Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen

Falldefinitioner vid anmälan
enligt smittskyddslagen
Falldefinitioner vid anmälan enligt
smittskyddslagen
Bindningar och jäv
För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms
eventuella intressekonflikter och jäv inom ramen för anställningsförhållandet.
När det gäller externa experter och sakkunniga som deltar i Folkhälsomyndighetens arbete med
rapporter kräver myndigheten att de lämnar skriftliga jävsdeklarationer för potentiella intressekonflikter
eller jäv. Sådana omständigheter kan föreligga om en expert t.ex. fått eller får ekonomisk ersättning
från en aktör med intressen i utgången av den fråga som myndigheten behandlar eller om det finns ett
tidigare eller pågående ställningstagande eller engagemang i den aktuella frågan på ett sådant sätt att
det uppkommer misstanke om att opartiskheten inte kan upprätthållas.
Folkhälsomyndigheten tar därefter ställning till om det finns några omständigheter som skulle försvåra
en objektiv värdering av det framtagna materialet och därmed inverka på myndighetens möjligheter att
agera sakligt och opartiskt. Bedömningen kan mynna ut i att experten kan anlitas för uppdraget
alternativt att myndigheten föreslår vissa åtgärder beträffande expertens engagemang eller att
experten inte bedöms kunna delta i det aktuella arbetet.
De externa experter som medverkat i framtagandet av denna rapport har inför arbetet i enlighet med
Folkhälsomyndighetens krav lämnat en deklaration av eventuella intressekonflikter och jäv.
Folkhälsomyndigheten har därefter bedömt att det inte föreligger några omständigheter som skulle
kunna äventyra myndighetens trovärdighet. Jävsdeklarationerna och eventuella kompletterande
dokument utgör allmänna handlingar som normalt är offentliga. Handlingarna finns tillgängliga på
Folkhälsomyndigheten.
_________________
Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/.
Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd
att använda dem.
© Folkhälsomyndigheten, 2017.
Revidering 5
Artikelnummer: 01208-2017
Förord
En förutsättning för ett fungerande rapporteringssystem är att alla anmälande läkare
och laboratorier i Sverige använder gemensamma kriterier vid anmälan enligt
smittskyddslagen (2004:168), då det är grunden för att kunna upprätthålla en
kontinuerlig övervakning av smittsamma sjukdomar.
I detta dokument finns rekommendationer för vilka kriterier som ska användas i
den svenska övervakningen av smittsamma sjukdomar. Falldefinitionerna har i
största mån anpassats till de gemensamma kriterier som har antagits inom EU för
att möjliggöra en jämförbar statistik.
Socialstyrelsen publicerade de första falldefinitionerna 2008. Den 1 juli 2015
övergick ansvaret för det samlade smittskyddsarbetet till Folkhälsomyndigheten
som då också övertog ansvaret för detta dokument.
Arbetet med falldefinitionerna sker fortlöpande och beror av nytillkommen
kunskap inom infektionsepidemiologin och metodutvecklingen inom mikrobiologisk diagnostik. En översyn av dokumentet sker vid behov, minst en gång per
år, och följer eventuella förändringar i Smittskyddslag eller Smittskyddsförordning.
Konklusionen vid aktuell översyn är att vissa falldefinitioner behöver vidareutvecklas. Därför har, inför 2018 års uppdatering, initierats en sådan revision. Med
denna version av rekommendationer för anmälan enligt smittskyddslagen har
uppdatering skett avseende falldefinitioner för syfilis och TBE.
Anders Tegnell
Avdelningschef, avdelningen för epidemiologi och utvärdering
Karin Tegmark Wisell
Avdelningschef, avdelningen för mikrobiologi
5
Innehåll
Förord ......................................................................................................................... 5
Bakgrund ..................................................................................................................... 9
Definitioner ................................................................................................................ 11
Anmälningspliktiga sjukdomar...................................................................................... 13
Falldefinitioner ........................................................................................................... 15
Atypiska mykobakterier (icke tuberkulösa mykobakterier) .......................................... 15
Beta-hemolyserande grupp A streptokocker (Streptococcus pyogenes, GAS, invasiv
infektion) ............................................................................................................... 15
Botulism ................................................................................................................ 15
Brucellos................................................................................................................ 16
Campylobacterinfektion ........................................................................................... 16
variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vCJD) ............................................................... 16
Cryptosporidiuminfektion ......................................................................................... 17
Denguefeber .......................................................................................................... 17
Difteri .................................................................................................................... 17
Echinokockinfektion ................................................................................................ 18
EHEC (STEC/VTEC) inkl. HUS (infektion med enterohemorragisk E. coli, inklusive EHECassocierat HUS) ...................................................................................................... 18
EHEC-associerat HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom) ............................................... 19
Entamöba histolytica infektion ................................................................................. 19
ESBL-producerande Enterobacteriaceae, inkl. ESBLCARBA ............................................. 20
ESBLCARBA-producerande Enterobacteriaceae ............................................................. 20
Fågelinfluensa H5N1 ............................................................................................... 21
Giardiainfektion ...................................................................................................... 21
Gonorré ................................................................................................................. 21
Gula febern ............................................................................................................ 22
Haemophilus influenzae (invasiv infektion) ................................................................ 22
Harpest (tularemi) .................................................................................................. 23
Hepatit A ............................................................................................................... 23
Hepatit B ............................................................................................................... 23
6
Hepatit C ............................................................................................................... 24
Hepatit D ............................................................................................................... 25
Hepatit E ............................................................................................................... 26
Hivinfektion och aids ............................................................................................... 26
HTLV-1 eller HTLV-2 ............................................................................................... 27
Influensa ............................................................................................................... 27
Kikhosta ................................................................................................................ 27
Klamydia inkl. LGV .................................................................................................. 28
LGV (lymphogranuloma venereum) .......................................................................... 28
Kolera ................................................................................................................... 28
Legionellainfektion .................................................................................................. 28
Leptospirainfektion ................................................................................................. 29
Listeriainfektion ...................................................................................................... 29
Malaria .................................................................................................................. 30
Meningokocksjukdom (invasiv) ................................................................................ 30
MERS (Middle East Respiratory Syndrome)................................................................ 31
Mjältbrand ............................................................................................................. 31
Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) ..................................................... 31
Mässling ................................................................................................................ 32
Papegojsjuka ......................................................................................................... 32
Paratyfoidfeber....................................................................................................... 32
Pest ...................................................................................................................... 33
Pneumokockinfektion (invasiv) (Streptococcus pneumoniae) ...................................... 33
Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) .................................... 33
Polio ...................................................................................................................... 34
Påssjuka ................................................................................................................ 34
Q-feber ................................................................................................................. 34
Rabies ................................................................................................................... 35
Röda hund inkl. kongenitalt rubellasyndrom .............................................................. 35
Kongenitalt rubellasyndrom ..................................................................................... 36
Salmonella ............................................................................................................. 36
7
SARS ..................................................................................................................... 36
Shigellainfektion ..................................................................................................... 37
