:---- - - - - - -- - - - - -
---
GEOLOGINEN KOMISSIONI
KOMlSSlONl
GEOLOGINEN
GEOTEKNILLISIÄ
GEOTEKNILLISI.A,
TIEDONANTOJA
TIEDONANTOJA
_
- GEOLOGISKA
GEOLOGlSKA
N:o 37
N:o
KOMISSIONEN
KOMISSIONEN
GEOTEKNISKA
GEOTEKNISKA
MEDDELANDEN
MEDDELANDEN
OM
FINLANDS NYTTIGA 'MINERAL
AV
PENTTI ESKOLA
PENTTI
HELSINKI
FELSINKI 1924
1924 HELSINGFORS
HEISINCFORS
julkaisuj a.
Geoteknillisiä julkaisuja.
•
N:o 1.
l. Lisiä saviemme teknillisten ominaisuuksien
N:o
ominaisuuksien tuntemiseen.
tuntemiseen. Benj. Frosterus. Hinta:
3:-.
terus.
Ilinta: 3:
-.
2. Lisiä Pitkänrannan malmikentän historiikkaan.
N:o 2.
N:o
historiikkaan, Otto Trüstedt.
Hinta:
Trüstealt. Einta:
3: -.
.
3:
-'
*N:o 3.
3. Lounais-Suomen
kalkkikivet ja
Lounais-Suomen kalkkikivet
ja kalkkiteollisuus.
kalkkiteollisuus. Bonj,
Benj. Frosterus
'FN:o
Ilinta:
Hinta: 3:-.
3:
-.
N:o 4. Suomen pohjavesi,
pohjavesi, sen
ja liikkeet.
J. Se
dersen esiytyminen, paljous ja
liikkeet. J. J.
Sedorholm.
Ilinta 3:-.
holm. Hinta
3:
-.
malmikenttä.
D.
Orijärven malmikenttä.
3:-.
Otto Trüstedt.
Trüstedt. Hinta:
Ilinta: 3:
N:o 5.
-.
b. Suomen
saviaines geologisena muodostumana
muoilostumana ja teknillisenä
Suomen saviaines
tuotteena.
N:o 6.
teknillisenä
tuottoena.
Beni. Frosterus.
Benj.
Frosterusl Hinta:
l{iita: 5:-.
5:
-. Benj. Frosterus.
'nta: 3:
Kovasimien valmistus Suomessa.
Frosterus.Hinta:
Suomessa.
3:-.
N:o 7. Kovasunien
-.
graniittien teknillisistä
N:o 8. Suomen
Suomen graniittien
teknillisistä
ominaisuuksista. J.
ominaisuuksista.
J. J.
J. Sederholm.
Soderholm.
Hinta:
5:-.
Ilinta: -5:
-. tutkimuksia:
N:o 9. Saviteknillisiä
tutkimuksia: Saviemme
- Kokeita
Saviteknillisiä
Saviemme vedenpitoisuus.
vedenpitoisuus.Kokeita lisäaineilla kohottaa suomalaisten
suomalaisten savien sulamispistettä.
sulämispistettä. Benj.
aineilla
Bonj. Frosterus.
terus. Hinta:
Einta: 4:-.
4:
-.
ja
N:o
10. Maanlaatujen
trlaanlaatujen syntyminen
svntynrinen ja ominaisuudet.
ominaisuualet. Benj. Frosterus.
Frosterus. Hints:
Ilinta: 5:-.
N:o 10.
5:-.
*N:o 1l.
dö. Einteilung der Böden in Nordwest-Europas
Nbrdwost-Europas Morä.rac"h der
*N:o
ll. Zur Frage nach
Morä(II). Hinta:
(I) und
nenge6ieten. Benj.
Benj. Frosterus
Frosterls (I)
und K.
K. Glinka
Glinka (II).
nengebieten.
Eihta: 3: -.
-.
*N:o 12.
tr\age nach
nach der
cler Einteilung der
d'ei Böden
BOden in Nordwest-Europas
Nordwedt-Europas Mo*N:o
Zv Frage
12. Zur
(III). Benj. Frosterus.
ränengebieten
tr'rosterus. Hinta: 3:-.
räneng'ebieten (IH).
3:
-.
*N:o 13.
Erage nach
nach der
der'Einteilirng
Böclen in
in Nordwest-Europas
Einteilung der Böden
Nordwest-Europas
Mo*N:o
13. Zur Frage
(IV). Benj.
Benj. Frosterus.
ri'..nengebieten
Flostorus. Hinta:
Ilinta: 3:-.
3:
rlnengebieton (IV).
-.
der Einteilung der Böden
Böden in Nordwest-Europas
Norclwest-Europas MoFrage nach
nach der
N:o
Zur Frage
N:o 14.
I4. Zur
(V). Benj.
15:--.
ränengebieten
'-.
Beni. Frosterus.
Fristerus. Hinta: 15:
räuen{ebieten (V).
N:o
hapettumisasteen määrääminen
määrääminen humuspitoisissa
humuspitoisissa aineissa.
ainoissa. Eero
N:o 15.
Raudan-hapettumisasteen
I5. Raudan
Mäkinen.
llinta: 3:-.
Mäkinenl Hinta:
3:
cler Tonerde in finnländischen
oxyds und der
ciie Ausfällung
Ausfällune des-.Eisen
Eisenoxvds
N:o
ffnnlänilisohon
N:o 16.
16. Über die
Sandund Grusböden.
Grusüöden. B.
B. Aarnio.
Aa"rnio. Hinta:
Ilinta: 5:-.
5:-.
Sancl- und
gruf- och
mineralindustrin ii Kanada
N:o
rörande grufoch min!\ralindustrin
Kanada och
N:o 17.
17. 1akttagelser
Iakttagelser rörande
oah FörIlinta: 3: -.
enta
Sederholm. Hinta:
.
J. J.
onta- staterna.
staterna. J.
J.-Seclelholm.
-.
alkuaineiden !)siintymisestä
gsiintymisesüä
N:o
Suomessa.
harvinaisempien alkuaineiden
Suomessa. Eero
N:o 18.
18. Eräiden harvinaisempien
Mäkinen.
llinta: 3:-.
Mäkinen. Hinta:
3:
-. B.
N:o
karttamme.
B. Aarnio.
Aarnio. Hinta
Einta 3:-.
3:
N:o 19.
19. Ekonomiset karttamme.
-. Somerniemen
Pyhäjärven, Lopen,
Lopen,
N:o
oräissä Pusulan,
Pusulan, Pyhäjärven,
Somerniomen ja
N:o 20.
20. Järvimalmit
Järvimalmit eräissä
B. Aarnio.
Aarnio, Hinta:
Ilinta: 10:-.
10:
Tammelan järvissä.
iärvissä. B.
ja W.
P. Eskola,
Laitakari ja
N:o
A.
kalkkikivi. P.
Eskola, V.
Ilackman, -.
A. Laitakari
N:o 2l.
21. Suomen kalkkikivi.
V. Hackman,
W. W.
Wilkman.
Wilkman. Hinta:
Ilinta: 15:-.
15:
-.
P. Eskola.
Eskola. Hinta:
Ilinta: 1:-.
N:o
sen edellytyksistä.
edellvtvksistä. P.
1:
22. Suomen
vuoritvöstä ja
N:o 22.
Suomen vuorityöstä
ia sen
-.
g. Borgsström.
f,. H.
Bor-göström. Hinta:
Einta: 3:-.
N:o
kvartsihiekkal L.
3:
23. Suomen
Suomen kvartsihiekka.
N:o 23.
-.
EygroskopiN:o
konsistonsegenshrper. Benj.
Benj, Frosterus. - Hygroskopi25. Lerornas konsistensegenskaper.
N:o 24.
2{. 25.
- temperatugolerna Fe.O
Al,O' och
hos gelerna
FerO'
och Si0
SiO22 vid
vid olika
olika
temperatuciteten
citeten hos
s , Al.O"
rer.
rer. B.
B. Aarnio.
Aarnio. Hinta
Hinta 6:-.
6:
-.
nykyisestä tilasta
tilasta ja
kohiüysN:o
Suomsn mineraliteollisuuden
minoraliteollieuuilen nykyisestä
N:o 26.
26. Tietoja
Tietoja Suomen
ia kehitysTrinta: 1:-.
mahdollisuuksista.
1:
mahilollisuuksista. Eero
Eero Mäkinen.
Mäkinen. Hinta:
-.
Einta: 3:-.
B. Aarnio.
Aarnio. Hinta:
3:
N:o
Suomen maaperän
maaDerän kalkinpitoisuudesta.
kalkinnitoisuuilesta. B.
N:o 27. Suomen
-. 2:-.
TTinta:
läänissä. Benj.
Bonj. Frosterus. Hinta:
N:o
l\laalajien pinta-ala Uudenmaan
2:-.
N:o 28. Maalajien
Uudeirmaan läänissä.
Tlinta:5:-.
5:-.
kauramaatu. Ryöstöviljelystä
flvöstövilielvstä Suomessa.
Suomessä. B. Aarnio. Hinta:
N:o
Vanhät kauramaat»,
N:o 29. », Vanhat
N:o
B. Aarnio.
Aarniä. Hinta:
Ilinta: 6:-.
6:
Jankkomuodostumidta.' B.
N:o 30.
3'J. Jankkomuodostumista.
-.
ja Kannusjärven
kehityshistoria.
M. Sauramo.
N:o
M.
keltamulta ja
Kannusjärven kehityshistoria.
31. Onkamon
Onkamon keltamulta
N:o 3I.
Hinta:
I!
Ilinta: 4: -.
-. vegetationen
del av
av västra
Nvland och
dess förN:o
över
över
vegetationcn ii en
en deI
västra Nyland
ooh dess
N:o 32. Studier
'Studier
Brenner.- Hinta:
Einta: 8:-.
hällande till
till markbeskaffenheten.
m-arkbeskafenheten. W.
W. Brenner.
8:-.
mineraleista. A.
Laitakari. Hinta:
Ilinta: 3:-.
N:o
A. Laitakari.
3:
N:o 33.
33, Suomen
Suomen radioaktivista mineraleista.
-.
Frosterus. Hinta
Ilinta 5:-.
