, på, vilka hela eller en stor ö v e r b e f o l k a d e d i s t r i k t e n
butiksflickan,
vars
arbete
var
a
t t mata
del av för~örjningsbördaninom familjen d ö r a v b r i s t p % l ä m p l i g
band
och
siden,
som
hon
aldrig
hade
råd
f ö d a o c h v å r d a r de.t val på tid
vilar.
hälften
av
butiksa
t
t
köpa
(mer
a11
Till arbetstiden borde aven läggas att kviiiiioriias modersinstinkt f å r mer
flickoriia i Newyork förtjäna mindre
tiden för hiimtning och avlämnande av än nu göra sig gällande i samhallsarbea n 7.50 p r vecka, många t. o. m. niindre
arbete, d&sadant kan förekomma t. o. m. tet !
Daretfer kommo jordDet mest unilr~.och effektfulla agita- an 6 dollars.
varje dag. En tabell utvisar att sa före.
tradgårdsarb~eterskor.
Det
bruksoch
kommit i 401 fall av de 3,397 under- t.i.onsarbetet gjordes av de socialistiska
fiiiiies
125,000
av
dem
i
staten
Newyorlr.
med deii
sökta. En gång i veckan 1,109 fall kvinnoriias ri;~'lL-2Stskoilznzitté
och 463 var fjoftonde dag. Den tid, stora de.monstratioenn på U1iioi-1.Squarc Alla voro kladda i överbyxor, med spasom BtgHr pr gång, a r mycket olika, lördagcn den 3 november. Newyorlr de, hacka eller spetshacka över axeln.
beroende pil avståndet till arbetsgivaren Ca11 uppskat.tade inäriniskomassaii till Så konin~ometall- och elektriska arbeoch dennes sätt att expediera hemarbe- mer än 10,000 personer. Tre poliskon- terskor med tunga rullar av telefontaren och meddelas, att den ar så varie- staplar, sol11 jag frågade, sade a t t det trad. Deii lilla staden Schenectady har
2,000 av clcni, sade Teresa Malkiel, som
rande att nagon tabell ej uppsatts som var iiarmare 20,000 dar.
talade
för denna grupp.
Glaiisnuniret
p%
prograinn~et
va.r
de
statistiskt kan belysa detta förhiillande.
Efter
kom teaterpei:so.iialeii, en kör'
'levande
bilderna
'
'.
De
levande
bil(Forts.)
s%iigerska
och två aktriser. "Inga kviiiS. derna vor0 arketslrvinnor från olika in- nor arbeta så hart som d,e", sade mrs
dustrier, som p%pla.ttfornieiz arbetade i
sina yrken. Först koni b~ekladiiadsiii- Mac Donald, son1 förde deras talan.
dustriii, en lclädsöniinerska med sin nlo- Hade de rösträtt skulle teaterdirektödell, herrslrrädderisömn~erslror,rosett- rerna ej våga bryta koiitra.lcter, som de
Det blev e j den sedvad.iga knivltast- sön~.rnerslcor,.linnesönimerskor o. s. v. nu göra.
"I~viniiornas plats a r i hemmet, sägs
iiingeii i år. T. o. m. herr Trygger, am- Pauliiia Newmail. f örde deras talan.
Hon talade om de ohyggliga förhållan- det", sade en av talarna. "Ser det så
nars tränad och härdad i denna politiden de levde under före den minnes- ut på deil här demonstrationen? Röstska sport, dar han a r som fisk i vattnet, rika strejken 1910 ; om ' 'Triangle "- rätt kan bli'ett me.del a t t föra en del av
hade tydligen ingen lust. I andra lram- I~raiiden, då 145 stycken briindes till dem t i l l b a k a till heninien, dar de
niarcn försökte ju h r Liiidnian, nien det döds inom låsta dörrar, många, långa behövas a t t taga vara på de små. Man,
blev blott ett försök. Det komiska iii- och bittra strejk,er sedan dess, böter, giv kvinnorna det medlet den 6 nov. ! ' '
Sist av grupperna, under det . a t t
slaget representerades av bl. a. Magnus- fängelse och brutaliteter från polisen
- allt under det envar på plattformen marsel jasen sakta sjöngs, kommo tv%
son i Skövde, som i omedveten humor var sysselsatt med sitt arbete. Hade de gestalter : f -re d e n i vitt och med ett
stod ooh pmta'de för sig s j ä h mot haft rösträtt hade striderna kunnat palmblad i limden och socialismen i
bviiiiioröstratten.
vara mindre bittra och kostsamma. - rött. Det a r socialismeii som. skall
"Vill ni man ge oss rösträtt den 6 iio- fral.sa världen och omöjliggöra de.miss-
Kvinnorna och rösträtten i staten New York.
'
s.
.
.
Efter tjugu år.
De flesta n~ailniskor,~rilkauiider tidsperioden onikring 19-20 år tillbaka
gjorde den långa resan över Atlanten.
til.1 sagolaiidet Anlerika, reste sake.rligen av rent materiella orsaker.
Det var de stora fGrtjansteraa, dc
1~ril.jaiztaarbe.tsförh~llaiideiia,friheten
p3 aïl~etsm.;ii:lru.acieiioch i det socia!.a
livet, alla dcssa fÖrni&iier,som i slaktiiig:wias brev s5 noggrant l~eski:.ivits,som
hiigrade för fantasin. Att slippa ifr5.11
tralriga och besvärliga förh$llaiidcii i
lienzlandet, bort till ett land &:r livet
var lättare att ].eva, arl~etctgav god och
riklig utkomst, vm:' va1 vart de ckoiiomiska uppoffringar det kostade att
koninia dit. Naturligtvis skulle 11i.ai.i
iiågoii gång nar ina11 förtjaiiat iiog %te]:viilida lieni., s$ resonerade de flesta.
Dock, det ar som belcalit eiidast ett'
0bet~yd1ig.tf åtal som åkervaiida. A n i s
rika slukar svenska arbetare i sin stora
NÄTBINDNING. (St.ockholm.)
virvel, huru inåiiga som gå under i den
få vi aldrig veta.
En av de f& som återvalit är fröken
förhA.llaiideiz vi så vii1 kiiiiiia - nieii han glömde efter valet). Detta kallas
Aiiiia
Söderberg. Hon reste för 19 år
röstriitte.11 iir ett inedel att införa den. i Anlerilca f redlig 'pidr etiiig ' och är
sedan
till Loiidoii för studier och efter
laglig. iirbetariia, G r de strejka, f i
uppeah%ll dar vidare till
ett
kortare
göra sanima erf areiihetel: !
Ainerika.
Ilet
var dock ej materiella
Xa:intidigt med de~nonstrationenvid Wcll, aiidra tider koinina även i
i
första
hand
studiesyften soin,.
iitaii
Union Squarc höllo c1.e borgerliga röst- Am erika !
fick
heiine
att
plöja
Atlaiiteii.
Ho11 har
ratts:kviiinoriia ett friluftsniöte, som vaA n n a Söclerberg.
nu
hcmkomniit
och
vi
skynda
att i ett
rade i atta tinzniar, friin kl. 12 till 8,
hastigt'
samtal
f
%
ett
litet
iiit~yclc'
av
med ombyte av talare var femtonde iniDetta
brev
sa,i.ides
av
v8.r
Iminrat
Beaniies
rika
erf
areiihet
.darutifråii.
nut. Kl. 8 hade de en parad, som avHeiiiies studier dar ha i första 'hand
sluta.des med .ett stort möte iiionihus. hmia Söderberg fïilii Newyork om4
nov.
Sedan
dess
har
hor].
kring
d.eii
onzf
a.t.tat arbeterskornas f örhållanden i
Lördagen den 27 oktober Ilade de en
sjalv
a.illänt
till
Sverge
och
redan
i
jaalla
olika branscher, såväl inom storparad, däri mer an 20,000 deltogo. Den
n
~
a
~
i
i
~
u
n
i
haft
r
e
t
en
artilie.1,
skriven
på
industrin
som på hemarbetets oniråde,
var dock 18iigt ifråii. sZi iniponerainde
i
Morgonbris.
Först
sveiisk
botten,
iiiiie
och
.av
det
rika material och den stora
soni föregående års och mottogs nied en
f
ebrinariiiuinret
amläide
denl.agonz
till
erfarenhet
hon sainlat under dessa år
viss kallsiiiiiighet av $skiidarila.
De
na
artikel
vi
leva
i
kris-,
lrrigsoch
fra.mg&r
det,
att hon förstått använda
socia.listiska kvinnorila deltogo ej, då
!
,
.
.
.
.
.
vargatid,er
tiden
val,
med
ta1ik.e och öga inriktat
de borgerliga föreiiingarna övergått till
Som
Morgonbris
läsare
viil
redan
m.ot
det
utstakade
målet. För detta
krigsvurmarila. En ?v dem, 'National
veta
s
e
g
r
s
d
e
kvii~.iiorÖstriitten
i
en mängd platser
syfte
har
hon
besökt
kritiWomens Suffrage Association
Newyork
den
kanske
betydelsefullai
Ainerika.
iiidustriceiitra
och
serade t. o. in. i inskriptioner på fanor
Vi få har upplysa att Anna Söder-.
' 'picketing " utanför 'Vita huset ". Det ste av alla röstriittssegrar i Amerika.,
berg
ä r bekant från arbetarerörelsens
syliks som hade det varit mera pR. sin
R e d.
första
svåra brytiiia.gstid i Stockholm.
plats att protestera mot att kviiiiior för
Ho11 stod i flera &r i breschen d& det
'picketing " behandlats som vanliga
gallde de första försöken att orga.nisera
brottslingar i stiillet för soni politiska
mbeterskoriia och har nedlagt ett befångar. Oni d e kritiserat de skandalösa En annan flakt
tydligt arbete bl. a. på att organisera
i f ängelserna, dar de
förhålland~ei~a
burats, hade de kailslre gjort iiågoii vapr det andc2 över Arets trontal. Och söni.n~erslcoriiainnan hoii genom stipeiinytta.