Smittkoppor ........................................................................................................... 37
Sorkfeber (nephropathia epidemica) ......................................................................... 38
Stelkramp (tetanus) ................................................................................................ 38
Syfilis inkl. neonatal/kongenital syfilis ....................................................................... 38
Neonatal/kongenital syfilis ....................................................................................... 39
Trikinos ................................................................................................................. 39
Tuberkulos ............................................................................................................. 40
Tyfoidfeber ............................................................................................................ 40
Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) ................................................................ 41
Vibrioinfektion (exkl. kolera) .................................................................................... 41
Virala hemorragiska febrar (exkl. denguefeber och sorkfeber)..................................... 41
Virala meningoencefaliter (exkl. TBE) ....................................................................... 41
TBE-infektion (viral tick borne encephalitis)............................................................... 42
Yersiniainfektion ..................................................................................................... 43
Fördjupning ............................................................................................................... 44
8
Bakgrund
Smittskyddslagen (2004:168), SmL, lägger ett tydligt ansvar på behandlande läkare
att anmäla fall av vissa smittsamma sjukdomar. Läkare med ansvar för ett laboratorium har samma skyldighet att rapportera när fall av dessa sjukdomar diagnostiseras. Skyldigheten gäller också läkare som utför obduktion (2 kap, 5§ SmL).
Smittskyddslagen ålägger behandlande läkare även andra skyldigheter när det gäller hantering av de sjukdomar som ingår där, till exempel att smittspåra och att ge
förhållningsregler. Dessa skyldigheter påverkas inte av om en sjukdom ska anmälas kliniskt eller enbart omfattas av laboratorieanmälan.
Falldefinitionerna som beskrivs i detta dokument bygger delvis på andra publicerade dokument (se sid. 44). Syftet med dessa falldefinitioner är att skapa en enkel och
översiktlig gemensam grund för vilka sjukdomsfall som ska anmälas, så att jämförelser över tid och mellan geografiska områden underlättas.
I detta sammanhang finns ingen anledning att skilja på lagens uppdelning i så kallade allmänfarliga och övriga anmälningspliktiga sjukdomar. Den distinktionen har
juridisk betydelse, bland annat genom skyldigheten att ge den smittade förhållningsregler och den yttersta möjligheten att ingripa mot den enskildes vilja, men
utgör ingen grund för att bedöma anmälningsplikten på skilda sätt. Samtliga anmälningspliktiga diagnoser är därför sammanförda i alfabetisk ordning.
Falldefinitionerna i detta dokument är alltså ämnade att användas för rapportering
av sjukdomsfall enligt smittskyddslagen. Avsikten med dokumentet är inte att ange kriterier för behandling, att ge ett underlag för definition av smittfrihet eller att
fastslå rutiner för anmälan efter eventuell avskrivning. Avsikten med dokumentet
är inte heller att värdera den mikrobiologiska diagnostiken, eller att ange vilka specifika laboratoriemetoder som bör användas. För diskussion om sådana metoder
hänvisas till Folkhälsomyndighetens och Föreningen för klinisk mikrobiologis
Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska
laboratorier.
Dessa rekommendationer påverkar inte heller smittspårningsplikten för allmänfarliga sjukdomar och andra smittspårningspliktiga sjukdomar (enligt SmL respektive
Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om smittspårning, HSL-FS
2015:4). Det kan finnas undantag från denna huvudregel, men i bland annat Socialstyrelsens handbok Smittspårning av sexuellt överförbara infektioner (sid. 56)
framhålls att
”eftersom syfilis idag är en såväl ovanlig som inhemsk smitta måste smittspårningen givetvis alltid gå så långt tillbaka att man säkert kan finna
smittkällan eller till dess smittkedjan slutar utanför landets gränser”.
Smittspårning ska således göras även om patienten bedöms som inte längre smittsam. En fast eller tillfällig partner som kan ha exponerats för smittan under patientens smittsamma fas ska därför kallas och testas, eftersom denna partner kan ha
9
smittats och ännu befinna sig i smittsamt skede eller vara bärare av en latent inte
smittsam infektion som senare kan orsaka svår sjukdom.
Eftersom SmL särskilt stadgar att såväl misstänkta som konstaterade fall ska rapporteras behövs ett visst stöd för sådana beslut. I lagens förarbeten anges rörande
kliniskt misstänkta fall:
Den anmälningsskyldige läkaren behöver således inte ha ställt fullständig diagnos innan han eller hon gör sin anmälan, vilket medför att behövliga tidsvinster
kan göras. Åtgärder mot smittspridning kan då sättas in så tidigt som möjligt.
För att misstanke i lagens mening ska föreligga krävs dock att det finns något
konkret som tyder på att den smittsamma sjukdomen är för handen, t.ex. att
patienten uppvisar något symtom som är typiskt för ifrågavarande sjukdom.1
I beskrivningen av falldefinitioner har kliniska respektive epidemiologiska kriterier
sammanfogats med laboratoriekriterier för misstänkta fall, då den mikrobiologiska
diagnostiken har bedömts utgöra en förutsättning för att fallet ska anmälas.
Detta dokument ger inte underlag för anmälningskriterier i speciella situationer, då
tolkningen av provsvar är särskilt beroende av en sammanvägning av faktorer i det
enskilda fallet (t.ex. hos ett immunsupprimerat barn). En annan faktor av vikt, som
kan påverka tolkningen av svar på en mikrobiologisk analys, kan vara om personen
är vaccinerad mot en viss sjukdom. Då är läkarens bedömning avgörande och
fallen ska anmälas som misstänkta fall.
Folkhälsomyndigheten har möjlighet att utfärda undantag från anmälningsplikten
för behandlande läkare i de fall man kan nöja sig med anmälan från diagnostiserande laboratorier – se Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSL-FS 2015:7) om anmälan av anmälningspliktig sjukdom i vissa fall. Detta dokument behandlar inte
dessa begränsningar och berör inte heller detaljer avseende den information om
varje enskilt fall som ska rapporteras från behandlande läkare till smittskyddsläkare
och Folkhälsomyndigheten.
I SmL (2 kap. 6 §) anges vilka uppgifter som ska framgå av en smittskyddsanmälan. Socialstyrelsen gjorde en separat utredning för att definiera vilka uppgifter av
”annan epidemiologisk betydelse” (2 kap. 6 § 5 p.) som borde vara uppfyllda vid
rapportering av de anmälningspliktiga sjukdomarna. Detta arbete har fortsatts i
samband med vidareutvecklingen av stödfunktioner vid användning av det webbaserade elektroniska anmälningssystemet SmiNet2 där formulären i SmiNet successivt anpassas för respektive sjukdom så att de uppgifter efterfrågas som utredningen kommit fram till är nödvändiga.
1
2
10
Regeringens proposition 2003/04:30 Ny smittskyddslag m.m., sid. 215–216
www.sminet.se
Definitioner
Aktuell infektion
beror av en sammanvägning av laboratoriefynd och
kliniska data, som uppgifter om symtom, inkubationstid
m.m.
Epidemiologiskt
samband
innebär att patienten har haft en kontakt som kan
innebära smitta med:
1. en person som klassificeras som ett bekräftat fall,
2. någon smittkälla (person, djur eller objekt, inkl.
laboratorieprov) som orsakat sjukdom hos någon annan
person, som i sin tur klassificeras som ett bekräftat fall,
eller
3. vistelse i område med känd spridning, i kombination
med klinisk bild förenlig med en sjukdom.
Bekräftat fall
är ett sjukdomsfall som uppfyller de kriterier som
angetts för att diagnosen kan anses vara säker. För detta
krävs som regel mikrobiologisk diagnostik, se
laboratorieverifierat fall.
Infektion med
t.ex. infektion med vancomycinresistenta enterokocker, i
begreppet inkluderas i smittskyddslagens mening även
fall av asymtomatiskt bärarskap. Av smittskyddslagen
framgår att föreskriven anmälningsplikt omfattar både
behandlande läkare och mikrobiologiskt laboratorium.
Av laboratorieanmälan bör framgå val av metod som
underlag för smittskyddsläkare respektive
Smittskyddsinstitutet, vilka ansvarar för klassifikation av
fallen som antingen misstänkta eller bekräftade.
Klinisk bild förenlig
med diagnosen
innebär att den läkare som diagnostiserar fallet finner
stöd för diagnosen. Inga kliniska kriterier tas upp i detta
dokument utan här hänvisas till Folkhälsomyndighetens
hemsida om smittsamma sjukdomar:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskyddberedskap/smittsamma-sjukdomar/, samt olika
fackböcker, exempelvis • Iwarsson-Norrby (red).
Infektionsmedicin, Göteborg: Säve förlag 2014, 6:e
uppl.
• Heymann D (ed). Control of Communicable Diseases
Manual. Washington, DC: American Public Health
Association 2015, 20th ed.
11
Kliniskt prov
är ett begrepp som i dessa rekommendationer inkluderar
prov från människa vilket analyserats som del i en
utredning av infektionstecken, liksom screeningprover.
Det innebär att även asymptomatiskt bärarskap ska
anmälas enligt smittskyddslagen.
Laboratorieverifierat
fall
är ett sjukdomsfall som genomgått laboratoriediagnostik
enligt de principiella kriterier som beskrivs i detta
dokument och där laboratoriet påvisat en aktuell
infektion med en anmälningspliktig mikroorganism.
Dokumentet anger flera laboratoriemetoder men inga
detaljer om vilka av dessa som ska användas. Då
metoder används som inte finns specificerade under
sjukdomen klassificeras fallen av princip som
misstänkta. Principiellt kan metoderna grupperas på
följande sätt:
INDIREKTA METODER
• antikroppspåvisning (serologi)
DIREKTA METODER
• antigenpåvisning (inkl. toxin)
• odling av smittämnet (isolering)
• nukleinsyrapåvisning
• morfologi, (elektron)mikroskopi (påvisning)
Misstänkt (troligt)
fall
12
är ett sjukdomsfall där det finns goda skäl att misstänka
att patienten har sjukdomen, även om bekräftelse inte
föreligger. Patienten kan exempelvis uppvisa en klinisk
bild som är väl förenlig med diagnosen och ett
epidemiologiskt samband med bekräftade fall. Det kan
också gälla patienter som på grund av annan sjukdom
eller tidigare insatt behandling får en atypisk
sjukdomsbild, respektive patienter där man med
anledning av tidigare behandling inte heller kan förvänta
sig verifierande resultat från laboratoriet. Som troliga
räknas också fall där man av olika skäl använt
mikrobiologiska tekniker, vilkas resultat ännu inte blivit
allmänt internationellt accepterade. Dessa typer av fall
ska därmed anmälas som misstänkta. Ytterligare
information kan göra att fallen senare antingen avskrivs,
står kvar som ”misstänkta” eller blir ”bekräftade”. Sådan
information ska då bifogas en tidigare anmälan.
Anmälningspliktiga sjukdomar
De anmälningspliktiga sjukdomarna finns listade i