5:-.
N:o
maaoerä. Benj.
Beni. Frosterus.
N:o 34. Suomen
Suomen roaaperä.
liomissioniä agrogeologiset
tutkimukseü. Benj. Frosterus.
Frostorus.
N:o
agrogeologiset tutkimukset.
N:o 35. Geologisen Komissionin
Flinla 1:-.
l:
Hinta
-.
kivilajit.
W. Wilkman.
Hinta 6:-.
N:o
Kuopion seudun
kivila,jit. W.
lV. W.
Wilkman. Hinta
6:
N:o 36.
36. Kuopion
seutlun
-,
ririneraleista. P.
P. Eskola.
Eskola, Hinta
Ilinta 2:-.
2:
N:o
hvödvllisistä mineraleista.
N:o 37.
37. Suomen
Suoäen hyödyllisistä
-. K.
in"Finnlanil,
Finnland, seine
Entstebung und
uncl Verwertung.
K. 0.
I{.
N:o
Der Grafit
Grafiti in
seine Entstehung
Verwertung,
O, H.
N:o 38.
38. Der
Frauemelder.
Einta 6:-.
6:
Frauenfeliler. Hinta
-.
*x Loppuunmyyty.
Loppuunmyyty.
(
'''q
GEOLOGINEN KOMISSIONI
KOMISSIONI GEOLOGINEN
GEOTEKNILLISIA
GEOTEKNILLISIÄ
TIEDONANTOJA
TIEDONANTOJA
GEOLOGISKA KOMISSIONEN
KOMISSIONEN
- GEOLOGISKA
N:o 37
N:o
37
GEOTEKNISKA
GEOTEKNISKA
MEDDELANDEN
MEDDELANDEN
OM
OM
FINLANDS NYTTIGA MINERAL
AV
AV
PENTTI ESKOLA
PENTTI
ÖYERS.A.TTNING
Ö\(ERSÄ
TTNING FRÄN
FRÄ,N FINSKAN
FTNSKAN
AV
AV
GUNNAR PEHRMAN
PEHRMAN
GUNNAR
HELSINKI
HELSINKI 1924
1924 HELSTNGFORS
HELSINGFORS
VALTIONEUVOSTON
VALTIONEUVOSTON KIRJAPAINO
KIRJAPAINO -- STATSRADETS
STATSRÄDETS TRYCKERI
TRYC KERI
Varför
Varför ar
är det
det nyttigt
nyttigt att
att äga
äga kunskap
om
om stenarna.
och en
Var
Var och
en känner till
kan skilja
till namnet och
skilja fran
frän varandra de
och kan
vanligaste träden, buskarna och
vanligaste
och örterna, men blir
blir det
det fraga
fräga om
om stenar,
nar, förma
förmä dEi
de fIesta
flesta människor
människor ej
ej skilja mellan de olika slagen - sten
-sten
tänker man.
som
och
som sten,
sten, tänker
man. Dock
Dock finnes
finnes även ii stenriket
stenriket omväxling
arter
arter likaväl
likaväl som
som ii växtriket.
växtriket. Det
Det är
blott människorna,
är blott
människorna, som
som ej
ej i
lika hög grad lägga märke därtill.
därtill. Detta beror synbarligen
sSmbarligen därpä, att
kännedomen om
om stenarna ej
ej är
är lika
lika omedelbart
omedelbart nyttig
nyttig för
för dem
dem som
kunskapen om växterna.
växterna. Det man behöver, det iakttar man.
Likväl skulle
skulle kännedom om
om stenarna ej
ej vara
vara onyttig
onyttig eller överflödig för nagon.
nägon. Främst ma
mä man fästa
fasta sig vid dess allmänna,
allmänna, kulturella betydelse.
betydelse. Vetenskapen om mineralen
mineralen och bergarterna
bergarterna samt om
den av
av dem uppbyggda
uppbyggda berggrunden är,
är, jämnsides med forskningen
forskningen
i den levande
levande naturen, en av naturvetenskapens
iden
naturvetenskapens huvudgrenar.
huvudgrenar. Stenforskningen leder
forskningen
jordens sammansättning,
leder till
till geologin,
geologin, läran
läran om
om jordens
sammansättning,
uppkomst
utveckling. Denna vetenskap, om nagon,
uppkomst och utveckling.
nägon, förmar
förmär öppna
en vid synkrets
s5mkrets och erbjuda intresse at
ät alla, som sträva efter upplysupplysning.
l\[en kunskapen om stenarna kan även vara till
Men
till omedelbar nytta
pa mänga
manga omräden,
omraden, särskilt ii jordbruket.
jordbruket. Växterna
jorden
pä
Växterna växa i jorden
och äro i mycket hög grad beroende av de mineral, jorden innehaHer.
innehäller.
Därför läres även geologi ii alla jordbruksskolor.
viktig vore
vore kunskapen
kunskapen om
om stenarna
stenarna dock
dock därför,
därför, att
Särskilt viktig
abt
till stenriket
stenriket hör
mycket, som
som för människan är nyttigt och
och värdetill
hör mycket,,
fullt',
fullt, säsom
sasom mänga
manga olika
olika nyttiga
nyttiga mineral
mineral och
och bergarter samt
samt malinnehalla metaller.
metaller. II värt
vart land vore det för det ekonoekonomerna, vilka innehälla
ytterst nödvändigt att fä
fa alla
aHa värt lands
lands naturmiska livets utveckling ytterst
utnyttjade. Mycket möjligt och
och sannolikt är,
är, att
att man
man i
rikedomar utnyttjade.
Finland ännu
ännu kan finna
finna till
till och med mycket
mycket malm.
malm. Hos gss
oss finner man
tr'inland
och med tillmalm nu för tiden vanligen först ii form av lösa block och
hjälp av
av dem slutligen ii berget,
berget, säsom
sasom längre fram ii denna lilla bok
bok
hjälp
beskrivas. Vem som helst
helst kan sälunda
salunda finna malmer, och därför
skall beskrivas.
vore det
det bra att
att känna
känna dem
dem och
och förmä
förma skilia
skilja dem
dem frän
fran värdelösa
värdelösa
vore
mineral.
mineral.
--*4-4 --
Jordbrukare,
kanal- och
Jordbrukare, kanaloch brunnsgrävare
samt överhuvudtaget
brunnsgrävare samt
överhuvudtaget
aHa,
pä ett eller annat sätt bryta mark, komma att se jämförelsealla, vilka pa
vis
vis mera stenar
stenar än
geologern&, som
än geologerna,
som blott hava
hava en
en kort tid till
till förfogande vid undersölmingen
undersökningen av varje trakt
trakt, och
och ej
ej äro
äro i tillfälle att göra
grävningar överallt..
grävningar
överallt. Salunda
de flesta
flesta verkligt
Sälunda hava
hava även
även de
verkligt nyttiga
malmfynd
malmfynd ii Finland
Finland under
under senaste
senaste tid
tid haft
haft sin
sin första
första orsak
orsak däri,
däri,
att män
folket funnit lösa
att
män av
av folket
lösa block.
Och dock
block. Och
dock är
är kännedomen om
mineral hos
hos oss
oss fullkomligt pa
pä efterkälken,
efterkälken, t.
t. o.
o. m.
m. ii bildade
bildade kretsar.
Största
Största delen
delen av
av de
de stenprover,
stenprover, som
som insändas
insändas till
till Geologiska
Geologiska Kommissionen,
missionen, besta
bestä av
av glimmer
glimmer eller
kattguld eller
eller kattguld
eller ocksa
ocksä obetydliga
svavelkiskristaller eller
-ädror, om
eller -adror,
om vilka
vilka varje
varje mineralkännare
mineralkännare vet,
vet,
att de
värdelösa. Säkert
de äro
äro värdelösa.
Säkert skulle
skulle med tiden flere
flere nyttiga mineralmineralförekomster komma
förekomster
komma ii dagen,
dagen, om
om kunskapen om
om mineral ii vart
värt land
skulle spridas till
till vidare kretsar.
A
v denna
denna orsak
Av
orsak haI'
har Geologiska
Geologiska Kommissionen
Kommissionen,, till
till vars
va,rs uppgifter hör
gifter
hör att
att utforska
utforska landets
landets mineraltillgangar,
mineraltillgängar, ansett
nödigt att
ansett nödigt
även
även börja
börja utbreda kunskapen om
om mineral och
och bergarter ii möjligast
kretsar. Den
vida
na riktning
vida kretsar.
Den första
första atgärden
ätgärden ii den
denna
riktning är
är utgivandet
utgivandet
och
bole För
beslutits att
och spridandet av
av denna
denna bok.
För det
det andra haI'
har det
det,beslutits
smä mineralsprida
sprida sma
mineral- och
och stensamlingar,
stensamlingar, vilka
vilka ställts
ställts ii ordning
ordning till
till
vägledning
iakttagandet
av
nyttiga
mineral.
vägledning vid igenkännandet
igenkännandet och
iakttagandet
och
av
Dessa
Dessa samlingar
samlingar utdelas
utdelas fran
frän hösten
1923 till
hösten 1923
till folkskolor, till en
en början ii trakter, där,
jan
Geologiska Kommi
sionens
asikt,
malmletdär, enligt Geologiska
Kommissionens äsikt,
att lyckas,
till en
en deI
ningen haI'
har vissa
vissa förutsättningar att
lyckas, samt till
del andra
samlingar
skolor.
Sadana
samlingar
kunna
även
i
vissa
fall
sändas
till
skolor. Sädana
kunna
i vissa fall
intrestill intresserade enskilda
personer, som
önskan därom,
enskilda personer,
som uttala önskan
därom, dock naturligtvis
vis ii begränsat antal.
II det följande framställas
alltsa nägra
nagra elementära upplysningar
framställas alltsä
om
bergarter och
och malmer.
om mineral,
mineral, bergarter
malmer. För
tr'ör manga
mänga personer som
som ej
äro inkomna
pa detta
dessa upplysningar
upplysningar synas
äro
inkomna pä
detta omrade,
kunna dessa
omräde, kunna
torra och ledsamma, men vi äro dock övertygade
övertygade därom,
därom, att en var,
som
ledning av
av dem
dem börjar iakttaga stenarna,
som med iedning
stenarn&, i själva naturen
naturen
sskall
kall finna
finna den
den bästa
bästa läromästare.
läromästare .
bergarter och
och malmer.
malmer.