Dessa 'kvini1or ha satt både det hade nian ju ocksi ratt att väntir. dium ur Lorhslra fonden företog resan
halsa och välfärd på spel för sin över- Det ar demokrati över de utfästa 151.1Loiadoii och. senare' till Ani.er.ilca.
På vår fyaga huru de kvinnliga .arbe.tygelse. Vid Occuquaii, där dc först Iöftem, 1öftc.n om vidgad politisk inedvi~ta~des,
fiiigo de vara tillsanznzaiis med borgarratt, soni i sig d& aven 1coiiznze.r tariia ha det i Anierilra, berättar frkii S.
och sova under sanima filtas (som ej att oinfatta kvinnorna, samt on1 socialt att dessa i allnGiilhet, åtminstone det
tvättats på 9 månader) som de värsta wforinarbetc efter bredare mått och stora flertalet, exploateras i avsevärcl
e er a11 hittills . ansetts grad av sina arbet-sgivare. E t t fatal
staclrire, bihäf tade nied veneriska och g r ~ i i d l i g a ~linj
.Il ö d v mdigt
:.i
detta iizledn.i.iigsiiui~iiiie~:.
synnerligeii skickliga specialister kan
andra' sjukdoni.ar, f ingo liksom. de
'Den
na.rmaste
franitideii skal.1 visa oss uppnå höga lö.iier under 'sä.soiigein,meii
skänid ma.t kj blott hi och två gånger
utan dagligen, fingo sova på cenieiit- vad löftena iiu kuiiiia vara viiida och ha sedan c11 lång arbetslöshetsperiod
s
sig.
golv med bara cii filt iiilaer sig, blevo I ~ a r m.ed
framför sig, en period som fullständigt
överskottet
slukar det sa.iii.i~i.ai~sparade
mikiide besök av anhöriga och' av sina
frail den goda tiden, men det stora fleradvokater.
Och vad hade de då gjort? undrar väl
talet oorganiserade arbeberskor uppiiå
e
j
läsaren. . 'A.bsolut ingenting olagligt. - Glöm
a.ldrig dessa högre löner utan förtjiiila
.
: . *
De hade'blott g%tt frani och tillbaka a.tt i go;d tid rekvirera B5 o r g o 11 b r i s endast mellan 5 i 8 dollars i veckan..
utanför Vita huset, bärande skyltar p&- till k~iiiiiodagenden 3 mars.
Dessutom ar i m å ~ g afall arbetsförhålminiiande presidenten .om hails löfte till
laiideiia rent olidliga, kalla lokaler
jeil (soni
kvinnorila under valki~nipan
m. m. .P%'senaretid har från statens
'
a;+
'
j,
e-
.
'
'
'
sida utredning pågått aiigaende arbe..
. ..
- .
w
terskornas förh%llandeninom industrin,
och lagstiftning till skydd f ör arbeterskorna ifråga om arbetstid, mini:milöii
m. m. har aven tillkomniit, men efterEn storman i konstens viirld.
levas ofta icke av arbetsgivarns och
bristen p5 organisation bland Irviilnorna. gör att Överträdelserna icke beivras. Undersökningarna ha för övrigt
blottat skand.alösa förh%llaiideii,d%liga
bostader m. m. p% hemindustrins område, som äro en skamfläck för det fria
Amerika. De bast avlönade och i övrigt bäst situerade äro i allniänhet dugliga t janarinnor i biittre hus.
Den fackliga organisationen gar
emellertid bra framåt bland lwii~iiorria.
och det kommer sakert därigenon! att
lyckas dessa förbättra sin ställning i
allmänhet.
De organiserade manliga arbetarna,
som ha en stark organisation till skydd,
ha det i allmänhet bra s%länge tillgziigen på, arbete finns. De bo .och leva då
i det hela taget biittre iiii arbetar.na
. hemnia, m:en även detta ar eiidast ett
fatal av hela d m stor8 aïbetai;eskaran,
vilken dels a.r oorganiserad och dels genoni a.iidra hiiidci: a.ldrig nar upp t-il1-en iuguste Rodin: PORTRATT i OLJA AV
skaplig existens. Arbetsl.öshetens spöke
SARGENT.
hotar jämt och orn kastniligarna inom
industriii azo oberakiidiaa och da:i:för
ofta ödesdigra i sina följder för allbeDet rader sorg i Europas konstnarstarna.
värld.
En man, som aldrig kan. ersätPå senare tid Ilar social'isnleii vumit
tas,
soiii
st%rs.om fÖïeg8ngsma.n, en av
betydlig fram.g%ng bland arl)etariia, j
l
e
störste
i 1ronsteil.s värld, slöt för
synnerhet sedan kriget bröt ut. Socialalltid
ögonen
i Paris de11 17 iiav. 1917.
demo!.crateriia vor0 nat~rligtvisabsol~if
emot Amerikas inträde i kriget, men
Det var ett 1iam.pfyllt liv, som daralla medel anviindas f r i n officiellt hå1.l med avslutades. Ett liv, utfyllt av ett
för att kvava och undertrycka f o l l ~ e t ~
rent hapiiadsvaclrande konstiiarligt
röst härvidlag, sp.ioiieri.et florerar i ei-i arbete, av oskattbart värde för vår
otrolig grad och ka.pitalisterii;t eller kultur.
oktrojisteriia köpa pressen f öl: sina
syften. Arbetarna måste dar, som i der
gamla va.rl.den, sätta iii sitt arbete föl
socialismen och facklig organisation
om det skall 1ycka.s sl%ned humbuger
och skapa ett m.änniskovärdigi; sain.
ha.l.le.
Ett litet steg i rätt riktning. ;.r <<r
arbetarlagstiftnii~g,som nu påböiijats
och som bl. a. iiven innefattax state.111
understöd för änkors barn, vilken. 1.a~
frökeii S. i Morgoi.ibi~is'jannarininmmcr
Auguste. Rodin.
,
'
Rodin föddes d m 14 liovember 1840.
i Paris. Sin tidigaste barndom tillbragte han i ett litet pensionat i Beauvais. Känslig, som han var, gjorde denna främmande miljö och den ofta ganska h%rdabehandling han där fick, ett
djupt intryck på honom. Redan tidigt
upptäcktes hans rika konstii5rsbegåvniiig. Soni fjortonåring kom han tillbaka till Paris och fick tillfalle till
ytterst blygsa.ni.ms studier i teckning.
Be.teckna.iicle f ö r liaiis sätt att arbeta
äro berättclsenia om, h u r han redan. vid
denna tid, fastaii bara ett barn, gick
så helt upp i sina intressen, att han inte.
ens gav sig tid att äta, intan arbetade,
tecknade och läste'även då. Tidigt p5
niorgnarna kunde maii f 5 se den tarvligt kliidde, fattige gossen ~ i t e ,flitigt
tecknande. Och ofta såg nian hononi
stanna på gatan och teckna av något
soni intressc!rade honom. Denna okuvliga lust till arbete,' denna ovanliga
intensitet, har följt honom. genom livet.
Den ar det, som m.öjliggjort skapandet
av en sådan mängd storslagna arbeten,
som Rodin lämnat e.fter sig.
Fattigdomen tvingade Rodin att arbeta hart redan från barndomstiden.
Rainer Maria Rilke sager mycket triiffaiide därom : "Fattigdomen, utan vilken hans liv ej vore taiikbart, och som
han aldrig glömmer. "
~~p
Sjutton år gammal kommer Rodin i
lära hos en dekoratör och 'seiiare l;r,clrades han en kort tid få studera.110~djurframstiilla.ren B a r y e, av vilken han
helvste i en artikel..
själv säger.sig ha lart mest.
Vi s1ut.a denna lilla axplockning a\
fr.ölce1.i Söderlxïgs uttalanden om sir
,4rnerilsnvis tdse med den f örhoppniiig
att h m frramdeles i Moi.~onbrisspalter
kommer att framla.gga sina erfam-iihc.
ter från det stora landet i vash-.
Anna Sterky.
Senare, åren 1864-70, var han elev
och medhjiilpare åt Carrier;Belleuse i.
Rfanufaktur Sevres. Åren 1871-77 vistades han i Belgien ; i Bryssel, dar h.an
biträdde skulptören Rasbourg med dekorativ och figural utstyrsel av börsbyggnaden och en aiii~a.~~'be.lgisk
skulptör med borgmastare Looc' staty i Antwerpen. Denna tid betecknar Rodin
sjalv som den lyckligaste i sitt liv. Arbetet, som han %tagit sig, gav honom
ratt mycken ledighet, som han a.iivande .
till långa strövtåg ute i naturen. Det
var vid denna tid han började se på
omgivil'ingen med den skarpblick, som
var honom egen, och som möjliggjorde
f ö r honom upptackten av Iiya, förut
okiinda m.öj1ighe.ter f ö i den könstnärliga framstii,llningeii. Den friska, har-
Ett, hederspris
'
Ztt liv, s å uqdq%,art, s a ,,storslaget,
att det förekommer oss som el1 saga.
D%jag i denna korta artilrel försöker
ge läsaren en aning därom, måste jag
förutskicka, att det .a,r omöjligt att i en
kort artikel ge en fullständig.framstal1ning om en sådan man, om ett 'sadant
rikt liv, som Rodins. Det kan bara bli
de grova konturerna därav, som kuiiiia
komma med. I övrigt. måste jag hänvisa till den rika Rodiditteraturen,
varibland Rainer Maria..Rilkes arbete
Rodin (Insel-Verlag. Leipzig 1917)
intager en framskjuten plats.
.
.
.
a x 1,000 kronor har av tidningen Idur
tillclelats A n 11 a L i n d h a g e. n för
heiines trofasta och vakna omv,Pirclnad
om hen~byggdskultur och skönhet.
Morgonbris vill härmed hjärtligt
lyclrönslra 'till det vä.lförtjänts erkannandet av en verksamhet, som. visst icke
al.ltid har hört till de populäraste.
'
'
'
Rodin: EVA.
