Homo- och bisexuella
ungdomar funderar
oftare på självmord
I gruppen homo- och bisexuella 16-29-åringar var andelen som
någon gång övervägt att ta sitt liv tre gånger så hög som i övriga
befolkningen. Det visar en ny undersökning från Folkhälsoinstitutet.
D
en 22 december avrapporterade Statens folkhälsoinstitut ett tvåårigt
regeringsuppdrag
”att
undersöka och analysera
hälsosituationen för homo- och bisexuella
samt transpersoner1” . Uppdraget aviserades mot bakgrund av att kunskapen om
hälsan hos homosexuella, bisexuella och
transpersoner är begränsad.
Genom Nationella folkhälsoenkäten 2005,
den första svenska folkhälsoundersökning
där en enkätfråga om sexuell läggning
10
1
finns med, presenteras nu för första gången en befolkningsbaserad statistik om homo- och bisexuella personers hälsosituation. Enkäten skickades ut till sammanlagt
64 000 personer i åldern 16-84 år. 40 000
svarade på enkäten. Resultaten visar att
förekomsten av psykisk ohälsa, mätt som
nedsatt psykiskt välbefinnande, självmordstankar och självmordsförsök, var
dubbelt så hög bland homo- och bisexuella personer som i övriga befolkningen. I
gruppen homo- och bisexuella 16-29åringar var det bland kvinnorna respekti-
Transpersoner är ett paraplybegrepp omfattande individer vars könsidentitet och/eller könsidentitetsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födseln.
ve männen 53 och 47 procent som någon
gång övervägt att ta sitt liv samt 21 och 11
procent som uppgav att de någon gång
försökt. Andelen är här cirka tre gånger så
stor som i övriga befolkningen.
enkätundersökning om psykisk ohälsa hos homo- och bisexuella ungdomar (Hanner, 2002) uttryckte få av respondenterna att deras självmordsförsök
hade någon koppling till deras sexuella
läggning. Inom regeringsuppdraget har
jag haft förmånen att få genomföra en
I EN TIDIGARE
Psykologtidningen 5/06
1984, 1996) som teoretisk ram har jag
kunnat skissa en adolescensutveckling
med förhinder, med uteblivna utvecklingserfarenheter där viktiga verktyg –
vuxen-, kompis- och kärleksrelationerna –
inte i önskvärd utsträckning finns tillgängliga för en lyckad adolescensutveckling. Den utveckling som ska resultera i en
mogen vuxenidentitet och en stabil självkänsla.
OM DET STÄMMER att dessa ungdomar genomgår åren i adolescensen med uteblivna utvecklingserfarenheter,
vad resulterar det då i?
I överensstämmelse med utländska forskningsresultat
domineras de intervjuade
ungdomarnas symtombild
av depressionssymptom med
framträdande
destruktiva
beteenden såsom ätstörningar, missbruk, promiskuitet, självskadebeteende och självmordsbeteende. I rapporten lyfter jag fram fyra faser och/
eller situationer där ungdomarna är
särskilt sårbara.
När puberteten tar fart och den rådande
normen är att tjejer och killar söker sig till
varandra blir känslan av att vara annorlunda påtaglig. Vissa vet rätt snart vad det
handlar om, andra känner sig annorlunda
men förstår inte varför. Utöver åldersspecifikt adolescensgrubblande bär de homooch bisexuella ungdomarna ofta på en
extra pålaga av förvirring och en känsla av
utanförskap. Tankar och känslor kring en
sexualitet som avviker från normen är
känsliga frågor och de flesta ungdomar söker lösa sitt inre kaos på egen hand. Detta
är en kritisk period. Den tog också stort
utrymme i de intervjuade ungdomarnas
berättelser.
Könsspecifika skillnader är här tydliga.
De intervjuade tjejernas berättelser domineras av förvirring och en svårighet att
komma till klarhet. Killarna i gengäld var
mer präglade av de negativa attityderna
mot manlig homo- och bisexualitet och en
svårighet att acceptera. De berättade om
hur de i sin rädsla för att deras läggning
skulle upptäckas av andra gått miste om
nära kompisskap med andra killar.
går det rätt bra. Men flera av de intervjuade ungdomarna berättar om föräldrars
svårigheter att, efter att de fått vetskap,
förhålla sig till barnet som homo- eller bisexuellt och att man undvikit ämnet i det
dagliga umgänget. Ett par av de intervjuade ungdomarna talade om en tidsperiod
på några år innan relationen till den ena
föräldern återhämtat sig, en berättade om
en sedan fem år helt bruten relation.
Vissa homo- och bisexuella ungdomar
finner tidigt en kärleksrelation. När detta
sker har de oftast inte kommit så långt i
sitt identitetsbyggande
att de byggt upp ett eget
nätverk där de kan vara
helt öppna med sina
känslor och där de kan
bli speglade. Relationen
blir då en isolerad och
utsatt ö i en heterosexuell värld. När en sådan
relation tar slut är ungdomarna dubbelt
sårbara. Flera berättade om hur deras
ångest vid denna första separation tagit
sig dramatiska uttryck.
”Internet kan
inte ersätta
det fysiska
mötet”
första intervjuundersökning i syfte att
komma ett steg närmare orsakerna till det
psykiska lidandet inom gruppen, detta genom att undersöka ungdomarnas egna
subjektivt upplevda orsaker till sin psykiska ohälsa. Åtta homo- eller bisexuella
ungdomar, vilka per egen definition mådde eller hade mått dåligt, intervjuades.
Tre orsaker framträder i ungdomarnas
berättelser: Osynliggörande, negativa attityder, och utsatthet för hot och våld. Med en
psykologisk modell för processen att bygga en homosexuell identitet (Cass, 1979,
Psykologtidningen 5/06
kommer i sin identitetsprocess desto starkare växer behovet
att få berätta, att ”komma ut”. Detta är
ett stort och nervöst steg och för de flesta
JU LÄNGRE UNGDOMEN
når ungdomen förhoppningsvis såpass långt i sin identitetsutveckling att hon eller han känner ett behov av, vill och vågar söka sig ut till andra
homo- och bisexuella. Det heterosexuella
umgänget fyller inte det personliga behovet av spegling och bekräftelse som behövs i identitetsbyggandet. Här finns internet som en spännande mötesarena där
många ungdomar funnit en plats där de
kan känna sig fram i sitt identitetsbyggande. Men internet kan inte ersätta det fysiska mötet. Frånvaron av mötesplatser
och umgänge med andra homo- och bisexuella är ett påtagligt hinder för vidare
identitetsbyggande.
Detta är en kort redogörelse från ett
angeläget forskningsområde. Att inhämta
kunskap om dessa ungdomars adolescensutveckling är i dagsläget dock inte det lättaste. Till den intresserade förmedlar jag
gärna källor och tillgängliga litteraturtips.
Ta i sådana fall kontakt via
e-post.
SÅ SMÅNINGOM
HANS HANNER
Psykolog
[email protected]
11