Mineral, bergarter
Mineml kallas
4allas de ämnen, av vilka bergarterna och hela
heIa den fasta
Mineral
jordskorpan
jordskorpan är
är uppbyggda.
uppbyggda. En
En del
deI bergarter
bergartel' innehälla
innehalla blott ett
mineral,
mineral, andra
andra flere.
flere. I vanlig granit ser
seI' man
man tre olika
olika slags
slags korn:
e n del
deI äro
äro de
de rödaktiga eller grä
gra fältspatkristallerna,
fältspatkristallerna, som klyva sig
en
utefter jämna, glänsande ytor,
ytor, en
en ann&n
annan del
deI är grä
gra kvartskristaller
kvartskristaller
skalformigt brott
brott och en tredje del
deI bestär
b estar &v
av svarta,
svarta, fjäll-liknande
med skälformigt
-
5-
glimmerblad. Andra
glimmerblad.
Andra bergarter
ett mineral,
bergarter innehä1la
blott ett
innehälla blott
mineral, säsom
kvartsiten, ii vilken alla
kvartsiten,
korn bestä
alla korn
bestä av
kvarts, eller
kalkstenen, som
av kvarts,
eller kalkstenen,
innehäller kalkspat.
endast innehäller
Av
Av de
de mineral,
mineral, vilka·
vilka förekomma som
beständsdelar ii bergarter
som beständsdelar
bergarter,,
äro de viktigaste kvarts, fältspat,
fäItspat, mörk och ljus glimmer,
glimmer, hornblende
och kalkspat.
kalkspat. D
och
Dee flesta
flesta av dessa mineral äro nyttiga för nägot ändamäI, om de erhällas rena,
mäl,
rena, men i bergarterna äro de vanligen sammansammanblandade och
blandade
och orena;
orena; ren
kvarts eller
ren kvarts
fältspat erhälles
eller fältspat
erhälles t.
t. ex.
ex. blott
blott,
frän nägra
frän
nägra mycket
mycket grovkorniga bildningar,
bildningar, vilka
vilka äro
äro rätt
rätt sällsynta.
säIlsynta.
De mineral,
De
armineral, som
som förekomma
förekomma som
som beständsdelar ii dessa
dessa berg
bergarter, och
ter,
och säledes
säledes även
även inom berggrunden ii dess helhet,
helhet, innehälla
innehälla företrädesvis ätta
trädesvis
ätta grundämnen,
grundämnen, nämligen
kisel, aluminium,
nämligen syre,
syre, kisel,
aluminium, järn,
kalcium, magnesium,
magnesium, natrium och
och kalium
kalium..
Bland dessa
dessa grundämnen
grundämnen finnas
Bland
finnas säledes
säledes även
även ett
par nyttiga
ett par
metaller, nämligen järn och aluminium.
metaller,
ngendera förekommer dock
aluminium. IIngendera
cle vanliga
ii de
vanliga bergarterna
bergarterna ii sä
sä stor
stor mängd,
mängd, att det
det skulle
skulle löna sig
sig att
ur dem framställa dessa metaller.
metaller. Sädana mineralsammanhopningar,
mineralsammanhopningar, ii
vilka finnes sä mycket
vilka
myckel, av nägon nyttig metall, att brytning och metallutvinning löna sig,
sig, kallas ej
ej bergarter, utan rrw,lmer.
mnlnter.
Liksom ii bergarterna,
Liksom
bergarterna, finnes
finnes även
malmerna oftast
även ii malmerna
flere olika
oftast flere
rnineral. De
mineral, vilka
mineral.
De mineral,
vilka innehälla
innehälla malmernas
malmernas nyttiga
nyttiga metaller,
metaller,
kallas malmmineral.
malmmineral. Dessutom finnes
finnes ii malmerna oftast även värdelösa mineral,
lösa
merendels desamma,
beständsmineral, merendels
desamma, som bilda bergarternas beständsdelar, t.
t'. ex.
ex. kvarts eller kalkspat.
Huru mycket
en stenmassa mäste innehälla för
att vara
mycket metall en
för att,
en
vara
lämplig
för
framställning
en malm, eller med andra ord,
ord,
lämplig för framstäIlning av
arr en
metall, beror av metallens värde och framställningskostnader.
framställningshostnader. Järnmalmer mäste innehälla ätminstone 25
25 o/o
% järn, kopparmalmer minst
2 eller 3 o/o
% koppar.
koppar. En
bergart
duger
till silvermalm, om den inneEn
till
o/o
häller 0.1
0.001 o7l,
%
0.r % silver och till guldmalm, om guldhaltCm
guldhaltbn blott är 0.oor
eller 10
guldmalmen bestär självfallet
eller
l0 gram guld per ton.
ton. I guldmalmerr
självfallet den jämförelsevis störs
ta delen av materialet av värdelösa mineral
(vanligen
största
rnineral (vanligen
kvarts) och guldet'
guldet däri kan man ofta ej ens urskilja med blotta ögat.
,•
Mineralens egenskaper.
egenskaper .
Mineralens
egenskaper, med vilkas hjälp
h jälp man kan känna igen
De viktigaste egerrskaper,
mineralen, utan
utan särskilda hjälpmedel eller
eller kemisk
kemisk analys,
analys, äro
äro fölmineralen,
jande:
jande:
Form. De flesta mineral kunna bilda kristaller, vilka ha sin allForm.
deles bestämda,
bestämda, av
av plana
plana ytor
ytor begränsade
begränsade form.
form. En
dei mineral
deles
En del
kristallisera som
som kuber.
kuber, eller
eller oktaeclrar.
oktaedrar, andra fä
fä lamelllamell- eller
eller skivkristallisera
-6-
-6-
kommer ett
form.
form. Dessa former äro
äro synnerligen omväxlande.
omväxlande. Dock kommer
ämne
t veckla sig
naturliga kristallämne mycket sällan i tillfälle att u'
utveckla
sig i sin naturliga
form; mycket oftare förekomma mineralen sasom
säsom oregelbundna korn,
skivor, tradar
fjäll..
trädar eller fjäll
](lyvbarhet ach
Kl,yubarhet
att klyva
och bratt.
brott. FIere
hava benägenhet
benägenhet att
ll'lere mineral hava
sig
glänsande ytor.
sig efter jämna, glänsande
ytor. En
En deI
del minerals kristaller klyva sig
blott ii en
'tunna skivor,
lösgöra'tunna
en riktning,
riktning, och
och da
kan man
man fran
frän dem lösgöra
dä kan
"asom
säsom är
fallet med
äter klyva sig
l,vä eller flere
är fallet
med glimmern, andra
sig ii tva
andr& ater
riktningar,
riktningar, vilka
av bestämd
bestämd storlek
storlek..
vilka med
med varandra
varandra bilda
bilda vinklar
vinklar av
Ater andra
ytor, utan brytas
brytas sa
sä att
andra mineral klyva sig
sig ej
ej efter jämna ytor,
kupiga ytor uppsta;
sä är fallet med kvartsen.
kvartsen.
uppstä; sa
Härdhet.
Mineralens hardhet
genom att
Härd,het. Mineralens
bestämmes genom
att repa
repa dem
härdhet bestämmes
med
repningsförmed nagot
nägot ämne
ämne av
av bestämd hardhet.
härdhet. Vanligen är
är ett repningsförsök med en knivsudd
knivsudd tillräckligt
tillräckligt.. De hardaste
härdaste mineralen, sasom
säsom kvarts
eUer
svärigeller svavelkis, repas ej
ej av kniv.
kniv. Pa
Pä fältspat biter udden med svarighet,
het. pa
pä kalkspat ater
äter mycket
mycket lätt.
mjukaste mineralen, sasom
säsom
lätt. De aUra
allra mjukaste
gips eller talk,
t'alk, repas
repas t.
t. o.
o. m
m.. av nageln.
Glans.
Glans. Somli.ga
Somliga mineral ha metallglans
metallglans av
av samma slag, som t. ex.
järn
eller
mässing.
Sadana
ämnen
äro
även
ii de
mässing.
flisor fullSädana
äro
de tunnaste flisor
iärn
komligt
gl,u,ns,
komligt, ogenomskinliga.
äter ha
ogenomskinliga. Andra
Andra mineral ater
ha icke-metallisk
'icke-metallislc glans,
pa
pä samma
som t.
t. ex.
ex. gla",
glas, harts eller fett.
fett. Sadana
samma sätt som
Sädana mineral äro,
ätminstone
ätminstone i tunna flisor eller i skarpa kanter, genomskinliga.
genomskinliga. Malmbergartsbildande
mineralen äro för det mesta metallglänsande, medan bergartsbildande
mineraloftast
rnineral oftast hava icke-metallisk glans.
Fä1'gen
Färgen är
för metallglänsande
är ett tillförlitligt kännemärke blott för
mineral.
Däremot
är
de
icke-metalliskt
glänsande
mineralens
Däremot
icke-metalliskt
glänsande
mineralens färg
mineral.
är de
mycket
växlande,
sä
att
t.
ex.
samma
ämne
stundom
kan vara färgmvcket växlande,
ex.
ämne
löst, stundom gratt
eller
rött.
Dessa
mineral
äro
färglösa
i fullkomligt
grätt
fullkornligt
rött.
ü,ro
rent
tillständ;
da
de
ha
färg
beror
detta
pä,
att
de
innehälla
smä
rent tillständ; dä de ha farg beror detta pä, att cle
främmande ämnen.
mängder av främmande
Dä mineralen finmalas
finmalas fä
fä de
annan färg
färg än
än den,
den, de
de ha
ha i
de ofta en annan
stora stycken.
en mörkare,
stycken. De metallglänsande
meiallglänsande mineralens pulver ha en
ofta t. o.
ilro ljusa.
ljusa.
o. m.
m. en alldeles
alldeles svart färg,
färg, ehuru de i stora stycken äro
Hos
Hos icke-metalliskt
icke-metalliskt' glänsande,
glänsande, mörka
färg äter
mörka mineral
mineral är
är pulvrets
pulvrets färg
ljusare.
ljusare. Pa
Pä grund härav kan man
man ofta
oft'a avgöra, om
om ett mineral är ett
malmmineral eller ej.
