?
a
n
r
a
g
n
e
p
r
e
k
Räc
För många hushåll räcker pengarna både till
vardagliga utgifter, till att unna sig något
extra och till sparande. Ensamstående med
barn har dock svårt att få pengarna att räcka.
I många fall ofta måste man till och med
låna för att få ekonomin att gå ihop.
Anna Marnell och Katarina Hansson
A
tt ha små inkomster behöver inte
vara bekymmersamt om man
samtidigt har låga utgifter. På
motsvarande sätt kan grupper vars inkomster verkar hyggliga i själva verket
ha en mycket pressad ekonomisk situation om de nödvändiga utgifterna är
höga. Det finns många anledningar till
att så kan vara fallet, t.ex. om man har
många barn eller om det bara finns en
förvärvsarbetande vuxen i familjen. En
annan orsak kan vara om någon i familjen har särskilda behov, t.ex. på grund
av sjukdom eller funktionshinder, som
gör att utgifterna är högre än vanligt.
När man ska analysera olika gruppers
ekonomiska situation är det därför
många gånger inte tillräckligt att beskriva inkomstförhållanden. Utgiftsnivåerna
kan vara minst lika betydelsefulla.
Den mest detaljerade bild som vi har
av hushållens konsumtion i Sverige i dag
ges av SCB:s undersökning om Hushållens utgifter (HUT, se faktaruta).
Räcker pengarna?
En väsentlig fråga får vi dock inte svar
på genom HUT. Även om resultaten
visar vad olika grupper i samhället
konsumerar och hur konsumtionen förhåller sig till inkomsterna säger HUT
ingenting om det är en tillräcklig kon-
sumtionsnivå. Räcker pengarna till den
konsumtion som är nödvändig för att
upprätthålla en rimlig standard? Vilka
grupper är det som har svårast att få
pengarna att räcka och hur prioriterar
hushållen när pengarna inte räcker till?
Det här är frågor som endast kan besvaras av hushållen själva. På försök lade
SCB, i samarbete med Socialstyrelsen,
därför till några frågor i intervjun med
de hushåll som deltog i HUT under det
första kvartalet . Eftersom urvalet
är litet ska svaren inte betraktas som
alltför exakta. Hushållens svar på frågorna om hur de upplever och hanterar
sin ekonomiska situation stämmer dock
väl överens med den bild som ges även i
andra undersökningar. Den första fråga
som ställdes till hushållen var om de någon gång under de senaste tolv månaderna har haft svårt att få pengarna att räcka
till löpande utgifter för mat, hyra och
räkningar. Svaren visar att det finns stora
skillnader mellan olika typer av hushåll.
Drygt hälften av de ensamstående med
barn hade svårt att få pengarna att räcka
under varje eller några av de tolv senaste
månaderna. För övriga hushållstyper var
andelen betydligt mindre. Att det är de
ensamstående med barn som har den
mest pressade ekonomiska situationen
kan dels förklaras av att familjen ska försörjas av bara en vuxen, dels av att pengarna ska räcka även till barnen.
Det sägs ofta att familjer med dålig
ekonomi prioriterar att lägga pengarna
på barnens konsumtion för att de ekonomiska bekymren ska gå ut över dem så
lite som möjligt och för att de inte ska
behöva avstå från sådant som kompi-
Svårt för ensamstående med barn
Ensamstående sparar mindre
Har du/ni någon gång under de senaste12 månaderna haft
svårt att få pengarna att räcka till löpande utgifter för mat,
hyra och räkningar?
Hur mycket sparar du/ditt hushåll normalt per månad
(banksparande, pensionssparande, fondsparande etc.)?
Ja, varje/några månader
Nej/någon enstaka gång
Procent
70
Vet ej/
vill ej svara
Ensamstående
med barn
Ensamstående
utan barn
Sammanboende Sammanboende
med barn
utan barn
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
Långt över hälften av de ensamstående med barn har
svårt att få pengarna att räcka till de löpande utgifterna.
18
Procent
70
Sparar inget, måste ofta/ibland låna pengar
Sparar inget – behöver inte låna pengar
Sparar 1–500 kr i månaden
Sparar över 500 kr i månaden
Ensamstående
med barn
Ensamstående
utan barn
Sammanboende Sammanboende
med barn
utan barn
Över hälften av de ensamstående med barn sparar inga
pengar och många av dem tvingas låna.
Välfärd Nr 2 2004
EKO
NOM
I
Vad avstår man ifrån när pengarna inte räcker?
