Nationalekonomi
Globalisering & Utveckling
TET-uppsats
Ekonomisk landanalys
Lettland
Marcus Cehlin
Pontus Olausson
Ida Strandqvist
921004-4633
911007-2036
881107-5988
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Innehåll
Sammanfattning ......................................................................................................................... 3
1. Inledning................................................................................................................................. 3
1.1. Syfte ................................................................................................................................ 3
1.2. Frågeställningar ............................................................................................................... 3
2. Teori ....................................................................................................................................... 4
2.1. Historia ............................................................................................................................ 4
2.1.1. Krig och uppror 1800 - talet ..................................................................................... 4
2.1.3. Depressionen 1930 - talet ......................................................................................... 4
2.1.4. Andra världskriget 1940 - talet................................................................................. 4
2.1.5. Sovjetiska ockupationen 1940 - talet ....................................................................... 4
2.1.6. Självständigheten 1990 - talet .................................................................................. 5
2.2. 2000 - talet ....................................................................................................................... 5
2.2.1. EU och NATO .......................................................................................................... 5
2.3. Sociala förhållanden ........................................................................................................ 7
2.3.1. Sociala fakta ............................................................................................................. 7
2.3.2. Korruption ................................................................................................................ 9
2.4. Utrikeshandel ................................................................................................................ 10
2.4.1. Export ..................................................................................................................... 10
2.4.2. Import ..................................................................................................................... 10
2.4.3. Trade Freedom ....................................................................................................... 11
2.4.4. Direktinvesteringar och Valuta .............................................................................. 12
3. Resultat/Analys .................................................................................................................... 13
3.1. Har landet varit öppet för internationell handel ........................................................... 13
3.2. Inom vilka branscher har landet en komparativ fördel.................................................. 13
3.3. Präglas landet av korruption, vilken effekt har det på ekonomin .................................. 13
3.4. Tillåts, alternativt uppmuntras, utländska direktinvesteringar ...................................... 13
3.5. Hur är befolkningstillväxten.......................................................................................... 13
3.6. Finns det stora Inkomstskillnader, kan det vara tillväxthämmande .............................. 14
3.7. Finns etniska konflikter ................................................................................................. 14
4. Slutsats ................................................................................................................................. 15
5. Källförteckning..................................................................................................................... 16
5.1. Internetsidor .................................................................................................................. 16
5.2. Bilder ............................................................................................................................. 16
Sammanfattning
Vi har använt våra kunskaper inom global ekonomi för att analyser vår baltiska granne
Lettland. Vi har tittat närmare på följande faktorer: Historia, sociala förhållanden och
utrikeshandel. Vår excellenta studiegrupp har kommit fram till att Lettland, är ett land med
komparativa fördelar inom skogsindustrin. Vi har fått information om att konsekvenser ifrån
sovjettiden, har påverkan än idag till följd av korruption och ansträngd relation till ryssar.
Lettland exporterar för cirka en tredjedel av landets BNP. I Lettland är inkomstskillnaderna
stora, sett till resten av Europa. Vi anser att Lettland kommer att få det bättre med tiden till
följd av bearbetning av korruptionen, dels ger det bättre anseende och mer utländska
direktinvesteringar.
1. Inledning
Vi har som uppgift att med våra nyförvärvade kunskaper i ämnet Globalisering och utveckling
undersöka faktorer till varför Lettland är rikt alternativt fattigt. Vi kommer att dra kopplingar
mellan historia händelser och ekonomisk utveckling. Vi kommer att med hjälp av grafer och
diagram att analysera och diskutera kring Lettlands utveckling i olika aspekter.
1.1. Syfte
Syftet med TET-uppgiften är att vi skall tillämpa vår nationalekonomiska kunskap i en
praktisk analys.
1.2. Frågeställningar
För att undersöka faktorer till varför Lettland är rikt alternativt fattigt, så har vi valt att
besvara följande frågeställningar:
Har landet varit öppet för internationell handel?