Egentlig
Egenttig vikt.
uikt. De
De bergartsbildande
bergartsbildand.e mineralens •egentliga
ägentliga vikt är
vanligen
mellan 2.6
2.0 och
och 3.3.
3.e. Malmmineralen äro
äro oftast
oftast omkring tva
vanligen mellan
tvä
ganger
gänger tyngre.
t'yngre. Magnetitens och svavelkisens
svavelkisens specifika vikt är
är t. ex.
5.
5. Genom
Genom att
att väga
väga dem
och ii synnerhet genom att jämdem ii handen och
föra
föra med
med ett lika stort, vanligt stenstycke, kan man närmelsevis
närmelsevis uppskatta tyngden
pä denna
grund ofta
skatta
tyngden och
och pa
denna grund
ofta avgöra,
avgöra, om
om en
en malm
föreligg
er .
föreligger.
-
--I
7 -
1J1agnetism. Ett
Ett par
par vanliga
vanliga malmrnineral,
malmmineral, nämligen
nämligen magnetit
magnetit
I[agnetism.
till
dem
sälunda
och
magnetkis,
äro
magnetiska,
en
magnet
drar
dem
sälunda
till
drar
en
magnet
och magnetkis, äro magnetiska,
mau
kan
sig,
särskilt
om
mi.neralet
krossas
till
flisor.
Dessa
ämnen
kan
man
Dessa
ämnen
flisor.
sig, särskilt om mineralet krossas till
lätt skilja
skilja frän
frän andra
andra mineral
mineral genon
genom att
att pröva
pröva dem
dem med
med kompass
kompass
eller
magnet.
eller magnet.
Sprödhet och
ach seghet.
seghet. De
De flesta
flesta mineral äro
äro spröda,
spröda, d.
d. v.
v. s.
s. cle
de kroskrosSpröd,het
guld,
silver
och
sas, ut&n
utan att böjas.
böjas. Blott gedigna metaller,
metaller, t.
t. ex.
ex. guld,
sas,
kan
egenskap
koppar, äro böjliga
böjliga och smidbara.
smidbara. Pä grund
grund av denna
kan
koppar,
säkrast skilja t. ex. guldet frän kopparkopp ar- och svavelkis,
svavelkis, vilka till
till
man säkrast
guldet. Glimmer i tunna fjäll är elastiskt'
elastiskt böjlig.
böjIig.
färgen päminna om guldet'.
De viktigaste
v iktigaste mineralen.
I.
cke-metall-iska mineral.
mineral.
II cke-metnlliska
(eller kiselsten).
kiselsten). Färg
Färg vit eller
eller rökgrä,
rökgrä, sällan
sällan rödaktig.
Kvarts (eller
Kuarts
plana
ej
efter
Glasartad
glans.
Härd,
repar
glas.
sig
ej
plana ytor.
sig
Härd,
repar
glas.
Klyver
glans.
Glasartad
gneis
granit,
Brott
kupigt
~
Bestandsdei
de
sasom
säsom
flesta
i
de
bergarter,
Beständsdel
Brotü kupigt.
kristaller,
som
päträffas
den
kvartsit,
även
i
sand.
Stundom
paträffas
den
som
kristaller,
och
i
sand.
Stundorn
och kvartsit, även
vilka äro utbildade som sexsidiga
pelare.
sexsidiga pelare.
tillsats ii
säsom tillsats
och sasom
vartsen
användes
vid
glasfabrikation
och
K
glasfabrikation
Kvartsen användes vid
kvartsen
mäste
masugnar.
För
att
kunna
fa
teknisk
användning
maste
kvartsen
masugnar. För att kunna fä teknisk användning
gängar,
frän
vara mycket ren.
Sädan
erhalles
i
stor
mängd
fran
gangar,
vilka
anren.
erhälles i
grovkornig
en
mycket
tingen
uteslutande av
av en mycket
kvarts eller
eller av
av kvarts
best'ä uteslutande
tingen bestä
mäste vara
gängar maste
blandning
fältspat. Brytvärda
Brytvärda gängar
kvarts och
och fältspat.
av kvarts
blandning av
över en
pä mänga ställen särskilt ii
breda. Sadana
sädana hava brutits pa
err meter breda.
av sä
sä ren kvarts,
södra
stundom av
bestär stundom
södra Finland.
Finland. Bergarten kvartsit bestär
en jämförelse·aatt
tt den
användning. Da
Dä kvartsen är en
fä telmisk
teknisk användning.
kan fä
den kan
transport'kostnaderna
vis billig
berot brytningens rentabilitet pä transportkostnaderna
vata, beror
bitlig vara,
belägna vid
som äro
äro belägna
och
ast sädana
möjligheter, som
äga möjligheter,
fyndorter äga
säd.ana fyndorter
endast
och end
järnväg
järnväg eller
ängbätsfarled.
eller ängbatsfarled.
(SiO2).
Kvartsen
O 2 ).
syre (Si
kisel och
och syre
förening av
av kisel
är en
en förening
Kvartsen är
Glasglans' FältFältspat.
röd. Glasglans.
grä eller
eller röd.
vit, grä
växlande, vit,
Frittspat. Färgen
tr'ärgen växlande,
vinkelrätt mot
riktningar, vinkelrätt
spaterna
ytor ii tvä
tvä riktningar,
plana ytor
klyva sig
sig efter
efter plana
spaterna klyva
men dock
dock
kvartsen, men
än kvartsen,
varandra.
nägot mjukare
mjukare än
mineral är
är nägot
Detta mineral
varandra. Detta
repar det.
det.
sä
svärighet repar
med en
en viss
viss svärighet
knivspets med
att en
en knivspets
sä härt,
härt, att
flere
gneiser och
och flere
Fältspaten
graniter, gneiser
korn ii graniter,
som korn
förekommer som
X'äItspaten förekommer
gängrovkorniga gankvarts ii grovkorniga
andra
med kvarts
tillsammans med
ävensom tillsammans
bergarter ävensom
andra bergartel'
ren fältspat,
fältspat,
innehälla ren
ooh innehalla
gar.
mycket stora
stora och
gängar äro
äro mycket
gar. Om
Om dessa
dessa gangar
porslinsvid porslinsanvändning vid
lönar
fältspat finner
finner användning
emedan fältspat
sig brytningen,
br;rtningen, emedan
lönar sig
Hiitis skärgard,
skärgärd,
Kimito Ö,ö, ii Hiitis
fabrikationen.
pä Kimito
finnas pä
tr!ältspatbrott finnas
fabrikationen. Fältspatbrott
Ladogas
pä Ladogas
och pä
Kangasala och
Tammela
samt ii Kangasala
västra Finland
Finland samt
a. orter
orter ii västra
o. a.
Tammela o.
-8-
nordkust. Fältspatbrottenr:;,
tr'ältspatbrottens, liksom
nordkust.
liksom kvartsbrottens
kvartsbrottens rentabilitet
rentabilitet beror
beror
av transportkostnaderna.
transportkostnaderna. Dock
av
Dock äro
äro goda
goda fältspatförekomster
faltspatförekomster i i
nägon män
män mera
merasällsynta
sällsynta än
nägon
änkvartsförekomster
kvartsförekomster och
och hava
hava ii allmänhet
allmänhet
större värde.
värde. Frän
Frän de
de fiesta
flesta fältspatbrott
större
fältspatbrott erhälles
erhälles samtidigt
samtidigt även
även
kvarts.
kvarts.
Fältspaten är
är ett
ett aluminIumsilikat,
aluminiumsilikat, som
Fältspaten
som även
även innehäller
innehäller kalium,
kalium,
natrium eller
eller kalcium,
kalcium, eller
natrium
eller fiere
flere av
av dessa
dessa ämnen
ämnen samtidigt.
samti.ligt.
Glimmer (eller
(eller kattguld).
kattguld). Av
Glimmer
glimmer finnes
Av glimmer
finnes tvä
tvä slag:
slag: ljus
ljus glimglimmer och
och mörk
mörk glimmer.
glimmer. Den
mer
Den förra
förra är
är färglös
färglös eller
eller gulaktig,
gulaktig, den
den senare
sen&re
svarü eller
eller brun.
brun. Bägge
Bägge slagen
svart
slagen klyva
klyou sig
sig ii tunna
tunna fjäll,
flalt, vilka
vilka äro
äro böjliga
böjliga
och elastiska
elastiska samt,
samt, ätminstone
ätminstone som
och
som mycket
mycket tunna,
tunna, genomskinliga.
genomskinfug-a.
]Iineralet är
är mjukt,
mjukt, repas
repas lätt
lätt av
Mineralet
kniv. Glimmer
av kniv.
Glimmer är
ar en
en beständsdel
beständsdel ii
graniter, gneiser,
gneiser, glimmerskiffrar
glimmerskiffrar m.
graniter,
fl. bergartel'.
m. fl.
bergarter. Ir grovkorniga
grovkorniga
kvarts-fältspatgängar finnes
finnes stundom
kvarts-fältspatgängar
stundom glimmer
glimmer som
som stora
stoÄ flak.
flak. Dä
oa
den erhälles
erhälles ren
ren och
och ii stora
stora skivor,
den
skivor, användes
användes ljus
rjus glimmer
glimmer för
för olika
olika
ändamäI, huvudsakligen
huvudsakligen som
ändamäl,
som elektriskt
elektriskt isoleringsmaterial
isoleringsmaterial samt
samt
säsom fönstel'
fönster ist.
i st. f.f. glas
glas pa
säsom
pä ställen,
ställen, där
där en
en glasruta pä
pä grund
grund av
av
värme eller
eller skakning
skakning ej
ej skulle
värme
skulle vara
vara tillräckligt
tillräckligt hällbar.
hällbar. Ii Finland
Finland
har användbar
a_nvändbar glimmer ej
ej päträffats
päträffats ii nämnvärd mängd.
haI'
Glimmern anses
anses ofta
ofta med
Glimmern
med orätt
orätt innehälla
innehälla värdefulla
värdefulla metaller
metaller
(guld eller
eller silver), särskilt
särskilt dä
(guld
dä den
den förekommer
förekommer som glänsande,
glänsand.e, bruna
bruna
fjäll ii sand
sand eller
eller förvittrade
förvittrade stenar.
fjäll
stenar. Härav
Härav namnet
nn-.rät kattguld.
kattguld. De
De
flesta_ av
av de
de stenprover,
stenprover, som
som sänts
fiesta
sänts till
till Geologiska
Geologiska Kommissionen,
Komüissionen,
hava bestätt av sädant fullkomligt
fullkomligt värdelöst
hava
material. Likväl är
är det
det
värderöst material.
mycket
lätt att
atb skilja glimmern frän malmmineral pä grund av
mycket lätt
av ovanovannämnda kännetecken,
kännetecken, särskilt dess
dess uppträdande ii form
form av
av fjäll
fjäll och
och
de
de tunnaste
tunnaste fjällens
fjällens böjlighet,
böjlighet, elasticitet och
och genomskinlighet.
genomskinlighet.
