Illustration och text
Kim Jarl
Vi ska prata…
•
•
•
•
•
•
•
Longitud och Latitud
Kartor och kartprojektioner
Karttecken
Kompassen
Satelitnavigering
Navigationsbegrepp
Övning
Jorden
Som ett stort schackbräde
Jorden
Som ett stort schackbräde
Latitudparalleller
Nord
Latitude är komplement till longitud när du
tittar på en karta. De linjer som ligger i en
horisontell riktning är latitudparralleller.
Tillsammans med longitud linjer, delar de
världen i många, mycket små sektorer.
N80º
N90º
N60º
N40º
N20º
Ekvatorn
0º
S20º
S40º
S60º
S80º
S90º
Syd
Latitudparalleller
Nord
Alla Latitude linjer löper parallellt till ekvatorn.
Ekvatorn är en tänkt linje som delar jorden på
exakta mittpunkten av den globen.
Ekvatorn är alltid vinkelrätt mot rotationsaxeln,
som måste räknas först.
Det finns 90 parallella linjer jämnt fördelade
mellan ekvatorn och varje pol.
Var och en av dessa linjer kallas en parallell.
N80º
N90º
N60º
N40º
N20º
Ekvatorn
0º
S20º
S40º
S60º
S80º
S90º
Syd
Longitud
Longitud, längdgrad, meridian eller geografisk längd,
är positionen i öst-västlig riktning, definierad som vinkeln
mellan en storcirkel genom polerna på jorden och en
godtyckligt vald nollmeridian.
Till skillnad från latituder finns inga naturliga
referenspunkter, likt nordpolen, sydpolen och ekvatorn.
Därför har man fått "hitta på" en utgångslongitud.
0º
0º Meridianen
går genom greenwich
Longitud
Sedan 1884 används den meridian som går rakt igenom
genom Greenwichs i sydöstra London som utgångslinje
eller nollmeridian.
Longituden räknas positiv 180 grader öst om Greenwich
och negativ 180 grader väst om Greenwich. När det inte
handlar om avståndsberäkning mellan två positioner,
används vanligen istället "E" för östlig resp. "W" för västlig
longitud. Longitudlinjen (meridianen) går alltså i nordsydlig linje.
0º
0º Meridianen
går genom greenwich
Longituder är (till skillnad från latituder) inte parallella med
varandra, även om det på vissa kartprojektioner kan se så ut.
Istället utgör varje longitud en halv storcirkel med Jordens
medelpunkt som utgångspunkt.
En longitud går från pol till pol och dess längd är alltid
ungefär 20 000 000 meter, vilket motsvarade 10 800 nautiska
mil eller distansminuter innan dessa definierades till exakt
1852 meter.
0º
0º Meridianen
går genom greenwich
Longitud anges vanligen på formen
"W"/"E" + LLL:MM:SS.
Där LLL varierar mellan 0 och 180, MM "bågminuter” varierar
mellan 0 och 59 samt SS "bågsekunder” likaledes mellan 0
och 59.
Vid 180:00:00 sammanfaller östlig och västlig longitud.
Datumgränsen sammanfaller delvis med den 180:e
longituden. Longitud kan även anges som ett decimaltal.
0º
0º Meridianen
går genom greenwich
Oftast utelämnar man tecken för grader, minuter och sekunder
Man börjar alltid med latituden.
Kyrkan i ¨Blidsberg¨ ligger på N575536 E132933
Latitude
Longitude
En karta är en avbildning av jordytan
En karta är en avbildning av jordytan. Men eftersom en sfärisk yta inte kan
överföras direkt på en plan yta så får man hitta någon form av projektion.
Det finns här ett flertal lösningar.
Den i flygsammanhag vanligaste lösningen är Lamberts konformiga projektion.
Projektionen är vinkelriktig.
Man kan alltså mäta en kurs på kartan
och sedan följa den.
Formen på ett område t.ex. en sjö är
praktiskt taget korrekt. Man kan se att
Latitudlinjerna böjer sig bara svagt över
kartan. Kartskalan är i stort sett
konstant, åtminstone för ett mindre
område.
Olika sätt att projicera jordklotet på en karta.
