Presentation 4 (pptx-bildspel)

Välkomna!
Dag 2
Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi
Magnus Johnsson
Kl 10-10.45
Hjärnstammen
Kranialnerver
Lillhjärnan
Hjärnstammen
 Viktig del!
3 funktioner grovt sett
 Liten (ca 2cm i bredd)
 Autobahn!
 Livsviktiga funktioner!
Här passerar alla kopplingar mellan
hjärnan högre upp, lillhjärnan och
ryggmärgen
 Center för kranialnerverna
 Center för t.ex andningsreglering,
kardiovaskulär reglering, vakenhet
m.m
3 delar
Exempel på många och viktiga strukturer i hjärnstammen
(ni behöver inte skriva av..)
CC
Mitthjärna
Pons
Medulla
CC
Coronalt snitt
(Diencefalon) Inte hjärnstam
Mitthjärnan=mesenefalon
Pons=bron
Medulla = förlängda märgen
(Ryggmärg) Inte hjärnstam
Som ett hus
= tak
Basen/grunden
Strukturer relaterade till likvorrummen!
= täcke/skydd
(tänk golvet)
CC
CC
Var är vi någonstans?
Enligt ”kycklingmodellen” 
• 4e ventrikeln är kycklingens ”kropp”
• Centralkanalen är som mycket smala
sjöjungfruben ner i ryggmärgen
Hjärnstammens innehåll
 Spridda delar
- Formatio reticularis
 Kranialnervskärnor
 Långa banor
 Likvorrum (4e ventrieln)
 Koppling till lillhjärnan
Formatio
reticularis
Reticularis = nät
•
•
•
•
Gammal och ursprunglig struktur
Sträcker sig genom hela hjärnstammen upp i mellanhjärnan/diencefalon
De flesta banor går genom detta system
En mängd mindre grupper celler, t.ex mönstergeneratorer (CPGs)
•
•
•
•
•
Funktioner:
Hålla grundspänning/tonus i skelettmuskulaturen
Andning, cirkulation, smärtmodifiering
Vakenhetsgrad
”ARAS” Ascending reticular activating system (aktiverande nerver med
cholinerg, serotonerg, noradrenerg, dopaminerg funktion)
Formatio reticularis
”Neuromodulatorer”
Spridd innervering
”Volume transmission”
Innehåller cellgrupper som producerar
signalsubstanser med ibland närmast
global spridning
• Adrenalinproducerande
Den största finns i medulla oblongata
Bl.a vasopressorområde som ger blodtrycksstegring vid
retning
• Noradrenalinproducerande
Den mest kända heter locus coeruleus
Denna finns caudalt invid 4e ventrikeln
Storgrossist av noradrenalin till hjärnan!
Brain power! Maximera hjärnans kapacitet!
Vakenhet! Belöningssystem!
• Dopaminproducerande
Flera olika grupper.
Vanligtvis tur-retursystem
Den mest kända är substantia nigra i mitthjärnan
• Serotoninproducerande
Större eller mindre samlingar av cellgrupper utspridda
i hjärnstammen. Mest i mitten i s.k ”Raphe”-området
Humör! Smärtstillande
• Acetylcholinproducerande
Mest i mitthjärnan. Många olika funktioner.
Minne, vakenhet
Kranialnerver
Trig.
Skriv inte av!
Acc.
Cervical
Motsvarande ryggmärgens spinalnerver, fast högre upp!
Samma tänk som i ryggmärgen…
Kranialnerverna är organisatoriskt i grunden lika cellkärnorna i ryggmärgen
Kärnorna är lokaliserade och grupperade beroende på vilken information som hanteras!
Den ”viker” sig utåt för för 4e ventrikeln
Vissa kärnor ”vandrar” lite
 Under utvecklingen grundläggs vilken typ av information som
skickas i olika kranialnerversceller
 Enligt ett traditionellt synsätt grupperas dessa i 7 grupper
Ni behöver inte kunna – men för förståelsen…
CC
Organiseras också i längsgående kolumner
CC
Hur ser dom ut?
12 stycken
Ju längre ner desto högre
nummer…
”Rule of 4s”:
4st ovanför pons
4st i pons
4st i medulla
Så vilka är dom och vad gör dom?
1
CN 2
Synnerven är inte en del av perifera nervsystemet!
CN 3
Mitthjärnan
Styr de flesta ögonrörelser!
Styr pupillens parasympatiska del (ihopdragning)
(Cholinerg)
Styr accomodation
CN 4 och 6 Ögonrörelser
”trissa”
CN 6 Abducens
CN 4 Trochlearis
Skada ger olika former av dubbelseende…
CN 5 Trigeminus
3 grenar
V1
V2
V3
Känsel från ansikte
Tuggning
Parasympatisk gren till pupillen
9
8
10
11
7
12
Oliv
Pyramid
•
”Basic” funktioner – reglering av andning,
sväljning, hjärtrytm,
mag-tarmkanala m.m
•
Långa banor uppåt och nedåt
•
Formatio reticuralis finns ju också här
Några andra intressanta centra i medulla
 Area postrema
 Kräkcentrum!
 (utanför BBB som ni minns – circumventrikulärt organ)
 Ligger i botten av 4e ventrikeln väldigt nära foramen Magendie
 Skickar ”kräksignaler” till vagusnerven (nucl. dorsalis vagus)
Chemoreceptor trigger zone)
(Area postrema)
Area postrema ligger behändigt nog precis intill s.k Nucleus Solitarius
som via CN 7, 9 och 10 tar emot afferens från tarm, mun och luftvägar.
Några andra intressanta centra
i medulla
 Nucleus Solitarius
 Visceral afferens från CN 7, 9 och 10
 Tar emot afferens från Tractus Solitarius som ligger posterolateralt i medulla
 Afferens från kemoreceptorer, stretchreceptorer i kärl, tarm, mun och
luftvägar
 NS skickar i sin tur signaler vidare till en mängd ställen: , area postrema,
retikuära formationen, hypothalamus m.fl
 Kräkreflexen! Hostreflexen!
Några andra intressanta centra
i medulla
 Respiratoriska centrum
 Egentligen flera olika delar i medulla och pons som jobbar ihop
 Nucleus Solitarius, Nuleus Ambiguus, Retikulära formationen m.fl
 Pre-Bötzinger komplex – rytmgenerator
 Känner av CO2 i kemoreceptorer bl.a i carotis (n. Glossofaryngeus)
 Andningscentra påverkas av en mängd farmaka – opoider, sedativa
Hjärnstammen – Pons=bron
 Ungefär i nivå med 4e ventrikeln
 Som en ”låda på magen” för
”kycklingen”
 Ca 2,5cm lång
 Mitthjärnan rostralt
 Medulla caudalt
 CN 5-8 (Rule of 4s)
 Långa banor
 Retikulärt system
 Koppling till lillhjärnan
 M.m
CC
Pons tegmentum (golvet – ventralt om 4e ventrikeln)
• RAS (ret. activating system)
Skador här kan ge medvetslöshet
• Respiratoriska center
• Kranialnervskärnor 5-8
Pons basis (stora buktande framtill)
• En sorts relästation mellan
cortex och lillhjärnan
• Långa banor
• Kranialnerver
Pontin
myelinolys
Mitthjärnan= mesencefalon
 Var är vi?
”Halsduken”
kring kycklingens hals
(akveducten)
 2cm lång
CC
Mitthjärnan
Akveduktens läge avgör namnen på de olika delarna av mitthjärnan!
Basis (Skänklarna inkl
crus cerebri)
(lite förvirrande terminologi)
Tätt packade långa banor
Basis
Tegmentum
Tegmentum
Långa banor
Kärnor
Tectum
Tectum = fyrhögsplattan
Superior och inferior colliculi
(syn, hörsel – rörelser)
Tectum (=taket)
• Fyrhögarna – superior och inferior colliculi
Viktiga omkopplingsstationer för syn och hörsel!
(colliculus = kulle på latin)
• Rikta en rörelse mot omvärlden!
• Varje del av tectum är som en karta av omvärlden
• Skapar en rörelse mot det bestämda målet
Hos torsk är den jättestor!
Tectum (=taket)

