Upphovsrätt i
MUSIKBRANSCHEN
TEXT: NINNI GRUFVMAN & ULRIKA WENDT
BILDER: MATTON BILDYRÅ
Innehåll:
Alla vill lyssna
2
Heta cash 4
SAMI – Utövarnas organisation 8
Fler aktörer i musikbranschen
10
Vad säger lagen? 12
Grupparbetsfrågor14
Vill du veta mer?
15
Svar 16
1
Alla vill lyssna
– men vem vill
betala?
För att få ny, bra musik att ta del av i
framtiden behöver vi duktiga artister
och låtskrivare. Vi behöver helt enkelt
människor med musik som sitt yrke. För
att de ska kunna leva på sin musik måste
de få betalt och för att det ska vara möjligt
har vi upphovsrätt. Upphovsrätten ser
till att den som skapat något, t ex musik,
själv får bestämma över det och får betalt
för sitt arbete. Upphovsrätten är grunden
till artistens eller musikskaparens lön.
MAN SKA JU VARA GLAD ATT
MUSIKEN SPRIDS, ELLER?
Det är lätt att tro att det borde vara
tillräckligt roligt att någon vill lyssna,
att det viktigaste är att musiken faktiskt
sprids. Och så är det kanske – i all fall ett
litet tag. Men ingen kan leva på ingenting,
och för att skapa bra musik räcker det
inte att syssla med det lite vid sidan av
sitt vanliga jobb.
Den som ändå vill sprida musiken utan
att ta betalt, kan givetvis göra det. Tack
vare upphovsrätten har alla rätt att
2
själva bestämma över det man skapat –
sprida det fritt, helt gratis eller ta betalt.
Upphovsrätten ser till att ingen annan
bestämmer att man ska jobba gratis.
FILDELNING, JA GÄRNA!
Det finns ingenting som säger att de
som värnar om upphovsrätt eller arbetar
med musik är mot fildelning, det är
oftast precis tvärtom. Fildelning är ju ett
fantastiskt bra sätt att ta del av musiken!
Olaglig fildelning däremot, det vill säga att
ladda ner musik utan att den som skapat
den får betalt, är inte lika fantastiskt.
DET DRABBAR VÄL INGEN FATTIG…
Många av de som laddar ner eller
kopierar musik tror att det bara är de
stora bolagen med mycket pengar som
drabbas. Ofta är det faktiskt enskilda
personer som kämpar hårt för att kunna
leva på sitt yrke – att skapa eller spela in
musik som vi andra kan dansa, festa eller
ta det lugnt till. Men även större företag i
musikbranschen måste få ersättning för
sitt arbete. För om företagen tycker att
deras investeringar i musiken inte lönar
sig kommer de heller inte att fortsätta
investera. Och utan investeringar – ingen
musik.
ALL MUSIK ÅT ALLA – MEN VILKEN
MUSIK FÅR VI DÅ?
Det är inte bara den som skapat
musiken som får ersättning tack vare
upphovsrätten. Producenter, tekniker,
studiomusiker och mängder av andra
yrkesgrupper kan arbeta med det de gör
tack vare upphovsrätten. Om den inte
fanns skulle musikskapande förmodligen
bara vara en hobby för dem som är
ekonomiskt oberoende, men då kan man
fråga sig om vi skulle få lika mycket, lika
bra, musik som vi får idag.
Ska musiken få oss att skratta, gråta och
dansa på samma sätt även i framtiden,
måste vi låta dem som skapar den få
betalt för jobbet de gör. För om ingen får
ersättning för att skapa det vi vill lyssna
på, ja då skulle inte så många göra det.
Eller vad tror du?
3
cash
4
Musik är hetare än någonsin. Tillgången
bara ökar och efterfrågan tycks växa i
samma takt. Många använder musik i sin
verksamhet för att få t ex butikskunder
eller restauranggäster att trivas, stanna
länge och hinna spendera mer. När musik
används i det offentliga rummet – som en
butik, restaurang, hotell, ett gym eller till
och med på ett kontor – ska man betala
för musikanvändningen till de som gjort
musiken.
