PENSION
Sveriges nya pensionssystem är finansiellt stabilt och har förmåga att parera
förändringar i befolkningsstrukturen.
Systemet står pall för genomsnittligt höjd
levnadsålder och för förändringar i antal
yrkesverksamma per pensionär. Systemet
är flexibelt och ger möjlighet till gradvis
utträde ur arbetskraften från 61 års ålder.
Sveriges nya
Pensionssystem
Förvärvsinkomst = lön,
arbetslöshetsersättning,
föräldrapenning, sjukersättning och andra ersättningar
för lön.
PGI = pensionsgrundande
inkomst.
Ed Palmer är professor i
socialförsäkringsekonomi
vid Uppsala universitet och
chef för Utredningsenheten
Riksförsäkringsverket, tfn
08-786 92 40,
e-post:
[email protected]
8
Av Ed Palmer
I
korthet fungerar systemet så här. Alla
som har ett avlönat arbete betalar en årlig avgift på 18,5 procent av förvärvsinkomsten (efter avdrag för allmän pensionsavgift upp till visst tak). Avgiften, och därmed pensionen, kan höjas om det finns en
politisk vilja och majoritet bakom det.
Var och en som betalat in avgifter får ett
pensionskonto. Detta utgörs av bokförda
avgifter plus förräntning. Systemet är således
inkomstrelaterat och uppbyggt som ett
renodlat försäkringssystem med stabila
finansiella egenskaper.
Den årliga pensionen utgörs av kontot
fördelat över ett beräknat genomsnittligt
antal återstående levnadsår. Ju fler återstående levnadsår pengarna fördelas på desto
lägre blir då den årliga pensionen.
Man kan motverka effekten av ökande
medellivslängd genom att vänta med att ta
ut pensionen. Ju längre man väntar desto
högre blir pensionen – och detta oavsett hur
mycket man arbetar. Varför? För det första
växer behållningen med fortsatt förräntning
– precis som ett bankkonto. För det andra
ska pensionskontot fördelas på färre återstående år. Och slutligen tillkommer nya
avgiftsinbetalningar och de höjer pensionskontot.
Fördelningssystem och fritt fondval
De inbetalda beloppen, 18,5 procent av
förvärvsinkomsten, delas upp i två delar med
16 procentenheter till fördelningssystemet
(som ger s.k. inkomstpension) och 2,5 procentenheter till premiereservsystemet (den
del där vi själva kan välja hur pengarna skall
placeras). I fördelningssystemet växer de
bokförda beloppen med allmän lönetillväxt.
Förräntningen i premiereservsystemet utgörs
däremot av den finansiella avkastningen på
fondvalet. Det fria fondvalet i premiereservsystemet, med premiepensionsmyndigheten
(PPM) som hanterar alla transaktioner, är en
kostnadsbesparande innovation för ett
fonderat system med individuella val.
Utöver pensionerna i det nya pensionssystemet har många också en s.k. avtalspension.
Den har avtalats mellan arbetstagare och
arbetsgivare och kan se olika ut på olika
delar av arbetsmarknaden. Den pensionen
ingår inte i den beskrivning som ges här. Det
gör inte heller utfallet av de privata pensionsförsäkringar som många tecknat med banker
och andra finansinstitut.
VälfärdsBulletinen Nr 3 2000
PENSION
Garantipension, förtidspensionärer och
barnårsrätt
Det nya systemet har viktiga socialpolitiska
inslag som t.ex. garantipension och barnårsrätt. Garantipensionen är ett minsta garanterat pensionsbelopp till vilket staten tillskjuter
medel om inbetalningar från förvärvsinkomsten inte räcker till. Den utgör ett skydd för
dem som inte kan arbeta alls eller enbart i
begränsad utsträckning.
För förtidspensionärer baseras de avgifter
som betalas in på den inkomst man hade
före förtidspensionen. De exakta reglerna är
dock ännu inte färdiga.
Barnårsrätten utgörs av avgiftsinbetalningar som görs under högst fyra år per barn och
för ett barn i taget. Man kan välja att stanna
hemma helt eller delvis utan att pensionen
påverkas nämnvärt. Man behöver inte stanna
hemma alls men har ändå rätt till barnår.
Inbetalningarna baseras på det mest fördelaktiga för individen av följande tre regler. 1)
Individens egen pensionsgrundande inkomst
(PGI) året före barnets födelse 2) 75 procent
av PGI för alla försäkrade under 65 års ålder
(detta är till fördel för den som ännu inte har
påbörjat arbete eller som har arbetat lite) och
3) Ett inkomstbasbelopp – vilket man får
trots att man kan vara heltidsarbetande. Dock
får bara en av föräldrarna denna inbetalning.
