Bottenviken – vårt gemensamma hav Det är ju havet som VI bor i! ELLEN, 4 ÅR Bottenviken är en känslig och unik miljö som måste värnas om. Sedan starten 2001 har svenska och finska regionala miljömyndigheter tillsammans med kommuner och industrin skapat ett gränsöverskridande samarbete och informationsutbyte om Bottenvikens miljö inom projektet Bottenviken Life. Som resultat har vi nu en gemensam miljödatabas, ett system för att hjälpa metallindustrin byta information om miljövänlig teknik, en ekologisk modell för övergödning och ett handlingsprogram för en långsiktigt hållbar miljö i Bottenviken – vårt hav. www.ymparisto.fi/perameri Bottenviken – vårt gemensamma hav Där bor det olika fiskar och djur! HUGO, 3 ÅR Många älvar rinner ut i Bottenviken och gör vattnet bräckt. Inte så många djur- och växtarter kan leva i bräckt vatten, men istället finns det ofta många individer av samma art. I norra delarna, vid kusten och i vikarna är salthalten så låg att sötvattensfiskar trivs. Faktiskt liknar Bottenviken mer en insjö än ett hav med sin låga salthalt och fosforbegränsade algtillväxt. Bottenvikens vatten är svagt gulbrunt, färgat av humusämnen som älvarna fört med sig från skogar och myrar. Ett av Bottenvikens speciella särdrag är den snabba landhöjningen, som pågått sedan ismassornas tryck försvann efter istidens slut. Landhöjningen skjuter stranden utåt och förändrar kustlinjen. Bottenviken påverkas också starkt av vinter och is. Allt detta gör vårt hav så unikt, och så värt att skydda. www.ymparisto.fi/perameri Bottenviken – vårt gemensamma hav När jag är duktig så får jag en löning! MIRIAM, 4 ÅR Sedan 1970-talet har kraftfulla åtgärder lett till en markant förbättring av Bottenvikens vattenkvalitet i närheten av industrier och samhällen. Bottenviken ligger bra till ur övergödningssynpunkt även om det finns vissa problem i en del kustnära områden, särskilt där det finns mycket jordbruksmark och dikningar i avrinningsområdet. I kampen mot övergödningen har utvecklingen varit positiv – miljöarbete lönar sig! Vi har fått belöning för våra ansträngningar även på andra områden. Tack vare blyfri bensin kan vi nu se hur halterna av bly i strömming stadigt sjunker. Efter övergången från klorblekning av papper till mer miljövänliga metoder har fiskarna utanför massaindustrier blivit friskare. Miljögifterna DDT och PCB har minskat kraftigt tack vare förbud och restriktioner. Sälarna och havsörnarna tillfrisknar och ökar nu i antal igen och halterna av miljögifter i fisk har minskat. www.ymparisto.fi/perameri Bottenviken – vårt gemensamma hav Om inte man gör något så blir det pannkaka VIKTOR, 5 ÅR Miljöarbetet kring Bottenviken har varit en framgång, men det finns fortfarande problem kvar att lösa. De tidigare stora utsläppen av metaller och miljögifter finns kvar i bottnarna. En del av detta kan frigöras när man muddrar farleder och hamnar. Halterna av dioxiner i fet fisk som lax och strömming är fortfarande höga, och vi måste ta reda på mer om varifrån den största belastningen av dioxiner kommer. De bromerade flamskyddsmedlens förekomst i havsmiljön är oroande och måste hållas under uppsikt. Fritidsbåtar med tvåtaktsmotorer är också ett problem, eftersom de släpper ut stora mängder kolväten. För att göra en insats för miljön kan du byta till fyrtaktsmotor, eller välja alkylatbensin som är jämförelsevis ren. Vad gäller övergödande ämnen bör man också se till att glesbygdens och fritidshusens avlopp håller en god miljöstandard så inte näring läcker ut i vattnet. Alla kan göra något för miljön! www.ymparisto.fi/perameri Bottenviken – vårt gemensamma hav Varför tycker abborren om daggmasken? TOMMY, 6 ÅR I både Sverige och Finland görs en hel del regelbundna mätningar för att följa miljöförändringar i Bottenviken. Många olika parter är inblandade i denna miljöövervakning. De nationella och regionala miljömyndigheternas övervakning syftar oftast till att ge en bild av miljötillståndet i större, lokalt opåverkade områden, medan industriernas och de kommunala reningsverkens övervakning riktar in sig på de områden som är lokalt påverkade av utsläpp. EU-länderna inför nu ett nytt arbetssätt för att vårda sina vatten genom det s k ramdirektivet för vatten. Målet är att nå en god ekologisk status för allt vatten senast 2015 med hjälp av förvaltningsplaner för hela avrinningsområden. Vattendrag och havsområden som delas mellan länder ska också övervakas mer gemensamt än tidigare. Inom projektet Bottenviken Life har vi föreslagit förändringar i miljöövervakningen för att bättre kunna få en helhetsbild av hur Bottenviken mår – i en gemensam anda. www.ymparisto.fi/perameri Bottenviken – vårt gemensamma hav Det är roligt att gå i skolan ALICE, 7 ÅR Nu kan du lätt hitta information om Bottenvikens miljö. I Bottenviken Lifes databas på Internet finns uppgifter om vattenkvaliteten vid fasta mätplatser i havet och mätresultat av det finska gränsbevakningsfartyget Turva, som har gjort automatisk mätning av vattenkvalitet som en del av Bottenviken Life-projektet. Du kan också se belastningen av ämnen som fosfor och kväve, och miljöpåverkan från kustnära industrier. Allt presenteras på ett tydligt sätt som du själv kan styra. På internetsidorna kan du också läsa mer om projektets andra delar och resultat. Samarbetet omkring Bottenviken fortsätter. Förvaltningen av Bottenvikens miljö kommer att bli effektivare och miljöövervakning att göras mer gemensamt mellan Sverige och Finland. www.ymparisto.fi/perameri