Hur har landets terms of trade utvecklats?
I vilka branscher har landet en komparativ fördel?
Präglas landet av korruption? Vilken effekt kan det ha på det ekonomiska välståndet?
Förekommer politiska oroligheter?
Tillåts, alternativ uppmuntras, utländska direktinvesteringar?
Hur är befolkningstillväxten?
Finns stora inkomstskillnader? Kan stora inkomstskillnader vara tillväxthämmande?
Finns etniska konflikter?
3
2. Teori
2.1. Historia
2.1.1. Krig och uppror 1800 - talet
Lettland har genom många århundraden genomlidit mycket krig och varit ockuperat av länder
som Sverige, Tyskland och Ryssland. På 1860-talet vaknade en nationell rörelse upp i
Lettland, den möttes av en medveten förryskningspolitik där lettiska förbjöds som
undervisningsspråk i folkskolan. Letterna gjorde uppror 1905 både mot den tyska lantadeln
och mot det ryska förtrycket. Resningen slogs ner brutalt och hundratals människor dödades i
straffexpeditioner och avrättningar.
2.1.2. Första världskriget 1920 - talet
Första världskriget drabbade Lettland hårt, i synnerhet åren 1915-1917 där Lettland var en
krigsskådeplats och landet lamslogs. Vid freden i Riga 1920 så lovade Sovjetryssland ”för
evig tid” respektera den lettiska självständigheten. Ett par år senare antog Lettland en
demokratisk författning. Landet förlorade ungefär en fjärdedel av sin befolkning och
huvuddelen av industrin under kriget, trots detta så började ekonomin att blomstra och i slutet
av 1920-talet hade Lettland nått västeuropeisk levnadsstandard.
2.1.3. Depressionen 1930 - talet
De viktigaste partierna var det Socialdemokratiska arbetarpartiet och det konservativa
Bondeförbundet, som hade premiärministerposten i tolv av arton regeringar. De genomförde
framgångsrika jordreformer som gav mark till över 140 000 jordlösa småbönder och Lettland
började exportera livsmedel. Demokratin klarade inte av påfrestningarna under den
ekonomiska depressionen i början av 1930-talet. Den dåvarande president Karlis Ulmanis,
Bondeförbundets ledare, genomförde en oblodig statskupp där han upplöste parlamentet,
förbjöd politiska partier och upprättade diktatur.
2.1.4. Andra världskriget 1940 - talet
I juni 1940 var de dags igen, Lettland ockuperades av Sovjet. Ockupationsmakten
genomförde val som regisserades av kommunisterna, det nya parlamentet ”ansökte” sedan om
inträde i Sovjetunionen. Det inleddes regelrätt terror, president Ulmanis deporterades och över
tusen människor dödades på mindre än ett år. Sovjet styret upphörde dock samma sommar då
tyskarna ockuperade Lettland, nära hundratusen lettiska judar dödades.