smittskyddslagen (2004:168) som bilaga 1 (allmänfarliga
sjukdomar) och bilaga 2 (samhällsfarliga sjukdomar)
smittskyddsförordningen (2004:255) som bilaga 1 (anmälningspliktiga
sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar).
Variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vCJD) ingår inte i smittskyddslagen.
Anmälningsplikten utgår från lagen (1997:982) om anmälan av vissa allvarliga
sjukdomar samt Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om
misstänkt eller konstaterad Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och annan besläktad
human spongiform encefalopati (HSL-FS 2015:3), liksom EU-parlamentets
resolution EGT C 85, 17.3.1997, s. 61, och den grundförordning som reglerar TSE
(transmissible spongiform encephalopathies), EC/999/ 2001.
Terminologin som används i detta dokument är densamma som används i
författningarna, även om andra beteckningar på sjukdomar eller mikroorganismer
förekommer.
Atypiska mykobakterier, infektion med




















Beta-hemolyserande grupp A streptokocker (Streptococcus pyogenes,
GAS), invasiv infektion med
Botulism
Brucellos
Campylobacterinfektion
variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vCJD)
Cryptosporidium, infektion med
Denguefeber
Difteri
Echinokockinfektion
Entamöba histolytica, infektion med
Enterohemorragisk E.coli (EHEC), infektion med
ESBL-producerande Enterobacteriaceae, infektion med
Fågelinfluensa H5N1
Giardiainfektion
Gonorré
Gula febern
Haemophilus influenzae, invasiv infektion med
Harpest (tularemi)
Hepatit A-E
Hiv-infektion och aids
13







































14
HTLV I eller II, infektion med
Influensa
Kikhosta
Klamydiainfektion
Kolera
Legionellainfektion
Leptospirainfektion
Listeriainfektion
Malaria
Meningokockinfektion, invasiv
MERS (Middle East Respiratory Syndrome)
Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), infektion med
Mjältbrand
Mässling
Papegojsjuka
Paratyfoidfeber
Pest
Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP)
Pneumokockinfektion, invasiv
Polio
Påssjuka
Q-feber
Rabies
Röda hund
Salmonellainfektion
Shigellainfektion
Smittkoppor
Sorkfeber (nephropathia epidemica)
Stelkramp
Svår akut respiratorisk sjukdom (sars)
Syfilis
Trikinos
Tuberkulos
Tyfoidfeber
Vancomycinresistenta enterokocker (VRE), infektion med
Vibrioinfektion exkl. kolera
Virala meningoencefaliter
Virala hemorragiska febrar exkl. denguefeber och sorkfeber
(nefropathia epidemica)
Yersiniainfektion
Falldefinitioner
Atypiska mykobakterier (icke tuberkulösa mykobakterier)
Endast anmälan från laboratorium
Misstänkt fall Inte aktuellt
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos

Isolering av atypiska mykobakterier från kliniskt prov
Beta-hemolyserande grupp A streptokocker (Streptococcus
pyogenes, GAS, invasiv infektion)
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med STSS (streptococcal toxic shock
syndrome), nekrotiserande fasciit eller puerperal sepsis
+ påvisande av S. pyogenes i (annan än nedan angiven)
relevant lokal
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos

Isolering av Streptococcus pyogenes (GAS) från blod, likvor eller
annan normalt steril lokal
Botulism
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:


isolering av Clostridium botulinum från sår (sårvätska) eller, hos
barn ett år och yngre, även från feces
påvisande av botulinumtoxin i kliniskt prov
15
Brucellos
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:


isolering av Brucella spp. från kliniskt prov
påvisande av Brucella-specifik antikroppsreaktion som indikerar aktuell
infektion.
Campylobacterinfektion
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen*
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos

Isolering och/eller nukleinsyrapåvisning av Campylobacter spp., från feces
eller blod.
OBS vid anmälan anges vilken lab.metod som använts
*gastroenterit
variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vCJD)
vCJD fall förutsätter progredierande neuropsykiatrisk sjukdom under mer än 6
månader där alternativa differentialdiagnoser, tidigare exposition för tänkbar
iatrogen smitta och familjär prionsjukdom uteslutits.
Misstänkt fall Förutsättningar enligt ovan
+ klinisk bild förenlig med diagnosen
+ uteslutande av EEG förändringar som vid sporadisk CJD
+ typiska förändringar påvisade med bildteknik (ex. MRT)
eller
förutsättningar enligt ovan
+ positiv tonsillbiopsi
Bekräftat fall
16
Progredierande neuropsykiatrisk sjukdom
och
post mortem neuropatologiskt verifierat fall
Cryptosporidiuminfektion
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:



påvisande av Cryptosporidium spp oocystor i kliniskt prov (vanligen
feces) med mikroskopi
påvisande av Cryptosporidium-antigen i feces
påvisande av Cryptosporidium-nukleinsyra i feces.
Denguefeber
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband, som vistelse i geografiskt
område med pågående spridning
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:


påvisande av denguevirus-nukleinsyra i kliniskt prov
påvisande av denguevirus-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell
infektion.
Difteri
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos

Isolering av toxinproducerande Corynebacterium diphtheriae, C. ulcerans
eller C. pseudotuberculosis från kliniskt prov
OBS fynd av toxinproducerande Corynebacterium diphtheriae, C. ulcerans eller C.
pseudotuberculosis ska anmälas oavsett fyndplats eller symtom. Även bärarskap
eller icke-respiratorisk infektion, som t.ex. huddifteri, ska alltså anmälas.
17
Echinokockinfektion
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:




histopatologiskt eller parasitologiskt fynd förenligt med Echinococcus
multilocularis eller E. granulosus, exempelvis hakar och/eller larver i
cystinnehåll
påvisande av antikroppssvar med Echinococcus-specifik serologi
och konfirmerande högspecifik serologisk test
påvisande av nukleinsyra av E. multilocularis eller E. granulosus i kliniskt
prov
typiska organförändringar påvisade med bildteknik (ex. ultraljud, CT) och
positiv, konfirmerande serologi.
EHEC (STEC/VTEC) inkl. HUS (infektion med
enterohemorragisk E. coli, inklusive EHEC-associerat HUS)
Misstänkt fall av EHEC (STEC/VTEC)
Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall av EHEC (STEC/VTEC)
Ett laboratorieverifierat fall.
Laboratoriekriterier för diagnos av EHEC
Minst ett av följande fynd:



isolering av E. coli som har förmåga att producera shigatoxin (stx) eller
som bär på stx1/stx2 gener
påvisande av stx1 och/eller stx2-gener från kliniskt prov (utan isolering av
stam)
påvisande av shigatoxin i feces (utan isolering av stam)
OBS om möjligt bör STEC/VTEC-stam isoleras och karakteriseras avseende
serotyp, eae gener och subtyper av stx1 alternativt stx2.
OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL.
18
EHEC-associerat HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom)
Misstänkt fall av EHEC-associerat HUS
Klinisk bild förenlig med HUS (hemolytiskt-uremiskt syndrom),
efter enterit
Bekräftat fall av EHEC-associerat HUS
Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ ett laboratorieverifierat fall.
För HUS kan även LPS (serogruppspecifikt antikroppssvar mot
lipopolysaccharid) användas som kriterium för laboratorieverifierat
fall.
OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL.
Entamöba histolytica infektion
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ påvisande av Entamoeba histolytica/E.dispar cystor
vid mikroskopi och/eller epidemiologiskt samband
alternativt
epidemiologiskt samband
+ påvisande av Entamoeba histolytica/E.dispar cystor
vid mikroskopi
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande:




Påvisande av specifikt antikroppssvar i serum.
fynd av Entamoeba histolytica-trofozoiter med intracellulära erytrocyter
påvisande av E. histolytica-nukleinsyra i kliniskt prov.
påvisande av E. histolytica- antigen i fecesprov.
19
ESBL-producerande Enterobacteriaceae, inkl. ESBLCARBA
Vid Enterobacteriaceae med påvisad ESBLA eller ESBLM: endast anmälan från
laboratorium.
Vid Enterobacteriaceae med påvisad ESBLCARBA: anmälan från såväl laboratorium
som behandlande läkare.
Misstänkt fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae
Inte aktuellt
Bekräftat fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae
Ett laboratorieverifierat fall av ESBL-producerande
Enterobacteriaceae1.
Laboratoriekriterier för diagnos av Enterobacteriaceae1 med ESBLA
eller ESBLM


1
Fynd av bakterier tillhörande arterna Escherichia coli, Klebsiella
pneumoniae, Proteus mirabilis, Salmonella och Shigella spp. med
fenotypiskt eller genotypiskt påvisad ESBL-produktion (ESBLA eller
ESBLM).
Fynd av bakterier tillhörande övriga arter inom familjen
Enterobacteriaceae med fenotypiskt eller genotypiskt påvisad ESBLAproduktion.
ESBL= Extended Spectrum BetaLactamase
ESBLA=Klassiska ESBL vars aktivitet inhiberas av klavulansyra. A härrör från
klassifikation enligt Ambler.
ESBLM= M står för miscellaneous och omfattar ESBL vars aktivitet inte hämmas av klavulansyra, men oftast av kloxacillin.
OBS behandlande läkare ska enligt smittskyddslagen (2004:168) anmäla alla fall
av ESBL-producerande Enterobacteriaceae som fått en anmärkningsvärd
utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (2 kap. 5 §).
ESBLCARBA-producerande Enterobacteriaceae
Misstänkt fall av ESBLCARBA-producerande Enterobacteriaceae
Inte aktuellt
Bekräftat fall av ESBLCARBA-producerande Enterobacteriaceae
Ett laboratorieverifierat fall av ESBLCARBA-producerande
Enterobacteriaceae1.
Laboratoriekriterier för diagnos av Enterobacteriaceae med
ESBLCARBA:

