1(3)
YTTRANDE
Vårt datum/Our date
Vår beteckning/Our reference
2015-01-13
33-2397/2014
Ert datum/Your date
Er beteckning/Your reference
2014-12-05
Mål nr M1857-14,
Östersunds Tingsrätt
Mark- och miljödomstolen
831 28 Östersund
e-post: [email protected]
Överklagande angående täkt och förädling av naturgrus och morän inom
fastigheten Sidsjö 1:3 i Bräcke kommun
Sveriges geologiska undersökning (SGU) arbetar för att skapa goda förutsättningar
för ett hållbart nyttjande av landets mineralresurser inklusive grus och bergmaterial.
SGU är också ansvarig för miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet” med
därtill hörande mål rörande naturgrus. Detta, liksom miljöbalkens bestämmelser om
naturgrus är våra bedömningsgrunder i ärenden som rör täktverksamhet.
SGU har tidigare yttrat sig i både samråds- (2012-03-16, SGU dnr 01-345/2012)
och i ansökningsfasen (2014-03-12, SGU dnr 33-355/2014). Med anledning av att
SGU den 5 december 2014 förelagts att yttra sig i rubricerat ärende framförs
följande:
SGU:s synpunkter
SGU kan inledningsvis konstatera att tillgången på naturgrus i regionen är relativt
knapp vilket innebär att även om efterfrågan inte är särskilt stor kommer en bergtäkt
behövas som komplement eller ersättning till naturgruset inom överskådlig tid.
En av huvudfrågorna ur SGUs synvinkel är huruvida det med hänsyn till det avsedda
användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett
annat material än naturgrus. Vi vet att berggrunden i området domineras av
Revsundsgranit – berggrundens tekniska egenskaper är dock inte väl kända i denna
region. I remisshandlingen påpekar bolaget att i tätbefolkade delar av landet
tillhandahåller SGU bergkvalitetsundersökningar och tekniska analyser. Av SGUs
kartvisare Ballast (http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-index-sv.html) framgår att
detta stämmer. En principiell fråga i sammanhanget är hur långt ett enskilt företag
skall gå i undersökningar för att hitta lämpligt material respektive hur stort
samhällets ansvar är för dessa frågor.
Det är också viktigt att betongproducenterna tar sitt ansvar och utvecklar metoder
anpassade för helkrossad ballast. Det är mera kostsamt att producera ballast från
krossat berg än att använda naturgrus. Detta till trots har regeringen ställt upp målet
Organisationsnr 202100-2528
Huvudkontor / Head office:
Box 670
SW-751 28 Uppsala, Sweden
Besök / Visit: Villavägen 18
Tel: 018 17 90 00 / +46 18 17 90 00
Fax: 018 17 92 10 / +46 18 17 92 10
E-mail: [email protected]
Filial / Regional Office:
Guldhedsgatan 5A
SE-413 81 Göteborg, Sweden
Tel: 031 708 26 50 / +46 31 708 26 50
Fax: 031 708 26 75 / +46 031 708 26 75
E-mail: [email protected]
Filial / Regional office:
Kiliansgatan 10
SE-223 50 Lund, Sweden
Tel: 046 31 17 70 / +46 46 31 17 70
Fax: 046 31 17 99 / +46 46 31 17 99
E-mail: [email protected]
Filial / Regional Office:
Mineralinformationskontoret
Skolgatan 11
SE-930 70 Malå, Sweden
Tel: 0953 346 00 / +46 953 346 00
Fax: 0953 216 86 / +46 953 216 86
E-mail: [email protected]
Filial / Regional Office:
Box 803
SE-101 36 Stockholm, Sweden
Besök / Visit: Blekholmstorget 30, uppg. F
Tel: 018 17 90 00 / +46 18 17 90 00
Fax: 08 24 68 14 / +46 8 24 68 14
E-mail: [email protected]
2(3)
att naturgruset skall fasas ut och ersättas med alternativa material. Konsumenterna
kan därför få acceptera ett högre pris på produkterna för omställningen från en
ändlig resurs till en mer hållbar materialförsörjning.