2.1.5. Sovjetiska ockupationen 1940 - talet
Sovjet återkom och när den tyska armén drevs tillbaka 1944 och kapitulerade 1945 flydde
över hundratusen letter till väst.1 Ockupationsmyndigheterna kopplade greppet om Lettland
1949 när de deporterade ungefär 50 000 människor, främst småbrukare. På så vis
underlättades omvandlingen av jordbruket till ett kollektivjordbruk. Detta resulterade till en
kraftig nedgång i jordbruksproduktionen. Det genomfördes även en kraftig satsning på
industrier där man importerade arbetskraft från Sovjetunionen. Dessa människor hade inga
krav på att varken lära sig det lettiska språket eller den lettiska historien. De enda tillåtna
minoritetsskolorna var också just de ryska skolorna. I skolorna undervisades främst
Sovjetunionens historia.2
1
2
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Aldre-Historia
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lettlands_historia
4
2.1.6. Självständigheten 1990 - talet
Självständigheten kom 1991 genom folkfrontens återtagande av parlamentet från den
sovjetiska regimen.3 Man gick från planekonomi till marknadsekonomi och idag dominerar
tjänstesektorn. En planekonomi är mycket stelare än en marknadsekonomi, alla beslut
gällande vad som ska produceras, hur det ska produceras och hur produktionsresultaten skall
fördelas bestäms av staten. Konkurrensen begränsas och till följd av detta uteblir produktionsoch produktutvecklingar samt prissänkningar.4 Övergången till marknadsekonomin öppnade
upp marknaden för privatisering av företag, frihet för producenter och konsumenter att agera
fritt som säljare och köpare.5 Med marknadsekonomin kom också den ökande arbetslösheten
samt en extrem ökning av inflationen till följd av fri prissättning. Den Lettiska valutan lats
introducerades i mars 1993, de första demokratiska valen hölls i juni samma år. Rysslands
president Boris Jeltsin undertecknade 1994 ett avtal om tillbakadragande av de ryska
trupperna.
2.2. 2000 - talet
2.2.1. EU och NATO
År 2004 blev ett av de stora mål man hade, att bli medlem i Nato och EU verklighet. Vid
inträdet i EU hade Lettland det lägsta BNP per invånare, med 45 % av snittet. Man har alltid
fört en proamerikansk utrikespolitik i Lettland, men förhållandet till Ryssland är, trots
förbättring fortfarande ansträngt.6
2.2.2. Finanskrisen
Fram till finanskrisen 2008 var Lettland det land i EU med högst ekonomisk tillväxt, 10-11%
per år.7 Tillväxten bestod av en låne- och fastighetsbubbla, med finanskrisen som ett faktum
gick Lettland in i EU:s värsta recession och tvingades vända sig till IMF för stödlån.8
IMF, Norden, EU m fl. Långivare beviljade ett stödlån om totalt 7,5 miljarder kronor med
utbetalningar under tre år.9 . Ekonomiska krisen späddes även på av svenska Swedbank, SEB
och Nordea som hade de baltiska filialerna som kassakor. De gick tillslut ut med lovord om
att stötta sina dotterbolag genom krisen. Swedbank och SEB besitter idag 40 % av den
Lettiska utlåningsmarknaden.10
Nationaliseringen av Lettlands största bank Parex gjorde att BNP sjönk med hela 18 % år
2009 och man har än idag inte lyckats återfå de höga nivåer man hade innan krisen, trots en
stark tillväxt.11 Kraven som ställdes på Lettland genom stödlånet var att regeringen behövde
upprätta en stabiliseringsplan för att återfå balans i sin statsbudget, den finansiella sektorn och
öka sin konkurrenskraft. Detta skulle komma att bli problematiskt, de höga lönerna hade
medfört en urholkning av konkurrenskraften. En av de lösningar som diskuterades var
devalvering av valutan, dock valde man att göra en intern devalvering (löne- och
kostnadssänkningar) mycket p.g.a. att ca 80 % av befolkningen hade sina lån i Euro.