1
Fenotypiskt eller genotypiskt påvisad karbapenemas (ESBLCARBA)
ESBLCARBA = ESBL med karbapenemasaktivitet
OBS behandlande läkare ska enligt smittskyddslagen (2004:168) anmäla alla fall
av ESBL-producerande Enterobacteriaceae som fått en anmärkningsvärd
utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (2 kap. 5 §).
20
Fågelinfluensa H5N1
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:



påvisande av högpatogent aviärt influensavirus A/H5N1 i kliniskt prov
påvisande av influensa A/H5N1-nukleinsyra i kliniskt prov
påvisande av A/H5N1-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell
infektion.
Giardiainfektion
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:



cystor eller trofozoiter av Giardia intestinalis (synonyma begrepp är
lamblia och duodenalis) i feces, duodenalvätska eller tunntarmsbiopsi med
mikroskopi
påvisande av Giardia-antigen i kliniskt prov
påvisande av Giardia nukleinsyra i kliniskt prov.
Gonorré
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:


isolering av Neisseria gonorrhoeae från kliniskt prov
påvisande i kliniskt prov av Neisseria gonorrhoeae nukleinsyra med två
specifika analysmetoder med olika målgener i samma prov eller i två efter
varandra följande prov
21

fynd av Gramnegativa intracellulära diplokocker i urethrautstryk från en
man med symptomatisk uretrit
Gula febern
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:





isolering av gula febernvirus från ett kliniskt prov
påvisande av gula febern-nukleinsyra i kliniskt prov
påvisande av gula febernvirus-specifikt antikroppssvar som indikerar
aktuell infektion
påvisande av gula febern-antigen i kliniskt prov
vävnadsprov (framför allt lever) analyserat genom immunhistokemiskt
påvisande av gula febern med virusspecifika antisera.
OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik.
Haemophilus influenzae (invasiv infektion)
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ påvisande av Haemophilus influenzae-antigen från blod, likvor
eller annan normalt steril lokal
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande:


22
isolering av Haemophilus influenzae från blod, likvor eller annan normalt
steril lokal
påvisande av Haemophilus influenzae-nukleinsyra från blod, likvor eller
annan normalt steril lokal
Harpest (tularemi)
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband, inkl. vistelse i geografiskt område
med känd föregående spridning, även utan anamnestisk kontakt
med känd smittkälla
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:



isolering av Francisella tularensis från kliniskt prov
påvisande av F. tularensis-nukleinsyra i kliniskt prov
påvisande av F. tularensis-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell
infektion.
Hepatit A
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:


påvisande av IgM antikroppar mot hepatit A virus i serum
påvisande av hepatit A virus-nukleinsyra i serum eller feces.
Hepatit B
Kriterier för anmälan från laboratorium
Minst ett av följande fynd i serum/plasma:


hepatit B-virus ytantigen (HBsAg)1
hepatit B-virus-DNA (HBV-DNA)
1
HBsAg-fyndet ska vara säkerställt, dvs. tydligt positivt, alternativt konfirmerat
efter osäkert fynd.
Kriterier för anmälan från behandlande läkare
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat akut eller kroniskt fall enligt
23
laboratoriekriterierna nedan
Laboratoriekriterier för diagnos av akut hepatit B-infektion (innefattar både
tidig inkubationsfas och övrig akut fas)


Hepatit B-virus ytantigen (HBsAg) eller Hepatit B-virus-DNA (HBVDNA) och utan hepatit B-virus core antikroppar (anti-HBc) påvisat i
serum/plasma (motsvarar tidig inkubationsfas).
Hepatit B-virus IgM-core antikroppar (anti-HBc IgM) påvisade och minst
ett av följande fynd i serum/plasma (motsvarar övrig akut fas):
- hepatit B-virus ytantigen (HBsAg)
- hepatit B-virus-DNA (HBV-DNA).
Laboratoriekriterier för diagnos av kronisk hepatit B-infektion
Samtliga av följande tre fynd i serum/plasma:



hepatit B-virus ytantigen (HBsAg)
hepatit B-virus IgG-core antikroppar (anti-HBc IgG)
ej påvisbar eller låg nivå av hepatit B-virus IgM-core antikroppar (antiHBc IgM).
OBS både akuta och kroniska fall ska anmälas och särskiljas vid anmälan.
Hepatit C
Kriterier för anmälan från laboratorium
Minst ett av följande fynd i serum/plasma:



1
hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA)
hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag)
hepatit C-virusantikroppar (HCV-antikroppar/HCV-Ak) påvisade med
immunoblot1.
Där hepatit C-virus RNA och/eller hepatit C-virusantigen ej påvisats i serum/plasma eller
där analyser för dessa inte gjorts.
Kriterier för anmälan från behandlande läkare
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall av akut, kroniskt eller okänt stadium
enligt laboratoriekriterierna nedan
Laboratoriekriterier för diagnos av akut hepatit C-infektion
Minst ett av följande fynd:
 serokonversion mellan två serumprov tagna med högst 12 månaders
intervall
och
minst ett av följande fynd i serum/plasma:
24
-
hepatit C-virusantikroppar (HCV-antikroppar/HCV-Ak) med
immunoblot
- hepatit C-virus RNA (HCV-RNA)
- specifikt hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag)
 tillkomst i immunoblot av ytterligare antikroppsreaktivt band i nytt prov taget
efter minst en månad
 hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA) påvisat i serum/plasma (under inkubationstiden före antikroppssvar)
 hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag) påvisat i serum/plasma (under
inkubationstiden före antikroppssvar).
Laboratoriekriterier för diagnos av kronisk hepatit C-infektion

Antikroppar mot hepatit C-virus påvisade i två serumprov tagna med minst
12 månaders intervall
och
 minst ett av följande fynd i serum/plasma:
- hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA)
- specifikt hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag).
Laboratoriekriterier för diagnos av hepatit C-infektion av okänt stadium

Antikroppar mot hepatit C-virus av okänd varaktighet påvisade i
serum/plasma
och
 minst ett av följande fynd i serum/plasma:
- hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA)
- specifikt hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag).
OBS fall av akut, kronisk och okänt stadium ska anmälas och särskiljas vid
anmälan
Hepatit D
Misstänkt fall Inte aktuellt
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:



påvisande av hepatit D virus-specifikt antikroppssvar i serum
påvisande av hepatit D-nukleinsyra i serum
påvisande av hepatit D virus-antigen i serum.
25
Hepatit E
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:


påvisande av hepatit E virusspecifikt antikroppssvar i serum som indikerar
aktuell infektion
påvisande av hepatit E virus-nukleinsyra i serum eller feces.
Hivinfektion och aids
Misstänkt fall Hiv-behandlade, liksom barn till mödrar, som utanför
Sverige diagnostiserats med hiv och fått adekvat behandling
Bekräftat hivfall
Ett laboratorieverifierat hivfall
Bekräftat aidsfall
Ett laboratorieverifierat hivfall
och
aidsdefinierat tillstånd, enligt europeiska falldefinitionerna för aids hos personer ≥
15 år respektive barn < 15 år gamla (www.eurohiv.org).
Laboratoriekriterier för hivdiagnos
A. Vuxna och barn ≥ 18 månaders ålder
 Positivt hiv-antikroppstest eller kombinerad hiv-antigen/antikroppstest,
inklusive konfirmerande test, som bekräftats genom uppföljande prov
eller
 Minst två av följande fynd, som bekräftats genom uppföljande prov:
- påvisande av hiv- nukleinsyra (hiv-RNA, hiv-DNA)
- påvisande av hiv p24 antigen, inkl. neutralisationstest
- isolering av hiv
B. Barn under 18 månaders ålder
Minst ett av följande fynd, som bekräftats genom uppföljande prov:



påvisande av hiv- nukleinsyra (hiv-RNA, hiv-DNA)
påvisande av hiv p24 antigen, inkl. neutralisationstest
isolering av hiv
Det finns inget krav att en aidspatient, som tidigare rapporterats som hiv-smittad,
ska anmälas på nytt.
26
HTLV-1 eller HTLV-2
Misstänkt fall Inte aktuellt
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd, som bekräftats genom uppföljande prov:



positivt HTLV-specifikt antikroppstest, inklusive konfirmerande test
påvisande av HTLV-nukleinsyra (HTLV DNA)
isolering av HTLV
Influensa
Alla fall av influensa: anmälan från laboratorium
Misstänkt fall Inte aktuellt
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:



påvisande av influensa-nukleinsyra i ett kliniskt prov
påvisande av influensa-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell
infektion
isolering av influensavirus från ett kliniskt prov
Kikhosta
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:



isolering av Bordetella pertussis från ett kliniskt prov
påvisande av Bordetella pertussis-nukleinsyra i ett kliniskt prov
påvisande av Bordetella pertussis-specifikt antikroppssvar i serum som
indikerar aktuell infektion
OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologiskt laboratoriediagnostik
27
Klamydia inkl. LGV
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos av klamydia
Minst ett av följande fynd utan påvisad genotyp L1, L2 eller L3:
 påvisande av Chlamydia trachomatis-nukleinsyra i ett kliniskt prov
 isolering av Chlamydia trachomatis från ett kliniskt prov
 påvisande av Chlamydia trachomatis med direkt FA i kliniskt prov.
LGV (lymphogranuloma venereum)
Laboratoriekriterier för diagnos av LGV

Påvisande i ett kliniskt prov (anogenitalt eller konjunktiva) av nukleinsyra
specifik för genotyp (serotyp) L1, L2 eller L3 av Chlamydia trachomatis i
ett kliniskt prov.
Kolera
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Samtliga av följande tre fynd:



isolering av Vibrio cholerae i ett kliniskt prov
påvisande av serotyp O1 eller O139 hos isolatet
påvisande av kolera-enterotoxin (CTX) eller toxingen (ctx) hos isolatet.
Legionellainfektion
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ laboratoriekriterier enligt nedan
eller epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
28
För misstänkt fall minst ett av följande fynd:




påvisande av Legionella pneumophila-antigen i luftvägssekret, lungvävnad
eller någon annan normalt steril lokal
påvisande av Legionella spp.-nukleinsyra i luftvägssekret, lungvävnad eller
någon annan normalt steril lokal
påvisande av specifikt antikroppssvar (minst fyrfaldig titerstegring) mot
Legionella pneumophila icke serogrupp 1 eller annan Legionella spp.
påvisande av enstaka hög antikroppstiter mot Legionella pneumophila
serogrupp 1, andra serogrupper eller andra Legionella spp i serum.
För bekräftat fall minst ett av följande fynd:



isolering av Legionella spp. från luftvägssekret, lungvävnad eller någon
annan normalt steril lokal
påvisande av specifikt antikroppssvar (minst fyrfaldig titerstegring) mot
Legionella pneumophila serogrupp 1
påvisande av Legionella pneumophila-antigen i urin.
Leptospirainfektion
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:



isolering av Leptospira interrogans- eller annan patogen Leptopira spp.nukleinsyra i kliniskt prov
isolering av Leptospira interrogans- eller annan patogen Leptopira spp.
från ett kliniskt prov
påvisande av Leptospira interrogans- eller annan patogen Leptopira spp.specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion
Listeriainfektion
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med invasiv listeriasjukdom
+ epidemiologiskt samband.
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:

påvisande av Listeria monocytogenes nukleinsyra i blod, likvor eller annan
normalt steril lokal
29


isolering av Listeria monocytogenes från blod, likvor eller annan normalt
steril lokal
isolering av Listeria monocytogenes från en normalt icke-steril lokal hos
foster, dödfött barn eller hos modern inom 24 tim från förlossningen.
Isolering av Listeria monocytogenes hos ett dödfött/nyfött foster efter
tjugonde gestationsveckan rapporteras som eget fall.
Malaria
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
och/eller
påvisande av malaria-antigen i blod
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:


påvisande av malariaparasiter med mikroskopi i blodutstryk/tjock droppe
påvisande av Plasmodium-nukleinsyra i blod
Meningokocksjukdom (invasiv)
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
och minst ett av följande fynd:


påvisande av Neisseria meningitidis i kliniskt prov från
normalt icke steril lokal (exv. svalg/nasopharynx)
påvisande av gramnegativa diplokocker i likvor
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall med klinisk bild
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:




isolering av Neisseria meningitidis från blod, likvor eller annan normalt
steril lokal
påvisande av Neisseria meningitidis-nukleinsyra från blod, likvor eller
annan normalt steril lokal
påvisande av Neisseria meningitidis-antigen i likvor
påvisande av Neisseria meningitidis-specifikt antikroppssvar med
serokonversion och/eller signifikant titerstegring av IgG
OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik.
30
MERS (Middle East Respiratory Syndrome)
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos:
Minst ett av följande fynd:
 påvisande av MERS-coronavirus nukleinsyra i kliniskt prov omfattande
minst två olika regioner av virusgenomet
 påvisande av MERS-coronavirus-specifikt och neutraliserande antikroppssvar som indikerar aktuell infektion
 isolering av MERS-coronavirus i cellkultur från ett kliniskt prov
Mjältbrand
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall med klinisk bild
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:


isolering av kapsel- och toxinproducerande Bacillus anthracis i ett kliniskt
prov
påvisande av Bacillus anthracis-nukleinsyra i ett kliniskt prov.
Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA)
Misstänkt fall Inte aktuellt
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
 Påvisande av fenotypisk resistens förenlig med meticillinresistenta
Staphylococcus aureus
och
 Påvisande i isolatet av genetisk markör för meticillinresistens (mecA-gen eller
annan relevant mec-gen) alternativt dess produkt (PBP2a eller annat relevant
penicillinbindande protein).
31
Mässling
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:




påvisande av mässlingsspecifikt antikroppssvar i serum eller saliv som
indikerar aktuell infektion
isolering av mässlingvirus i kliniskt prov
påvisande av mässlingvirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov
påvisande av mässling-antigen med specifika monoklonala antikroppar i
immunofluorescens
OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik
Papegojsjuka
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:



isolering av Chlamydophila psittaci från ett kliniskt prov
påvisande av Chlamydophila psittaci nukleinsyra i ett kliniskt prov
påvisande av Chlamydophila psittaci-specifikt antikroppssvar med
serokonversion och/eller signifikant titerstegring av IgG.
Paratyfoidfeber
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos

Isolering av Salmonella Paratyphi (Salmonella enterica serovar Paratyphi) i
kliniskt prov.
OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL.
32
Pest
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:



isolering av Yersinia pestis i ett kliniskt prov
påvisande av Yersinia pestis-nukleinsyra i kliniskt prov
påvisande av Yersinia pestis-F1 specifikt antikroppssvar som indikerar
aktuell infektion.
Pneumokockinfektion (invasiv) (Streptococcus
pneumoniae)
Misstänkt fall Klinisk bild (meningit)
+ Grampositiva diplokocker i likvor
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:



isolering av S. pneumoniae från blod, likvor eller annan normalt steril lokal
påvisande av S. pneumoniae-nukleinsyra från blod, likvor eller annan
normalt steril lokal (ej urin)
påvisande av pneumokockantigen i prov från blod, likvor eller annan
normalt steril lokal (ej urin)
OBS dubbelanmälan görs vid invasiv infektion med pneumokocker med nedsatt
penicillinkänslighet.
Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G
(PNSP)
Misstänkt fall Inte aktuellt
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos

Påvisande av Streptococcus pneumoniae i kliniskt prov

Påvisande av nedsatt känslighet mot penicillin G, MIC över 1 mg/L
och
33
OBS dubbelanmälan görs vid invasiv infektion med pneumokocker med nedsatt
penicillinkänslighet.
Polio
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:


isolering av vildtyp poliovirus (Wild polio virus, WPV) verifierat med
typning
isolering av vaccinderiverat poliovirus (VDPV) verifierat med typning.
OBS även bärarskap av poliovirus ska anmälas.
Påssjuka
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:



isolering av parotitvirus från ett kliniskt prov (saliv, likvor eller urin)
påvisande av parotitvirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov (saliv, likvor
eller urin)
påvisande av parotitspecifikt antikroppssvar i serum eller saliv som
indikerar aktuell infektion
OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik.
Q-feber
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
34
Minst ett av följande fynd:



isolering av Coxiella burnetii i ett kliniskt prov
påvisande av Coxiella burnetii-nukleinsyra i kliniskt prov
påvisande av specifikt Coxiella burnetii-antikroppssvar som indikerar
aktuell infektion
Rabies
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen efter vistelse i
rabiesendemiskt område
och/eller exposition för

Bekräftat fall
djur i land med rabies
 potentiellt rabiessmittat djur i Sverige eller
 smittad human vävnad (exempelvis efter
organtransplantation)
Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:




isolering av Lyssavirus i ett kliniskt prov
påvisande av Lyssavirus-nukleinsyra i kliniskt prov
påvisande av Lyssavirus-antigen i kliniskt prov
påvisande av specifikt Lyssavirus-antikroppssvar i serum eller likvor.
OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik.
Röda hund inkl. kongenitalt rubellasyndrom
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:



isolering av rubellavirus i ett kliniskt prov
påvisande av rubellavirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov
påvisande av specifikt rubella-antikroppssvar i serum eller saliv med IgM
och/eller serokonversion av IgG och/eller signifikant titerstegring av IgG
OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serlogisk laboratoriediagnostik.
35
OBS positivt IgM resultat hos gravid kvinna kräver konfirmerade test.
Kongenitalt rubellasyndrom
Misstänkt fall Spädbarn eller dödfött barn vars mor haft
laboratorieverifierad rubellainfektion under graviditeten
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:




isolering av rubellavirus i ett kliniskt prov
påvisande av rubellavirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov
påvisande av specifikt rubella-antikroppssvar med IgM
kvarstående IgG-stegring vid 6 och 12 månaders ålder (med ungefär
samma rubella IgG koncentration i minst två prov)
OBS positivt IgM resultat hos gravid kvinna kräver konfirmerade test.
Salmonella
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos

Isolering och/eller nukleinsyrapåvisning av Salmonella spp (utom S. Typhi
och S. Paratyphi) i kliniskt prov. Ange vilken metod som använts vid
anmälan.
OBS dubbelanmälan från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL
SARS
(svår akut respiratorisk sjukdom)
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos av misstänkt fall
Minst ett av följande fynd:

36
påvisande av SARS-coronavirus-specifika antikroppar

påvisande av SARS-coronavirus-nukleinsyra i ett kliniskt prov.
Laboratoriekriterier för diagnos av bekräftat fall
Minst ett av följande fynd:
 isolering av SARS-coronavirus virus i cellkultur från ett kliniskt prov
 påvisande av SARS-coronavirus-nukleinsyra vid minst ett av följande
i kliniskt prov från minst två olika lokaler (t.ex. nasofarynx och feces)
i kliniskt prov från minst två olika provtillfällen under samma
sjukdomsperiod
i ett kliniskt prov som testats med samma metod men med olika
reagenser (ex. nytt RNA extrakt)
 påvisande av SARS-coronavirus-specifikt antikroppssvar som indikerar
aktuell infektion.
Shigellainfektion
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos

Isolering av Shigella spp. i kliniskt prov.
OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL
Smittkoppor
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
och/eller
påvisande av orthopoxvirus genom elektronmikroskopi
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande:


isolering av variolavirus i kliniskt prov
påvisande av variolavirus-nukleinsyra i kliniskt prov.
37
Sorkfeber (nephropathia epidemica)
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ vistelse i område med känd spridning
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:


påvisande av Puumalavirus-nukleinsyra i kliniskt prov
påvisande av Puumalavirus-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell
infektion.
Stelkramp (tetanus)
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
Bekräftat fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ känt expositionstillfälle, med eller utan lab.verifiering
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:


isolering av Clostridium tetani i ett kliniskt prov
påvisande av specifika tetanus toxin-antikroppar i serum som indikerar
aktuell infektion.
OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik.
Syfilis inkl. neonatal/kongenital syfilis
Observera att endast sexuellt smittsam syfilis är anmälningspliktig, dvs. primär,
sekundär och tidig latent syfilis (inom ett år efter smittotillfället).
Misstänkt fall Klinisk bild förenligt med primär eller sekundär syfilis
eller epidemiologiskt samband förenligt med tidig (inom ett år från
smittotillfället) latent syfilis.
Sekundär syfilis kan i undantagsfall uppträda mer än ett år efter
smittotillfälle.
Bekräftat fall Ett fall av primär, sekundär eller tidig latent syfilis, som
laboratorieverifierats.
Laboratoriekriterier för diagnos
Påvisning av Treponema med PCR inklusive sekvensering
och/eller
38
Påvisning av antikroppar* med samtliga tre fynd:
 anti-Treponema med CIA
 anti-Treponema med TPPA
 anti-cardiolipin (VDRL/RPR/WR) med hög eller signifikant ökad
koncentration
*För att diagnostisera aktuell syfilis vid tidigare genomgången syfilis, eller för att bedöma
duration av latent syfilis, har koncentration eller koncentrationsförändring för anti-cardiolipin avgörande betydelse. I vissa fall kan även kompletterande analyser som IgM-påvisning användas.
Neonatal/kongenital syfilis
Misstänkt fall Barn under två års ålder med klinisk bild förenlig med
neonatal/ kongenital syfilis
och/eller
epidemiologiskt samband genom att mamman haft syfilis
under graviditet utan att ha erhållit adekvat behandling innan
fjärde graviditetsmånaden, och/eller påvisning av antikroppar
förenliga med syfilis men utan uppfyllda kriterier för diagnos.
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall av kongenital/neonatal syfilis.
Laboratoriekriterier för diagnos (ej i navelsträngsblod)
Påvisning av Treponema med PCR inklusive sekvensering
och/eller
Påvisning, hos barn som inte fått adekvat behandling mot syfilis, av antikroppar*
med samtliga tre fynd:
 anti-Treponema med CIA
 anti-Treponema med TPPA
 anti-cardiolipin (VDRL/RPR/WR)
samt
 utan att koncentration reduceras som vid maternell antikroppsaktivitet
och/eller

