Utländska körkort
- några rättsliga frågor
Promemoria
Bilaga 4
RättsPM 2005:3
Utvecklingscentrum Malmö
December 2006 (uppdaterad)
2
RättsPM 2005: 3 lades ut på Rånet i oktober 2005.
Den uppdaterades i december 2006: Omarbetning med anledning av ett tillkommande avsnitt
rörande Kosovo-körkort och UNMIK-körkort (avsnitt 1.5; kantstreckat).
Innehållsförteckning
1. BESTÄMMELSER OM UTLÄNDSKA KÖRKORT ................................................ 3
1.1 Körkortslagen (1998:488). ...............................................................................................3
1.2 Körkortsförordningen (1998:980) ...................................................................................3
1.3 Internationella körkort .....................................................................................................4
1.4 Sammanfattning av utländska körkorts giltighet i Sverige ..........................................4
1.5 Särskilt om ”Kosovo-körkort” och ”UNMIK-körkort” ...................................................6
2. KÖRKORTSINGRIPANDE MOT UTLÄNDSKA KÖRKORT ................................. 8
2.1 6 kap. körkortslagen (KKL)..............................................................................................8
2.2 6 kap. Körkortsförordningen (KKF) ................................................................................8
2.3 Förvar, beslag, förverkande ............................................................................................9
2.4 Sammanfattning av körkortsingripanden mot utländska körkort................................9
3. UPPSÅT VID OLOVLIG KÖRNING ....................................................................... 9
3.1 Rättsfall. ............................................................................................................................9
3.2 Utredning av uppsåt och tidigare rapporteringar .......................................................10
3.2.1 Utländska körkort som inte kan uppvisas
10
3.2.2 Utländska körkort som uppvisas
10
4. FÖRFALSKNINGSFRÅGOR, PRAKTISKT FÖRFARANDE............................... 11
5. KÖRKORTSREGISTER M.M. I UTLANDET........................................................ 11
5.1 De nordiska länderna.....................................................................................................11
5.2 Andra länder ..................................................................................................................11
6. CHECKLISTA VID FRÅGOR OM UTLÄNDSKA KÖRKORT .............................. 12
FORTSATT UTVECKLING ...................................................................................... 13
3
1. BESTÄMMELSER OM UTLÄNDSKA KÖRKORT
1.1 Körkortslagen (1998:488)
1§
Ett utländskt körkort som är utfärdat i en stat inom EES gäller i Sverige
enligt sitt innehåll. Om innehavare av sådant körkort är permanent bosatt i
Sverige, gäller även bestämmelserna i 3 kap. 10 §. Ett sådant körkort
jämställs med svenskt körkort vid tillämpningen av 4 kap. 4 eller 5 §.
Även andra utländska körkort gäller i Sverige enligt sitt innehåll. Om
körkortet inte är utformat i överensstämmelse med någon av förebilderna i
de konventioner om vägtrafik som har undertecknats i Genève den 19
september 1949 respektive i Wien den 8 november 1968, och inte heller är
utfärdat på engelska, tyska eller franska, gäller dock körkortet endast
tillsammans med en bestyrkt översättning till något av dessa språk eller till
svenska, danska eller norska. Ett körkort som inte är försett med ett
fotografi av körkortshavaren gäller endast tillsammans med en
identitetshandling med fotografi.
2§
Ett utländskt körkort gäller inte i Sverige
1. om det är ogiltigt i den stat där det har utfärdats
2. om det har bytts ut mot ett svenskt körkort
3. om innehavaren också har ett svenskt körkort och detta är
omhändertaget eller återkallat, eller
4. om körkortsinnehavaren i fall som avses i 3 kap. 13 § första stycket 5 har
förklarat att han vill behålla det svenska körkortet.
Är körkortet utfärdat i en stat utanför EES, gäller det inte i Sverige om
innehavaren är folkbokförd i Sverige sedan mer än ett år.
Körkort är inte ogiltigt enligt andra stycket under den tid en ansökan om
utbyte enligt 7 § prövas.
3§
Ett utländskt körkort medför inte rätt att köra bil innan innehavaren har fyllt
18 år. Ett utländskt körkort medför inte rätt för någon annan än en
medborgare i en stat inom EES att köra svenskregistrerad lastbil eller buss
i förvärvsverksamhet för transport av personer eller gods.