Trots dessa svårigheter genomförde man programmet och kunde avsluta det år 2011. 12
3
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html
http://www.aktiesite.se/sv-SE/article/planned-economy/
5 http://www.ne.se/marknadsekonomi
6
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Utrikespolitik-Forsvar
7
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Riga/Landfakta/Om-Lettland/
8
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Ekonomi
9
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Riga/Landfakta/Om-Lettland/
10
http://www.dn.se/ekonomi/staten-riskerar-mer--an-bankerna?rm=print
11
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html
12
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Riga/Landfakta/Om-Lettland/
4
5
Här är en graf som visar Lettlands BNP 1990 – 2011 gentemot omvärlden.13
Framtidstankarna från president Dombrovskis mot en övergång till Euron fick vänta
ytterligare några år. 14 Lettlands tillväxt bygger nu på produktion och handel, tjänstesektorn
svarar för tre fjärdedelar av BNP och industrin för en fjärdedel. Skogs- och trävaror är de
viktigaste exportvarorna, eftersom Lettland består till 53,8 % av skog.15 Till följd av den
hårda åtstramningen som gjorts är en tredjedel av Lettlands invånare materiellt blottställda,
man har bland de högsta inkomstskillnaderna i EU och en stor utvandring av arbetskraft har
skett.16 Efter att arbetslösheten skjutit i höjden 2010 på nära 21 % är den nu nere under 14
%.17
13
http://kushnirs.org/macroeconomics/gdp/gdp_latvia.html
14
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Aktuell-Politik
15
http://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/mdg
16
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Ekonomi
17
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Arbetsmarknad
6
18
2012 kunde befolkningen se en ljusare framtid med sänkt inkomstskatt, regeringen tog även
beslutet om att klubba igenom den nya lagen som reglerar Lettlands övergång till Euron. I
Mars skickades ansökan om anslutning år 2014 till Eurozonen in.19 Lettland är idag en liten
öppen marknadsekonomi med sin dominans inom tjänstesektorn.20
2.3. Sociala förhållanden
2.3.1. Sociala fakta
Lettland har fått en betydlig minskning i barnadödligheten, trots dessa framsteg har
befolkningen kraftigt minskat. Med så mycket som en sjundedel under 2000-talet, detta dels
p.g.a. utvandringen av arbetskraft, men även för att man har ett underskott i födslar kontra
dödstal.
18
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2172.html
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Aktuell-Politik
20
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html
19
7
21
(Antal per 1000 levande födda)
Lettland har även problem med HIV-spridningen, de är de näst värst drabbade landet i EU där
0,7 % av befolkningen registrerades som HIV positiva 2009. Regeringen har dessutom haft
problem med att få budgeten att räcka till för att hjälpa de smittade med bronsmedicin. Nedan
visas ett diagram över HIV spridningen i Lettland kontra Sverige mellan åldern 15-49 år:
22
En fjärdedel av befolkningen är pensionärer och Eurostats (EU:s statistikorgan) prognos visar
att Lettlands invånare år 2060 kan bestå av upp till två tredjedelar pensionärer. Regeringen har
21
22
http://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/indicators/(indicator)/121/(country2)/
http://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/indicators/(indicator)/584/(country2)/
8
som ett led i att bromsa detta beslutat om att höja pensionsåldern från, den idag låga 62 år till
målet 65 år, men detta kommer inte vara helt genomfört förrän 2025. Migrationen av
arbetskraft har slagit hårt bl.a. inom hälsovården där låga löner är ett starkt incitament att söka
jobb i övriga världen, framförallt bland dagens ungdomar som inte har några minnen från
sovjettiden och välkomnar det öppna samhället samt tar det för givet. Trots en öppenhet från
den yngre generationen förekommer diskriminering delvis på grund av den påtvingade
jämställdheten under det sovjetiska styret. Kvinnan i Lettland upplever en diskriminering
både yrkesmässigt och ekonomiskt, även det homosexuella samhället är långt ifrån
accepterat.23 Andelen Letter i landet har ökat till 62 % från dryga 50 %. Man har fortfarande
en befolkning av rysktalande på 35 %, 14 % utav dessa saknar Lettiskt medborgarskap och
därmed rösträtt. Såren från det sovjetiska styret påverkade lagstiftningen kring
medborgarskapsrättigheter i Lettland, de som kom till Lettland under denna tid och deras
ättlingar var med sin ansökan tvungna att uppfylla speciella villkor för att få medborgarskapet
godkänt. Man släppte på dessa villkor genom påtryckning från EU, Nato m fl. Dock finns
testen i det lettiska språket, historia, lag och rätt kvar som krav för den som nu ansöker om
medborgarskap.24
2.3.2. Korruption
Efter finanskrisen väntade skandalerna med oligarkin, ett styrande genom ärvd titel eller
tillgång på kapital. 2010 tog den sittande presidenten Valdis Zatlers initiativ till att upplösa
parlamentet, detta genomfördes efter en folkomröstning. Initiativet från presidenten grundade
sig i motståndet parlamentet uppvisat då KNAB (antikorruptionsbyrån) ville genomföra en
husrannsakan mot en korruptionsmisstänkt ledamot.25 Trots ingripande från presidenten och
befolkningens ställningstagande kring korruptionen har Lettland en lång väg att gå för att få
kontroll över de tre stora oligarkernas indirekta styrande.