5
Kalle
Olle
Anna
6
Mia
et kan låta enkelt att samla
in den upphovsrättsliga
ersättningen från musikanvändare och betala ut
den till rättighetshavarna.
Men det är ett komplext
system som får rätt pengar att nå fram
till rätt person i musikbranschen. Alla
som har en del i en låt ska ha sin del av
ersättningen, och hur stor andel varje
medverkande ska ha beror dels på
vilken insats de har gjort och dels på hur
mycket låten har spelats.
Låt oss måla upp ett scenario. Vi tar fyra
vänner och kallar dem Kalle, Anna, Olle
och Mia – de gick i samma klass i skolan,
och hade ett gemensamt och stort
intresse: musik. De brukade träffas på
fritiden och spela i ett källarband. Kalle
sjöng som en gud, Anna spelade gitarr
och skrev bandets låtar, Olle spelade
trummor, Mia doade och arrade låtarna
så att de lät riktigt bra!
Efter gymnasiet fortsätter Kalle med
musiken och gör solokarriär med Annas
låtar. Anna får jobb på ett skivbolag, och
fortsätter att skriva musik vid sidan av sitt
arbete. Olle lyssnar fortfarande mycket
på musik, men designar egna kläder och
öppnar en butik där han står och trummar
på disken. Mia får jobb på en musikstudio
och kommer så småningom att jobba som
producent.
Kalle vänder sig till Annas skivbolag
och får teckna ett skivkontrakt. Kalle
och ett par studiomusiker (Viktor och
Stina) kommer sedan till Mia för att
spela in en ny låt som Anna har skrivit:
Spunk. Mia producerar plattan och ser
till att skriva upp de medverkande på en
inspelningslista som hon skickar in till
SAMI. Låten blir populär, säljer bra och
spelas mycket i radio.
Olle säljer väldigt speciella kläder i sin
butik och väljer ut särskild musik som han
tycker passar konceptet, bl a vännernas
nya låt Spunk. Olles nyöppnade butik får
snart ett brev från SAMI som frågar om
han spelar musik i sin verksamhet. Det
gör han ju, så Olle tecknar en musiklicens
med SAMI. Han tecknar också licens med
Stim.
Pengarna som Olle betalar till SAMI delas
i två delar, där hälften skickas vidare till
Ifpi. SAMI-pengar bl a från Olle och alla
andra musikanvändare betalas ut till Kalle,
Viktor och Stina för deras medverkan på
skivan som musiker och artister. Kalle får
lite mer pengar eftersom han är soloartist.
Annas skivbolag får pengar från Ifpi och
Anna får Stim-pengar för att hon skrivit
text och musik.
SAMI
Stim
artister &
musiker
upphovsmän
Ifpi
skivproducenter
7
SNABBFAKTA
Upphovsrättslig ersättning
Offentligt framförande
Kort om SAMI
8
SAMI
utövarnas
organisation
Musik förmedlar känslor, skapar atmosfär och trivsel. Musiken har ett värde för alla
som lyssnar och inte minst för den som använder den i sin verksamhet. Allt som
har ett värde för oss betalar vi för, så det är självklart att näringsidkare runt om i
landet betalar för musiken när de använder den. Så självklart att det står inskrivet i
upphovsrättsslagen.
SAMI BEVAKAR RÄTTIGHETER BÅDE
I SVERIGE OCH UTOMLANDS
Den som har musik på sin hemsida, eller
spelar musik, radio eller TV i en lokal
dit allmänheten har tillträde (som t ex
restauranger, butiker, gym, vårdinrättningar, kontor etc) tecknar därför
musiklicens med SAMI/IFPI för att
utövarna – musiker, artister och
producenter – ska få ersättning för sitt
arbete. Över 40 000 verksamheter i
Sverige har licens med SAMI/IFPI.