7
MORGONBRIS
--
l
liga luften och det stora lugnet gav franska stateii. Han blev uilclcr stor gåva öveïl~ninastill stadeii Paris. 1904
styrka och spänstighet åt hans fys.iska högtidlighet begravd i Pa11the.oii.
uppsattes den utanför Paiitlieoii's stora
jag, som han sedan, under ett helt liv
portik. Strax efter uppsättandet skaav hardaste kamp och ofattbart arbete,
dades den emellertid illa genom yxtvangs att pröva till ytterlighet. Det
hugg. Det bör nämnas, att Rodin själv
var under denna lugna, av idel i a k t h betecknar den som sin basta skapelse.
Rodins första franiträdaiide inför of- Hans staty över niålare-n m as tie ilgelse fyllda tid, hans starka lconst@rskaraktär utvecklades fullt och helt. P5 fentligheten blev . en pinsam missrak- Lepage blev föremål för gyckel och
sina långa vandringar, berättas det, ning för honom. Det skedde %r 1864, liåii, vilket inte hindrar, att den nu räkhade han alltid med sig ett målarskrin, då han till Salongen inlainiiade siii stor- nas till ett av världens f%underverk av
men han använde .det ytterst sii1:lall; slagna, nu i Luxembourg-museet dagli- realistisk skulpturell porträttframstälie 'filaiiiien. med cleil iiiiig.
vad han såg och kände var för starkt gen b e ~ ~ i i d ~ ba ydst
och han jagades alltjämt fran iaktta- krossa& näsan". Detta a.rbete blev reDetta ar bara en liten obetydlighet
gelse till iakttagelse, f rån tanke till fuserat. Xästan alla hans v c r k , . f r h dc av alla de ~ederva.~digheter
han utsattanke. Han fann sig sjalv, p% s.nmia första till de sista, genonigingo iner el- tes för. Och trots detta ar det talande.
gång som grunden lades till hans fysi- ler mindre för hononi sårande ödeii. nog. Men, som .en förf. säger : 'Rodins
Redan cle modeller, som lian utförde för seger var, att han lyckades uthärda i
ska niotståiiclskrfift.
Fortgåiigeii av hans ~itueckliiiglik- Sevrcs, hittades niåiiga år efterat söii- sin konstnärliga övertygelse, och besvasoni höjdpunkten av hans ko1.1stn5rliga dcsslagiia i fabriken. Man hade ansett rade förstörelseii på sainnia siitt som ilaskapaildc försiggick i Paris, dar han 5.r dem odugliga.
turen: med att börja på nytt med tioDe tio niaskel ;:s: till lmis Troca.dero- dubbel fruktbarhet. "
cfter år arbetade, tyst och ihärdigt,
dold för världen, mött med fiillkoii.ligt bassiing stulos strax efter det de uppoförstående, m.otvilja .och hån, så fort satts och äilo iiniiu, alltj Zint f örsvuiiila.
han vågade framträda offentligt, trot- Ar 1877 utstiillde han en staty. M m
f ö r att ha
sande den ena förlrr@ande motg5,iigen be.skyllde hoiiom hai~syi~slöst
'Ingen bildhuggare har i sin koiist
efter deii ailclra, kiimpand.e en ständig avgjntit dem.sa~mna.På beställiiiiig fraii kunnat ge en sådan illusion av rörelse
strid mot de svåra elroiioniiska belrym- Chile iitförcle han 1883-84 modeller som Itodin", säger Carl G. Laurin i sin
ren, delande sin rika värld niellan sin till tvii miiliiesstoder. Bada blevo för- konsthistoria. Och Springcr komplettrogna, hängivna hustru, sina infinga störda niider inbördeskriget. Hans be- tc&r i sin Kunstgeschichte detta: "Ro'arbeten och sina iilsklingsf~if
attare. römda jattegrupp, ')Borgarna från din såg rörelser, dela]: av: rörelser och .
av beställ- möj1ighete.r till rörelser, som ingen f öre
Rodin tycktes aldrig bli färdig med Calais", fick mycket lclai~de.~
sin studier., Han kunde i årtal hålla. på Imila och Rodin tvingades att ge den honom beaktat. "
med ut1ra.st till ett arbete. Alltid f anns en hclt a.nnan uppställning an han ville
Och det är verkligen så. Nar ~ o d i l i
det något nytt att anteckna, att till- och aiisiig passande. Ingen ville av- skapade sl~edcledet ined intim.aste förfoga. Hu~clratalsskisser och ntlrstst täcka verket: I Nancy tvangs Rodin stimelseför stoffet; ett ansikte av ho1r;uiide han p8 detta sätt'utföra till ett att göra f öralidringar på sockeln till noni blir en hel livssaga ; varjc rynka
enda arbete, i~inanhan nått så I&:ngt, statyn över Claude Lorra.iiis. Han däri få]:. liv och berättar sitt om det
att han var belåten. Han trängde iii i gjorde dem, men de voro fullkoinligt iniiiiniskoöcle, som ansiktet tillhör. Det
de innersta hemligheterna hos sitt'stoff, emot hans övertygelse. Hans iitonior- ar, som kgiide han allt, visste han allt.
S%srark var Rodins skanparekraftatt
han anteclcnade tålmodigt och noggrant delitliga, storslagna Balzacstod, beallt därav, ij,nJa tills han nått fullkom- stiilld av ."Soci6té des geils de lettres" han inte, soni andra, behövde benådade
ligheteii; ända til.1~hags kande den och utställd 1898, avvisades på ett syn- tillfallen a.v inspiration för 'att kunna
minsta detalj dari. Hans miiine var fa- iledi gen of örskämt sätt av bestiillariia. skapa. Haii var inspirerad jämt och
belaktigt utvecklat. Han kuiide i å . r - Man sökte göra gällande att clensainrn.a darf ör skapade haii alltid; Ilaiis konsttal behålla intryclret av en flyktig stäm- inte var lik Balzac. Och dock hade Ro- iiamliga niål var liv; liv i alla former.
ning i ett ansikte för att, nar,han be- din, för att skapa cleiisaninia, sökt ige- Han s5g livets berusande lek i kropparhövde det, saniniaiistalla det nied :en noni alla befintliga portratt, last ige- nas beröring, i k~iislostäniiiingariias
oiindlig niassa andra, och. däi:ur slra.pa nom. all litteratur on1 Balzac och vistats fina, flyktiga vibrationer i aiisilcten och
p5 de platser, som ha nigot att skaffa nervlriiutar, i de olika l jusväxlingariias
det hcla, slutgiltiga koiistverket.
Först på senare tiden av sitt liv för- nled honon1 och hans verk. Under år lek kring förem.åleii, i luft och hav, i .
unnades Rodin iiagra synbara f r a m g h hade han levt sig in i detta verk, i d m - allt k o ~ toch gott. Och han återgav
gar. Han vaim åtminstone förståelse tic, Balzac, som han' ville slcapa så sann trogct detta liv, %teilgavdet, s%som inUnder ck, senare och helg juten som nlöjli.gt. En. ofant- gen lyckats. Han frågade föga efter
och ~eil~aäiilia~lclen.
åren var han .bosatt i RX+ion, en liten lig rad skisser och utlrast vittna 01-1-1den popul.aritet. F ö r honom. var arbetet,
vacker och fridfull by invid Paris, diii. omsorg, varnied han tog sin uppgift. återgivandet i koiisti~
ärlig framstallhan inriittade en. galleribyggii scl f ö r Och sa - genom. oföi~ståciidcinföl: cleii, ning av den livets triunzferaiide, översina rika sanilingar ,av dels egna vcrlr, se-clerincra visserligen of örbehål1sa.int raskande skönhet h.an såg i allt, helig.
dels alltik och moderii konst - speci.ellt beundrade och .eilkiiilda.,storartade. ska- Därför blev han aldrig, trots alla djupt
sl~ulptii~. Sam.tidigt hade lian dock, pclsei~,tillfogades han den sorgen, att kriiiilrande motgångar, inför vilka vem
utföra bestc211- som helst annan skulle ha brutits ned,
liksom förut, flera ateljerer i Paris, en se en aiman
del avsides liggande, olriinda Siven av ningen, med resultat, att en banal, sit- trots allt oförstående, all offentlig mothans umgaiigeskrets. Sedan 1908 41ade tandc., intetsag.aiide Balzac fick intaga vilja och allt hån, bitter. Och därför
han e11 stor ateljé i hotell Biroii vid den plats h.ans arbete var så berättigat Buiide han arbeta så som. han gjort,
Rue Varenile. Det ar meningea att. till.
anda i11 i det sista.. Darför slutligen
en blev han den han är - bildhuggarekonHans berömda staty "Tänkareii
har skulle iilrattas ett stort niuseuni f ör
till hans viildiga, av stens störste, skaparen av oandliga varhaiis verk och hans sanilingar, niccl ho- huvudfigur
nom själv som konservator för livsti- "MLIs;~ des arts decorativs" beställda den.
den. Detta förslag stod inför förverk- verk, Helvetets port, framst51.lrznde Rociiiis sätt att arbeta är förbluffanligandet då världskriget utbröt. Reali- Dantes ' Iiif eriio, som han nedlagt ett de. Det berättas, att han kunde ha ett.
seraiidet därav måste då uppskjutas - Ic~lossaltarbete på, måste han riva ut flertal nypåbörjade verk samtidigt.
och nu ar Rodin, miktaren inom skinlp- ur dess ursprungliga sam.nianhaiig.' E11 För a.lla och 'allt räckte han till. .Allturen, vår tids ~ ~ i c h e l a i ~ g eborta.
lo,
ljuspunlct blev,, att ett Iltet kotteri för- ting fullbordades, lugnt, envist, omHans niotgtiiigsfyllda liv skulle anda in 3tåeizde författare och konstiiarer sam- sorgsf~~llt.Hels hans liv var en lång
i det sista förbli sig likt. Allt vad han manslöto sig och gingo i författ1iin.g om arbetsdag. Den enda förströelsen var
ägde testan~e~~t.erade
han vid sin död till. j i.nköpan.det av deiisamina f ör. att soni böckerna och de tidiga morgonprome'
L
.