Här ser vi Sveriges (gröna linjen) kontra Lettlands (röda linjen) och världsgenomsnittets
(svarta linjen) index gällande landets frihet från korruption.26
23
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Sociala-Forhallanden
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/~/link.aspx?_id=35D5C18F215E49C98FCA03AD0007F366 &_z=z
25
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/stoppa-oligarkernas-ran-av-vart-land_6244720.svd
26 http://www.heritage.org/index/country/latvia
24
9
2.4. Utrikeshandel
2.4.1. Export
Ungefär 70 % av exporten går till övriga EU-länder.27 Rangordningen över exporten är som
följer: Ryssland 15.7%28 ( Under sovjettiden gick 97 % av Lettlands export till övriga
sovjet29), Litauen 14.9%, Estland 11.2%, Tyskland 6.9%, Sverige 5.2%, Polen 4.9%. Totalt så
exporterade Lettland varor för 12 490 000 000$. (2012) 30
Lettland är en liten, öppen ekonomi. Exporten bidrar till nästan en tredjedel av Lettlands
totala BNP (2012).31 Lettlands huvudsakliga exportvaror är timmer och träprodukter, samt
fisk och fiskprodukter.32 Man exporterar även matprodukter, metaller, textilier, maskiner och
tillbehör.33
34
Grafen visa Exportens % av BNP. Som vi kan urskilja i grafen så har lettland haft större
Export % av BNP än Sverige mellan 1990 – 2010. Varför linjen hoppar upp till 80 % år 1991
kommer vi att försöka analysera och förklara bättre i analysdelen.
2.4.2. Import
År 2012 så importerade Lettland varor för 15 920 000 000$.35 Detta ger Lettland en
handelbalans på -3 430 000 000$ (12 490 000 000$ – 15 920 000 000$). Lettland har ett
kraftigt underskott i utrikeshandeln, importen av olja och gas spelar till stor del in på det.36
Länderna som Lettland importerar ifrån är följande: Lettland 16.6 %, Tyskland 11 %,
Ryssland 7.7 %, Polen 7.2 %, Estland 6.8 %, Italien 4.2 %, Finland 4.1 %. (2011)
27
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Utrikeshandel
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html
29
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Utrikeshandel
30
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html
31
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html
32
http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/country_profiles/1106666.stm
33
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html
34
http://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/indicators/(indicator)/586
35
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html
36
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Utrikeshandel
28
10
Det man till största del importerar i Lettland är: Maskineri och utrusning,
konsumentprodukter, kemikalier, bränsle och fordon. 37
TOT - Terms of trade definieras som landets summa exporter relativt till landets summa
importer.38 Lettland hade därför år 2011 ett värde för TOT på 0,7845
(12 490 000 000/15 920 000 000).
2.4.3. Trade Freedom
Trade Freedom defineras som föjer: “Trade freedom is a composite measure of the absence of tariff and
non-tariff barriers that affect imports and exports of goods and services. The trade freedom score is based on two
inputs: The trade-weighted average tariff rate and Non-tariff barriers (NTBs)”.39 En svensk översättning
blir: Handelsfrihet är ett sammansatt mått av frånvaron av avgifter och icke-avgifter på handel
som påverkar export och import av varor och tjänster. Handelsfriheten baserar på två
ingångar: Handelsviktade genomsnittliga tullsatsen och icke-avgiftsbarriärer.
