Smitta i förskolan

Smittskyddsenheten LS
Smitta i förskolan
Smittskyddsenheten LS
Vem ska förebygga smitta på
förskolan?
Förskolan bestämmer sina hygienrutiner och ska ha egenkontroll om
hygien, smittspridning och övrig inomhusmiljö.
Kommunens miljönämnd har tillsynsansvar bl a över egenkontrollen.
Länsstyrelsen har en vägledande roll och Socialstyrelsen är
tillsynsvägledande myndighet.
Landstingets smittskyddsenhet verkar för minskad smittspridning,
enligt smittskyddslagen. Rådgivande om t ex hur ”vardagssmittor”
smittar.
Landstingets Barnhälsovård (BVC) – expertrådgivare vid barnsjukdom
och förebyggande hälsovård
Smittskyddsenheten LS
Infektioner hos förskolebarn
• Förskolebarn får fler infektioner än hemmabarn
• Ingen förskola ger fler infektioner vid skolstart
• Förskolebarn upptill 5 år har i genomsnitt 6 – 8
luftvägsinfektioner per år:
– Varje infektion läker i genomsnitt ut på en vecka =
sjuk 1,5 - 2 månader
– Hosta kan kvarstå i 3 veckor = hosta 4,5 - 6
månader
Smittskyddsenheten LS
Nolltolerans?
Vi kan aldrig få en helt infektionsfri miljö på förskolan
• När människor möts uppstår alltid en smittrisk.
Speciellt luftvägsinfektioner bland förskolebarn, som
umgås mer fysiskt nära. Ofta många sjuka i februari.
• De flesta infektionerna är ”vardagssmittor”, dvs de är
inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Oftast
kan de skötas med egenvård och råd från BVC/1177.
• Immunförsvaret hos barn ”tränas” under förskoleåren
Smittskyddsenheten LS
”Vintern är smittornas tid”
Återkommer varje vinterhalvår:
Förkylningar (ÖLI)
RS-virus
Influensa
Vinterkräksjuka
Smittskyddsenheten LS
Smittskyddsenheten LS
Hemma eller inte?
Barnets allmäntillstånd avgör! Måste orka med en
”arbetsdag” på förskolan. Dessutom gäller följande:
– Feberfri minst 24 timmar
– Diarré/kräkfri minst 48 timmar
– Antibiotikabehandling minst två dagar
– Får inte ha smittsam infektion, t ex vätskande sår
med svinkoppor
Ibland kan barnet inte orka med pga annan anledning,
t ex hosta under natten.
Personalen som dagligen ser barnet i olika situationer på förskolan, märker
om barnet inte är som vanligt. Personalens bedömning av barnet bör
därför vara avgörande.
Smittskyddsenheten LS
Allmänt om infektioner barn
Feber
• Temp. över 38 grader, individuell variation
• Är ett tecken på att kroppens infektionsförsvar fungerar
• Feber i sig är inte farligt, men hög feber påverkar ofta barnet
• Små barn får ofta högre feber än vuxna
• Feberfri - menas att barnet inte fått febernedsättande medicin
Egenvård
• Ge rikligt med dryck, håll barnet svalt, ge febernedsättande om
barnet är allmänpåverkat
• Bör vara hemma feberfritt (utan febernedsättande läkemedel)
ett dygn innan barnet återvänder till förskolan
• Vila
Smittskyddsenheten LS
Antibiotika eller inte?
Virus och bakterier ger infektioner med likartade besvär.
De flesta infektioner som drabbar förskolebarn orsakas
av virus och då har antibiotika ingen effekt. Även en
lindrig bakteriell infektion kan kroppen läka ut själv.
Det är inte bra att ta antibiotika onödan, då kan
kroppens nyttiga bakterier slås ut. Kan också ge diarré,
utslag och andra biverkningar.
Ökad användning av antibiotika bidrar till att bakterier
blir motståndskraftiga (resistenta). Ökad resistens gör
att antibiotika inte fungerar vid riktigt allvarliga
infektioner.