1.2 Körkortsförordningen (1998:980)
6 kap. (KKF)
1§
Bestämmelserna i 6 kap. körkortslagen (1998:488) gäller också midlertidigt
kørekort eller turistkørekort utfärdat i Danmark, tillfälligt körkort utfärdat i
Finland, midlertidig köretilladelse meddelat i Island och midlertidig
kjøretillatelse meddelat i Norge.
2§
En handling som utfärdats i en annan stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES) och som i den staten ger rätt att köra
terrängskoter, traktor eller moped klass I gäller i Sverige enligt sitt innehåll.
4
3§
Utan hinder av 2 kap. 3 § körkortslagen (1998:488) får en person som fyllt
15 år och som är bosatt utomlands men tillfälligt vistas här köra den
terrängskoter som han fört in i landet om den uppfyller de villkor som gäller
för sådana fordon i hans hemland. Detta gäller dock endast om den som
har fört in fordonet får köra detta i hemlandet utan körkort eller jämförlig
handling.
1.3 Internationella körkort
Ett internationellt körkort är bara giltigt inom Europeiska unionen om
föraren kan uppvisa sitt nationella körkort som utfärdats av en EUmedlemsstat och förutsatt att det nationella körkortet är giltigt. Ett
internationellt körkort räcker alltså inte i Sverige, det måste föreligga ett
bevis om ett nationellt körkort som grund för förarbehörigheten.
1.4 Sammanfattning av utländska körkorts giltighet i Sverige
Körkort från EES-stater
För att ett körkort som har utfärdats i en stat inom det Europeiska
ekonomiska Samarbetsområdet, EES, ska gälla i Sverige krävs
att körkortet är giltigt i det land där det har utfärdats,
att innehavaren inte också har ett svenskt körkort som är omhändertaget
eller återkallat,
att körkortet inte har bytts ut mot ett svenskt körkort, samt
att innehavaren fyllt 18 år
Ett sådant körkort är giltigt i Sverige oavsett hur länge innehavaren har varit
folkbokförd här. Den som har ett giltigt körkort utfärdat i en EES-stat får
godkännas som handledare vid privat övningskörning. Kraven är dock att
man har körkort med den behörighet som övningskörningen avser sedan
minst fem år, att man fyllt 24 år samt att man har vana och skicklighet att
köra fordon av det slag som eleven övningskör. Man ska kunna visa att
körkortet är giltigt i utfärdandelandet sedan minst fem år.
EES-stater är (2005-09-01): Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland,
Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen,
Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Slovakien,
Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern
och Österrike
Körkort från annan stat än EES-stat
För att körkort från andra länder ska gälla i Sverige krävs
att körkortet är giltigt i det land där det har utfärdats,
att innehavaren inte är folkbokförd i Sverige sedan mer än ett år,
5
att innehavaren inte också har ett svenskt körkort som är omhändertaget
eller återkallat,
att körkortet inte har bytts ut mot ett svenskt körkort, samt
att innehavaren fyllt 18 år
Om körkortet inte är utformat enligt konventionerna 1949 eller 1968 om
vägtrafik och inte heller är utfärdat på engelska, tyska eller franska, gäller
det endast tillsammans med en bestyrkt översättning till engelska, tyska,
franska, svenska, danska eller norska. Om körkortet saknar fotografi gäller
det endast tillsammans med en identitetshandling med fotografi.
Utformning enligt de internationella konventionerna innebär vissa
grundkrav som kan utläsas av Sveriges överenskommelser med
främmande makter SÖ 1989:1 (utgivna av Utrikesdepartementet).
Bristande överensstämmelse med konventionen konstateras lättast av polis
eller svensk länsstyrelse. För att åklagaren skall ha någon uppfattning om
vad reglerna innehåller citeras kraven på nationella körkort här.
Blankettmodellerna bifogas dock inte, inte heller text och modell för
internationella körkort.
Wienkonventionen 1968
(Annex 6) Nationellt körkort
1. Nationellt körkort skall bestå antingen av ett ark i format A 7 (74x105 mm – 2,914,13 tum) eller av ett dubbelt (148x105 mm – 5,82-4,13 tum) eller ett tredubbelt
(222x105 mm -8,78x4,13 tum) ark som kan vikas till enkelarkets format. Färgen
skall vara skär.