Figuren till vänster visar den i flygsammanhang
olämpliga ¨Merkatorprojektionen¨
Här blir områdena vid polerna, t.ex. Sverige,
oproportionerligt stora medan länderna vid ekvatorn
Krymper till oigenkännlighet
Våra flygkartor
Våra vanliga flygkartor ligger
i Skala 1:250 000 samt
Skala 1:500 000
Vid 1:250 000 så är 1 cm på
kartan lika med 2,5 km
Vid 1:500 000 så är 1 cm på
Kartan lika med 5 km
Praktiska tips
Kartan köps lämpligen oplastad och förses med distanringar för var 10:e kilometer runt
hemmafältet så att man enkelt kan avläsa distansen hem.
Annan nyttig information
som t.ex. radiofrekvenser
kan skrivas i större sjöar,
marginaler eller liknande.
Plasta gärna kartan och då
med matt laminat för att
slippa reflexer från solen.
Se till att alltid använda
en aktuell karta då dessa
uppdateras årligen.
Praktiska tips
Före varje flygning så bör kartan vikas så den blir lättare att hantera.
Är det frågan om en sträckflygning så ska förstås banan ritas i på kartan , lämpligen med
en tunn spritpenna.
Även kurser, vindriktning och vindstyrka bör ritas in.
När och hur läser vi kartan?
När vi ligger och svänger i termiken är det direkt olämpligt att
läsa kartan då vi måste lägga all uppmärksamhet på andra ev.
flygplan i samma område.
Läs därför kartan när du går på rak kurs!
Vägar ser oftast annorlunda ut på kartan och syns inte lika bra i
verkligheten som på kartan.
Städer ser inte ut som på kartan i verkligheten och är därför
svåra att identifiera.
Så vad är lätt att identifiera????
Så vad är lätt att identifiera????
Sjöar
Kustbandet
Vattentorn
Kyrkor
Slott
Andra tips?
Vad är svårt att se?
Hur är det med våra flygfält?
Är dessa lätta att hitta i verkligheten?
Det kanske ser ut som alla andra fält?
Det kanske ligger under oss och är därför svårt
att se.
Tips innan du åker!
Studera kartan noga och försök
memorera de viktigaste och lättaste
objekten att identifiera på marken.
Det går att flyga vilse även en dag
med bra sikt!
Så var väl förberedd!!!
Kompassen
Åt vilket håll ska jag och hur vänder jag kartan?
Utan kompass blir det svårt att hålla rätt kurs.
Kan kompassen visa fel och blir det ett problem för mig?
Även om kompassens missvisning finns där så är det inget
större problem i Sverige.
Det blir dok en liten missvisning och den kan du se på
deviationstabellen som ska sitta i flygplanet intill
kompassen.
Kompassen hinner inte med i våra
termiksvängar?
Ja inte riktigt…den kan bli helt vilsen och visa
rätt kurs först 30 sekunder efter urgång på rak
kurs.
Men…
Glöm inte solen, den finns alltid där!!!
Klockan 12.00 så står solen rakt i söder
(13.00 vintertid) och förflyttar sig 15º mot
väster varje timme.
Satelitnavigering
I dag har vi bra hjälpmedel så som GPS system som fungerar riktigt bra.
På en GPS så kan du få fram all nödvändig data med grafiska gränssnitt
och kurslinjer.
Ett varningens ord dok!!!
Vad händer när din GPS slutar att fungera?
Åk aldrig utan karta, strömmen tar inte slut i en sådan.
Mer om GPS kommer senare i utbildningen.
Lite Navigationsbegrepp
Färdlinjen – Den tänkta linjen över kartan längs vilken flygplanet rör sig.
Färdvinkel – TT, True Track, är vinkeln mellan färdlinjen och nordlinjen.
Färdhastigheten – GS (ground speed) är flygplanets fart över marken
Kurslinjen – är den linje genom luftmassan som du ska följ för att komma till målet.
Kursvinkeln - TH (true heading) är vinkeln mellan Kurslinjen och flygplanets längd axel.
Och räknas från nord medsols till 360º
Kurshastigheten - TAS (true air speed), är flygplanets fart genom luften.
Vindriktning – W, är det håll varifrån vinden blåser. Om vinden blåser från väster kallas
den västlig och har riktningen 270º. Vindriktningen skiljer sig från alla andra riktningar
inom navigation då den talar om vart ifrån den kommer och inte vart den är på väg.
Vindstyrkan – V, är naturligtvis vindens styrka och anges i m/s, km/h eller knop.
Transportör – Det mätverktyg som vi oftast använder.
Vindriktning
Färdhastighet (GS) vs Kurshastighet (TAS)
A
B/C
Vindstilla
GS = 120 km/h
TAS = 120 km/h
Vad händer vid medvind?