Smittskyddsenheten LS
Riskfaktorer
– Ju yngre barnen är desto fler infektioner
– Stora barngrupper – ökad tät kontakt med andra
– Vinterhalvåret
Smittskyddsenheten LS
Friskfaktorer
– Bra inomhusmiljö t ex inte för hög ljudnivå
och bra ventilation
– Mer utevistelse (6-9 tim/vecka)
– Fysisk aktivitet, stärker immunförsvaret
– Ät och sov regelbundet
Smittskyddsenheten LS
Smittspridning
Smittämnen:
– Virus
– Bakterier
– Parasiter
– Gifter från bakterier
Kontaktsmitta
Person – person
T ex tarmsmitta
Person → objekt → person
T ex tarmsmitta
Droppar i luften
T ex förkylningsvirus,
influensa
Smittskyddsenheten LS
Minska smittspridning
Viktigt att känna till hur infektioner smittar och hur man
förebygger smittspridning
• Nedskrivna hygienrutiner för förskolan, speciellt
handhygien samt följsamhet till dessa, introducera ny
personal om rutinerna
• Allmän information till föräldrar, muntlig + skriftlig
• Skärpta rutiner vid utbrott samt info till föräldrar
• Lokalt samarbete med BVC, gärna kontaktperson
Smittskyddsenheten LS
www.vll.se/smittskydd
under rubriken PM/anvisningar –
Infektioner hos barn:
• Hygienråd på förskolan (förslag)– personal och barn
• Blöjbyte- anslag till blöjbytesplats
• Föräldrainformation – När barnet är sjukt
– Även översättningar
• Föräldrainformation vid specifika infektionsproblem, t ex
hårlöss, diarré och kräkning
www.1177.se
www.sos.se Smitta i förskolan
Smittskyddsenheten LS
Handtvätt barn
• Före måltid, matlagning, bakning, dukning och
servering
• Efter toalettbesök och vb efter blöjbyte
utevistelse
• När händerna är smutsiga
Flytande tvål och engångshandduk
Teknik - hela händerna, 10:10-metoden, torka torrt
Lär barnen att hosta/nysa i armvecket
Smittskyddsenheten LS
Förskolepersonal
• Följa förskolans hygienrutiner.
• Vissa arbetsmoment är ”vårdande”, t ex
blöjbyte, därför rekommenderas kortärmad klädsel,
händer utan ringar, armbandsur och handledsmycken
underlättar handhygienen.
• Vid rengöring efter t ex kräkning använd handskar och
plastfökläde. Byt kläder efteråt.
Smittskyddsenheten LS
Smittskyddsenheten LS
Handskar personal
• Vid blöjbyte avföring
• Vid risk för direktkontakt med kroppsvätskor, t ex urin,
avföring eller blod
• Vid alla blöjbyten vid magsjukeproblem på förskolan
Handsprit efter att man använt handskar
Smittskyddsenheten LS
Handtvätt personal
• Före
- måltid, matlagning, bakning, dukning och
servering
• Efter
- blöjbyte/hjälp efter toalettbesök vid nedsmutsning
- kontakt med kroppsvätskor
- utevistelse
- efter hantering av smutstvätt
Smittskyddsenheten LS
Handsprit personal
Vid vissa situationer. När händerna inte är kännbart
eller synligt smutsiga
T ex:
• Före mathantering (beroende vad man gjort innan)
• Efter blöjbyte/hjälp efter toalettbesök då händerna
inte smutsats ned
• Efter att ha snutit barn
• Efter att man använt handskar
Smittskyddsenheten LS
Magtarminfektion
Smittar via avföring och kräkning
- via händer
- direkt efter toabesök/blöjbyte
- indirekt genom att ta på ytor som
förorenats
- via inandning av aerosol vid kräkning
Kan även smitta via livsmedel
Smittskyddsenheten LS
Förebygga spridning av
magtarminfektion
Alltid noggrann handhygien, efter toabesök/blöjbyte och
före måltid.
• Blöjbyte
– Avtorkningsbar dyna som sprittorkas efter varje byte
– Pappersunderlägg byts mellan varje byte
– Engångstvättlappar
– Handskar vid blöjbyte avföring.
– Vid behov tvätta av barnets händer
– Kasta använd blöja i sophink med lock. Vid misstänkt magsjuka
knyt ihop påsen och kasta direkt
– Plastförkläde vid risk för stänk
• Aldrig bad i bassäng eller badbalja – vattenspridare i stället
Smittskyddsenheten LS
Information till föräldrar vid
magsjuka
• Informationsblad på www.vll.se/smittskydd
• Barnet hemma tills det kan äta normalt och inte har
kräkts eller haft vattentunn diarré på 48 timmar
• Vid problem vädja till föräldrar att låta även besvärsfria
syskon till magsjuka barn att stanna hemma
• Om barnet insjuknar flera gånger på kort tid eller inte
har klassiska symtom hänvisa till BVC
Smittskyddsenheten LS
Förslag på skärpta
hygienrutiner vid magsjuka
• Inget bak eller annan livsmedelshantering för barnen
• Städa toalettutrymmen oftare samt ytor som barnen
tar mycket på
• Handskar vid alla blöjbyten
• Knyta igen och kasta soppåse efter varje blöjbyte
• Rengör leksaker, ev. kasta småsaker om kritor
• Begränsa kontakt mellan olika avdelningar
• Mer utevistelse
Smittskyddsenheten LS
Salmonella hos barn
www.vll.se/smittskydd
Förskolebarn kan återvända till skola/förskola när barnet kan äta
normalt och inte har kräkts eller haft diarré på 48 timmar, dvs att
avföringen har normaliserats, och när personalen informerats.