Av följande ekvation får vi fram trade freedom:
Trade Freedomi = (((Tariffmax–Tariffi )/(Tariffmax–Tariffmin )) * 100) – NTBi.
Vi får fram ett diagram:
40
Som vi kan tyda ifrån bilden så har Letland gått från most unfree (1996) till Free (2008 ).
Just nu är det alltså väldigt fritt att kunna handla med andra länder.
37
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html
http://www.investopedia.com/terms/t/terms-of-trade.asp
39
http://www.heritage.org/index/trade-freedom
40
http://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/indicators/(indicator)/586
38
11
2.4.4. Direktinvesteringar och Valuta
Kapitalstocken av utländska direktinvesteringar uppgick år 2012 till 13 360 000 000$, en
ökning med 1 250 000 000 från 2011. Korruptionen har länge varit ett hinder när det kommer
till att attrahera utländska direktinvesteringar.41
Valutan har stärkts de senaste åren och förändringen ser ut så här:
Lati (LVL) per US dollar
0.55 (2012)
0.5 (2011)
0.53 (2010)
0.51 (2009)
43
0.47 (2008) 42
IMF, EU och andra internationella givare har gett betydande ekonomiskt stöd till Lettland
som en del av en överenskommelse om att försvara valutans koppling till euron i utbyte mot
regeringens åtagande om att ha stränga åtstramningsåtgärder44
41
42
43
44
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lats
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html
12
3. Resultat/Analys
Här kommer vi att besvara de frågeställningar vi beskrev i början av rapporten, samt analysera
utfallen ur makroekonomisk synvinkel.
3.1. Har landet varit öppet för internationell handel
Fram till 1991 var Lettland en sluten planekonomi. Staten ägde alla företag och bestämde hur
företagen skulle agera. 97 % av exporten gick till övriga länder i sovjetunionen, ingen Trade
Freedom. 1991 blev Lettland självständigt och övergick till marknadsekonomiskt system,
vilket ledde till ökad handel med resten av världen, främst Europa. En bieffekt av
marknadsekonomi var ökad arbetslöshet och klasskillnader.
Som vi ser på diagrammet på sidan nio så ökar exportens % av BNP till 80 %. Vi drar
slutsatsen att det har med självständigheten att göra p. g. a. frihandeln, nu kunde man
exportera mer varor. Att grafen visar en kraftig nedgång till 1993 tänker vi beror på två
faktorer. Exporten ökar och BNP minskar.45 Att BNP minskar anser vi beror på ökad
arbetslöshet, mindre folk som jobbar leder till färre inkomster vilket leder till minskad BNP.
3.2. Inom vilka branscher har landet en komparativ fördel
Vi hänvisar till Ho-teorin.46 Eftersom Lettlands huvudsakliga exportprodukter är timmer- och
träprodukter så antar vi att dem har komparativa fördelar i dessa produkter. Vi styrker denna
teori med att Lettland består till 53,8 % skog. Tillverkningen av skog är relativt
arbetskraftsintensiv.47
3.3. Präglas landet av korruption, vilken effekt har det på ekonomin
Ja, det präglas av korruption även om det har blivit bättre på senare år. Det har varit
oroligheter, uppror och protester gentemot ledamöter som varit altför påverkade av oligarki.
Även präglats av synsätt från sovjettiden. Vi vill dra paralleller gentemot Afrika för att
förklara baksidan av korruption: Om inte styret har bra anseende i omvärlden är det inte så lätt
att få bistånd och Investeringar. Det är inte lätt att styra ett land där inte folket litar på
regeringen. De känner att deras skattepengar kommer att användas till något som inte gynnar
dem själva.