Berggrunden
Flera av de bergarter som förekommer i närområdet är inte lämpliga för
betongballastproduktion. Revsundsgraniten, vilken i ett flertal fall är glimmerrik
eller grusvittrad är vanligen inte att betrakta som ett lämpligt ersättningsmaterial
även om undantag givetvis kan förekomma.
Sökanden anser att diabas inte är en lämplig ballastprodukt för betongändamål. Det
stämmer att man vanligen inte använder någon av de basiska bergarterna basalt,
diabas eller gabbro för produktion av betongballast i Sverige. En trolig förklaring till
detta är att det finns god tillgång till granitiska bergmaterial i täkter som tidigare
huvudsakligen öppnats för vägballastproduktion. Exempel på basiska bergarter i
betongtillverkning finns dock, t.ex. i Norrtälje, norr om Stockholm, där en
metagabbro används. SGU anser att man inte generellt kan säga att basiska bergarter
inte kan användas som betongballast. I specifika fall bör därför petrografisk analys
eller annan information vara vägledande för en bedömning om bergmaterialet i fråga
är eller inte är ett möjligt ersättningsmaterial för naturgrus. Den petrografiska
analysen som redovisas av bolaget visar på en låg glimmerhalt.
Internationellt används diabas i många länder som både väg-, järnväg- och
betongballast. Framförallt är det risken med eventuella volyminstabila mineral, t.ex.
smectit, som kan försvåra användningen av vissa typer av basiska bergmaterial. Ett
annat exempel på när basiska bergmaterial inte låter sig användas är om de i
kontaktomvandling med karbonatbergarter utvecklat asbestmineral. Vad gäller äldre
basiska bergarter som utsatts för regional metamorfos kan de ursprungliga järn- och
magnesiumförande mineralen, amfibol och pyroxen, vara omvandlade till glimmer
vilket i sig sänker de mekaniska egenskaperna för en ballast men även försämrar de
reologiska egenskaperna för en betongballast. En förekomst av sulfid- och
oxidmineral är också en nackdel.
Tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt?
Bolaget framför i sitt överklagande att det troligen är tekniskt möjligt att producera
krossad ballast för betongproduktion inom rimliga transportavstånd till
cementvarufabriken i Pilgrimstad om det är möjligt att finna berg som har de
egenskaper som krävs för att tillverka betong med de kvalitetskrav som marknaden
kräver. Enligt bolaget är det dock inte ekonomiskt rimligt med hänsyn till den
jämförelsevis låga förbrukningen av betong inom avsättningsområdet för
cementvarufabriken i Pilgrimstad.
SGU delar uppfattningen att det på sikt troligen är tekniskt möjligt att ersätta
naturgruset med krossmaterial. Detta kräver dock relativt omfattande
3(3)
undersökningar i en region där SGU i dagsläget har mycket begränsad kännedom
om berggrundens tekniska egenskaper. SGU anser att detta, liksom bolagets storlek
samt den relativt låga förbrukningen av material bör vägas in vid bedömningen av
den ekonomiska rimligheten. Sammantaget gör SGU därmed bedömningen att det i
dagsläget här inte är ekonomsikt rimligt att ersätta naturgrus med annat material. På
sikt är det dock nödvändigt att hitta alternativ till naturgruset. Ett tillstånd bör
därför inte vara alltför långt, utan att för den skull försvåra planering och
framförhållning för verksamhetsutövaren.
Länsstyrelsen i samarbete med kommunerna och med stöd av branschen bör
genomföra en regional materialförsörjningsplan för att tydliggöra vilka behov och
vilka kända tillgångar som finns. Utifrån resultatet i materialförsörjningsplanen kan
vidare undersökningar prioriteras.
Beslut i detta ärende har fattats av enhetschef Anna Hedenström.
I den slutliga handläggningen av ärendet har även jurist Helena Kjellson,
statsgeologerna Mattias Göransson, Lena Lundqvist, och Karin Grånäs, den senare
föredragande, deltagit.
Anna Hedenström
Karin Grånäs