Även radio- och TV-bolagen betalar för
musiken i sina sändningar genom licens
med SAMI/IFPI.
Utöver detta får SAMI dessutom in
pengar för biblioteksutlåning av musik
från staten, kompensation för privatkopiering (PKE) och ersättning för
vidaresändning i kabel från Copyswede
samt ersättning från systersällskap i
andra länder när svensk musik spelats
utomlands.
VEM FÅR ERSÄTTNING?
Den som medverkat på en inspelning har
rätt till ersättning när den spelas
offentligt. För en ensam musiker är det
praktiskt omöjligt att samla in denna
ersättning själv. Därför gör SAMI det
istället, och det kostar ingenting att gå
med i SAMI. Musiker och artister som
varit med på en inspelning anmäler sig
bara på SAMI:s hemsida och hoppas på
att låten spelas mycket så att pengarna
börjar rulla in...
För att man ska få rätt ersättning måste
man finnas på en inspelningslista som
skivbolaget/producenten sedan skickar in
till SAMI. Man kan också själv fylla i och
skicka in en lista till oss, bara komplett
information om alla medverkande på
inspelningen finns med. Skulle en lista
inte skickats in till oss går det också att
ordna i efterhand. SAMI räknar om och
fördelar ersättning upp till tio år bakåt i
tiden.
HUR STOR BLIR ERSÄTTNINGEN?
Varje år får SAMI rapporter på vilken
musik som har spelats, var och hur
mycket. Den informationen kopplas
ihop med inspelningslistorna så att
ersättningen kan fördelas till artister och
musiker. Hur stor ersättningen blir
beror dels på vilken roll man haft på
inspelningen, dels på hur mycket och var
musiken spelats – och så klart hur
mycket pengar som samlats in.
9
Fler aktörer i
MUSIKBRANSCHEN
Det finns flera svenska organisationer som arbetar med insamling
av upphovsrättsliga intäkter för musik. Att det finns flera beror på
att finns flera olika rättighetsgrupper. Alla samlar in pengar för
olika delar och olika typer av användning.
Copyswede samordnar licensiering av
TV- och radioprogram så att samtliga
upphovsmän bakom ett program ska få
rätt ersättning. De samlar också in och fördelar privatkopieringsersättning (PKE) – en kompensation för laglig privatkopiering
av musik, film och TV-program. Copyswedeföreträder 14 olika
medlemsorganisationer inom olika rättighetshavargrupper.
Ifpi (International Federation of the Phonographic
Industry) företräder producenterna, det vill säga
musikbolagen och representerar cirka 95 procent
av den totala skivmarknaden i Sverige. Även SOM
(Svenska Oberoende Musikproducenter) representeras av Ifpi –
en ideell intresseorganisation för oberoende svenska musikbolag.
NCB (Nordic Copyright Bureau) är en nordiskbaltisk organisation som i samverkan med
upphovsrättsorganisationer över hela världen
förvaltar rättigheterna till inspel­ning och kopiering av musik på
CD, DVD, film, video, internet och så vidare för kompositörer,
textförfattare och musikförlag.
Stim (Svenska tonsättares internationella
musikbyrå) är upphovsrättsorganisationen för
kompositörer, textförfattare och deras musikförlag.
Stim ser till att de drygt 65 000 medlemmarna får betalt när deras
musik spelats offentligt.
10
MUSIKBOLAG
MUSIKFÖRLAG
RÄTTIGHETSHAVARE
11
§
Vad
SÄGER
LAGEN
Vad skyddas av upphovsrätt?
Hur länge gäller skyddet?
Vem ska betala – och för vad?
12
E
nligt 47§ upphovsrättslagen
kan utövare och producenter
inte hindra att inspelad musik
används offentligt, men
användaren har samtidigt en
ersättningsskyldighet. Denna inskränkning
i rättighetshavarens ensamrätt kallas
”tvångslicens”.