Tabellen visar andelen avstående hushåll per hushållstyp för respektive utgiftsgrupp
Utgiftstyp
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Mat
Kläder
Fritidsaktiviteter
Telefon, tidningar eller TV-avgift
Enklare husgeråd och hemtextilier
Boende
Försäkringar
Lokala resor med kollektivtrafik
eller bil till arbete
Semester
Hälso- och sjukvård
Läkemedel
Tandvård
Ensamstående
med barn
Ensamstående
utan barn
Sammanboende
med barn
Sammanboende
utan barn
13
54
25
29
41
19
4
4
27
24
10
10
2
2
2
23
12
12
14
3
4
2
15
3
4
4
2
2
9
54
8
4
29
8
27
4
3
21
3
25
1
1
10
2
12
2
1
8
När pengarna inte räcker till är det främst kläder och semester som hushållen
avstår ifrån. Men många avstår också ifrån tandvård.
sarna har och gör. Detta bekräftas i
undersökningen. Av de hushåll som har
svårt att få pengarna att räcka är det tre
av fyra som säger att det framförallt är de
vuxna i familjen som får avstå från
sådant man annars skulle köpa eller göra.
Nästan inga säger att det främst är
barnen som får avstå.
Vad avstår man ifrån?
Vad är det då som hushållen avstår ifrån
när ekonomin är pressad? Generellt är
det kläder och semester som man avstår
från eller drar ner på i första hand. Ensamstående med barn tvingas dock avstå
från eller dra ner på det mesta. Mer än
hälften har fått minska på klädinköp
och semesterutgifter. Det är också vanligt att ensamstående med barn drar ner
på fritidsaktiviteter, telefon, tidningar
och tv-avgift, husgeråd och hemtextilier och tandvård. Ca procent av de
ensamstående med barn har också fått
hålla nere sina boendeutgifter genom att
flytta till en mindre bostad eller avstå
från att flytta till en större för att pengarna inte räckt. Det är däremot mindre
vanligt att man avstår från eller drar ner
på utgifter för mat, försäkringar, lokala
resor, hälso- och sjukvård och läkemedel. Det är tydligt att vissa utgifter är
högre prioriterade än andra och att detta
mönster är rätt lika oavsett hushållstyp.
Det som skiljer olika grupper åt är snarare hur vanligt det är att man tvingas
avstå från eller dra ner på sin konsumtion för att pengarna inte räcker.
För att komplettera bilden av hur hushållen upplever sin ekonomi ställdes också
frågan om i vilken mån man kan unna
Välfärd Nr 2 2004
sig något extra. Vad man menar med det
är naturligtvis subjektivt – för ett hushåll
kan det vara en semesterresa medan det
för ett annat är godis. Svaren överensstämmer dock väl med övriga resultat.
Tre av fyra sammanboende utan barn har
alltid eller för det mesta råd att unna sig
något extra. I andra änden av skalan finns
de ensamstående med barn, varav mer
än procent säger sig aldrig eller bara
ibland kunna unna sig något extra.
Om undersökningen
Syftet med undersökningen, HUT, är att
kartlägga hushållens utgifter för privat
konsumtion och att visa hur konsumtionen
fördelar sig mellan olika varu- och tjänsteslag.
Alla typer av hushåll, alla sorters utgifter,
alla delar av landet och alla tider på året
finns representerade i undersökningen. De
slumpmässigt utvalda hushållen för kassabok
över sina utgifter i 14 dagar och deltar i en
intervju som handlar om utgifter för varor och
tjänster som man normalt konsumerar sällan
eller oregelbundet. Urvalsstorleken är 4 000
hushåll (1 000 per kvartal). Svarsfrekvensen
är 58 procent.
buffert så tvingas ensamstående med
barn istället att inteckna sina framtida
konsumtionsmöjligheter. När lånen ska
betalas tillbaka måste hushållen dra ner
på sin konsumtion. Att behöva låna för
att få ekonomin att gå ihop är ovanligt i
andra hushållstyper. Mer vanligt är det
att varken spara eller låna. Av de ensamstående utan barn är det ungefär en
ärdedel som varken sparar eller lånar.
För många hushåll räcker således
pengarna både till löpande utgifter och
till sparande. Svårast att få pengarna att
räcka.
Spara eller låna?
Inkomster ger i sig själva ingen välfärd.
Det är när inkomsten omsätts i konsumtion som pengarna förmedlar nytta
och nöje. Konsumtionen kan ske direkt
efter att inkomsten intjänats eller att
pengar lånats. Konsumtionen kan även
skjutas på framtiden genom att pengarna sparas till senare. Därför är det väsentligt att också studera olika gruppers
sparande och lånande eftersom det ger
en bild av vilka konsumtionsmöjligheter
och därmed vilken välfärd de kommer
ha längre fram i tiden.
Här visar undersökningen också på
stora skillnader mellan olika hushållstyper. Två tredjedelar av de sammanboende, med eller utan barn, sparar normalt mer än kr per månad. De har
således goda möjligheter att öka sin
konsumtion framöver. Av de ensamstående med barn är det däremot drygt
procent som ibland eller ofta måste låna
pengar för att få ekonomin att gå ihop.
Här är det inte större lån, för t.ex. huseller bilköp, som avses utan mindre lån
för att klara de vardagliga utgifterna.
Istället för att ha en innestående välfärds-
Anna Marnell arbetar som ekonom på
Socialstyrelsen,
tfn: 08-555 530 00
e-post: [email protected]
Katarina Hansson arbetar på SCB med
Hushållens utgifter,
tfn: 019-17 66 73
e-post: [email protected]
19