2. Körkortet skall tryckas på det eller de språk som föreskrives av den myndighet
som utfärdar det eller som är behörig att utfärda det; det skall emellertid ha titeln
”permis de conduire” på franska, med eller utan samma titel på andra språk.
3. Handskriven eller maskinskriven text på körkortet skall antingen skrivas enbart
med latinska bokstäver eller engelsk kursivstil, eller upprepas i denna form.
4. Två av körkortets sidor skall överensstämma med modellsidorna nr 1 och nr 2
nedan. Förutsatt att inga ändringar gjorts i definitionerna av kategorierna A, B, C, D
och E – jämför artikel 41, paragraf 4 i denna Konvention – eller i
bokstavsbeteckningarna, eller i innehållet i de uppgifter som hänför sig till
innehavarens identitet, skall denna bestämmelse anses uppfylld, även om
avvikelser från dessa modeller gjorts i detaljer. Särskilt skall nationella körkort som
överensstämmer med modellen i Annex 9 till den vägtrafikkonvention som
upprättats i Genève den 19 september 1949 anses motsvara bestämmelserna i
detta Annex.
5. Det skall vara en fråga för nationell lagstiftning att bedöma, om modellsida nr 3
skall tagas med i körkortet eller icke, och om körkortet skall innehålla ytterligare
uppgifter; om utrymme reserveras för adressändringar, skall det, utom på körkort
som överensstämmer med modellen i annex 9 till 1949 års konvention, ske överst
på baksidan av körkortets sida 3.
Folkbokförd (tidigare mantalsskriven) är benämningen på skatteverkets
åtgärd att folkbokföra någon i Sverige. Vid flyttning till Sverige skall
folkbokföring ske om den inflyttande avser att bosätta sig i Sverige under
minst ett år. Den som är icke-nordisk medborgare behöver normalt
uppehållstillstånd för att kunna folkbokföras.
Anmärkning 1: Den som har ett fullständigt personnummer är normalt
också folkbokförd i Sverige.
6
Anmärkning 2: För att ha rätt till svenskundervisning krävs folkbokföring i
Sverige.
1.5 Särskilt om ”Kosovo-körkort” och ”UNMIK-körkort”
Frågor har kommit till Utvecklingscentrum Malmö huruvida ”Kosovo-körkort”
respektive ”UNMIK-körkort” är giltiga i Sverige. Frågan har utretts här och
gett följande resultat.
UNMIK- körkort
Ett UNMIK-körkort är ett körkortstillstånd som utfärdas av UNMIK för dess
personal och baserar sig på ett gällande nationellt körkort. UNMIK-körkortet
är inte ett körkort i egentlig mening och är inte giltigt i Sverige.
Kosovo-körkort
Bakgrund
Med antagandet av Säkerhetsrådets resolution, UNSCR 1244(1999),
antagen den 10 juni 1999, gavs FN i uppdrag att upprätta ett interimistiskt
civilt styre i Kosovo, under vilket invånarna i Kosovo tillerkändes självstyre
inom Förbundsrepubliken Jugoslavien. Till följd därav etablerades United
Nations Interim Administration Mission in Kosovo (UNMIK). UNMIK gavs
bland annat ansvaret att tills vidare tillhandahålla nödvändig,
grundläggande offentlig service till Kosovos invånare.
I ingressen till UNSCR 1244(1999) välkomnades de grundläggande
principerna för en politisk lösning på krisen i Kosovo, vilka antogs den 6
maj 1999, och Förbundsrepubliken Jugoslaviens godtagande av punkterna
1-9 i det dokument som presenterades i Belgrad den 2 juni 1999, samt
Förbundsrepubliken Jugoslaviens godtagande av dokumentet.
Förbundsrepubliken godtog bl.a. att förhandlingar mellan parterna
om en lösning på krisen i Kosovo inte skulle fördröja eller avbryta
etablerandet av demokratiska institutioner för självstyre i Kosovo.