Utövare och producenter måste också
framställa sina ersättningskrav mot
musikanvändaren gemensamt och
samtidigt. SAMI/IFPI samlar därför in
ersättningen gemensamt och fördelar
sedan pengarna till artister, musiker och
skivbolag.
VAD SKYDDAS AV UPPHOVSRÄTT?
Konstnärliga och litterära verk skapade av
upphovsmän (kompositörer/textförfattare),
t ex sångtext och melodi.
Närstående rättigheter
Ett framförande eller en inspelning räknas
inte som ett verk i sig, men de är ändå
skyddsvärda prestationer. Artisters,
musikers och producenters prestationer/
rättigheter står upphovsrätten nära och
kallas därför ”närstående rättighet”.
SKYDDSTID
För upphovsmän – de som skrivit text och/
eller musik – har verket en skyddstid på
70 år efter upphovsmannens död.
För utövare – musiker, artister,
producenter; de som har medverkat på
ett eller annat sätt – gäller en skyddstid
på 50 år efter det att inspelningen
skedde, efter utgivningen eller det första
offentliggörandet av musiken. Från 2013
gäller 70 år även här. Om artisten eller
musikern avlider före skyddstidens utgång
är det istället arvingarna som har rätt till
ersättning.
Efter skyddstidens utgång får verket
respektive inspelningen i princip användas
fritt.
BETALNINGSSKYLDIGHET
Betalningsskyldigheten omfattar alla som
spelar musik i sin verksamhet, oavsett
musikkälla – det spelar alltså ingen roll
om musiken kommer från en CD, MP3fil, radio, TV eller dator. Avgörande för
betalningsskyldigheten är att det finns
möjlighet att lyssna på musik – ett hotell
måste alltså betala för rum med radio/
TV även om de inte vet om hotellgästen
lyssnat på musik.
Vad eller hur mycket musik som spelas
har ingen betydelse för avgiftens storlek.
SAMI:s musikavgift är lika för alla inom ett
verksamhetsområde och förhandlas fram i
samråd med respektive
branschorganisation. För t ex en butik
baseras priset på typ av musikkälla,
butiksyta och antal öppetdagar.
13
Hängde du med?
Grupparbetsfrågor
1. För vilka samlar egentligen SAMI
in pengar och vad är skillnaden
mot STIM? Kan man få pengar
från båda organisationerna?
2. Kan artisten samla in sina
pengar själv enligt 47§ URL
(upphovsrättslagen)?
3. Hur fungerar det när t ex en butik
spelar inspelad musik för sina
kunder? Hur vet de att de ska
betala och hur kommer SAMI fram
till priset?
4. Hur vet SAMI hur mycket pengar
en viss artist/musiker (ansluten)
ska få?
5. I 47§ URL står det att
ljudupptagningar får användas
vid ett offentligt framförande. När
är egentligen ett framförande
offentligt?
14
6. En restaurang ringer till SAMI och
meddelar att visst, vi spelar musik
i vår verksamhet, men vi behöver
inte betala till er för vi har ett avtal
med Spotify. Vad blir ditt svar, och
varför?
7. Hur ansluter man sig till SAMI och
vad kostar det?
8. Vad innebär det att 47§
Upphovsrättslagen är en
tvångslicens?
9. Hur fungerar det om en inspelning
med svenska artister används i
ett annat land, får de artisterna
pengar då?
10.Vad händer om en artist dör,
men inspelningen som hon har
medverkat på fortfarande är
skyddad?
Vill du veta
MER?