A
C
Vindstyrka 20 km/h
GS = 140 km/h
B
TAS = 120 km/h
Vad händer vid motvind
A
Vindstyrka 20 km/h
GS = 100 km/h
B
C
TAS = 120 km/h
Om vi har sidvind får vi avdrift!
Vindstyrka
20 km/h
A
Kurslinje mot mål B
Färdlinje
B
Vi måste ¨hålla upp mot vinden¨
för att nå vårt mål B
Vindstyrka
20 km/h
Kurslinje
A
Färdlinje
B
Grafisk lösning fall 1
Vi ska flyga mellan Herrljunga och Visingsö.
Kända faktorer
Vind = 45º 40 km/h
Färdvinkel = 84º
Kurshastighet= 150 km/h
Grafisk lösning fall 1
Vi ska flyga mellan Herrljunga och Visingsö.
Kända faktorer
Vind = 45º 40 km/h
Färdvinkel = 84º
Kurshastighet= 150 km/h
Färdhastighet (GS) 115 km/h
Färdlinje = 84º
Vind = 45º
40 km/h
Kurslinje = 76º
Kurshastighet (TAS)= 150 km/h
Grafisk lösning fall 1
Vi ska flyga mellan Herrljunga och Visingsö.
Kända faktorer
Vind = 45º 40 km/h
Färdvinkel = 84º
Kurshastighet= 150 km/h
Färdhastighet (GS) 115 km/h
Färdlinje = 84º
Vind = 45º
40 km/h
Kurslinje = 76º
Kurshastighet (TAS)= 150 km/h
Vi har nu nya värden
Kurslinje 76º
Färdhastighet 115 km/h
Grafisk lösning fall 1
Vi ska flyga mellan Herrljunga och Visingsö.
Tidigare kända faktorer
Vind = 45º 40 km/h
Färdvinkel = 84º
Kurshastighet= 150 km/h
Plus våra nya värden
Kurslinje 76º 40 km/h
Kurshastighet= 150 km/h
Färdhastighet 115 km/h
Vi mäter sträckan mellan Herrljunga och Visingsö.
Den är 30,2 cm x 2,5 = 75,5 km
Med en GS på 115 km/h tar det 39,4 minuter och vi ska hålla kursen 76º,
Exempel
Vi ska starta i Lidköping.
gå mot Visingsö och åter till Lidköping via Herrljunga.
Färdlinjen – Den tänkta linjen över kartan längs vilken flygplanet rör sig.
Färdvinkel – TT, True Track, är vinkeln mellan färdlinjen och nordlinjen.
Färdhastigheten – GS (ground speed) är flygplanets fart över marken
Vindriktning – W, är det håll varifrån vinden blåser. Om vi flyger mot 120º och har rak
motvind så blåser vinden från 300º
Kurslinjen – är den linje genom luftmassan som du ska följ för att komma till målet.
Kursvinkeln - TH (true heading) är vinkeln mellan Kurslinjen och meridianen genom
flygplanet. Och räknas från nord medsols till 360º
Vindstyrakan – V, är naturligtvis vindens styrka och anges i m/s, km/h eller knop.
Så hur gör vi?
Vi gör det som är enklast.
Ritar ut vår färdlinjen på kartan.
Vi kan sedan beräkna sträckans längd.
Notera färdvinklar och avstånd.
Flyger vi segel så har vi en bra linje att följa även om vi kommer att flyga
sicksack för att kurva i termiken.
Flyger vi TMG så räknar vi ut uppskattad gångtid och bränsleförbrukning.
Markerar varje 10 minuter med ett sträck.
Radiofrekvenser för sträckan är också bra att få med.
Exempel
Vi ska starta i Lidköping.
gå mot Visingsö och åter till Lidköping.
I vinstilla så är sträckan totalt 203 km
Flyger vi TMG så behöver vi veta hur mycket bränsle det går åt
Vid 150 Km/h tar det cirka 1 timme och 22 minuter
Vid bränsleförbrukning på 16 liter/timme behöver vi 22 liter för att komma runt
Vi behöver nu bara komplettera med radiofrekvenser
samt lämna en färdplan för att kunna åka
Vi kommer att öva detta i praktiken
under utbildningen.
Förklaring till vad alla tecken på kartan betyder finns i
kartans marginal
Det viktigaste för en segelflygare är att
förstå samspelet mellan marken under
flygplanet, luftrummet och kartan.
SLUT!