Med förordningen UNMIK/REG 2001/9, ”Constitutional Framework for
Provisional Self-Government in Kosovo” (PISG), infördes Kosovos nu
gällande struktur för interimistiskt självstyre. Enligt förordningen skall
”Kosovo […] styras demokratiskt genom lagstiftande, verkställande och
dömande organ i enlighet med detta konstitutionella ramverk och UNSCR
1244(1999). Betydande befogenhet att styra Kosovo fördes därmed över till
Kosovos interimistiska styre; parlamentet, presidentämbetet, regeringen,
domstolarna, och andra tillskapade organ1.
I enlighet med nämnda resolution antog UNMIK i oktober 2001
förordningen 2001/29 om behörighet att föra fordon i Kosovo och andra
närliggande frågor2, vilken bl.a. reglerar under vilka förutsättningar en
person får föra fordon i Kosovo.
1
Samtidigt kvarhölls den övergripande makten alltjämt hos UNMIK genom att visst ansvar och befogenheter
undantogs enligt förordningens kapitel 8 och genom att den grundläggande makten utgår från UNSCR
1244(1999)
2
UNMIK/REG/2001/29, 27 October 2001, on Documents Permitting the Operation of Vehicles in Kosovo and
Other Related Matters
7
Enligt förordningen får innehavare av följande dokument föra fordon i
Kosovo:
a) giltigt körkort utfärdat av behörig myndighet i Kosovo;
b) giltigt körkort utfärdat av behörig myndighet i Förbundsrepubliken
Jugoslavien;
c) giltigt körkort utfärdat av behörig myndighet i främmande stat;
d) giltigt körtillstånd utfärdat av FN för personal vid FN. Ett sådant
tillstånd ger endast rätt att föra FN-registrerade fordon;
e) giltigt körtillstånd utfärdat av organ som utgör en del av UNMIK
(t.ex. OSSE) för dess personal. Ett sådant tillstånd ger endast rätt
att föra fordon som registrerats för detta organ;
f) giltigt körtillstånd utfärdat av KFOR för personal vid KFOR. Ett
sådant tillstånd ger endast rätt att föra KFOR-registrerade fordon.
Förordningen stadgar vidare att:
a) ”Kosovo-körkortet” skall utfärdas till stadigvarande invånare i
Kosovo, enligt termens tillämpning i gällande lag, av behörig
offentlig myndighet i Kosovo;
b) körkortet skall utfärdas på engelska, albanska och serbiska språket;
och
c) körkortet skall ges en giltighet om fem år från dagen för utfärdandet,
med möjlighet till förnyelse.
Är ett ”Kosovo-körkort” giltigt i Sverige ?
Först bör det klargöras att med ”Kosovo-körkort”, menas ett körkort utfärdat
av behörig myndighet i Kosovo (enligt a) ovan)3.
Fråga är om ett sådant körkort skall anses ogiltigt i Sverige enligt
körkortslagen, 6 kap § 2, p.g.a. att det inte är giltigt i den stat där det har
utfärdats.
Då Serbien och Montenegro har godtagit UNMIK:s lagstiftande makt i
Kosovo, vilket inbegriper rätten att utfärda körkort, får det hållas för ostridigt
att körkortet äger giltighet i den stat inom vilkens territorium det utfärdats,
detta oavsett om Kosovo eller nuvarande Serbien Montenegro skall anses
utgöra ”staten” i körkortslagens mening.
Samtidigt kan det ifrågasättas om körkortet formellt ger innehavaren
behörighet att föra fordon i Serbien och Montenegro utanför Kosovos
gränser. I praktiken används det av invånarna i Kosovo för färd i Serbien
Montenegro även utanför Kosovo.
UNMIK förordningen 2001/29 säger inget om körkortsinnehavarens rätt att
föra fordon utanför Kosovo. Detta hänger samman med att UNMIK inte har
befogenhet att anta lagar med tillämpning utanför Kosovos geografiska
gräns. För att körkortet skall ge innehavaren formell behörighet att föra
fordon i landet utanför Kosovo torde det därför krävas ett positivt
godtagande av körkortet av behörig myndighet i Serbien och Montenegro.
Något sådant formellt godtagande synes inte ha givits.
3
Benämningen ”UNMIK-körkort” är olycklig och kan leda till förväxling med det körtillstånd som utfärdas av
UNMIK för dess personal, och som inte är ett körkort i egentlig mening. Det senare är inte giltigt i Sverige.