Den
Den ljusa
ljusa glimmern är ett
ett kaliumaluminiumsilikat,
kaliumaluminiumsilikat, mörliglimmer
mörk glimmer
innehäller
dessutom
järn.
innehäller
och järn.
magnesium och
Hornblend,e
Hornblende och
och pyroren,
pyroxen, äro mineral med växlande färger,
färger, of_
oftast
tast mörka,
mörka, vilka
vilka äro
äro vanliga ii olika
olika bergarter,
berg artel', men
men fullkomligt
fullkomlig~
värdelösa
värdelösa för
för människan.
människan. Dock mä
mä nämnas, att
att bägge ofta päträ]päträffas
tillsammans
fas tillsammans med
med olika
olika malmer
malmer ii de
de s.
s. k.
k. skarnbergarterna.
skarnbergarterna.
Kallcspat.
Kalkspat. Vit,
Vit, stundom
stundom grumlig,
grumlig, grä
grä eller
eller rödaktig.
rödaktig. Klyver
Klyver sig
sig
lätt
efte_r
lätt efter jämna
jämna ytor,
ytor, vilka
vilka stä
stä snett
snett mot
mot varandra.
varandra. liluk,
Mjuk, repas av
""pu" "r,
kniv.
kniv. Utgör
Utgör huvudbeständsdelen
huvudbeständsdelen ii kalksten
kalksten (se
(se nedan
nedan .ia.
sid. fZ1.
12).
Kalkspaten
Kalkspaten utgöres
utgöres av
av kalciumkarbonat
kalciumkarbonat (CaCOr).
(CaCO a). Vid
Vid upphett_
upphettning
ning avger
avger den
den kolsyra
kolsyra och
och övergär
övergär till
till osläkt
osläkt kalk.
kalk.
Asbest.
Asbest. Ett
Ett grätt
grätt eller
eller grönaktigt,
grönaktigt, finfibrigt
finfibrigt ämne.
ämne. Fibrerna
Fibrerna
äro
äro böjliga
böjliga och
och trädiga.
trädiga. Förekommer
Förekommer som
som sprickfyllnad.
sprickfyllnad eller
eller som
som
ojämna
ojämna klumpar
klumpar ii en
en del
deI mörka
mörka bergarter.
bergartel'.
,, God
asbest är
är ett
ett värdefullt
värdefullt mineral,
mineral, om
om d.et
det süär
stär att
att fäs
fäs ii stora
stora
God asbest
mängder.
mängder. Av
Av asbest
asbest tillverkas
tillverkas eldfast
eldfast papp
papp och
och den
den använd.es
användes även
även
-
-9-9
-
fyllnads- och
somfyllnadspaakioch isoleringsmaterial.
isoleringsmaterial. Ir Finland
som
Finland brytes
brytes asbest
asbesti i Paakilanniemi och
och Räimämäki
Räimämäki ii Tuusniemi.
lanniemi
Tuusniemi. Den
Den finnes
finnes även
även i i Kuusjärvi
Kuusjärvi
vid Varislahti,
varislahti, Heinävesi
Heinävesi och
ochSavonranta
vid
savonranta samt
samt i i Juuka
Juuka vid
vid Savilahti.
savilahti.
Asbesten är
är till
till beskaffenhet
beskaffenhet och
och värde
Asbesten
värde olika,
olika, den
den är
ju
är värdefullare,
värd.efullare, ju
längre fiberlmippena
fiberknippena och
ju finare
och ju
finare de
längre
Användde enskilda
enskilda trädarna
trädarna äro.
äro. Användbara asbestfynd
asbestfynd kunna
kunna ännu
ännu väntas
yarest talrika
bara
väntas ii östra
östra Finland,
Finland, varest
talrika
asbestförekomster, visserligen
visserligen av
asbestförekomster,
av sämre
sämre slag,
slag, äro
äro kända.
kända.
Asbesten är
är et_
ett
silikat, som
som innehäller
innehäller magnesium
Asbesten
t silikat,
magnesium samt
samt Atundom
stundom
även kalcium.
kalcium.
även
Talk. Färglöst,
tr'ärglöst, gröngrön- eller
eller gulaktigt,
Talk.
gulaktigt, bladigt
bladigt mineral.
mineral. ~1ycket
Mycket
mjukt, sä
sä att
att det
det, lätt
lätt repas
repas av
av nageln.
mjukt,
nageln. Beständsdel
Beständsdel ii talkskiffer
talkskiffer och
och
täljsten.
täljsten.
Ren talk
talk är
är en
en värdefull
värdefull naturprodukt,
nat'rprodukt, som
Ren
som användes
användes som
sorn smörjsmörjmedel
för
maskiner,
som tillsats
tillsats ii pappersmassa,
medel för maskiner, som
pappersmassa, som
som tallrmjöl
talkmjöl oo.. a.
a.
Finland har
har rätt
rätt ren
ren tallr
talk med
med äderartad
äderartad utbildning
Ir Finland
utbildning päträffats
päträffats ii
sotkamo vid
vid Talvivaara,
ralvivaara, ii Vieremä
polvivierernä socken,
Sotkamo
socken, pä
pä Salonsaari
saronsaari ii Polvijärvi,
i
Juuka
vid Nunnanlahti
l{unnanlahti samt
samt vid
järvi, i Juuka vid
vid diamantborrning ii OutoOuto_
kumpu gruvfält.
gruvfäIt,. Smä
srnä förekomster
förekomster äro
kumpu
äro rätt
rätt vanliga
vanliga ii Karelen
Kalrelen och
och
Kajanatrakterna.
Kajanatrakterna.
Dä talken
talken är
är ett
ett mycket
mycket mjukt
Dä
·synlig
mjukt mineral,
mineral, blir
blir den
den sällan
sällan'synlig
vid
bergens
yta.
vanligen har den
vid
yta. Vanligen
den bortnötts,
bortnötts, sä
sä att sänkor uppstätt.
uppstätt,
som täckas
täckas av
a' jord.
Darför päträffas
som
jord. Därför
päträffas tallren
talken vanligen
vanligen vid
vid sprängsprängningsarbeten eller
eller brunnsgrävning.
brunnsgrävning. Ir östra
. ningsarbeten
östra Finlands
tr'inlands skifferomräde
skifferomräde
kan man
fynd t.
t. o.
kan
man vänta
vänta sig fynd
o. m.
m. av värdefulla talkförekomster.
talkförekomster. Mineralet
neralet päträffas
päträffas här alltid
alltid tillsammans
tillsammans med en mörk bergart, serpentinsten.
tinsten.
Tall<en
Talken är
är till
till sin sammansättning
sammansättning ett vattenhaltigt
vattenhaltigt magnesiummagnesiumsilikat.
silikat. (H,
(H 2 Mg,
Mg 8 Si4
Si 4 Or2).
0 12 ).
Kaolin.
Kaolin. Ett
Ett vitt
vitt och
och mycket mjukt, jordartat ämne.
ämne. Luktar
lera.
lera. Fuktig
Fuktig kaolin
kaolin är formbar säsom lera.
lera. osmältbar
Osmältbar även i stark
stark
hetta.
hetta.
rI värt
värt land
land päträffas
päträffas kaolin
kaolin ii lösa
lösa ytlager,
ytlager, vanligen
vanligen under
under grus.
grus.
Det
Det är
är ett
ett värdefullt
värdefullt ämne,
ämne, som
som användes
användes vid
vid fabrikation
fabrikation av
av fint
fint porslin
porslin
och
och eldfasta
eldfasta tegel.
tegel. under
Under senaste
senaste ären
ären har
har ii Finland
Finland päträffats
päträffats kaolin
kaolin
ii Puolanka
Puolanka och
och soanlahti,
Soanlahti, ii bäda
bäda fallen
fallen vid
vid brunnsgrävning.
brunnsgrävning. Man
Man
kan
kan sälunda
sälunda vänta,
vänta, att'
att detta
detta nyttiga
nyttiga mineral
mineral ännu
ännu skal
skall päiräffas
päträffas ii
värt
värt land
land säväl
säväl pä
pä flere
fiere orter
orter som
som ii större
större mängder.
mängder. sä
Sä viti
vitt man
man kan
kan
döma
döma av
av de
de nu
nu vunna
vunna erfarenheterna,
erfarenheterna, synas
synas de
de största
största möjligheterna
möjligheterna
finnas
finnas ii östra
östra och
och norra
norra I'inland.
Finland.
Kaolinen
Kaolinen är
är ett
ett vattenhaltigt
vattenhaltigt aluminiumsilikat,.
aluminiumsilikat. H4Alz
H 4 A1 2 Si2
Si 2 O12.
012.
Grafit.
Grcttit. Färg
Färg svartgrä.
svartgrä. Metallglans,
Metallglans, ogenomskinlig.
ogenomskinlig. Klyver
Klyver sig
sig ii
tunna
tunna fjäll,
fjäll, som
som äro
äro böjliga,
böjliga, men
men ej
ej elastiska.
elastiska. nlycket
l\1ycket mjuk,
mjuk, repas
repas latt
lätt
av
av nageln,
nageln, färgar
färgar av
av sig.
sig. Kan
Kan varken
varken fäs
fäs att
att brinna
brinna eller
eller smälta
smälta mecl
med
+21-24
421-24
e2
-
-
- -
- -
-
-
----------'
---1010-
glimmervanliga medel.
beständsdel i gneis och glimmermedel. Grafit är en
en sällsynt bestandsdeI
som stora
stora knölar.
skiffer,
stundom ater
äter som
ofta blott
blott ii liten
liten mängd,
mängd, stundom
skiffer, ofta
Förekommer
kalksten.
tr'örekommer även i kalksten.