IgM-antikroppar mot Treponema
Trikinos
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:
39


påvisande av Trichinella larver i vävnad från muskelbiopsi
påvisande av Trichinella-specifikt antikroppssvar.
Tuberkulos
Endast aktiv tuberkulos är anmälningspliktig.
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med aktiv sjukdom
- inledd behandling som vid aktiv tuberkulos
och/eller
- påvisad nukleinsyra från M. tuberculosis-komplexet
och/eller
- histopatologiskt fynd av granulom förenligt med tuberkulosinfektion (under förutsättning att infektion med Mycobacterium
bovis-BCG uteslutits)
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:


isolering av bakterie tillhörande Mycobacterium tuberculosis-komplexet
(utom Mycobacterium bovis-BCG) i kliniskt prov
påvisande av nukleinsyra från M. tuberculosis-komplexet och påvisande av
syrafasta stavar vid mikroskopi av kliniskt prov från nedre luftvägarna
Tyfoidfeber
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos

Isolering av Salmonella Typhi (Salmonella enterica serovar Typhi) i
kliniskt prov.
OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL
40
Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)
Misstänkt fall Inte aktuellt
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos

Påvisande av fenotypisk resistens mot vankomycin hos Enterococcus
faecium eller Enterococcus faecalis
och
 Påvisande av genetisk markör för vankomycinresistens (relevant van-gen) i
isolatet.
Vibrioinfektion (exkl. kolera)
Misstänkt fall Inte aktuellt
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos

Isolering av Vibrio spp. annan än toxinproducerande V. cholerae O1 och
O139 i kliniskt prov.
Virala hemorragiska febrar (exkl. denguefeber och
sorkfeber)
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband (kontakt med VHF-fall
eller resa senaste 21 dagarna till område med aktuell
eller tidigare känd VHF-spridning)
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:


isolering av specifikt VHF-virus från kliniskt prov
påvisande av specifikt VHF-virus nukleinsyra i kliniskt prov.
Virala meningoencefaliter (exkl. TBE)
Misstänkt fall Isolering av specifikt virus i kliniskt prov annat än likvor
eller hjärnmaterial (t.ex. blåsor eller feces)
och/eller
41
epidemiologiskt samband
+ klinisk bild förenlig med diagnosen
+ pleocytos i likvor eller neurologiska symtom förenliga med
encefalit/meningoencefalit, även i frånvaro av pleocytos
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:




isolering av specifikt virus i likvor (eller post mortem i hjärnmaterial)
påvisande av specifikt virus nukleinsyra i likvor (eller post mortem i
hjärnmaterial)
påvisande av specifikt virusantikroppssvar i likvor som indikerar aktuell
infektion
meningoencefalit med påvisande av specifikt virusantikroppssvar i serum
eller likvor som indikerar aktuell infektion.
TBE-infektion (viral tick borne encephalitis)
Misstänkt fall Epidemiologiskt samband
+ klinisk bild förenlig med diagnosen
+ pleocytos i likvor eller neurologiska symtom förenliga med
encefalit, även i frånvaro av pleocytos
+ påvisande av TBE-specifika IgM-antikroppar i serum
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos
Minst ett av följande fynd:


Påvisande av TBE-specifika IgM och IgG antikroppar i serum
Påvisande av TBE-specifika IgM och/eller TBE-specifika IgG antikroppar
i likvor
 Påvisande av serokonversion eller signifikant titerstegring av TBEspecifika antikroppar i parade sera.
 Påvisande av TBE-virus-nukleinsyra i likvor (eller post mortem i
hjärnmaterial)
 Påvisande av TBE-virus-nukleinsyra i serum
OBS att tidigare vaccination mot TBE och/eller immunsuppression hos patienten
påverkar antikroppssvaret och att upprepad provtagning kan behövas för att
säkerställa diagnosen.
Även tidigare genomgången infektion med eller vaccination mot annat flavivirus
kan komplicera den serologiska diagnostiken på grund av korsreaktivt IgG.
42
Yersiniainfektion
Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen
+ epidemiologiskt samband
Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall
Laboratoriekriterier för diagnos

Isolering och/eller nukleinsyrapåvisning av Yersinia enterocolitica (utom
biotyp 1A) eller Yersinia pseudotuberculosis i kliniskt prov. Ange vilken
metod som använts vid anmälan.
43
Fördjupning
Smittskyddslag 2004:168
Smittskyddsförordning 2004:255
Ny smittskyddslag m.m. Regeringens proposition 2003/04:30
Europaparlamentets och rådets beslut Sept.24, 1998 no. 2119/98/EC om att bilda
nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar.
2002/253/EG: Kommissionens beslut av den 19 mars 2002 om fastställande av
falldefinitioner för rapportering av smittsamma sjukdomar till gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG
2000/96/EG: Kommissionens beslut av den 22 december 1999 om de smittsamma
sjukdomar som successivt skall omfattas av gemenskapsnätverket enligt
Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG.
Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om smittspårning, HSL-FS
2015:4
Smittspårning vid sexuellt överförbara infektioner. Socialstyrelsen 2008 Art.nr.
2008-101-7
Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) – kunskapsunderlag
och rekommendationer för handläggning. Socialstyrelsen 2012. Art.nr. 2012-5-13
Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad (www.slf.se/smittskydd)
44
Detta är rekommendationer för de kriterier som ska användas i den svenska övervakningen av
smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Kriterierna har i
största mån anpassats till de gemensamma kriterier som har antagits inom EU för att möjliggöra
en jämförbar statistik.
Socialstyrelsen publicerade de första falldefinitionerna 2008. Den 1 juli 2015 övergick ansvaret för
det samlade smittskyddsarbetet till Folkhälsomyndigheten som då också övertog ansvaret för
detta dokument. Uppdateringar av dokumentet sker vid behov och följer eventuella förändringar i
Smittskyddsförordningen, metodutvecklingen inom mikrobiologisk diagnostik samt infektionsepidemiologi.
Publikationen skall utgöra ett stöd för de som enligt Smittskyddslagen (2004:168) har skyldighet
att utan dröjsmål anmäla fall av vissa smittsamma sjukdomar i enlighet med Smittskyddsförordningen (2004:255) vilket omfattar behandlande läkare som misstänker eller konstaterar fall av
allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom, läkare samt ansvarig vid laboratorium som utför mikrobiologisk diagnostik och läkare som utför obduktion.
----------------------------------------------Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör
myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa
och skydda mot hälsohot.
Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.
Solna Nobels väg 18, SE-171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, SE-831 40 Östersund.
www.folkhalsomyndigheten.se