-
i
j,
k
'ue
j
:
'
anlag. Ar 1872 gifte hon s$ med en sion! En tidning sade sig t. o. m. ha
väl1 till f ami1jen, Iiaradshöövding G dröjt med att anmäla boken under somEdgren. Denne, soin icke .hade haft er maren f ör att ' 'ej störa laiitfrid~eii!"
aning om sin tillkommandes 'skrivkl&
Ar 1852 övergav hon dramat för en
Små stämningar och korta biografier. da ' ' - en samling noveller, ' 'Händelse- tid och började att under namnet Anne
vis ' ', som redan utkommit, voro aiiony. Charlotte E d g r e n utgiva en del noIII.
ma - blev icke angenämt överraskad vellsamlingar, men 1883 har hon återEii f örfattariiina, so111 åtminstone j Ä.ktenskapet blev av det torraste slag vänt och nu kommer det uppseeiideväckande "Sailila kvinnor ".
fråga onz litterar fruktsamhet kaa mata och icke vidare lyckligt.
Vid denna tid väcktes hos förf. i hög
sig med Flygare-Ck-1611, ar M a r i e
Aiiiie Charlotte Lefflers stora upp.
intresset för sociala spörsmål grad
S o p h i e S c h w a r t z. 13011har bla.iid gift blev d r a m a t i k e ii. Redan 187:
hon
hade
nu blivit god och nara vän
andra skrivit de populära romanerna antogs, till hennes egen f örbluff else, et1
med
Sonja
Kovalevsky - och "Sanna
"Maiiileii av börd och lrviiman av fol- av hennes stycken "Sk&despelersl~aii'
"
blev
också uppfattat som ett
kviiznor
lret" samt "Arbetest adlar mannen", till spelning av Dramatiska teateriz
t
endosstycke.
Ho11 gisslar hårt adeln ocli bördshögfar. Hon hade skickat iii den aiioiiynit ock
Här skildras tre kvinnotyper, en mor
den, .ha,de svårt att slå jgenoiii och val anonym satt hon också på parkett ock
ocli
tvii dottrar. Moclerii offrar allt,
mer än en gång betänkt på att ge up]: njöt av att höra ropen på f 6 r f a t t a,
förniögenhet
och siiiliesro, för sin man.
on1 hoii icke behövt skri.va aveii föl. r e ii och den upplysningen meddelas
sin utkon~stsskull. Hon uppniluiitrades att deiinct vore oka.nd t. o. 111. för själv2 eii rucklare, t y : hon ar en "sann
kviiiiia". S& ock dottern Lizzi, som
dock av några vanner att f.ortsatt;t - t eaterd irelrtioiien.
bland andra av den nu son1 förf.a:t.- Äinnet i pjäsen lag heiines eget lip upptäcker siii mans otaliga siiedspraiig,
tariiina f r a n ~ t r ~ d a n d efru Rlosainc nära8 nog : .en konstiiäriiina som i tro- nieii gråter och' f örlåter, ty iiven hoii är
Carlén, dotter till Dalin och frn lovning med en kälkborgerlig ocli faii- en "sann kvinna ". D-enandra dottern,
Flygare - och hon utgav nu anoii.ymt tasilös nian tryckes in under förhBl- Bertha, hävdar att det "icke ar lrvin' 'Positivspelarens son' ', som blev en laiideli, som hota att kvava. heimes be- iians största dygd att lilcna hundarna,
succ&s. Detta arbete följfles bl. a. av gåvi~iilg. "Den unga vildf ag2111 bi:.yter som bliva tillgivnare ju niera niaii slår
' 'Uizgdom.sniin1iei~' ' 1564.
emellertid n ~ e dden borgerliga' as1rZi.d- dein och som--hellret a stryk och svalt
e s olika ningen och ger sig ut i eiisanihe.teii." an leva herrelösa ' '.
Hennes romaner ö ~ e . ~ s a t t till
sprak och utkoninio ofta först på tyska. Något som förf attamrini~aii
Striiidberg, som iiu i Aline Charlotte
sj alv, f örst
Realisilmi i var litkeratur soni i daq- efter många, långa $r skulle konima att Ecigren felaktigt. tyckte sig s p h a e.11
ligt tal .oftast karalrtiirisei~asmed epite- göra då hon löser sitt onialca aktenslrap "kviniiosakskvln.i~a' ' - och det var f ör
tet "åttiotalsförfa,ttare' ' och soni har för att ingå ett nytt, rikare sådant.
Striiidberg som vi veta so111 det röd&
sin egentliga födel.scstund i och med
skyiilret
för cn tjur - ställde sig i harElraingangen ined pj5seii var obeStrindbergs "Röda runiinet", fick en stridlig. Det kan ha sitt intresse att nesk n o t hennes förf attarskap. Detta
ny insats med författarinnan (förresten tillägga., att huvudrolleii spelades lioninier bl. a. till uttryck i ett brev till
j n i i r i med Striiidberg) Amile av den stora skådespelerslraii Elisc H e i d e n s t a m., däri han harmas över
C h. a r 1 o t t e L e f f l e r. Sederniera Hwasscr - moder till 'den för iiagra att IIernian Bang i en uppsats ka1la.t
i tolv ar fru E d g r e n ocli senare ige.11, veckor seclaii il S :t Eriks sjukhus fru Leffler för en stor författariima.
un.dcr t.vå korta ar, 1890-1892, du- (= Stockholms stads fattigv&rclsiiiratt- "Att va.ra stor ", skriver han, "ar att
chessa d i C a j a n e l l o.
11.ii.ig)avlidna likaledes :mycket begåva- ha ratt. Däzför plågar det mig att hon
Födcl 1849 i Stockholin av rektorn cle lroiistizariiinaii Aiina Lisa 'I3wasser- anses störst ".
J . O. Leffler och Gustava Mittag visade Engelbrekt.
:I den ancla som Stririclberg sag - och
hon redan i myclret unga Ar litterära
hatade
- ~ v i i i i ~ o s a k s l ~ ~ ~ i skulle
iii~aii
Efter iiågra niiiiclre uppniärlrsaninia.
doclr
aldrig
Anne
Cha.rlotte
Leffler
bli
de arbeten uppfördes 1880 "Xlfvaii"
alltfL.1iitdet.
Han
hyste
därtill
e11
iiaderria. Aldrig beklagade han sig atcr en problemställning om en bog%pra glad individualistisk åskådning., . h*över sina &oiionzisls;a sviirigheter och vad kviiznas förh%llaizcle till vardags.
.Är 1888 mste hoii till Italien och cia.r
livet. Av "Elfsan ", som har stora dra.
sina hårda niissräkn.iiigar.
skulle
den stora vaiiclpuiiliten i hennes.
"Det bl.ir, 1ia.r han gBï, ilagot milt .natislra f örtj anster viiiltar hon och hop- liv inträda. Hon gjorde där bekaiitslrap
kvar i rummets slqnining, som hade en ?as allt. För sin framtids skull som förmed esi frainståelide nlateniatisk profeskviiiiia varit dar", säger e11 av hans b$- Intt arinila. 'Ty ), sag;cr hon, ' 'har jag
Pasquale del Pezzo, so11 till e11 hersor,
sta vaiiner.
Det var helgjuteiihetcn, .iige. framtid s0111 dmmatisk forfatCa.janello, och i m a j 1890 giftc
tig
av
styrkan och finheten i hans iiiilersta care, s%har jag ingen framtid alls och de sig.
vaseii, som gjorde ett sådant iiitryck. -nitt liv kommer att förflyta gagiilöst
Nu utkom "Kviiinlighet och erotik '.
Det ar sant ilar Raiiler Maria Rilke utan att liiniiia spår e.fter sig." Det Dessutom arbetade hoii- iiu. också på en
blcv franig%ng.
säger :
av siii vaiiiima, deii av
nr l880 var ju oclcs% "Ett dock- Leviiadsteckniiig
"En gång skall man första, vad som
döden
bortryckta
Sonja Kovalevsky.
gjort denne store koiistii5r så stor: att 1 ~ 1 1 1' .'~år. Meii "Elfvan " var slwiveii, Och så - bortkallades hon sja.lv helt
han var en arbetare, som inte längtade East e j spelad, innan Ibsens stycke sett hastigt från sitt arbete, från make och
efter
annat a11 att helt, med alla lagen. Och dessutom: iiar Ibsen lat so11 ich frhen sent vuiiileii kärlekssina krafter, iiitraliga i sitt verktygs iii- sin Nora g å, d% lat Anne Charlotte lycka.
~ierstaoch hardaste hemlighet. Dari I;effler sin unga hustru s t a n n a.
låg en art livstillförsikt; meil just med Detta ~iaturligtvisi medveten övertydetta tålamod vann han det: ty varl- f else och hon slrriver också därom prirat en gång att "Nora säkerligen battrc
deii kom till halis verktyg."
Tvii återbördade. '
Jag har försökt i korta drag fram- zuimat finna sig sjalv genom. att stanna
Efter sta.tsrådet Palmstierna har im'
stalla iiiigot av Rodins leviladssaga. iii genom att g&från sina plikter". Ty
ater
Am n a L i n d h a g e n ryckt in i
jet
iir
beteckii.ande,
akt
trots
d
l
a
bittra
Den sagan låter sig emellertid inte beStockholms
x
f
arenheter,
alla
svåra
dissonanser
i
sta.dsfullmaktige, dar f örut
rattas i bara några få ord, därför blir
leniles
personliga
liv
ännu
trodde
Anna
Johansson
stod ensam som kviim-'.
min franista.lliiing ofullständig. DZrf ör
lon
icke
på
"lösgöraiidet
utan
att
darlig
representant
för partiet.
måste jag också haiivisa till den rika
A n ii a S t e nLikaså
har
i
Malmö
tv
bloda
till
döds".
En
uppfattning
litteratur loni Rodin, soni finnes och
b
e
r
g,
efter
statsrådet'
Rydéns avsäa
n
m
senare,
i
berättelsen
"I
strid
som
varom upplysning lätt I~a11erhållas i
med
samhället",
g
h
starkt
igen.