8
Det bör även klargöras att skälen till den nationella geografiska
begränsningen av körkort utfärdade i Kosovo inte är baserade på
överväganden som kan anses relevanta i samband med
körkortsingripanden enligt svensk lag. Begränsningen kan istället härledas
till skäl som inte är godtagbara enligt svensk rättstradition, då de grundar
sig på regeringens i Serbien och Montenegro ställningstagande i fråga om
den politiska krisen i Kosovo snarare än på trafiksäkerhetsmässiga
överväganden.
Ovanstående talar för uppfattningen att körkort utfärdade i Kosovo skall
anses giltiga i Sverige enligt körkortslagen 6 kap §1.
2. KÖRKORTSINGRIPANDE MOT UTLÄNDSKA KÖRKORT
2.1 6 kap. körkortslagen (KKL)
5§
Om det finns någon sådan grund för körkortsingripande som avses i 5 kap.,
skall ett utländskt körkorts giltighet i Sverige prövas.
Vid prövningen tillämpas de bestämmelser som gäller vid ingripande mot
körkort utfärdade i Sverige.
6§
Är innehavaren av det utländska körkortet permanent bosatt i Sverige och
är det utländska körkortet utfärdat i en stat inom EES, kan körkortet vid den
prövning som avses i 5 § bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort.
Körkortsingripandet eller begränsningen i körkortets giltighet skall därefter
gälla det svenska körkortet.
2.2 6 kap. Körkortsförordningen (KKF)
4§
Bestämmelserna i 5 kap. om körkortsingripande gäller med de undantag
och tillägg som föreskrivs i detta kapitel, också vid prövning av ett utländskt
körkorts giltighet i Sverige.
5§
Ett utländskt körkort som är ogiltigt i Sverige och inte har bytts ut mot ett
svenskt körkort enligt 6 kap. 6 § körkortslagen (1998:488) skall behållas av
polismyndigheten eller länsstyrelsen under den tid som körkortet är ogiltigt,
dock längst tills körkortshavaren lämnar Sverige.
6§
Om ett körkort som är utfärdat i Danmark, Finland, Island eller Norge har
vägrats giltighet i Sverige eller om körkortshavaren har meddelats varning,
skall länsstyrelsen underrätta den myndighet som har utfärdat körkortet om
beslutet, när det har vunnit laga kraft. Har körkortet förklarats ogiltigt i
Sverige, skall körkortet om möjligt bifogas underrättelsen.
9
2.3 Förvar, beslag, förverkande
Utländska körkort kan enligt reglerna ovan precis som ett svenskt körkort,
tas i förvar (dvs. ett ingripande med stöd av KKL).
Ett utländskt körkort kan även tas i beslag om förutsättningarna enligt
bestämmelserna i 27 kap. RB föreligger. Det är då inte fråga om något
körkortsingripande, utan om ett straffprocessrättsligt beslut. Normalt
förekommer beslag vid misstanke om att handlingen är förfalskad.
Ett förfalskat utländskt körkort kan förverkas enligt sedvanliga regler i 36
kap. brottsbalken. Det saknas däremot stöd för beslag och förverkande
enbart på den grund att körkortet inte är giltigt i Sverige eller att
körkortsingripande skall ske med stöd av KKL.
2.4 Sammanfattning av körkortsingripanden mot utländska körkort
För körkortsingripande gäller samma regler som för svenskt körkort
(varning, omhändertagande, återkallelse). Ett beslut om återkallelse medför
för ett utländskt körkort att detta förklaras ogiltigt i Sverige under den tid
som det skulle ha varit återkallat om det varit fråga om ett svenskt körkort.
Omhändertagande av utländskt körkort sker enligt samma regler som gäller
för svenskt körkort.
Beslag och förverkande är inte rättsmedel för körkortsingripanden, utan
straffprocessrättsliga åtgärder, som aktualiseras t.ex. vid misstanke om att
körkortet är förfalskat.
3. UPPSÅT VID OLOVLIG KÖRNING
Olovlig körning är ett brott som kräver uppsåt avseende rekvisitet ”utan att
vara berättigad”. Den som har oriktig uppfattning om sin behörighet att föra
visst fordon kan därför inte alltid förväntas bli fälld för olovlig körning.