Följande rekommenderas under en månad:
• Barnets handhygien ska övervakas, speciellt före måltid och efter
toalettbesök/blöjbyte. Undvik helst att barnet hanterar livsmedel som
andra ska äta. Flytande tvål och pappershandduk.
• Personal ska använda handskar vid hjälp med toalettbesök/blöjbyte.
Använd handsprit efter att handskarna tagits av. Byt pappersunderlag
och rengör blöjbytesplatsen efter blöjbytet. Kasta använd blöja i
soppåse som knyts igen och kastas direkt.
Smittskyddsenheten LS
Springmask
Barnet behöver inte vara hemma, men bör behandlas
snarast. Informera gärna andra föräldrar.
Vid springmask
Endast den som har synlig mask ska behandlas. Under
ca 14 dagar noggrann handhygien, korta naglar, byta
underkläder och pyjamas varje dag samt byta
sängkläder och handdukar ofta.
www.vll.se/smittskydd finns informationsblad till
föräldrar
Smittskyddsenheten LS
Hepatit A - tarmvirus
Mycket smittsamt bland barn. Kan ge feber, illamående,
kräkning, gul i huden, mörk urin och ljus avföring.
Rekommenderas vaccination vid resa t ex öster och
söder om Medelhavet
Vid konstaterat fall ges vaccin till alla närkontakter, dvs
familjemedlemmar, förskolekompisar och personal
Föräldrar som kommer från dessa länder, känner ofta
inte till risken att resa med ovaccinerade barn, som fötts
i Sverige. Själva har de oftast haft hepatit A, som barn.
Smittskyddsenheten LS
Fall magsjuka
Benjamin 1,5 år har kräkts en gång under
natten, men mår bra morgonen. Föräldrarna
tolkar besvären som att han ätit något olämpligt.
Ibland har han ätit av kattens mat.
De tar honom till förskolan som vanligt.
Är det rätt eller fel?
Smittskyddsenheten LS
Fall magsjuka, fakta
Magsjuka är vanligt bland förskolebarn och kan orsakas
av virus, bakterier och parasiter. Oftast är det calicivirus (vinterkräkssjuka), som är mycket smittsamt.
Barn som kräkts eller haft diarré kan återgå till förskolan
när de kan äta normalt och det gått minst 48 timmar
sedan senaste symtom. Infoblad till föräldrar.
Rutiner för utbrott på förskolan t ex:
Skärper hygienrutiner, personal som rengjort kräkning
byter kläder. Be friska syskon till magsjuka barn att
stanna hemma.
Smittskyddsenheten LS
Luftvägsinfektioner
• Ont i halsen
• Luftrörskatarr (bronkit): hosta, feber, snuva
• Influensa
Smittar via
- droppsmitta i luften från person till person
- indirekt via smittade föremål, t ex leksaker
som någon sugit på, handtag
Svårt att undvika spridning
Smittskyddsenheten LS
Behandling luftvägsinfektioner
Oftast virus, ibland bakterier.
Även en lindrig bakteriell infektion ( t ex streptokocker)
kan kroppen läka ut av sig själv.
Ha tålamod!
Vila, dryck och ev. näsdroppar och febernedsättande
Hostan kan ofta kvarstå 2-3 veckor
Sök vård om inte bättre inom 3-4 dagar, svårt att svälja,
på annat sätt ständig försämring och kraftig allmänpåverkan (t ex slö, inte äter, leker eller dricker).
Smittskyddsenheten LS
Förebygga spridning av luftvägsinfektion
• Noggrann handhygien, flytande tvål och pappers-
handduk
• Hosta/nys i armvecket eller i pappersnäsduk
• Hemma vid feber (åter efter minst en feberfri dag,
dvs när barnet orkar)
• Städning av ytor dit barnen når och rengöring av
leksaker som barnet sugit på, byt nappar
• Tvätta ev. örngott och andra textilier ofta
Smittskyddsenheten LS
Fall förkylning
Leah, 3 år, har feber och låter täppt i näsan på
morgonen. Leahs mamma suckar och tänker ”Inte nu
igen….”. Leah har redan varit febrig och hostig i flera
omgångar under hösten.