Och
gelse,
återbördats
till
stadsfullmäktige
varje större bokhandel.
indå betraktades heimes inlägg som där.
E r n s t J. L u n d q v i s t .
ipproriska i tidens aktenskapsdiskus-
Litterära kvinnor.
')
)
-
9
Hon. var Sydbrabants parla . . . h o n v a r
e t! I den drömniande, av almar skuggade
analen, som förbinder Dyle och Rupel, spegde sig stadem gayeltak. De berättade om
Inferno. Roman från varldskiiget av örgf~iigna dagar, då rådsherren i hermelinE d w a r d S t i l g e b a u e r . Över- ramad sammetsdralrt steg upp i detta iinderrådhus för att lagga råd med de likstallsattning av T u r e N e r m a ii. Tidens ara
a av hans stånd om L o u v a i n s öden.
förlag.
Den sällsamm+ staden, om vilken syster
Iiiferiio &r en tendeiisroman - det. rene vet att den f ö r alltid ligger i spillror,
kan ej fördöljas, -meii det har ej skadat 1icli.a.de tillbaka på en historia av tusen. år.
)en var stor och berömd i de dagar, d å i
bokens konstnarliga värde - mot 1ä- ~pree-skogen
i trakten där det nuvarande
Litteratur.
raii, det preussiska gudsordet, att makt
ar ratt och valdet milda vingslag när
den strategiska nödvändigheten påbjuder det.
Inferno har jamförts med Ned med
vapnen, Bertha von Suttilers varldsberömda bok. Ja, ilaturligtvis ligger det
nara till hands att jiimföra dessa båda
böcker. Dock med all respekt för vad
'Ned med vapnen verkligen utrattat i
fredens t j iiiist - den förf arliga
å s k å d l i g h e t i sina flanimaiidc,
bittra anklagelser Stilgebauer, en av
Tysklands mest kända förf attare, ger
i iiiferno, når Ned med vapnen ej upp
till. B9eii - nar Bertha von Suttiier
skrev sin bok hade vi heller ej haft sorgen att skriva i11 1914 i vårt livs dagbok!
Och båda ha de haft sanznia
stora tanke : f r e d e n, mäiisklighe.tei?s
största in%l.
I Schweiz, dit Stilgebauer, liksom
författaren till J'accuse - såväl som
också 'Roniaiii Rolland ! - måst fly föl
att få säga sina saniiingar, har boken
obunden a v omsur utkommit, meii ila.
tudigtvis förbjudits i Österrike ock
Tyskland.
Det ar icke blott krafteii i skildrin
gen, m3nledveteiiheten i anldagelsernr
mot den ohyggliga tyska krigföringen
som gesrboken dess varde, det ar ocksi
en . betagande poetisk skönhet övei
d e m a romaii från världskriget. Bland
slagfaltets fasor och förödelse, ryssarnas intriingaiide i Ostpreussen, fraiiktirörkrigets -mest ohyggliga och slumpartade situationer få vi också en karlckssaga, stillsam och vacker som en ti.
dig höstdag, inflätad. Den ar som er
vemodig pliminnelse att dock icke hor
alla har niiiniiiskaii dött niir ksiioiiernz
börja tala -- fast de alltför sentimen
ta1.a 'förste-älskare' '-citaten kunde dC
utan oliigeiihet saknats !
Annars tala de ju ett .övertygandc
spr%k,som säkert lart de få, som iiiini
finnas 1wa.r fr%nde första dagarnas vi1
. da, glada krigsyrsel, att se denna "pro
menad till Paris" med nyktrare Ögon
Sången, skrattet och de ystra utropei
inför utsikten att f å uppleva detta lill:
"lustspel' ' har för alltid tystnat på mil
jonex unga lappar. Om det ej, som
a.niiu varre, förvridits i vansinnets hem
ska grin. Och de som ännu kampa fö,
sina liv ha nog glömt bort att skratt;
%täventyret. Ja, de kanske glömt bor
att skratta för hela sitt återstiiend
liv, om de händelsevis bli öv,er.
P&Dyles stilla vatten låg en gång en stai
vanligt leende som ingen annan i de brabani
ska landen, höglärd och högberömd, vigd ,a
historien och seklernas patina, dessa sekle:
som utan att kunna förinta henne gått fra]
över hennes ärevördiga .tinnar.
r as liv och tillvaro. Och, det förstår
nlan : denna apati är det enda naturliga
i cn så onaturlig tillvaro. Bataljonen
och kaliiratkretsen fraii den lilla byn
Lles Brebis alldeles bakom fronten, dar
13:lan hiimtar apdaii mellan slagen, decinieras a1ltnie.r. Meil ingen talar därom ;
i dag var det korpralen, 'Bill och handQ,ranatexperten Gillliooley, i morgon
elleï i natt ar det kallske min tur. Vad
{erlin ligger annu endast stodo vendernas as det att tala om? Allting blir vardeläiidiga fiskarkojor, om vilka intet blad i l.iist i denna värld, dar livet haiiger p%
.istorien vet något att förmh1.a.
d.en sköraste av trådar : slumpen.
Hon va? i fjortonde Srhundradet BmbantDet ar en skildring i denna bök, P r o:revarnas vagga!
D% började dagarna f ö r hennes högsta v i a n t p a t r u l l e n , som är denflarddomning, då höjde henne de nederländsks f riaste teckning av döden och dess nar.antverkarskråens f l i t till vad hon under åriondenas och århundradenas lopp var f ö r Ne- hlet jag ii%goiisinläst.
Man låg i skyttegraven och vantade
lerl5nderna) f ör Europa, och världen : Lourain, smyckeskrinet, det konstfulla, det rena, at t något skulle hända - som alltid nar
doleii f ö r en konst som kunde frodas endast i:ntet hände -; ,en ,död kamrat satt
inder d e n n a himmel, där oceanens ljus förnäles med ljuset av de vidsträckta gröna sippratt mitt ibland dem. Före natten
latterna, där detta ljus så självklart som om l!~undede ej bli av med honom. De
let inte kunde vara annorlunda födde en Rn- 1evande voro förfärligt trötta och
)ensJ och en Rembrandts, en van Dyks och 1iungriga. Rovian ten .hade uteblivit
!n Jakob Maris ' f ärger.
i flera dagar. De tyska kmonernn
Det ar en av Tysklands bortskamd.a. Sopade vagen dar foran skulle komma
unkcrdöttrar, soni av kriget förf arligt, f Irailzvareiida minut efter mörkrets iiiien:?!ct, e j blott i sitt sinne utan ocksa; 1:)rott. Si%hade tvii faror iiu uteblivit.
sitt hj 'irta, i sitt intiiiiastc privatliv, I:1 lwiill hade en patrull begivit sig i vag
ionl sjul<systei. reser till Belgien för att iitt möta provianten och om möjligt
ijalpir och hela, som gör dessa reflexio-1 :iichla något med sig tillbaka. Några
1igga och sova medan de vänta.
ler.
Hoa heter visst inte Lrcne, hon hal
'Provianten har kommit, Patrick.
'Hur mycket ar klockan?
f rbgade jag
,tt annat andrygt namn, nien allt ar uti
det
jag
reste
mig
upp.
;ömnigt,
.
E
?l.ånat, hennes faders gods i OstpreusLiket satt på sin gmila plats; Pryor sov
;en, med allt levaizde diiitill, hennes1 .ugnt,
invirad i sitt täcke.
nan., majorcn, som skjuter sig efter at!
))Klockan k: tolv ", sade Bill, ))eller kanEörst ha fatt en dynggrep i ryggen a lE ;ke litet över. Du sov eller slumrade.)'
)'Jag drömde", sade jag. ')Jag höll p5
311 bonde i den lilla franska byn Rosey,I
I ttt begrava en karl alldeles framför den fineiiiies a l s k a d e, kapten Adolf, a l l l c:ntliga skyttegraven.'
i r utplånat, men det varsta, det förfar.
"Du kan f å begrava ett par man", sade
ligaste ar dock detta, L u u v a i 11 &I : lBill.
d ck så ptplånat. Ho11 har ju sett del C Vilka ar det som skola begravas?) fraga?e jag.
ned egna ögon, vad hjälper det då att
'Proviantpatrullen. '
nan i ett, ögonblick av skam och vaii))Vad saker d u ? ) '
))Jo, de fingo en granat på vag hitut
ira skyndar sig att f örsalira motsatsen 'l!
Slade Bill. ))Tre man blevo ihj%lskjutna,de
Det iir ocksa detta son1 skall koinnia 5~ n d r aklarade sig. Jag gick dit ut tillsam%tttala nar alla de döda tiga.
rnans med Murney och O'Mearn och samlade
Nu skall jag göra eld.)
1hop matvarorna.
Den stora offensiven. Av P a t r i c b
))Jag skall hjälpa dig)', sade jag och börN a, c G i l l. Bemyndigad översattning j lade talja pinnar med min fickkiiiv. .Det
1lade plötsligt kommit rikligt med bränsle.
Bokf örlaget Nutiden.
må veta varifrån.
Patrick -Mat Gill ar ir1iindar.e ockL ] Himlen
Det dröjde ej länge. förrän' elden brann
var ined i den stora septeniberoff~eiisi~l.ustigt och kitteln sjöng.
ven 1915, då "Londoils irlandare" mecI
)'Det hiir tycker jag om", sade.Bil1. . ')Gud
Ei:ila.nsmknnen återerövrade Loos ockL ' vad jag ar hungrig. Jag kunde äta upp en
Leris. Det %rdenna slaktiiiilg - t y cr1 'me.
Medan jag hällde i teet, satte ~ i i locket
l
3%daiivar det - soni han skildrar. Hmi 5ver elden och fläsket började stras koka.
var sjiilv med om det varsta. S%radei5
')TTar har du brödet?)' fragade jag.
))I den där sandsäcken9),sade han och pef örst n%gra veckor sedan offensiver
p$ en sack vid tröskeln.
börjat och kom då hem till London , kade
Jag öppnade säcken och tog fram ett bröd.
dar han utgivit dciiiia bok.