I linje med ovanstående uppsåtskrav måste en invändning om bristande
uppsåt vad gäller giltigheten av utländska körkort bedömas i varje enskilt
fall, så att man kan komma fram till om invändningen kan eller inte kan
lämnas utan avseende. Uppsåtsfrågan rörande giltigheten av utländska
körkort kräver därför inte sällan särskild utredning från polisens sida, se
nedan under 3.2.
3.1 Rättsfall
NJA 1987, notiser B 13 (1987-12-16, DB 38)
Martin A innehade giltigt utländskt körkort. Enligt vid tiden för den aktuella
händelsen var Martin A kyrkobokförd i Sverige sedan mer än 1 år. Martin A
hade flyttat utomlands, vilket emellertid inte kunde visas ha kommit
folkbokföringsmyndighetens kännedom. HD anförde att vad Martin A anfört
med hänsyn till omständigheterna inte kunde lämnas utan avseende.
Anledning saknades till antagande att Martin A skulle ha fört bilen om han
10
insett att han inte var berättigad till det. På grund härav ogillades åtalet.
RH 2003:20
Danskt körkort, vars innehavare också hade ett svenskt körkort som var
återkallat, ansågs gälla i Sverige sedan spärrtiden för utfärdande av nytt
svenskt körkort för innehavaren löpt ut.
3.2 Utredning av uppsåt och tidigare rapporteringar
Uppsåt avseende giltighet och behörighet i Sverige enligt ett utländskt
körkort måste bedömas med utgångspunkt i förhållandena i det enskilda
fallet. Det är svårt att ge annat än generella synpunkter på hur man bäst
skall förfara för att styrka en uppsåtlig olovlig körning.
3.2.1 Utländska körkort som inte kan uppvisas
Om den misstänkte uppger sig vara körkortsinnehavare i utlandet måste
det krävas att körkortet visas upp. Om körkortet inte kan uppvisas måste
körkortsinnehavet ifrågasättas och kontrolleras. Detsamma gäller de fall där
den kontrollerade personen uppger sig vara körkortsinnehavare, men redan
från början gör klart att någon handling inte kan uppvisas.
I många länder kan körkortsinnehav kontrolleras genom polisen (se nedan
punkten 5.) Visar kontrollen att den misstänkte saknar behörighet föreligger
givetvis grund för lagföring.
I en del fall är en kontroll av ett påstått körkortsinnehav utomlands omöjlig
att genomföra. I de fall ingen handling kan uppvisas är det rimligt att låta
rätten pröva om enbart ett obestyrkt påstående om körkortsinnehav kan
frita från ansvar.
3.2.2 Utländska körkort som uppvisas
I många fall är den handling som uppvisas som körkort inte giltig t.ex.
därför att den inte är översatt i enlighet med de krav som redovisats ovan
under punkten 1.4. Ett annat ogiltighetsskäl kan vara att den misstänkte
varit folkbokförd i Sverige mer än ett år. Förhör bör i båda fall hållas med
den misstänkte under sådana former att det otvetydigt framgår för den
misstänkte att körkortet inte är giltigt i Sverige. Ett sådant förhör kan sedan
utgöra bevisning vid lagföring om personen åter rapporteras för olovlig
körning. Det är viktigt att peka på att även äkta körkort som inte uppfyller de
svenska kraven enligt ovan leder till att en körning blir olovlig så snart
uppsåt kan styrkas.
En möjlighet att visa uppsåt vid olovlig körning föreligger i de fall där den
misstänkte tidigare rapporterats för olovlig körning.
Det finns olika möjligheter att verifiera en tidigare rapport. Den misstänkte
kan förekomma i Brådis eller i MR/BR. Det finns också inom polisens
diarieföringssystem möjlighet att vid en rapport om olovlig körning lägga in
uppgifter i anmälningsrutinen, så att det vid en förnyad anmälan med
misstänkt olovlig körning med utländskt körkort går att se om föraren
11
tidigare rapporterats.
Det är viktigt att polisen är medveten om att det krävs utredningsåtgärder i
de fall som nu beskrivs. För åklagarens del är det viktigt att särskilda
direktiv inte behöver utfärdas i de vanligaste fallen. Utgångspunkten måste
vara att polisen har kunskap om vilka frågor som är centrala för att kunna
grunda ett korrekt beslut i åtalsfrågan.