Stora
förekomster av ren
ren grafit äro
äro värdefulla.
värdefulla. Grafit användes
Stora förekomster
för
smältdeglar, som
som smörjmedel,
och smältdeglar,
för fabrikation av
av blyertspennor och
elektriskt ledande
X'inland papäledande överdrag
och vid
vid metallmalning.
metallmälning. II Finland
överdrag och
träffas
idkats i
har särskilt
särskilt idkats
grafit mangenstädes.
mängenstädes. Grafitindustri
Grafitindustri haI'
träffas grafit
Karkku.
Grafiten är
till sina egenskaper och
och sitt föreär ett
elt, ämne, som bade
bäde till
mängen gang
gäng
komstsätt paminner
päminner om malmerna.
malmerna. Den efterletas även mangen
pa
häfte finnes
finnes bifogad
pä samma
sätt som
malmer. II slutet
slutet av
av detta
detta häHe
samma sätt
som malmer.
en
en fullständig katalog över Finlands
tr'inlands hittills kända grafitförekomster.
fl-r.8.fiten
Gra,fiten utgöres av kemiskt rent kol
icol (C).
rI. Malmmine1'al.
Tl.
Malmmineral.
Svavelkis
pY1'it. Svavelkisen
eller pyrit.
är metallglänsande.
rnetallglänsande. Färg
Saaaellcis elle?'
Svavelkisen är
kupigt. Hard,
Härd, repas ej
mässingsgul, ii fint pulver svart.
svart. Spröd, brott kupigt.
av lmiv:
kniv.' Gnistrar vid slag
slag och
och brinner vid upphettning samt avger i
svavellukt. Är
Ar ii sma
smä mängder vanlig
vanlig ii alla slags
bägge fallen svavellukt.
slags bergartel',
som sma
smä korn eller kristaller,
kristaller,
ter, särskilt
särskilt ii skiffrar.
skiffrar. Den uppträder som
vilka ofta äro
ren svavelkis paträffas'
äro regelbundet kubiska.
kubiska. Korn av
av ren
päträffas'
stundom
r a ii Eno
Eno socken,
riklig mängd,
rnängd, sasom
säsom vid
vid Otravaa.
Otravaara
socken, Jalonstundom ii riklig
vaara ii Suistamo, Tipasjärvi ii Sotkamo
pä Karhunsaari ii LiSotkamo samt pa
belits.
paträffas den
Tillsammans med
belits. Tillsammans
med andra
andra kismalmer päträffas
den' vid
vid Outokumpu, Pitkäranta och
och Orijärvi.
Orijärvi. Den användes
användes för framställning av
svavelsyra
svavelsyra och
och dess
dess svavelhalt
svavelhalt, tillgodogöres
tillgodogöres även
även vid
vid cellulosatillverkningar.
Svavelkisen
(n'eSr)
innehäller
Svavelkisen är en förening av järn och svavel (FeS
2 ) och innehaller
o/o svavel.
o,/n järn och
som ren 46.7
a6.z %
och 53.3
53.2 %
svavel.
Detta mineral,
mineral, som haI'
har värde blott där det
det' förekommer i mycket
stora
stora mängder, betraktas oHa
ofta med orätt
orätt som
som värdefull malm.
malm. Ofta
tror man, att det innehaller
ar . Fran
innehäller kopp
kopparkisen kan man dock
koppar.
Frän kopparlüsen
lätt skilja det pa
pä grund
grund av
härdhet och Ijusare
ljusare gula färg.
av dess större hardhet
Fran
och andra gedigna metaller skiljer det sig genom sin sprödFrän guld och
sprödhet.
het. Dock
Dock förtjäna
förtjäna svavelkisfynd
uppmärksamhet och
svavelkisfynd uppmärksamhet
och noggrann
undersökning.
undersökning.
Magnetkis.
Metallgläusande. Pa
Magnetkis. Metallglällsande.
Pä färsk brottyta är färgen bronsgul,
snart matt
luftens inverkan.
gul, men
men blir
blir snart
matt genom
genom luftens
Kupigt brott.
inverkan. Kupigt
Rätt mjuk, rcpas
rcpas lätt av lmiv.
kniv. En magnet drar till
till sig
flisor av
sig sma
smä flisor
magnetkisen.
Ar säsom smä
korn mycket
magnetkisen. Är
smä korn
mycket vanlig
vanlig ii mörka
mörka bergarter
samt
rnängder tillsammans
med andra
samt ii stora
stora mängder
tillsammans med
andra malmmineral.
malmmineral. Som
11
11 -
-
o,,
svavelmalm sämre
sämre än
svavelmalm
tun dom innehäller
än svavelkis.
svavelkis. '-Stundom
innehäller den
den 5-10
5-10 %
nickel och är
är dä
dä ett
nickeloch
ett värdefullt
värdefullt nickelmalmmineral.
nickelmalmmineral. Fyndorter
Fyndorter ii
Finland äro
äro Orijärvi,
Orijärvi, Outokumpu,
Finland
Outokumpu, Ta~palsaari,
'Iaipalsaari, Ylistaro
Ylistaro och
och Petsamo.
Petsamo.
Endast pä
pä sistnämnda
sistnämnda ort
Endast
ort är
är magnetkisen nickelrik.
Magnetkisen är en förening
förening av
Magnetlrisen
av järn och
och svavel
innehäller
svavel (FeS)
(FeS) och
och innehäller
o,/o järn
som ren
60.+ %
ren 60.4
järn och
och 39.6
39.c %
svavel. II stället
stället {Öl'
för järn kan
kan nickel
fii, svavel.
ingä.
Det bör
bör framhallas,
framhällas, att
Det
en ej
att magnetki
magnetkisen
ej är
är nägot
nägot egentligt järnmalmmineral, vill\:et
vilket beror därpä, att det är svärt att avlägsna svavlet
malmmineral,
järnet. Över
frän järnet.
frän
Över huvud
huvud taget
taget är
är magnetkisen ett
mvcket värdelöst
ett mycket
ämne, om
om den
den ej
ämne,
ej innehäller nickel eller
eller förekommer tillsammans
tillsammans med
andra nyttiga mineral.
andra
Koyt,parlcis. Metallglänsande,
Metallglänsande, mässinggul,
Kopparkis.
mässinggul, obetydligt
obetydtigt skiftande
grönt och
och mörkare
mörkare än
ii grönt
än svavelkis.
svavelkis. Pulver
Pulver grönaktigt svart.
svart. Mjuk,
lätt av kniv.
kniv. Kupigt brott.
repas lätt
brott. Vid upphettning avger den
den svavellukt. Kopparkisen
Kopparkisen är
lukt.
är det
det viktigaste
viktigaste kopparmalmmineralet.
kopparmalmmineralet. Den
är betydligt
betydligt sällsyntare
sällsyntare än
är
än magnetmagnet- och
och svavelkis,
svavelkis, tillsammans med
den stundom päträffas.
päträffas. II Finland
vilka den
X'inland haI'
har kopparkis mest brutits i
Pitkäranta, Orijärvi och Outokumpu gruvor.
gruvor. Outokumpu är nordens
koppargruva.
rikaste koppargruva.
Kopparkisen är en förening
Kopparldsen
förening av koppar, järn och svavel
sva,vel (CuFeS)
(CuI'eS)
o/o koppar, 30.
o,1" järn och 34.9 %
samt innehäller som ren 34.6
5%
34.0 %
30.s
34.0 o/o svakopparmalmen förekomma
vel. II kopparmalmen
veI.
ammans med
förekomma alltid
alltid till
tillsammans
med detta
dett,a
huvudmineral andra
andra svavelmineral
huvudmineral
samt icke-metalliska
svavelmineral samt
icke-metalliska mineral,
kalkspat, sä
säsom kvarts eller kalkspat,
sä att kopparhalten ii malmen
malmen vanligen
vanligen
o,o
är blott nägra
nägra procent.
är
procent. Outokumpu-malmen,
Outokumpu-malmen, som
som innehäller 4.s
4.5 °0
koppar, är redan ovanligt rik.
Zinkblencle.
Mycket starkt
Zinkblende. :M:ycket
starkt glänsande,
glänsande, dock
dock ej
ej visande
visande riktig
metallglans,
metallglans, ehuru
ehuru glansen
glansen stundom
stundom päminner
päminner därom.
därom. X'ärglöst,
Färglöst,
brunt
brunt eller
eller brunsvart.
brunsvart. Mjukt,
Mjukt, repas
repas lätt,
lätt av
av kniv.
kniv. Klyver sig
sig iatt
lätt
till
till korn,
korn, begränsade
begränsade av
av plana ytor.
ytor. Zinkblendet
Zinkblendet är
är det
det viktigaste
viktigaste
zinkmalmmineralet.
zinkmaImmineraIet. I Finland har det
det päträffats tillsammans mecl
med
kopparkis ii Orijärvi, Pitkäranta och Outokumpu samt i smä mängder
pä talrika
talrilm andra
andra ställen.
ställen. IJtom
Utom för
för framställning
framställning arav zink användes
användes
zinkblende för tillverkning av
av färgämnen.
Zinkblendet,är
Zinkblendet är en förening
förening av zink
(ZnS) och
och innehäller
innehäller
zink och svavel (ZnS)
som ren.
ren 67
67 o,/o
% zink samt
samt 33
33 o/o
% svavel.
svavel. En del
deI av världens största
största
zinkgruvor,
zinkgruvor, säsom Ammeberg i Sverige,
Sverige, föra nästan rent zinkblende.
zinkblende.
,Blyglans.