Det var fuktigt. Jag höll det under ljuset
Det är enkelt och ytterst trovärdig.t ,ocii såg att det var ljusrött.
)'Vad ar det har? frågade jag.
berättat det h,ela. Även detta ar ci:'l
)'Vad f ö r något?)' - Bill sparkade till
teiidensskrift mot kriget och som sådazl .Pryor
f ö r att väcka b.onom.
ocksa en bland de yppersta. Men för
)'Det är en underlig färg p5 det här biöf at-tareii ar fullkoinligt neutral, icklC det sade jag. ))Vad kommer det sig av,
ett ord om något a.nnat an hela det för Pryor 'i!
tittade sömndruc.ken på brödet.
farliga systemet. Och det räcker. Haln Pryor
>>Detar ju rött brummade han.
skildrar dessutom soldaternas djupa av
>'Ja, liksom det vore färgat
sade jag.
sky för sitt ha.ntverk och för det liv d'e
' 'Såå sade Bill. ' )Ja.,men vi äro ju i.alla
nödgas föra som grottmänniskor i f all så f örbannat hungriga. Jag skulle äta
det om det vore doppat i rattgift.)'
smuts och elände.
"Men hur har det gått till)', frågade jag.
Det bliraemellertid ett slags dödens
'Det gick till sålunda ', sade Bill: )Haii
en förfärans resignation över de- som b2.r det fick en granatskärva genom brö '
j,
J
J
J
l
j',
J
l
1
' j ,
j )
' j ,
' j ,
j,
1
'
.
MORGONBRIS
isvinclarna till' blelrning och rlfid. Trots cletta
ölit-~desplan tornas antal och cle cggacles alla
av clsönime'n om den arörla vixena, som till
F deras snöfia
slut blev clen encla ljiisstr~~len
v5rlcl . . .
Av
Allt cletta visste yi-iglingen, som för Ar tillE'lo~*Viola.
baka hncle satt sig i sinnet att'eii g&ilg,clB lian
E n yngling fr&n söderns solbelysta 1Rnder blev stor, fara bort till det 'stora besget PROS-\)id allman s \ J a g h ~ t ,
hade i vittberesta'lciiilslrapares böcker liist, att siar. Han blev stor och SA for lzan. Han
n e r J o s i t~t,wJ~ranstrangdet 1SLngt bortom Österlandets sliitter ].Ag ett. var inte vidare glad d& han for, ty vad skiille
ninc och sörnnlvshet.s\r.
isberg, vilket solen i Artusendeil efter hr- lian göra dar borta? Haii for mest för att Imii
tusenden, i tider konimancle och gilencle under sagt han sklille fara. Han hade dock Iriiappast
var efter vhr, bestrukit mecl de hetaste strilla, satt sin fot p& tröskeln till clcn smala ingbngsmen inte ens den lilla minsta r h m a r'könjcles. port, genom vilken de personer iiiHste passera
däri. Berget, som kallades rossi sia^, var som son1 bergets herre i iislder tillät nalkas sin
sten för solen; i stallet vtiste det och tilltog isvtilrl, förr 511 lian n~öttes av l'judv%gor.na
Orii ock geviisspipor hota
i omfAng, utvidgade sig At alla vliderstreck frAn ' e t t riinlningsbr&,. vass dLn st-r&cktesig
lin e n ychg v&-n Zcd,
och folket, som bodde vid dess fot, gingo bortom bAde läiicler och hav.
ej
de v h t segeslopp niotn.
Den ,röda vtiren~var kommen och >Rossian
ständigt med vintergrtitt .'bestrukna ansi.ktan,
Fsiheteii
skjutes ej ned.
ja, m h g a av dem fingo sina lij5rterötter för- ltig riimnad! . . .
folken cle fria
Främst
ibland
Han gav sig varken ro eller rast föri an
frusna, anclra &ter flydde u.t p% de öde och
sttir
du
som
folkviljans
tolk -enformiga stepperna, där de gingo kvalfull lian var vid m%let och väl framme förnam
Hell
dig,
clii
fria
Rossia,
död till mötes. Tyst och sorgset, so:m vid ha.n det som om han s~inimitomlrring i ett
hell dig, befriade folk!
randen av en Ständigt öppen grav, var livet hav, p& vars yta gungade blommande röda
För den nglromile yiiglli~gen var det som
vid isbergets fot och sorgens nuiineclok blev rosor. Allt var rött, husen delrorei.ade i rött,
till sliit en 'förlat, p & vars gl5ntning den siilira Er Bil torn och tinnar ldatscliacle röda f anor, att vandra o~.nkririg i sagan bland dt?tta i
miinnislrorna, uiig som gammal, vor0 sinyckocle rött srnyclcacle folk, som levde imder en liyprios,
döden följde.
Sil gick det &r efter Ar och s& starka voro i röila band och rosor, i gator och griincler vars nu var att clriclin den röda \:Areii till
vintrarnas trollrnakter, akt, c15 vAren med blom- lekte vinden t a fatt ined rosors' blomblad, LIS fyllcla biigare och en Aterkiiiriiti.i.ii~nv cle
mor och sol hö11 sitt intåg över de!) övrigra villra virrlacles u t över steppen och in i sko- Brnff;er, som gbtt a t i 111ö(l~tis1iai.iip och under
delen av viirlclen, fick folket vid .Rossi.as~. garnas djup, cl5ir deii lilla blyga l~lfi:sippan, cleii 1Aiig.a ~ l i ~ g ~ ~ l i u i ~vandsingen
~il.in
genom
fot aldrig vara mecl, de giago cl3r borta fjax- som nyss slagit upp sitt öga, stocl med slok- kiopp1öslieten.s dr hmi till clen r8da vaxens
~C!
över at t icke iilorgon . . . dess liasta fa.s ville vii1 bli cle
ran f r h i glädje och glam rim1 sorg j. sinne slaget huvud, I ~ ~ J I W L ~ I skanimeii
och hF~g; de visste inte a.v den livets glKcl,je, kurina följa modet s%djupt att lion - socliiacle. stora uizclerverlceiis tid, ty dessa back redan
Gl5cl;jeii över att %nt,ligen f & fira den röcla clörreii p& gl5ii.t; fiircliga att stiga. in p&arenan
som ligger i et.t hjiircegott skmtt - en konst
som man riiinst av alla fick odla i bergets vkreiz var s& stor kbtt rnxn glömde hernl-~est,ys,SA fort I~erusiiiizgeilsvhgor saktat av. 1.3
&rhet. Men sil en elag, 115s till och inecl de arbete, glömde ovan och gnat, ty vad hade
Isberget Rossia lbg riiirrnat, dess hiixsliares
svaga leenden, sonl iiriderst.uiiclom slrönjdes i dirt förflutna nu för I~etyclelse di, clm röcla stol. Tar sp1itt.rac.l f6ï evi.gt, ty rne.taniorfoseiis
Ito~sia~riarnas
anletaii clll de viincle berget ryg-' fiisgeii, soin till och med gjorde luften röd, nya fas var deil, att de 1ossna.cle isstyckena
gen, försviinno, koiri~rioi i Agra ungcloirixr p5 s t:rukit stredc ö m r s111flsi 11.t a t ai.il\ar, v Klv t togo n.n.i;ittsei: till att flyta riktigt isiir. Dcss
a . i i och 1a.g: rrreilixii. fattig och föl-stn ci.n.sats gjordes försts sö~irl?geii.&er reidén att plantera röila rosor Ixirig I>eig:.ets l l ~ - j ? g g ~ l l ~ l lh.6g
fot för att hejcla dess viclarc i.itbrecluing. De rik, gjort alla till mecllcnimnr av en familj, volutionen, clB miingcler av folk s:unlacles p&
planterade gAng efter aniian., men lyc'knn log lagt g1a.m över tanl;nr och siiiilen och 5.ter- den lialvc;irlcel, soin l d d a s av cleii impoqerande
clem siillaii i möte; dock de fortsatte sitt ar- givit At alla clem, som fOrut vanclrat oiiiliring Rasanslca kateclrnleris viildiga, peltirghligar, har,
bete, cirömn~ancle sig i n i hoppet on1 c:iz aröcl med vintergrhtt i ansiktet, en fiii.g. sil högröd pA c1eiin.a Ilistoriska plats, cl%r SA n~hiign,ungvar,, . en d r inecl slinger, blomnlor, sol och soin om de tvagit sig i den röda skrrnorgonens dorrisdemoizstrntiones t.k~git sin c?n.thsiasLiska
röda dukar. Men ack, cleri aröcla. viisena var renaste pc~rpur. . . ;intligen hade clen rficla, börjaii, men lika., fort nOtt sitt 'blodiga slut.
soin ett fata morgana och l?ii\.ngen giorcle i v8reas morgon Iiomniit, d%alla liriiide f5 iinclas HIis, dBr deii ~Odib~ A r e ~
fOrsta
s
l.)l.omina sköt
förtvivlans sista ögonblick ett sprJng iipp P% ut, f b fylla, sitt bröst inecl dess frislru '11:i:ft oc'li skott och ga\- f ö rlossnisigeils appell, stocl en
berget för att fresta ödet, irim bergets viiggar v'aiiilri~~oinltririg i ett iincllöst. gladjeriis, ur folkhop; g;u:n.eracl a.v svartögda sycllairdslca
voro honom för Iiala. 315iidc akt iiAgon lycka- vars sköte nielodier och' sAngel: spri~ngofram sl~.önl~ieter,
~.ill;.nbjöclo u t iosci.il:~u.kette.ri gul t
des och kom igen den nasca viir v5ncle lian den ena efter deii andra föl: att till. sliit mötas och blitt, för ath lyssiin t i l l ett tenigerainentssorgseii om, ty av liaizs planta kiacle b1:ivit en i ett nlla betvingniide aHe.1.l dig, du f.ka ros sis,^. fullt tal om Ulcrainas folk och dess ÖdeslBnga
;in tligen blanc1 folken L 9 fria
ranunkel ,. . . alla anclra blonimor i bergets
Iiamp.
stQr du som folliviljans t>llr!
skrevor bragte cle utför berget neclsvepancle
- Vacl 11.~1,t8iikte ynglingeii, d2.r han stod
Hell dig, clu fria Rossii~,
f örstunimad, griiva.iidt: i sin 11j a r i m historislrlz
hell dig, befriade folk!
facli fös att finna Boinbinationens lösning.
stet. Så tappade han säcken och föll själv
Pram einot clagein som sandats
ovanpg. . Det a r därför brödet a r rött."