Både garantipension och barnårsrätt finansieras över statsbudgeten. Pengar tillskjuts
även för andra ändamål. Bland dessa är
perioder med sjukpenning- och arbetslöshetsförsäkring, föräldrapenning, plikttjänst
och högre utbildning. Sammantaget innebär
detta stora åtaganden. Sverige behåller en
ställning som utpräglat välfärdsomfördelande
land även efter reformen.
I det nya systemet har de socialpolitiska
inslagen blivit tydliga. De kan förändras över
tid utan att grundprinciperna för fördelnings- och premiereservsystemen påverkas.
Politikerna kan överväga alternativa användningar av skattemedel.
Livsinkomstprincipen
VälfärdsBulletinen Nr 3 2000
1 Dina konton
Du får två konton:
ett i fördelningssystemet och ett i premiereservsystemet
•
•
•
•
En fast avgift på 18,5 % av din lön (efter att pensionsavgifter
betalats) fördelas med 16,0 % till fördelningssystemet och 2,5 %
till premiereservsystemet. Hela beloppet motsvarande 18,5 % är
tänkt att delas 50/50 mellan en egen avgift och en arbetsgivaravgift.
Ersättning vid sjukdom, föräldraledighet och arbetslöshet med ersättning från A-kassan fungerar i princip på samma sätt som din
lön. Arbetsgivaravgiften betalas då av staten med allmänna
skattemedel.
När du gör plikttjänst, deltar i högre utbildning eller under en
period av upp till 4 år i samband med barnafödande inbetalas
pengar på ditt konto med medel från statsbudgeten.
Om du är förtidspensionär baseras dina avgifter till fördelningsoch premiereservsystemen på basis av en ”antagen” inkomst som
i sin tur baseras på din tidigare inkomstkarriär. (Lagstiftning fattas
forfarande på denna punkt för tid efter år 2002.)
2 Kontoställningen i slutet av året
Kontoställningen (”behållningen”) i slutet av året förändras med:
• Nya insättningar under året.
• Förräntning på kontovärdet. I fördelningssystemet består räntan
av en indexering som återspeglar inflation och samhällets reallönetillväxt. I premiereservsystemet avgörs förräntningen under året
av marknadsavkastningen för just ditt fondval.
3 Den inkomstrelaterade pensionen
Du kan ta ut en del eller hela pensionen från fyllda 61 år. Det finns
ingen övre gräns. Pensionen beräknas som:
Pension = Behållningen på ditt konto/delningstalet
•
•
•
•
Delningstalet återspeglar den förväntade återstående medellivslängden det år du väljer att gå i pension för en genomsnittlig
person (män och kvinnor tillsammans) i den specifika födelseårgång du tillhör.
Delningstalet i fördelningssystemet innehåller också en tillväxtfaktor på 1,6 % årligen – en sorts förväntad årlig real (exklusive
inflation) avkastning inräknad i din nybeviljade pension.
Pensionen i fördelningssystemet indexeras årligen med KPIutvecklingen och justeras gradvis för skillnaden mellan det
faktiska utfallet för real lönetillväxt och antagandet om de 1,6 %
som ingick i beräkningen av din nybeviljade pension.
Pensionen i premiereservsystemet beräknas i princip också enligt
formeln ovan. Du kan välja mellan en fast förmån (”annuitet”) eller
en förmån som rör sig i takt med ditt privata fondval.
4 Garantipensionen
Det finns ett garanterat minsta pensionsbelopp, som prisindexeras,
och som avtrappas mot inkomstpensionen. Värdet av garantipension
efter skatt är lika med folkpensionens värde efter det särskilda skatteavdraget i det gamla systemet. I vissa fall kan garantin vara bättre än
det belopp samma person hade fått i det gamla systemet.
5 Beskattning
Pensionen kommer att beskattas som inkomst av tjänst utan (som
tidigare) någon särskild skattereduktion för pensionärer. Garantin är
utformad för att, efter skatt, motsvara värdet av en pension med
skattereduktionen i det gamla systemet.
ma pension som den som hela tiden haft en
genomsnittlig heltidslön.
▲
Grundprincipen i det nya systemet är att
varje inbetald krona i avgift skall ge lika stor
pensionsrätt. All tid i förvärvsarbete räknas
och ger pensionsrätt. Det innebär att det nya
systemet kan komma att ge större spridning
av pensionerna än ATP. Icke-förvärvsarbete
subventioneras inte längre automatiskt inom
systemet.
ATP-systemet gav full pension efter 30 arbetade år. Avgifter som betalats in för ytterligare arbetsår gav inte mer pension. Femtonårsregeln innebar därutöver att en person
som haft en genomsnittlig heltidslön under
endast 15 år och för övrigt låg lön fick sam-
Det nya pensionssystemet
– Hur fungerar det?
