Abstrakt: Romers möte med vård och omsorg
Projektet är en studie av invandrade romers upplevelse av vård- och omsorg och
projektet är inskrivet i ett övergripande intresse som gäller kvalitet inom vård- och
omsorg ställt i relation till migration och etnicitet. Projektet vill få ökad kunskap om
romers behov i kontakten med vård- och omsorg. Bakgrunden är att romer som etniskt
urskiljbar grupp är en av de senast anlända invandrargrupper som i många fall levt – och
lever - under sociala förhållanden som präglas av diskriminering och exkludering från
olika delar av samhället. Det är välkänt att det finns ett samband mellan exkludering och
ohälsa. Det finns ingen tillförlitlig statistik men ohälsotalet inom den romska gruppen
förmodas vara stort vilket i sin tur ställer krav på en ökad beredskap inom vård- och
omsorgssektorn. Enligt Maria Leissner, ordförande i ”Delegationen för romska frågor”
är romer; kanske den mest diskriminerade minoritetsgrupp som finns i Sverige och
Leissner pekar på att det råder en förtroendeklyfta mellan romer och
majoritetssamhället. Det är möjligt att denna förtroendeklyft som Leissner pekar på
också avspeglas i mötet mellan migranter och den personal som arbetar inom vård och
omsorg. Romerna har i Sverige, liksom i ett flertal andra länder minoritetsstatus och är
en av största minoritetsgrupperna inom EU, samtidigt som de enligt europeiska
kommissionens rapportering (2008) utgör ”de bortglömda européerna”. Även i ett
nationellt perspektiv finns väldigt lite kunskap om romers erfarenheter, deras röster och
deras beskrivningar av behov och önskemål vilket riskerar att ge samhällets institutioner
ett tolkningsföreträde.
Syfte: Studiens övergripande syfte är att med utgångspunkt från samtal med romer
kunna ge en bild av hur individer med romsk bakgrund upplever att vård- och omsorg
fungerar ställt i relation till deras behov och önskemål. Det finns en ambition att studien
skall kunna belysa huruvida det från minoritetsgruppens perspektiv finns indikationer
på önskemål om särlösningar som är kulturellt baserade, dessutom förväntas studien
indirekt kunna öka kunskapen om romers hälsa (enligt en bred definition av hälsa).
Ambitionen är att genom att ge röst åt enskilda individer försöka belysa olika aspekter
som kan ha betydelse i mötet med vård- och omsorg. Studien försöker fånga de
upplevelser av tillit eller brist på tillit som enskilda individer ger uttryck för i samtalen.
Det är ett större fält som kräver en närmare diskussion med utgångspunkt från
urskiljbara teman skulle kunna ge ökad belysning av faktorer som har betydelse för
utvecklingen av tillit eller brist på tillit till samhällets institutioner. De områden som här
har valts för att kunna fånga enskilda individers upplevelse av tillit till vård- och
omsorgssektorn är:
-
Erfarenheter och önskemål
Tillgänglighet
Bemötande
Särlösningar
Intryck som förmedlas kan utgöras av mötet på vårdcentraler, akutsjukvård, individ och
familj- eller äldreomsorg. Tillsammans utgör dessa delar olika perspektiv på en
omfattande verksamhet som bedrivs inom vård- och omsorgssektorn som även kan ha
1
betydelse för tilliten inom andra delar av det omgivande samhället. En belysning av de
olika infallsvinklarna skulle kunna ge personalen inom vård- och omsorgssektorn
verktyg att kunna bedöma behov av kulturanpassade lösningar samt att öka deras
förmåga till individanpassad sensitivitet i det personliga mötet.
Projektets huvudsakliga metod är intervjuer. Dessa sker tematiskt - individuellt eller i
grupp – med öppna och halvt strukturerade frågeställningar. Projektet försöker få svar
på erfarenheter och de attityder som intervjupersonerna kan uppfatta och som de själva
är delaktiga i. Ett komplement till intervjuerna som framför allt är baserade på frågor är
att också fånga enskilda individer sammanhängande berättelser med utgångspunkt från
egen eller andras förmedlade erfarenheter. Det skall här påpekas att det visserligen är
romers erfarenheter som efterfrågas, men informanterna uttalar sig inte som
representanter för den romska gruppen. De ger sin syn på olika spörsmål och delar med
sig av sina erfarenheter, vilket i sin tur ger en fingervisning om erfarenheter som kan
vara av mer generell karaktär och som kanske delas av många romer.
Det är en förhoppning att de erfarenheter som kommer projektet till del skulle kunna
öka kunskapen om romers, och genom en möjlig generaliserbarhet kanske även andra
minoriteters behov – eller icke behov - av direkta och förebyggande insatser men också
i form av kunskap som skulle kunna leda till ökad sensitivitet i personalens möte med
vårdsökande ur minoritetsgrupper. En djupare förståelse av minoriteters erfarenhet kan
därmed bli en del av uppbyggnaden av de tillitsskapande processer som kräver en
ömsesidig kunskap om såväl minoritets- som majoritetsbefolkningens utgångspunkter i
det direkta mötet.
2