4. FÖRFALSKNINGSFRÅGOR, PRAKTISKT FÖRFARANDE
Efterforskning av ett körkorts äkthet skall normalt ske av polisen under
förundersökningen. De tekniska rotlarna, men framför allt SKL har stor
erfarenhet av förfalskade körkort. Det går därför ofta att få ett klart besked
om handlingen är äkta. Ibland är det dock omöjligt att klargöra dokumentets
äkthet och uppgift från utfärdande myndighet/stat går i dessa fall vanligen
inte heller att få.
I de fall SKL inte kan avgöra om körkortshandlingen är äkta eller inte och
om övriga formkrav är uppfyllda kan således lagföring normalt inte ske.
5. KÖRKORTSREGISTER M.M. I UTLANDET
Uppgifter från utländska körkortsregister inhämtas normalt genom polisen.
Från åklagarsynpunkt är det dock av intresse att känna till förutsättningarna
att få uppgifter från olika länder.
5.1 De nordiska länderna
Information finns i Rikspolisstyrelsens författningssamling RPSFS 2000:46.
Danmark: Central körkortsregister finns. Begäran om uppgift skall ställas till
den centrala danska polismyndigheten. Körkortsregistret är inte offentligt.
Inskränkningar finns när det gäller att lämna ut uppgifter. Det är därför
nödvändigt att kunna redovisa anledningen till framställningen.
Finland: Vid slagning krävs fullständigt finskt personnummer m.fl. uppgifter.
Framställning om utdrag ur körkortsregistret kan göras till
Bilregistercentralen.
Norge (utanför EU): Förfrågan kan göras hos Kriminalpolitisentralen under
hela dygnet.
Island: Uppgift krävs om namn och födelsetid eller isländskt
socialförsäkringsnummer.
5.2 Andra länder
Tyskland har ett för hela landet centralt körkortsregister beläget i
Flensburg. Storbritannien har ett centralt körkortsregister, Driver and
Vehicle Licensing Agency (DVLA) beläget i Swansea, Wales. Andra länder
saknar centrala körkortsregister.
12
I vissa länder utfärdas körkort på lokal nivå och ibland saknas egentliga
register över utfärdade körkort. I dessa fall kan det vara omöjligt att få
verifikation från utfärdande myndighet. Det kan noteras att ett utländskt
(utfärdat utanför EES-staterna) förkommet körkort inte kan ersättas med ett
svenskt.
Förfrågan till utlandet (utom Norden)
Förfrågan om viss person innehar körkort i annat land görs genom polisen.
Flera av ländernas polis lämnar ut sådana uppgifter mycket snabbt.
Förfrågningarna görs till RPS, Nationella Sambandskontoret (NSK).
6. CHECKLISTA VID FRÅGOR OM UTLÄNDSKA KÖRKORT
Om körkort uppvisas
Vid misstanke om förfalskning
Beslag
Om körkortet är äkta, eller om förfalskning inte kan bevisas
Är körkortet giltigt i Sverige? (folbokföringstiden i Sverige, översättning,
fotolegitimation)
Uppsåtsfrågan: Utredning av polisen: Vilken kunskap har den misstänkte
om gällande regler, rapporterad tidigare, ansökt om svenskt körkort?
Om uppsåt kan visas
Lagföring
Om körkort inte kan uppvisas, men behörighet påstås
Kontroll med körkortsmyndigheten i det land som avses om sådan kontroll
är möjlig.
Om behörighet saknas
Lagföring
Om behörighet inte kan konfirmeras
Se avsnitt 3.2.1 ovan
13
FORTSATT UTVECKLING
På trafikområdet sker en fortlöpande utveckling både tekniskt och juridiskt. För att så väl som
möjligt kunna bistå åklagarkamrarna är det av största värde att UC Malmö får såväl
synpunkter på innehållet i denna promemoria som information, särskilt om praxisfrågor vid
utredning eller vid domstol (t.ex. ogillande domar). Synpunkter och information från
åklagarna kan lämnas på enklaste sätt per e-post, fax, telefon eller brev. Avsikten är att UC
Malmö skall kunna uppdatera information, bidra till enhetlig praxis och så effektivt som
möjligt stödja det operativa arbetet vid kamrarna.