9
PENSION
Två personer som är födda samma år (samma antal levnadsår i pensionskalkylen) och
har samma yrke och heltidslön, får med det
nya systemet olika pension om de arbetar
olika mycket. Den som väljer att använda
mer tid för avlönat arbete får högre pension.
Alla har inte möjlighet att arbeta så mycket som de vill. För den som haft en svag
inkomstkarriär finns garantipensionen som
tillägg upp till en viss nivå som bestäms av
riksdagen. Garantipensionen betalas via
statsbudgeten.
Normalt kommer inte pensionen att
påverkas av att man har varit hemma helt
eller delvis under högst fyra år per barn.
Däremot kommer utfallet att skilja sig
mellan exempelvis en person som förvärvsarbetar normalt efter denna period och en som
väljer att vara hemma ännu längre. I ATPsystemet var däremot ett individuellt val att
vara hemma länge subventionerat – bland
annat av mödrar som valde kortare ledighetsperiod.
Valet av vad som skall subventioneras och
ges pensionsrätt utöver arbete är ett politiskt
val. En av poängerna med det nya systemet
är kravet på att det betalas in medel till
pensionssystemet för all pensionsrätt, dvs.
alla socialpolitiska subventioner måste ha
en finansieringskälla. Med sådana regler
upprätthålls långsiktig balans inom såväl
pensionssystemet som statskassan. Samtidigt
blir besluten tydliga.
Finansiell stabilitet – ”löftet” håller
Fördelningssystem är generationssystem per
definition och finansiell stabilitet är viktig för
att behålla samhällskontraktet mellan generationerna. Tanken bakom det nya fördelningssystemet är att kostnaderna för samhället alltid
kommer att motsvara de 16 procent av förvärvsinkomsten som betalas in till kontot i
fördelningssystemet plus avkastning.
Det finns en enkel ”finansiell” matematik
att tillämpa när man vill räkna ut hur stor
avgiften behöver vara för en viss nivå på
pensionen. Kostnaden – uttryckt som en
avgift – är kvoten mellan pensionsutbetalningar och betalningsunderlaget. Enkelt
uttryckt:
Avgift i % =
Genomsnittlig pension * Antalet pensionärer
Genomsnittlig förvärvsinkomst * Antalet som betalar avgifter
Man kan se uttrycket som produkten av för
det första en genomsnittlig pension i förhållande till en genomsnittlig förvärvsinkomst i
samhället (kompensationsgraden) och för det
andra antalet pensionärer delat med antalet
10
Ju fler som betalar desto lägre avgift
Avgift i procent av förvärvsinkomsten för olika
kompensationsgrad och olika försörjningskvot
Kompensationsgrad
Försörjningskvot =
Antalet avgiftsbetalande per pensionär
3,5
2,5
1,5
30 %
40 %
50 %
60 %
8,6
11,6
14,5
17,4
12,0
16,0
20,0
24,0
20,0
26,8
33,5
40,2
Tabellen visar t.ex. att om det finns 2,5
▲
avgiftsbetalande per pensionär så krävs en avgift
på 24,0 procent för att en genomsnittlig pensionär skall få 60 procent av genomsnittlig lön.
som betalar avgifter. Det senare är en försörjningskvot. Med detta tankesätt kan man lätt
visa vilka finansiella krav som ställs för att en
viss kompensationsgrad skall uppnås. Tabellen ovan visar den avgift vi måste betala för
en viss kompensationsgrad och med hänsyn
tagen till försörjningskvoten.
För närvarande är vi ca 4,3 miljoner personer som betalar avgifter och det finns ca 1,6
miljoner pensionärer (inkl. utlandsboende
pensionärer). Med en avgift på ca 18,5 procent skulle kvoten mellan en genomsnittlig
pension och en genomsnittlig förvärvsinkomst bli 50 procent. För närvarande, med
ATP-systemet, ligger kvoten mellan en
genomsnittlig pension och en genomsnittlig
förvärvsinkomst på ca 49 procent.
Någon kanske förvånar sig över att dagens
kvot inte ligger närmare 65 procent, den
kompensationsgrad vi är vana vid att tro att
vi har. Kvoten är lägre av flera skäl. För det
första har inte alla full pension. En del har
inte bott i Sverige tillräckligt länge för att få
full folkpension (det krävs 40 år) eller full
ATP (det krävs 30 år), och en del äldre
pensionärer har enbart eller nästan enbart
folkpension.
Men det finns en ännu viktigare förklaring. Pensionsrätter och pensionen i ATPsystemet prisindexeras – enbart. Förvärvsinkomster växer realt, dvs. med något över den
allmänna prisutvecklingen, och därför blir
kvoten mellan en genomsnittlig pension och
en genomsnittlig förvärvsinkomst väl under
65 procent. Hur mycket lägre en genomsnittlig pension blir med tiden, i förhållande
till en genomsnittlig förvärvsinkomst, beror
på tillväxttakten. Ju högre lönetillväxten är
desto lägre blir den genomsnittliga kompensationsgraden. Det var ett av problemen med
de ”gamla” folkpensions- och ATP-systemen:
De kostade mer när tillväxten var låg och
mindre när tillväxten var hög. I det nya
systemet indexeras pensionen med hela löne-
VälfärdsBulletinen Nr 3 2000
PENSION
tillväxten, dvs. med pris- och reallönetillväxt.