Blyglans. Stark
Stark metallglans
metallglans och
och blygrä
blygrä färg.
färg. Klyves
Klyves lätt
Iätt i
kubiska stycken,
stycken, vilkas
vilkas ytor äro
äro spegelblanka.
spegelblanka. Blyglansen är
är det
kubiska
viktiga te blymalmmineralet.
blymalmmineralet. Ofta innehäller
innehäller den
den även litet
Iitet silver
silver
viktigaste
vildigaste silvermalmmineralet. I Finland har blvblyoch är även det viktisaste
- 12 -L2-
glans päträffats
paträffats i Orijärvi,
Orijärvi, Pitkäranta
Pitkäranta och
och Aijala
Aijala ii Kisko
Kisko socken,
socken,
glans
mindre förekomster
förekomster onämnda.
onämnda.
Blyglansen är en förening
förening av bly och svavel
sva vel (PbS) samt innehäller
innehaller
Blyglansen
som ren
ren 86.6
% bly och
och 13
.4 o/o
% svavel.
svavel. Silvret,
Rilvret ingär
ingar i stället för bly
86.0 o/o
l3.+
0.1 -0 .2 o/o.
%.
vanligen blott till 0.r-0.2
Ett metallglänsande
Magnetit
eller
magnetisk irirnmalm.
järnmalm. Ett
metallglänsande järnMagneti,t ell,er magnetislc
En
magnet drar kraftigt till
svart mineral.
mineral. Härd,
Hard, repas ej
ej av kniv.
Imiv.
till
'sig
kännetecken. Magnetis'sig magnetiten.
Detta är
är mineralets
bästa kännetecken.
mineralets bästa
magnetiten. Detta
det fint
fint krossade
men
observeras bäst,
bäst, om
om man
prövar det
krossade materialet
man prövar
men observeras
Paträffas som korn i flere bergarter
bergarter
kompassnäI. Päträffas
med en magnet eller kompassnal.
kunna bestä
rätt ren magnesamt
besta av rätt
vilka kunna
stora järnmalmsmassor, vilka
samt som stora
De mest
tit.
det viktigaste järnmalmmineralet.
järnmalmmineralet. De
Ilagnetiten är
är även det'
tit. Magnetiten
kända magnetitförekomsterna
äro Pitkäranta, Välimäki i
Finland äro
magnetitförekomsterna ii Finland
Ekenäs skärgard.
Rordavala
och Jussarö
Jussarö ii Ekenäs
skärgärd. Stora
Stora malmsocken och
Sordavala socken
Kittilä,
mängder
samt i Porkonen och Pahtavaara
Pahtavaara fjäll i Kittilä,
mängder finnas i Kolari samt
men kommunikationsmedel
kommunikationsmedel saknas här.
syre (Fe
(Fer3 0Oo).
förening av
av järn
Innehäller
Magnetiten är
en förening
järn och
och syre
är en
4 ), Innehaller
o/o järn och 27.6
o/o syre.
27.o %
syrc.
som ren 72.4
72.+ %
Metallglans, grasvart
gräsvart färg,
färg, pulvret
blodstensmnlm. Metallglans,
Hämatit
Hriruttit eller
eller blodstensmalm.
som okrossat, om
alltid blodrött, likasa
likasä färgen
färgen hos
hos mineralet som
om det
det är
pä minesvärighet, och pa
fint fördelat.
fördelat. En kniv repar hämatiten med svarighet,
Ar ej
Korn och
och splittror
splittror
dä en
en röd repa.
repa. Är
ej magnetisk.
magnetisk. Korn
ralet uppstar
uppstär da
glans och
dä röda
röda (rödmylla).
glänsande eller
eller ock
ock utan
utan glans
och da
äro
äro starkt glänsande
viktigaste järnmalmmineralet, men ii Finland
Finland
Hämatiten
Hämatiten är
är det
det näst viktigaste
hämatitfyndorterna
är det mera sällsynt än magnetit.
magnetit. De enda större hämatitfyndorterna
hos
Kokoinpesä ii Suojärvi och
och Hiisijärvitrakten ii Salmis.
hos oss
oss äro
äro Kokoinpesä
Hämatiten är
järn och
syre, järnoxid (Fe
(X'er3 0
är en
en förening
förening av
av järn
och syre,
Or).
3) ,
Innehaller
syre.
30 %
70 °6
Innehäller som ren 70
9,1, järn och 30
)1,
har beckglans och
Limonit.
Tlät limonit är mörkbrun, haI'
och är sa
sä hard,
härd,
Limonit. Tät
svärighet kan
kan repa
porös och
att
kniv blott
med svarighet
repa den;
den; porös
och jordartad
att en
en kniv
blott med
limonit förefaller mycket
till färgen brun, likasom tät
mycket, mjukare och
och är till
finnes kring järnhaltiga källimonit ii pulverform.
limonit, finnes
pulverform. Jordartad limonit
som klump
klumpar
lor
ar ii kärr
(järnockra). Dessutom förekommer
förel<ommer limonit som
lor (järnockra).
flata stycken
pä sjöarnas
(myrmalm)
som runda
runda eller
eller tlata
stycken pa
sjöarnas botten
(myrmalm) och
och som
(sjömalm).
har tidigare framställts mycket
mycket, järn av sjö- och
(sjömalm). II Finland
tr'inland haI'
myrmalm, av vilka
rikliga förrad.
förräd. Numera användes sjömalmen
vilka vi äga rikliga
som färgämne
färgämne (gulendast
bruk. Järnockra användes
användes som
vid Värtsilä
Värtsilä bruk.
endast vid
ockra).
att, upphetta gulockra far
fär man
man även
även rödmylla.
ockra). Genom
Genom att
Sjömalm
rikligt, särskilt
särskilt' ii mellersta
mellersta Finlands
Finlands och
förekommer rikligt,
Sjömalm förekommer
Myrmalm synes
finnas ii största
största mängd pa
pä Karelska
synes finnas
Karelens
. Myrmalm
Karelens sjöar
sjöar.
näset.
et är mycket möjligt att bägge dessa malmer ännu komma att
näset. D
Det
utsträckning än
än nu.
nu. Upptagtagas
bet5rdligt, större
större utsträclming
tagas ii användning
användning ii betydligt
göras ii högre
grad rentabel,
kunde möjligen göras
högre grad
rentabel, om
ningen
sjömalm kunde
ningen av
av sjömalm
-
13-
-13-
man skulle
man
börja begagna
skulle börja
begagna maskiner,
Myrmalmen är
maskiner, mudderverk.
mudderverk. 1I1yrmalmen
äter därigenom tacksam, att den överallt där den förekommer i större
ater
mängder,
mängder, kan
kan utan
utan nagra
nägra förkostnader
förkostnader uppgrävas
uppgrävas och
och sändas
sändas till
masugnar. Fran
masugnar.
Frän Karelska näset har
har pa
pä senare
senare tider förts
förts malm
malm till
Värtsilä
Värtsilä bruk.
Limoniten utgöres av
av vattenhaltig
vattenhaltig järnoxid (2Fe3 04.
3Hs2 0)
O) och
4 , 3H
o,(
järn.
innehäller som
innehaller
ren
60
%
som ren 60
Tennsten. Starkt,
Tennsten.
Starkt, men
men iclee
icke metalliskt
glänsande, mörkbrunt
metalliskt glänsande,
mörkbrunt
mineral. Klyver
mineral.
Klyver sig
sig med
med kupiga
kupiga ytor,
ytor, hart
härt (repas
(repas ej
ej av
av kniv)
kniv) och
rnycket tungt.
mycket
tungt. Det viktigaste tennmalmmineralet. II Finland brutet
'vid Pitkäranta.
vid
Pitkäranta. Enstaka kristaller funna här och var ii bergen.
Tennstenen bestar
bestär av
av tennoxid
tennoxid (Sn0
(SnOr)
och innehaller
innehäller som
som ren
2 ) och
o/" tenn,
o/o syre.
78.6
21.4 %
78.e %
tenn,2l.+
M olybdenglans. Starkt metallglänsande, gra,
Molybdenglazs.
grä, nagot
nägot blaskiftande,
bläskiftande,
bladigt
bladigt mineral.
mineral. Mycket mjukt.
mjukt. Paminner
grafit, men
Päminner om
om grafit,
men har
har en
nägot ljusare
nagot
ljusare färg
färg och
och är
är mycket
mycket tyngre.
tyngre. Molybdenglansen är
är den
viktigaste
i
viktigaste molybdenmalmen
molybdenmalmen (molybdenmetallen
(molybdenmetallen användes
i
användes stalleställegeringar). Har
Har paträffats
geringar).
päträffats ii Finland
Finland ii Mätäsvaara
Mätäsvaara vid
vid Pielisjärvi,
Pielisjärvi,
varest
brutits. Man
varest nagot
nägot molybdenmalm brutits.
Man har
har skäl
vänta, att
skäl att
att vänta,
detta
flere
orter.
detta mineral ännu
ännu skall
skall paträffas
päträffas pa
pä flere
Molybdenglansen är en förening
förening av molybden
rnolybden och svavel (MoS
(MoSr).
2) .
Guld,. Gul,
Guld.
Gul, seg
seg metall.
metall. Segheten
är dess
dess bästa
Segheten är
bästa kännetecken,
pa
pä grund
grund av vilket man lätt skiljer guld fran
frän den spröda svavelkisen
svavelkisen
och
och kopparkisen.
kopparkisen. Guldets
Guldets ursprungliga förekomst
som klumpar
förekomst är
är som
och fjäll i bergens kvartsgangar,
kvartsgängar, tillsammans
tillsammans med svavelkis och andra
svavelmineral.
svavelmineral. Vid bergens förvittring har guldet kvarblivit ii gruset
gruset
och
pä grund
grund av
och pa
av sin
sin stora
stora tyngd
tyngd undergatt
undergätt, en
en sadan
sädan sortering, att
guldet nu
guldet
nu ställvis
ställvis kan
kan vinnas
vinnas ur
flodgruset, t.
Ivalojoki i
ur flodgruset,
t. ex.
ex. vid
vid Ivalojoki
Lappland.