Mamman ringer förskolan och säger – Nu är der dags
igen Leah är sjuk! Hon måste ha blivit smittad på
förskolan. Varför tillåter ni barn med gulgrön snuva att
vara där?
Vad svarar ni?
Smittskyddsenheten LS
Fall förkylning, fakta
Det är barnens allmäntillstånd och ev. feber som styr
om barnen orkar vara på förskolan eller inte.
Färgen på snuvan avgör inte hur allvarlig infektionen är,
utan det är hur påverkat barnet är som är avgörande
när man bör vara hemma eller söka vård.
Förkylningar sprids mycket lätt mellan förskolebarn.
Lär barnen att hosta och nys i armvecket eller i
pappersnäsduk. Utevistelse minskar risken för
spridning.
Handhygien viktig, t ex efter att man snutit barn
Smittskyddsenheten LS
Vattkoppor, fakta
Exempel: 96 % av 12-åriga barn i Sthlm har haft
vattkoppor
• Smittsamheten är mycket stor. Ofta hög feber. Smittar
både via luftväggsekret och sekret från vattkoppsblåsor.
Kan smitta från 1-2 dagar före till en vecka efter att
blåsorna visat sig. Smittfri vid torra sår.
• Inkubationstiden vanligen 14-16 dagar.
• Finns vaccin. I Finland kommit förslag att ge vaccin till
alla barn (tidigast 2014)
Smittskyddsenheten LS
Vattkoppor
• När sjukdomen upptäcks så har smittspridningen redan
skett till alla mottagliga individer.
• Smittar tills blåsorna torkat in. När kopporna/såren är
torra är det allmäntillstånd och feberfrihet som avgör när
barnet kan återvända till förskolan. Tar ca en vecka.
• Föräldrarna bör informera förskolans personal att barnet
har vattkoppor, för att föra informationen vidare. Barn
med nedsatt immunförsvar som inte vaccinerats kan ev.
behandlas med antivirala läkemedel, om de utsatts för
smitta. www.vll.se/smittskydd finns informationsblad till
föräldrar
Smittskyddsenheten LS
Huvudlöss
Vid huvudlöss
Endast den som har löss ska behandlas.
Luskamma i ca 2 veckor, upprepa behandlingen
efter 8 dagar.
www.vll.se/smittskydd finns informationsblad till
föräldrar och ett för personal
Följs råden behöver barnet inte vara hemma.
Informera att huvudlöss förekommer.
Smittskyddsenheten LS
Smittskyddsenheten LS
Fall huvudlöss
Vid lunchen kliar sig Josef, 4 år, mycket i håret. På en
annan avdelning på förskolan känner man till att det
finns barn med hårlöss. Efter maten kammar Janne, en
förskollärare, hans hår och hittar hårlöss.
Vad ska Janne göra?
Smittskyddsenheten LS
Fall huvudlöss, fakta
Huvudlöss är obehagligt att få, men inte farligt. Det finns
ingen anledning att föräldrarna akut måste hämta sitt
barn. Men det är bra att ringa föräldrarna och berätta, så
att de kan stanna på hemvägen och köpa ”lusmedel”. Då
kan barnet behandlas under kvällen och återvända till
förskolan påföljande dag.
Lössen trivs i värme och lämnar ogärna den varma hårbottnen. Spridning kan ske via närkontakt huvud till
huvud, medan risken att smittas via mössor och dylikt är
liten.
Andra föräldrar bör informeras om att det förekommer
löss på förskolan (infoblad), men inte vilket barn.
Smittskyddsenheten LS
Ögoninflammation
• Orsak kan vara virus, bakterier eller allergi
• Inte ovanligt i samband med förkylning
• Sprids via händer, hosta och nysningar
• Läker oftast ut av sig själv inom en vecka
• Handhygienen viktig, speciellt när man torkat ögonen
• Byt örngott och handduk varje dag
• Kan vara på förskolan, men om allmänpåverkade eller
att ögonen är så kladdiga att de måste torkas ur
regelbundet bör barnet vara hemma.
Smittskyddsenheten LS
Blodsmitta
För att blodsmitta ska överföras krävs att smittat blod ska
komma in i blodbanan på en annan person. Överföring kan
t ex ske genom att smittat blod kommer i kontakt med ett sår
eller att blodstänk kommer i kontakt med slemhinna.
Hel hud fungerar som en skyddsbarriär.
Överföring av blodsmitta inom förskolan är extremt ovanlig i
Sverige.
Alltid samma rutiner vid blodvite oavsett vilket barn som
blöder.