› UPPHOVSRÄTTSLAGEN – läs mer om upphovsrätt i allmänhet
på regeringens hemsida (under Externa länkar hittar du
upphovsrättslagen i sin helhet): www.regeringen.se/sb/d/1920
› FILMER
På Kulturskaparnas hemsida kan du se flera olika kul och
informativa animerade kortfilmer om upphovsrätt:
www.kulturskaparna.com/blogg/vad-vet-du-om-upphovsratt
› JOBBA I MUSIKBRANSCHEN?
På verksamt.se finns information för alla som funderar på eller
bestämt sig för att starta eget. Gå in på deras hemsida, under
fliken Starta väljer du Branschguider och Musik och hittar
massor av matnyttigt: www.verksamt.se
› ORGANISATIONER I MUSIKBRANSCHEN
SAMI – utövarnas organisation: www.sami.se
Stim – upphovsmännens organisation: www.stim.se
Ifpi – skivbolagens organisation: www.ifpi.se
SOM – fristående skivbolag: www.som.se
Copyswede: www.copyswede.se
NCB: www.ncb.dk
15
Hängde du med...
Svar på grupparbetsfrågor
1. SAMI samlar in pengar för de musiker och
artister som har medverkat på en inspelning,
de s k ”utövande konstnärerna”. Genom
ett samarbete med Ifpi, samlas samtidigt in
pengar för skivproducenterna som sedan delas
ut till dem. Skillnaden mot Stim är att Stim
företräder upphovsmännen, d v s de
som har skrivit text och musik. Är man både
upphovsman och utövande konstnär, som t ex
Per Gessle, och kan man få ersättning både
från SAMI och STIM när ens verk/inspelning
används.
2. Ja, visst kan artisten rent hypotetiskt samla in
sina pengar själv, men i praktiken skulle det bli
extremt komplicerat och väldigt mycket jobb.
Tänk dig själv att gå till varje ställe där du tror
att den inspelning som du har medverkat på
har använts och begära ersättning för just den
användningen. Dessutom måste kravet på
ersättning enligt lagen ställas samtidigt med
fonogramproducenterna (som företräds av Ifpi).
Det säger sig självt att detta i praktiken skulle
vara omöjligt och inte särskilt lönsamt utan
skulle kosta mer än det smakar.
3. Många butiker eller andra som använder
musik, vet inte att de ska betala för den musik
de framför offentligt, men det finns reglerat
i lagen. SAMI gör kontinuerligt utskick där
man efterfrågar om man spelar musik i sin
verksamhet samt informerar om vad som gäller
för detta. På så sätt kan man som butiksägare
få information om att man ska betala. Men det
finns såklart även de som själva hör av sig till
SAMI och berättar att de använder musik och
undrar hur de då ska bete sig.
När SAMI tar fram ett pris för en viss bransch
görs det företrädelsevis i samråd med
respektive branschorganisation. Parametrarna
som används för att räkna fram rätt pris för
en butik är hur ofta man har öppet, hur stor
yta man har på sin lokal samt vilken typ av
musikkälla som används.
16
Bonusinfo: Vid prissättningen tittar man bl a
på hur musiken används – vilken betydelse
den har för en viss ”bransch”, hur många som
kan ta del av musiken, jämför med andra priser
inom liknande ”branscher”, hur man gör i andra
länder, eventuella domstolsutslag.
Priset är bl a beroende av hur man använder
musiken, d v s enbart som bakgrundsmusik
eller om musiken har en mer bärande funktion
– t ex som vid ett gympapass.
4. För att SAMI ska kunna veta hur mycket
pengar en ansluten ska få, måste flera
uppgifter finnas. Dels måste SAMI ha uppgifter
om vilken inspelning som den anslutne har
medverkat på och vilken uppgift personen
har haft på just den inspelningen. Det får
SAMI genom att producenten skickar in en
inspelningslista där den anslutnes medverkan
framgår. SAMI har speciella rollkoder med
poäng för olika typer av medverkan. De
pengar som sedan betalas ut är beroende
av om och hur mycket den låt man
medverkat på har spelats. SAMI hämtar in
statistik på användningen från bl a Sveriges
Radio, diskjockeys, biblioteksutlåning och
utlandsspelningar. Denna statistik matchas
sedan med rollkoden och en ersättning kan
räknas fram.