3.4. Tillåts, alternativt uppmuntras, utländska direktinvesteringar
Ja, vi anser att det uppmuntras! Vi ser en ökning av utländska direktinvesteringar med
1 250 000 000$ från år 2011 till 2012 och låg då totalt på 13 360 000 000$. Korruptionen i
Lettland har länge varit ett problem för att lock utländska direktinvesteringar, men i och med
det nya ”icke korrupta” styret så får Lettland ett bättre anseende utomlands och vi anser att
direktinvesteringarna kommer att fortsätta öka med åren.
3.5. Hur är befolkningstillväxten
Befolkningstillväxten är negativ just nu. Fler dör än vad som föds, trots att barnadödligheten
har minskat. Arbetskraft emigrerar till följd av dåliga löner, bl. a inom sjukvården som
drabbats värst. Lettland har som plan att höja pensionsåldern från 62 år till 65 år. Vi tänker att
lönen kommer att gå upp med tiden med tanke på att Lettland anseende blir bättre. Bättre
45
46
http://kushnirs.org/macroeconomics/export/export_latvia.html
http://www.aktiesite.se/sv-SE/article/hecksher-ohlin-theorem/
sp.marksgymnasieskola.se/amnen/internationell_ekonomi/kap2.pdf
komparativa fördelar
47
anseende leder till mer direktinvesteringar vilket skapar jobb vilket leder till större efterfrågan
på arbetskraft vilket gör att lönen går upp och folk stannar i Lettland.
3.6. Finns det stora Inkomstskillnader, kan det vara tillväxthämmande
Ja det finns relativt stora inkomstskillnader. Som vi ser på Gini-bilden på sidan sex så är
Lettland bland de sämsta i Europa, men inte i närheten av att vara bland de sämsta i världen.
Vi anser att stora inkomstskillnader inte behöver vara tillväxthämmande. Vi tänker främst på
Kina som har haft en fantastisk tillväxt dem senaste åren, som har högre Gini-koefficient än
vad Lettland har.
48
Företagen anställer arbetskraft till låga löner, använder vinsten till att bygga ut och köpa fler
maskiner, man anställer fler till låg lön och så håller det på tills det att efterfrågan på
arbetskraft är större än utbudet på arbetskraft och lönerna börjar gå upp. Det är detta som har
skett i Kina och bilden förklarar detta. Skillnad mellan Lettland och Kina är att Kina hade ett
överutbud på arbetskraft vilket inte Lettland har, snarare underskott.
3.7. Finns etniska konflikter
Med bakgrund till den sovjetiska tiden så är inte ryssar speciellt omtyckta av letterna i
Lettland detta har lett till diskriminering mot främst ryssarna. Lettland har även gjort det
mycket svårt för främst ryssar att få ett medborgarskap, EU och Nato har dock förbättrat
situationen i Lettland genom att ha tryckt på Lettlands lagstiftning angående medborgarskap.
Nu krävs det språk-, historia, och lagtest godkända för ett giltigt medborgarskap. Vi anser att
det är dumt att Lettland än idag försvårar nya medborgarskap för de som vill bosätta sig i
Lettland och bidra till en bättre tillväxt när de är i behov av mer arbetskraft.
48
Lewis dualekonomi modell, Arne Bigstens powerpoint
4. Slutsats
Lettland har vart ett ”offer” för krig och ockupation genom många århundraden, folket i
Lettland har levt under förtryck och har inte kunnat föra sin egen talan. Förutsättningarna i
Lettland har ändrats markant de senaste tjugo åren där de har både gått ifrån att tillhöra
sovjetunionen till att bli självständigt, samt blivit en demokrati. Något som har levt kvar i
Lettland sen den sovjetiska tiden är korruptionen men även den har under de senaste åren
blivit mer och mer bortarbetad. Detta har en ökad positiv effekt på utländska
direktinvesteringar med säkrare instutitioner för utländska aktörer. Letterna exporterar främst
timmer och träprodukter de importerar främst olja och gas. Exportorten bidrar till ungefär en
tredjedel av Lettlands BNP. Så trä är en mycket viktig vara i Lettland och deras land består av
ungefär 53 % skog. Man har låga handelshinder som gynnar handeln med omvärlden och gör
att Lettland har möjlighet att få tag i ny teknik och spillovers som utvecklar industrin.