Smittskyddsenheten LS
När ett barn blöder
Använda handskar, plastpåse eller dylikt
• Tvätta bort blodet, spola gärna under vattenkran
• Plåstra om eller lägg på annat förband på såret
• Torka upp ev. blodspill ordentligt, ev. med Virkon,
70 % alkohol (ytdesinfektion) eller Klorin (spädes1:10)
• Förpacka blodigt avfall noga (gärna dubbla soppåsar),
som knyts igen direkt och kastas som vanliga sopor
• Maskintvätta blodiga textilier (kläder)/lägg i plastpåse
• Tvätta händerna efteråt
Smittskyddsenheten LS
Vaccination mot hepatit B
• From 2013-01-01 erbjuds alla spädbarn i Västerbotten
utan kostnad vaccination mot hepatit B, inget extra stick
• Vaccin mot hepatit B kan också ges förebyggande
efter misstänkt smittotillfälle (helst inom 24 tim)
• Många är idag vaccinerade med ett kombinationsvaccin mot hepatit A (tarmsmitta) och B (blodsmitta) i
samband med utlandsresa
Smittskyddsenheten LS
Fall barn från andra länder
Oscars pappa ringer och undrar om personalen
vaccinerat sig nu när det kommit flera asylsökande barn
från andra länder? Föräldrarna som lämnar kan ju
också smitta.
Behöver Oscar också vaccineras mot till exempel
tuberkulos?
Vad svarar ni (förskoleoch BVC-personal)?
Smittskyddsenheten LS
Fall barn från andra länder, fakta 1
Alla asylsökande erbjuds en hälsoundersökning.
Erfarenheten visar att nästan alla i Västerbotten
kommer till dessa undersökningar. När det gäller barn
ska dessa prioriteras, då rekommendationen säger att
barnen bör vara undersökta innan de börjar förskolan.
Våra hygienrutinerna följs vid närkontakt med barnen
som t ex vid toalettbesök, blöjbyte och blodvite. Därmed
är smittrisken från symtomfria barn mycket liten. Har
dessa barn magbesvär, feber eller andra symtom ska
liksom andra barn stanna hemma.
Smittskyddsenheten LS
Fall barn från andra länder, fakta 2
För att smittas av tuberkulos krävs nära långvarig
kontakt med en smittsam person. I Västerbotten
diagnostiseras oftast endast 1-2 smittsamma personer
varje år av totalt ca 15 fall.
Barn utvecklar i princip aldrig smittsam form av
tuberkulos.
Däremot är förskolebarn mer mottagliga än äldre. Det är
därför tbc-undersökning av förskolepersonal
rekommenderas vid anställning, så att de inte ska
smitta barnen.
Oscar behöver inte vaccineras med något extra vaccin.
Smittskyddsenheten LS
Multiresistenta bakterier (MRB)
Finns friska, besvärsfria bärare av resistenta bakterier
t ex efter utlandssemestrar, men kan även orsaka
infektioner. Bakterierna kan finns t ex på huden, i
svalget, i tarmen och i sår.
För att förebygga spridning av resistenta bakterier ( t ex
MRSA och ESBL) är handhygienen viktig när man varit i
hudkontakt med annan person.
Handsprit kan ersätta handtvätt då man inte synligt eller
kännbart nedsmutsad
Smittskyddsenheten LS
MRSA
Barnet som bär t ex MRSA i halsen får vara på
förskola som vanligt. Följs hygienrutinerrna på
förskolan så utgör inte detta någon större
smittrisk än att vistas ute i samhället i övrigt.
Om barnet har MRSA i sår, eksem eller annan
hudskada får de inte vara på förskola.
Smittskyddsenheten LS
Fall svinkoppor
När mamma till Alice 2 år, kommer och hämtar henne
säger Anna, förskolelärare, att det ser ut som Alice fått
svinkoppor vid munnen. Flickan har kliat sig där under
dagen och nu har hon ett sår med en gulaktig skorpa.
Anna säger att Alice måste stanna hem tills det har läkt.
Mamman säger att det kan väl inte vara så farligt.
Pappan är bortrest och mamman har viktiga möten på
jobbet imorgon. Eftersom Alice inte verkar påverkad, så
kommer hon om hon inte har feber.
Vad ska Anna säga?
Smittskyddsenheten LS
Fall svinkoppor, fakta
Svinkoppor är en bakteriell infektion som är mycket
smittsam och sprider sig lätt till andra personer i ens
närhet.
God handhygien är mycket viktigt, men det är svårt för
en två-åring att förstå. Så länge såren vätskar ska
barnet var hemma för att minska risken för smitta.
Skicka med föräldrainformation om svinkoppor.