- TJkrai.iias cl6ttra.r bjiicla niig rosor i bancl av
Vi vor0 mycket hungriga och iiar man iii.
bortom ile blodiga $,r!
iiiitt liemlaiicls'fiirger, s i d e lian, i det han f 5ste
hungrig ä r man e j kräsen.
Den som har friheten aiirln.ts +y
buketten p h l ~ ö s t s t . Viil gjort Iioin lian ihfig
Vi &to med god aptit.
alclrig iiierl ti-iilliopen. gpir.
(Forts. i l sid. 12.)
S% gingo vi ut och begrov0 de döda.
När de röda rosorna
bräckte isberget.
'
'
'
Jag h m ate~givitdetta lilla brottstycke därför att det nzer an nii.ilga
och starlm ord visar vad tidens kloclca
ar slagen. De voro inga "bestar " eller
nii~~de~viirdiga
iiidivider dessa tiiiga
inan iiiiia.iz d.e drogo ut. Patrick Nac Gill själv - var författare aven
före kriget; Bill var lcoiitorist och
Pryor var akademiker och klassiskt bildad.
De kunde dock gå ut och med gott
samvete begrava sina döda - vår tid
skall aldrig kunna begrava sitt brott,
J sa. S. - O n.
Q Drottninggatan
n. b. och 1 tr. upp
Stort Lager
av
in- och utZ&ndska nyheter
i
.
.
Damkappor, Dräkter och Kjolar
till billiga beatamda priser.
i
Obs.! Beställningsavdelningen.
MORGONBRIS
11
FrAn agitationsveckan.
Stockholm med omnejd.
Meddelande från Centralstyrelsen.
I
t
A.gitati.oi~eii inoni Stockholm och
trakten
omkring var synnerligen livlig.
.
Internationella. socialistiska livin- För klubbarna att rekvirera
S& hade Stlslms Allm. Kviiinoklubb
nodngen kominer hos oss att htilhs från Morgonbris expedition:
anordiiat ett möte med föredrag av fil.
söndagen den 3:djr mars.
Mltrikel ....... : ...........,.............. pr st. 2: 6(1 kand. Arthur Engberg, och Södra KviaEnligt vad v i försport kommer
iioklubben anordnade tv5 möten å
Stadgar ...............................
D -: 03
aren Finland att snviinda denna
Söder, varvid f ö r e d r g höllos av Anna
Medlemskort ........................... D
--: O2
Sterky och undert.eckilad.
datum. De$ vore öuskvart och iir
Brevkortet DDe federerades inur 3 D n -: Oi
Från N y n ä s h a m 11och S p å n g a
att hoppas att d& ocksh Norges och
Ströskriften De nya barnlngariia n n -: 03 klubbar rapporteras välbesökta och
Dnnmarlis kvinnodrg kund e infalla
Brocshyren Se dig omkring...... D B -: 03 lyckade möten. Talare Jiilia Ströinsamma dag.
Affischer ........................... pr 100 st. 2: 5(1 Olsson.
R o il n e b y Soc.-dem. kviiinoklubb
Upprop för Morgobris gratis.
Kvinaoklubbar!
hö11
agitationsmöte den 14 november.
D
Till :~rbetnrekvinnoriirigratis.
Föredrag
av Rebeclra Sveiisson. DeGlöm ej den fortsatta inbetnl- Protokoll friii 1917 iirs koiigress pr st. -: %i
klamation, servering, diskussion över
niiigen till kougressfond~!
Centralstyrelsen.
be'lysningsfrågan iilom landsf öreamlin-gen samt kritik över livsmedelsnämndens arb.e@satt.. E-'rigail inleddes av
fru Betty Aiiderssoii. Ett uttalande
gjordes, som t.illstall~desf örsainlingens
livsnzedelsnamnd.
kerna. Men det niåhand.a :lycktl? även ,detJ
Från Sundbyberg.
Ännu saknas rapporter från flera håll
o.ni vi a h bjuda till.
der
möten hållits, men den axyloclrning
Utat har klii%hen redan framträtt trennc
Seclan Sundbybergs; B~cial~dcin~okratislcl~
som
har gjorts visar ju att idén har
Xvinnok1ub.b bildades den 8 inaj d&ta Br gk'iger. Vid ~bilcla.niletoch under ,a.gi.ta.tionsIinr den e j låtit höra a v Isig i Morgonbris. veckan ha hållits föredrag av fru Agda öst- uppfattats och tillva.rata.gits på ratta
-Tu efter agit.ati.on.sveckan m& #daock ett livs- lun.d,. varjanite. f örekominit aång och rnii:sik. sättet. Ännu flera möteii ha ock& varit
t+eelren höras aven från 0 , s . Klubben s t . a ~ -Vidme ha vi anordnat en aktaonunderihXlning
tade mod e t t SO-kal n~eldlenmar.o& har un- mecl littserart föredrag av II. Bergegren samt planlagda men m%ste, icke minst p%
sång .och mii.skk.
grund av att belysiiiiigsfr~gaiiej kunde
gef a r f ördubblats tills nu.
Vi äro dock ingalunda ,belbtn.a med ~ d e t t : ~ Dyrtiden ocrh varu~bristeii%ar helt natur- orchlas, iiistiillas.
resultat. Det ä r inte utan besvikelse vi fun- ligt va.ri.t :€ören~cZlför klubbens intresse. P5
Allt som allt : agitatioiisveckan i
nit at.t f.ortf arande flertalet #arbetarekvinnor e t t a v våra. möten höll en .led.aniot.av F. H. I<.
iiovember
har givit gott resultat. Na.r
helst st.&utanför eoin passiva 5,dcådna.re.Dodi f öredrap lon1 livsmedelsfr&gm.
.Klubben h m till harvaran.de livsm~edels- kvi~iiioklubbariia ilasta gsing gå till
bordse tiden själv mana tilLsam~nianicke eudast arbetarna - mannen - utan även kv-in- niinind gjort fl:a1nstallning on1 a t t kvinnorii,a storms skola saker t al1.a ha öve.rvuiinj.t
norna. I vårt allbete för .agitationsveckaii, antingen inatte bli representerade inecl 2 meda t t n'ämnden sin tveksa:nihet odh vsiga tro p5 sin egen
som be&rivits jämväl med husagitation som l~cn11na.r i nanmd en eller
s
j
a
h
ville
utse
ett
s.
k.
kvinnligt'
råd. Ng- förmåga att .arbeta.
medel, har #det t. o. m. h%nt a t t våra agitator,er blivit
avsniista av just'arbetara- got svar därå ,ha vi annu e j hunnit erhålla,
Med partihals.niiig !
hustrur. D a s bättre ar d e t bl-ott e t t fatzd, men .enligt vad #det upplysts har nämnden
A g d a Östlund. .
som visat clyl2kt oför:st.ånd, nuen .redan det, intet emot a t t ett par kvinnor inväljas..
,
'
Fran kvinnoklubbarnas arbetsfilt.
C
.
'
För dagen f,år ,det vara .nog med vad soni
a t t :det överhuvudtaget visas nonchalans m9t
(le viktiga s,ociala trågorna ar betec1mand.e. anförts. Det visar blott, a t t vi 1.eva ,ssom
E'lcrt.alet äro sbdana, som förklara .sig. i c h organ.isstion, hoppas p&.i~tveckling och äro
första vand det är fraga lom, da det galler wecl. Kunde v i .blmott .allmänt f å med alla
cle kvinnor, 'som ratteligen hade rsin p1at.s i
clcn soci.ddenzul~ratis.I\iakvinnorörelsen.
Det är bedrövligt .att ar;betarehustrur .skolri, klubben, borde vi ha stora utsilrtcr a t t kunna
vartill
vara s& nedtryckta av många barn ,och &oxa verka myc'ket f ör sociald~eni~olcratiili,
bekymmer för'dagen, a t t de e j kunna ägna on aven Iiör: rattvisa %t kvinnorna.
A n n a Liiid.gren.
sllvarlig tanke på bättre tid,e.r - p& framtiden. Vi f å dock under inga f ÖrliåUancle~i
ge tappt utan söka s i a d a 8d.enna senare kategori av kvinn.or, ty i inotsats till cle för~1.tnämnda iiro dessa bildbara för social ,och politisk fostran. VCi1 vore .ocks%,om det vor:? Agitera ifar
möjligt .att intressera #det stora antal urigri
En arbetarhustru
bocde icke köpa annan symaskin än
Solidar- Symaskinen,
MORGONBRIS!
som är den yppersta i handeln, av största fullkomning och ger största valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att de
med vårt firmamärke försedda maskinerna äro ett fabrikat, som på teknikens
nuvarande standpunkt är det högsta
som kan uppnis och överträffas icke
av nigot annat fabrikat. Särskilt förmånliga betalningsvillkor.
Symaskinsaffaren SOLIDAR,
Vasagatan
2,
STOCKHOLM.
med byggnader och jordbruk
Del stora Wendelsbergslotteriet i Stockholm.
I
m ~ :
Principer : Höga Vinster och snabb dragning.
Högsta vinsten:
Nara slutsålt.
Dragning förestår.
Andra viiisteii :
Vinsternas varde 9 0 , 0 0 0 kr.
Tredje vinsten:
EGET HEM: Vallsta n:r 2 , 11/,l m . irhn
EG~S
I Högsbo,
s:n, ~
~
Vallsts. Areal : 114 tunid., boningslius med aj tunnlm ~~~~~~d~~ treTligt boningshus,.