Behovet av olja och gas gentemot Ryssland gör att priserna hålls uppe, Lettland borde se mer
till övriga världen, alternativt sig själva och försöka bli mer självförsörjande inom detta
område. Vi har kommit fram till att Lettland är ett land som är i behov av mer arbetskraft då
de har en sjunkande befolkningstillväxt. Vi tycker att de ska släppa lite på reglerna vad gäller
medborgarskap och helt enkelt underlätta för de som vill bosätta sig i Lettland och inte det
motsatta hållet. Framförallt den billiga arbetskraften och även den stora tillgång på
naturresurser inom b.l.a. skogsindustrin gynnar de utländska direktinvesteringarna, därav den
stora tillväxt som skett inom skogsindustrin. När Lettland frigjorde sig från sovjet och gick
över från planekonomin till marknadsekonomin blev handel med omvärlden mer koncentrerad
till färre industrier i väst. Lettland är på god väg att närma sig marknadsekonomierna i väst,
med ökad utländsk handel och mer självständighet. Fortsatt billig arbetskraft kommer öka
Lettlands fördelar inom handeln med omvärlden, fler företag kommer direktinvestera i
Lettland och öka dess tillväxt. Den eftersatthet av teknologi från brytningen med sovjet
minskar med fler utländska aktörer på marknaden och Lettland kan därmed också få ett mer
effektivt jordbruk för vilket man har (som övriga EU) höga handelshinder för.
Självförsörjningen kommer att öka och effektiviteten vid produktionen likaså. I framtiden
kommer levnadsstandarden att kunna öka för den Lettiska befolkningen, mer integrering med
västvärlden och ökad inombranschhandelbjuder på teknologisk kunskap, tillväxt och ett större
utbud på marknaden, lönerna kan så småningom bli högre, priser pressas nedåt och man kan
erbjuda en bättre levnadsstandard till sin befolkning.
5. Källförteckning
5.1. Internetsidor
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Aldre-Historia
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lettlands_historia
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html
http://www.aktiesite.se/sv-SE/article/planned-economy/
http://www.ne.se/marknadsekonomi
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Utrikespolitik-Forsvar
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Ekonomi
http://www.dn.se/ekonomi/staten-riskerar-mer--an-bankerna?rm=print
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Riga/Landfakta/Om-Lettland/
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Aktuell-Politik
http://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/mdg
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Arbetsmarknad
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2172.html
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Sociala-Forhallanden
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/~/link.aspx?_id=35D5C18F215E49C98FC
A03AD0007F366 &_z=z
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/stoppa-oligarkernas-ran-av-vart-land_6244720.svd
http://www.heritage.org/index/country/latvia
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Lettland/Utrikeshandel
http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/country_profiles/1106666.stm
http://www.investopedia.com/terms/t/terms-of-trade.asp
http://www.heritage.org/index/trade-freedom
http://kushnirs.org/macroeconomics/export/export_latvia.html
http://www.aktiesite.se/sv-SE/article/hecksher-ohlin-theorem/
sp.marksgymnasieskola.se/amnen/internationell_ekonomi/kap2.pdf
komparativa fördelar
5.2. Bilder
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2172.html
http://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/indicators/(indicator)/121/(country2)/
http://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/indicators/(indicator)/584/(country2)/
http://www.heritage.org/index/country/latvia
http://www.globalis.se/Laender/Lettland/(show)/indicators/(indicator)/586
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lats
Lewis dualekonomi modell, Arne Bigstens PowerPoint
http://kushnirs.org/macroeconomics/gdp/gdp_latvia.html