På det viset uppstår inte denna ”perversa”
situation.
Hur blir det då framöver? Vi förväntas bli
över 2 miljoner ålderspensionärer senast år
2020 med i stort sätt samma antal personer i
arbete som i dag. Då finns det ca 2,1 avgiftsbetalande per pensionär (i stället för 2,7 i dag)
om pensionsåldern blir oförändrad.
I det nya pensionssystemet påverkas täljaren i uttrycket ovan av återstående antal
levnadsår. Eftersom medellivslängden ökar
kommer den genomsnittliga pensionen att
minska dvs. om vi fortsätter med att ta ut
pensionen vid precis samma ålder som i dag.
Men skulle vi arbeta längre än i dag kommer
antalet pensionärer att minska av den anledningen och antalet personer som betalar ökar.
Vad som troligen kommer att ske i praktiken är en blandning av dessa två tendenser.
Å ena sidan minskade pensioner för att vi
lever längre och å andra sidan högre pensioner för att vi kanske också arbetar längre.
Alltfler år efter 65
Återstående medellivslängd vid 65 års ålder
Återstående medellivslängd vid 65 års ålder
24
Kvinnor
22
20
Män
18
16
14
Färre förvärvsarbetande påverkar
Många år med låga födelsetal och/eller låg
nettoinvandring minskar också antalet personer i yrkesverksam ålder. Vad händer då? Vi
behöver få drygt 2 barn per kvinna för att
uppnå en stabil befolkning. För närvarande
är fruktsamhetstalet kring 1,5 och vi vet inte
om det kommer att vända upp igen – och
om det skulle bli så högt som 2,0. Den
lösning som föreslås för det nya systemet är
bevakning av den finansiella balansen i systemet – mellan tillgångar (inkl. AP-fonderna)
och skulder – och justering av behållning och
pensioner när obalans uppstår. Men avgiften
till fördelningssystemet förblir fast vid 16
procent.
Med den s.k. automatiska balanseringen
(som riksdagen ännu inte har fattat beslut
om) ser vi till att pengarna räcker i framtiden
även om antalet förvärvsarbetande skulle
minska. Färre personer i arbete ger ett mindre betalningsunderlag. Understiger kvoten
mellan tillgångar och skulder värdet 1,0
justeras såväl pensionerna som behållningen
för dem som inte gått i pension.
Hur ser indexeringen av pensionen ut i
framtiden?
Anta att inflationen har varit 2 procent och
lönetillväxten 1,9 procent. Detta i sig skulle
ge en indexökning av 2,3 procent sammanlagt. Den extra 0,3 procent kommer från
skillnaden mellan 1,9 procent och en norm
på 1,6 procent som ingår tillsammans med
medellivslängden i delningstalet. Om balansräkningen visar att skulderna i systemet överstiger tillgångarna – t.ex. att balansindexet är
VälfärdsBulletinen Nr 3 2000
1985 1995 2005 2015 2025 2035 2045
▲
Kvinnor lever längre än män. I dag förväntas
65-åriga kvinnor ha drygt 20 år kvar att leva och
män i genomsnitt 16,5 år. Men vid beräkning av
pensionerna är det antalet återstående år för män
och kvinnor tillsammantagna som gäller. I dag är
det förväntade antalet återstående år 18,5 för en
65-åring. År 2040 förväntas en 65-åring ha 21,5 år
kvar att leva.
0,995 (1,000 =balans) indexeras pensionerna
i fördelningssystemet (men inte premiepensionen) med enbart 1,8 procent (= 2,3 procent x 0,995) i stället för 2,3 procent i detta
exempel. Innebördan av ”balansering” är
sålunda att pensionären inte får full priskompensation.
Gradvis övergång till pension
I det nya systemet är det lätt att lämna yrkeslivet gradvis. Man kan ta en del av pensionen eller hela pensionen före 65 år eller man
kan fortsätta jobba efter 65. Pensionsinkomst och arbetsinkomst kommer att beskattas lika. Denna stora flexibilitet känns
kanske naturlig i Sverige där många redan
arbetar deltid i alla åldrar. I den värld vi
möter framöver under de kommande 2–3
decennierna där mer arbetskraft behövs är
det en stor fördel att lämna porten öppen för
dem som kan och vill arbeta längre. Sverige
har tagit ett långt steg åt det hållet med
pensionsreformen.
●
11