I"
och
samt
li'c'u3 ruin och li6Ii samt furstliga. Ladugard,
=;<d,svil1llus 111. m., f<&lla]:eoch
h:unll.
111. m. G ; O ~bruiln.
Allt p& fri ocli egen pinncl.
6 ~ 0 0 0 kr* Pris: 53000 ler'
ANSES VART: 10,000 kr. Pris: 7,000 In. ANSES
(inköps- och viiistviircle.)
(inköps- och vimistvIirde.)
Lotter säljas i Bok-, Cigarr-, Pappers-, ~idnings-'m. fl. affärer i hela landet. Lottpris kr. 2: 10+35 fire till porto och dragnings.
lista vid relcvisitioii direkt f r h i hixvu.clesp. Skriv ett hrevkort till
EGET HEM: Lindehult ii:r 3, 2 lm. fr.
lb-~maboda. Areal: 78 tulllll- %'ggnader:'
boningshus, timrat ocli panelat, inneh. tre
rum
]<fik. ~t.~~~b~~~~,~~l i en 1giipa
med stall, lad~gai.d,svinlliis, ljrmn m. 111.
Allt p%fri och. egen grund. .
ANSES VART: 12,000 kr. Pris 9,000 lir.
(inlröps- och vinstvilïde.)
~
~
~
MORGONBRIS
.-
ALLMÄNNA SPARBANKEN
Högsta gällande ranta.
(Forts. fr. sid. 10.)
att i 13:cle 8i.l-iunchadet regerade i 2 lejonsta,den* Lemberg en furste, D:uiilo, som stiftade
cle bl&giila färgerna. - G.ott att kunna sin
historia, slutade han ocli bjöd till att avlyssna
talet, vilket Iian föga förstod, men vacl lian
s& mycket mera förstod clet var, att, trots den
laliga tid drraimren varit i olc under RossiaRonianows valde, hade i11a11 inte lyckats frAnröva lionom clet, som naturen skii~ilct, det,
som bevarat honom fr&n lelrnmlig och andlig
död - hans levnadsglada temperament,, hans
livliga fantasi, lians Ironstnärsanlag, lians klingande modersni&l! Bast han lyssnaclo till
detta, varav franigick, att clen tid sar förbi
c l i Ukrainas skolor neclrevos, d& Ulirainas
böcker förbjödos, d% Roinanows lösen var:
ned även med clet ulcraiilska tankesiititet, och
fr8n och med den dag, som var iime, gingo
ulcrsinarna mot en bloil-istringens vhr, som
slrdle visa, att än ägde de faderns anda kvar,
fick han se en syn, som bländade lians blick:
trupper under f laddrnii de fanor och k1:ingancle
spel, trupper med och trupper utan vapen,
trupper under bl%giila fanor, ixlrrainsk-:L stondm och jättebadr, p& vilka det lästes: Leve
clen demokratiska republiken! Leve det fria
Uluaina! Alla slöto de upp kring folkhopen
med en orcliiing, som gav heder At det fallna
tsardhnets galilla konvoj, cle smicliga 3 tsschernorriorteriia~lrQn Svarta havets sträncler p A sina
eldiga springare . . .
Över det hela vilade en niaj est.atisk respekt
soin koiil 11oiiom att kanna sin liteilhet, nien
ocksa k&nslan av, att lian stod bland ett folk
som skrev kmslie det iiitressantaste bladet al
sin historia just nu, lat. lionom förninzm&, a t
det ögonblick, som var, var en stun.d son
~slcullefölja honom livet ut! . . .
Festhögticlen tog sin hörjail med en sorge
gudstjänst över natioiialskaldea Taras Scliev
tsclienko - född i livegenskap, arbef:aonde
niusernas tjänst, clöcl i kampen mot tsaren
bödlar, fick han nu sitt rninne tolkad av sil
trogne lsrjunge Saitseff, som ined en av st;~rlr
patos buren stanmmatalade om sin älsklings
slcnlcl o d i efter slutad tal bjöd meiiighetei
sjunga slraldens sang 3 Testalnentet~. De olik:
u
Grundad 1883.
d
Stockholm.
Iltalar hapta sparkissinta.
Kassafack uthyras k i n 5 kr. pr Hr.
Aktiebolaget Nya Banken.
Emottager ine3*tuingartill hagsta gällande ränta.
taininorna tycktes vilja g& isgr, men SA fatade en priist en blilgd'fana, sprang upp p&
ii1 pelarsockel ocli marlrerade takten med v%g,rtsde slag. Allt och alla grepos av en s t h iing, som sade, att nAgot stort var under
rarclancle ocli för vad som ville komme skulle
il1 och med livet sattas.
N%r SA finnar, ester, letter, litauer, polacker
iiilsat det n.ya Ultraina höjdes för alla follrilag, soiii suckat under Bon~anowsvalde, ett
siingande leve. S& sattes TawisBa palatset
ioni rnnl och i teteii gingo Ukrainas döttrar,
iinyckade med rosor och bl&gu.la band.
Tidningen
Morgonbris
måste varje arbetarekvinna läsa.
Agitatoris k.
Upplysande.
Sot.-dem. kvinnornas samor~anisations
i Sthlm styrelse sammantrilder 2:a mandagen
i manaden kl. 8 e. m. A Bryggeriarb.-förb
exp., Barnhusgatan 14. Ordf. och korreep.
fru A. Frösell, Upplandeg. 47, 4 tr. Allm.
tal. 2% Fil).
Eskilstuna kvinnoklubb avhiiller ordinarie möten 1:sta m%ndagen i varje m%nad
kl. 3.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4.
Styrelsen.
Gellivare sot.-dem. kvinnoklubb
avhbller ordinarie möte 1:eta och 3:dje mandagen varje m h a d kl. 4,so e. m. Lokal : Nya
folket,^ BIIA.
Nya medlemmar hiilsas viilkomna.
Rl?rrrrlnnn.
Arvika soc.-dem. kvinnoklubb avhåller ordinarie möte 2:dra måndagen i manaden kl. 8 e. m. % Folkets Hus' C-sal.
'
Kulturell.
Utkommer 1 gång i månaden.
Lösnummerpris 15 öre.
Kommissionärer .20 proc. rabatt.
Prenumerera på posten ! Kronor
1: 80 pr år.
Provnummer sandas från
Morgonbris' e x p e d i t i o n ,
Upplandsgahn 85,
STOCKHOLM.
Sot.-dem. kvinnornas centralstyrelse:
.
Styrelsen.
Föreningen för Hembiträden i
Stockholm avhiiller möte 1:sta och 3:dje
torsdagen i varje manad kl. 8,30 e. m. (utom
juni, juli och aug.) i Folkets Hus G-sax.
-
Styrelsen.
h u s soc.-dem. kvinnoklubb avhiiller ord. möte. 2:dra måndagen i manaden
kl. l/, 8 e. m, i Folkets Hus.
Styrelsen.
Stockholms södra kvinnoklubb
(eec.-dem.) avhaller ordinarie eammantrade
1:sta onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i
lokalen 3 tr. Södra Folkete Hus.
Ordf. fröken Anna Svensson, Grindsgatan 10, III,
Stockholm.
Sthlms Allm. kvinisoklu9lb (soe.-dem.)
Ordf.: Fru Anna Sterky, Barnhusg. 16, avhaller ordinarie mate 1:sta dindagen i
1 fr. A. T. 72 90.
varje manad kl. 8 e. m.
Korre~p.mkr. : Fru Agda Ostlund, Upp- Obs.1 Lokal i P-salen, Folkets Hua.
landsgntan 6i, 4 tr. A. T.Vaaa 20 66.
Styrehen.
1:sta Lotteriet fi\l frniån hr
Sveriges Landstormsföreningars Centralförbund.
Lotteriets Iiontroll~~it
:
Notarien i OverstBt~i~llnre~ri.ri.ibetet
M a r k I De tre högsta vinstlotterna representera resp. M a r k l
1
Birger Lundberg.
OBS.!
OBS.!
.Nya oöverträffliga vinstprinciper.
(I
0th 10,000kronor Det hittills ojämförligt
förminligaste
- 5,000,12,000
varulotteriet.
valfria,
I Vdki jordegendom for. . . . I O,! O O kr. lotter a 10
I
Valfri jordegendom for . . . 15 0 O O kl. I
i:a Lotteriet Ridka.ntant
Lotteriet organiserat av :
Ernst Norées Lotteribcstyrelse.
Lotteriet h u r erhallit vederböiligt til lst&iid att
f & göra de högsta vinsterna
rarigenom
vinnaren av högsta vinsten, som l:)estfir av en
om han s& vill sjillv far i samrsxl med Lotteribestyrelsen utvälja den egen.clom h a n önsk:ir
erhtilla, samt vinnaren av indra viristen .
Bostadshus på vallri tomt för 1 2 0 0 0 kr.
själv likaledes i samsad med Lotteribestyrelsen
fS;r vitlja tomt var som helst i Sverge f6r en
villa, soin uppföres i enlighet med hans egna
Unsliiii ngar.
I
tillliai~claliAll as hos
Lotteri bestyrelsens
~ i u n a r e nfbr sjalv i samr&cl med Lotteribesty- vanliga kollektörer samt sändas till
relsen utvälja den egendom ban önskar erhhlla. landsorten efter relrvisition, helst & brevBland de 10,000 vardefulla och praktiska vinkort, under adress:
sterna nämna vi for dagen yttefl&we
daregatnn 12, Stockholm 6, varvid
40 öre till porto och clragningslista
tillkommer.
Vinsten Bestar a v bekväma och gedigna nlö1)ler
til)!tvenne rum, iivensom pr-yc~na;lssaker,bibliotek:qinne,
erforderliga husger&d m. fl. inventarier för ett elegant u.ngkarlsliem. I vinsten OBS.! Lotterna äro mycket beglrliga,
ingar liärj%mte ett niiiidre yiriförrfid.
vadan rekvisition bOr göras sn:w,ast!
1 "Ett ungkarlshem" för . . . . 8,O O O kr.
Lotten kostar 2: 10.