Superior colliculus

Yttre och inre sensoriska lager som tar
emot afferens från retina

(via yttre knäkroppen i thalamus)

Efferens till bl.a ögonmotorik och
tectospinala banan (huvudrörelser)

Inferior collliculus

Ungefär samma fast för hörseln

Rörelse mot ljud!

Startle-respons (>80 decibel) skydd
för nacken
Tegmentum (=golvet)
Dorsalt

Periaqueductal grey (PAG)

CN 3 och 4

Delar av CN 5

Nucleus ruber

Substantia nigra - dopamin
Ventralt
PAG
Smärtmodifiering
-stimulering leder till frisläppning av
enkefaliner i dorsala horn i
ryggmärgen. Stimulerar myreceptorer - smärtstillande
Vakenhet
-Skada på PAG kan leda till
medvetslöshet
Skänklarna
Övre lillhjärneskänklar
Medial lemniscus
Corticobulbära banor
Corticospinal
Lillhjärnan=cerebellum
 Bakom 4e ventrikeln
 ”Kycklingens ryggsäck”
 Stor som en citron
 10% av hjärnans volym
 Minst 50% av hjärnans celler!
 Kraftig veckad – yta lika stor som
storhjärnans
 Ytterst ett lager cortex
 Innanför vitsubstans
 Innanför ”djupa kärnor”
Funktion?
Funktion?
• Balans
• Samordna muskelgrupper till en ändamålsenlig rörelse
• Lagra inövade rörelseprogram (Sitter i lillhjärnan snarare än
”sitter i ryggmärgen”)
• Traditionellt ansedd som ”motorisk” funktion men troligen
också stor betydelse för kognition, känslor, minne m.m
CC
CC
Olika strukturella indelningar…
CC
3 delar - funktionsrelaterade
Floculinodular=vestibulocerebelli
Intermediärdel (vermis, paravermis)=spinocerebellum
Ytterdelar = cerebrocerebellum
”Utvikt”
Kommunicerar med hjärnstammen via skänklar (peduncles)
CC
Kommunikation via skänklarna
(40 x mer afferenta nervtrådar än efferenta)
Interna modellen?
Spegelexperimentet!
Sjukdom i lillhjärnan?
• Känslig för substanser
Typexempel på när lillhjärnan inte funkar
• Balansnedsättning
• Sluddrigt tal
• Dubbelseende?
• Yrsel
Orsak etylpåverkan lillhjärnan?
• Påverkan energimolekyler på cellnivå – adenosin, NO?
• Kan förgiftas av droger, kvicksilver, mangan, bensen m.m
• Ärftliga sjukdomar som ger s.k ataxier.
• Hjärntumörer
• Biverkningar av fenytoin (t.ex ProEpanutin), litium
Rast