5. GRUNDPRINCIPEN för när ett framförande är
offentligt är enkel. Enligt upphovsrättslagen,
är alla framföranden som inte sker inför helt
slutna kretsar offentliga.
Bonusinfo: En större sluten krets kan dock
jämställas med offentlig, t ex en arbetsplats den s k kompletteringsregeln.
En verksamhet som är tillgänglig för var
och en genom att det t ex annonseras
för verksamheten på Internet, bedöms ur
upphovsrättslagens perspektiv som offentlig.
Offentlighetsbegreppet i upphovsrättslagen
är vidare än det offentlighetsbegrepp som
förekommer i allmänna ordningsstadgan och
andra offentligrättsliga författningar, t ex i
skatterättsliga sammanhang.
Det är bara när du spelar musik för dina
närmaste vänner och familj (en helt sluten krets
av personer), som framförandet inte betraktas
som offentligt. Spelas musik i affärsverksamhet
betraktas det alltid som offentligt framförande.
Medlemsavgift/formell inbjudan gör inte
kretsen sluten. Privat stuguthyrning är offentlig.
Verksamhet som bedrivs i hemmet är offentlig.
Alla verksamheter omfattas oavsett om det
finns ett kommersiellt syfte eller inte med
verksamheten.
6. SAMI:s rätt att ”kräva pengar” för användning
av musik offentligt bygger på den s k
tvångslicensen i 47§ URL. Den innebär en
inskränkning i de utövande konstnärernas
rätt eftersom den som använder musiken
inte behöver fråga om lov först, men å andra
sidan måste betala för sin användning.
Betalningsskyldigheten gäller oavsett
musikkälla och för hela den skyddade
repertoaren. För SAMI:s insamling av pengar,
spelar det därför ingen roll om musiken som
ljuder i verksamheten kommer från ”Spotify”
eller från någon annan musikkälla.
7. För att ansluta sig till SAMI ska man ha
medverkat på en inspelning. Vanligtvis är det
producenten av inspelningen som skickar in
en inspelningslista till SAMI där de som har
medverkat finns angivna med namn, adress,
rollkod m m. För att sedan ansluta sig till SAMI,
ska man anmäla sig, t ex på SAMI:s hemsida.
Det kostar inget att vara ansluten i SAMI.
8. 47§:s tvångslicens innebär att de utövande
konstnärerna som har medverkat på en
inspelning inte kan hindra att den används vid
ett offentligt framförande, eller vid en överföring
till allmänheten. Den som ska använda
inspelningen behöver alltså inte ”be om lov”
först. Å andra sidan är den som har använt
inspelningen betalningsskyldig.
9. Genom avtal med systerorganisationer i
andra länder, samlar SAMI:s motsvarigheter
in pengar när svenska utövares inspelningar
används där. De pengar som har samlats in,
fördelas sedan till rätt utövare.
Bonusinfo: SAMI samlar på samma
sätt in pengar för utländska utövare när
deras musik spelas i Sverige. Genom att
Sverige är anslutet till olika internationella
upphovsrättskonventioner resulterar det i att
svenska upphovsmän och utövare erhåller
skydd också i andra länder enligt de ländernas
lagstiftning och vice versa.
10. De rättigheter man har som utövande
konstnär går i arv. Eftersom en inspelning är
skyddad i 50 år (normalt sett från det år då
inspelningen gjordes) händer det relativt ofta
att rättigheterna går i arv. Det innebär att den
ersättning som betalas ut av SAMI, istället
tillfaller arvingarna efter den döde.
Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation
Söder Mälarstrand 75, 118 25 Stockholm
Tel +46 8 453 34 00, fax +46 8 453 34 40
www.sami.se | [email protected]