Lappland. II Iilijärvi
Iilijärvi gruva
gruva ii närheten
päträffades ar
närheten av
av Orijärvi paträffades
är
Ett guldförande
1909 bergguld
guldförande löst block
bergguld.. Ett
block lüttades
hitt'ades ar
är 1837 pa
pä Laurila
gards
gärds mark, nagra
nägra kilometer fran
frän Kemi älvs
Aven i Lappmynning. Även
älvs mynning.
land
aträffats . Möjligt,
land har
har i närheten av guldvaskerierna
guldvaskerierna bergguld ppäträffats.
llöjligt,
om
icke
synnerligen
troligt,
är
att
man
ännu
kunde
finna
om ocksa
s;rnnerligerr
ocksä
är att, man ännu
finna guld
gultl
även annorstädes
i
Finlands
berggrund.
annorstädes
Guldet uppträder
just som
gedigen,
uppträder som
som mineral för
för det
det mesta
mesta just
som gedigen,
ren metall
metall,, pa
pä samma sätt sommed
som med ädla metaller
fallet.
metaller i allmänhet
allmänhet är faUet.
Silve1".
bergen uppträder som
Si,luer. Silvervit, seg
som i bergen
seg metall, som
som oregelbundna
klumpar, fjäll
grund av
bundna klumpar,
fjall och
trädar. Pa
Pä grund
av luftens
luftens inverkan
inverl<an
och trädar.
oxideras
blir svart. Gediget
oxideras det
det, snabbt i ytan
ytan och blir
Gediget silver är som malmmineral mera sällsynt än silvrets föreningar (t. ex.
ex. i blyglans).
blyglans). II Finland
X'inland
har
päträffats ii större
mängd, Därmed är
dock ej
har silver
silver ej
ej paträffats
större mängd.
är dock
ej sagt
sagt,, att
det
skulle kunna finnas ii Finlands berggrund.
det ej
ej skulle
°
--- 141rl
-
En fullständig katalog över alla de ställen, i Finland, där malmmineral
(utom sjöpäträffats, är
bifogad boken
neral (utom
sjö- och
och myrmalm)
mvrmalm) paträffats,
är bifogad
boken vid
virl
slutet.
De
iktigaste bergarterna.
De vviktigaste
De
De viktigaste
vikt'igaste bland
bland de
de bergarter,
av vilka
vilka Finlands
Finlands berggrund
bergarter, av
är sammansatt, äro följande
följande::
Granit.
Grq,nit. Mineralbestandsdelarna
Ilineralbeständsdelarna äro
kvarts och
äro kvarts
och fältspat
fältspat samt
nagot
nägot mörkt mineral, oftast mörk glimmer.
glimmer. Dessa mineral
rnineral förekomma
ii bergarten
bergarten som
korn som
som ligga utan
som korn
uian nagon
nägon ordning
ordning om
om varandra.
varandra.
Färgen
jämna graniter,
Färgen är
är mycket
mycket växlande.
växlande. 1"ill
sin beskaffenhet
beskaffenhet, jämna
'I'ill sin
som
som klyva
klyva sig
sig regelbundet,
regelbundet, utgöni.
utgöra ett
ett värdefullt byggnadsmaterial.
byggnadsmaterial.
Gneis.
Gneis. Mineralbestandsdelarna
Mineralbest'ändsdelarna äro
äro desamma
desamma som
som granitens,
lllen
ruen ordnade sa,
sä, att särskilt
glimmerfjällen äro
särskilt glimmerfjällen
äro anordnade ii samma
riktningar, varigenom bergarten blir skifferartad.
skifferartad. 1I gneisen finnes ofta
granitadror.
som
byggnadsmaterial.
granitädror. Ganska
Ganska oduglig
byggnadsmaterial.
oduglig som
Glimrnerskiffe?·.
Glimmershilfer. Mineralbeständsdelarna
Mineralbeständsdelarna äro glimmer och kvarts,
av
fjäll. Bergarten klyves
förra är utbildad
utbildacl som likriktade fjäll.
tr,v vilka den förra
lätt utefter dessa, eller den s.
k. skiffrighetsriktningen,
till tunnaskitunnaskis. k.
skiffrighetsriktningen, till
vor.
har man
man ej
stor användning.
den mera
vor. För
För glimmerskiffer har
ej stor
användning. Av den
finkorniga
göres brynstenar
finkorniga fylliten
fylliten göres
och utomlands
utomlands användes
användes den
brynstenar och
mangenstädes
Finland göres
göres ii manga
mänga
mängenstädes som
som taktäckningsmaterial.
taktäckningsmaterial. II Finland
tralder
trakter ugnar av denna och andra skiffriga bergarter.
Kvartsit.
mineralbeständsdel uppträder nästan
Kaartsit. Som
nästan uteslutande
Som mineralbestandsdeI
kvarts, till
glimmer. Bergartens färg är oftast
till vilken kan foga sig ljus glimmer.
ljus,
vartsiten användes
ljus, stundom
stundom rödaktig,
rödaktig, sällan
Kvartsiten
användes stundom
sällan mörk.
mörk. K
som
kvartsit även
sä som
som brynbryn- och
ren kvartsit
även sä
och kvarnstenar: synnerligen
synnerligen ren
beträffande kvartsen
kvartsen omnämndes.
omnämndes.
Kalksten.
Kq,llcsten. Kalkstenens
Kalkstenens mineralbestandsdel
mineralbeständsdel är
är nästan
nästan enbart
enbart
kalkspat.
Dolomitisk
kalksten
innehaller
mineralet
dolomit,
l<alkspat.
innehäller
som är
dolomit, som
kalciummagnesium-karbonat.
kalciummagnesium-karbonat. Kalkstenens
Kalkstenens färg
färg är
är vit,
grä
vit, stundom
stundom gra
eller
brun.
Finkornig
kalksten
kallas
manno?'
.
Kallesten
eller brun. Finkornig kalksten kallas tnctrrnor. Kalksten användes
användes
för
kalkbränning, cementfabrikation
samt ii cellulosafabriker
cellulosafabriker och
för kalkbränning,
cementfabrikation samt
masugnar.
l'Iarmor, t. ex. den fran
frän Ruskeala, användes
masugnar. Marmor,
användes som
sonr byggnadsmaterial.
material.
En
En fullständig
fullständig katalog
katalog och
av Finlands
X'inlands kalkstenar
och beskrivning av
har
21, under
lrar utgivits
utgivits ii Geologiska
Geologiska Kommissionens medelande
medelande n:o
n:o 21,
titeln
rrSuomen kalkkikivü).
titeln )Suomen
kalkkikivirr. En
En svensk
svensk upplaga
skall snart
upplaga skall
snart utgivas.
utgivas.
Hornblendesten.
Hornblend,esten. MineralbestandsdeI
llineralbeständsdel huvudsakligen
huvudsakligen hornblende;
heIa
hela bergarten
bergarten är
mörk. En
En mycket
mycket vanlig
vanlig bergart.
är därför
därför mörk.
bergart. Den
brytes pa
ten och kallas da
rsvart granit).
pä en
till gray,
gravsten
dä oHa
ofta )svart
granit>.
en deI
del orter till
- lii .-15--
Endast sällan
sällan är hornblendesten användbar för
för detta ändamäI.
ändamäL
bergart.
Annars är den en mycket värdelös bergart.
särskilt slags
slags hornblendesten
hornblendesten och
och andra
andra liknande
liknande mörka
mörka
Ett särskilt
vilka innehälla py'roxen
pyroxen och granat m.
m. m., päträffas ofta ii
bergarter, viika
samband med kalksten,
kalksten, särskilt i trakter, där även
även malmer
malmer (järnmalm,
samband
m. m.) förekomma.
förekomma . En sädan
sadan säregen mörk
kopparmalm, silvermalm m.m.)
har {ätt
fatt namnet,
namnet slcarn.
skarn. Den
Den är
är i och
och för
för sig
värdelös, men
sig värdelös,
bergart har
emedan i dess följe ofta finna,s
finnas malmer, är den av betydelse som
som \rägväg ledning vid malmletning.
och dolomit.
Täljsten.
Mineralbestandsdelar äro
talk och
Triljsten. l{ineralbeständsdelar
äro vanligen talk
Bergarten
mjuk, sa
den. Taljsten
Täljsten
lätt att tälja den.
Ilergarten är mycket
mvcket mjuk,
sä att det är lätt
skifferomräden.
finnes
pa manga
och norra
finnes pä
Finlands skifferomraden.
mänga ställen ii östra och
norra Finlands
Den användes
Nunnanlahti
ugnar. Vid Nunnanlahti
användes där allmänt som material till
till ugnar.
ii Juuka
mängd brutits
brutits till
byggnadsmaterial.
har täljsten
till byggnadsmaterial.
.Iuuka har
täljsten ii stor
stor mängd
Finlands
jordarter.
Finlands berggrund
berggrund och jordarter.
Grunden ii vart
berg. En
En jämförelsevis ringa deI
del
värt land
land bestar
bestär av
av berg.
av berggrunden är dock blottad, till en mycket större deI
del är den täckt
jordlager. Gränsen
av
och jordarterna
jordarterna är
lösa jordlager.
Gränsen mellan
mellan berggrunden och
av lösa
härd och
är hard
·alltid
jordarterna äro
berggrunden är
mycket skarp;
skarp; jordarterna
äro lösa,
lösa, berggruntlen
alltid mycket
äterfinnes ii manga
mänga andra
fast.
fast. Denna
skarpa motsättning,
motsättning, som
som ej
ej aterfinnes
I)enna skarpa
länder,
gäng varit
tächt av
av ett
ett stort
beror därpa,
därpä, att
varit täckt
länder, beror
att Finland
Finland en
en gang
vär tid.
fält
Grönland är
är det
det ii var
sammanhängande landis,
landis, sasom
säsorn Grönland
fält av
av sammanhängande
fört, med sig
Landisen har langsamt
längsamt rört sig
sig över heIa
hela landet och har fört
och avnött.
lösa
yta blivit
blivit slipad och
lösa stenar,
vilkas rörelse
rörelse bergens
bergens yta
stenar, vid vilkas
Under
jordarter,
sig vart
värt lands lösa jord.arter,
och utariför
utanför istäcket ha avlagrat sig
IJnder och
Pä detta
grus
grus och
täckt, av hav.
hav. Pa
sand,. Da
Dä isen försvann,
försvann, var landet täckt
och sand.
havsytan,
lera. Da
landet höjde
höjde sig
sig över
över havsytan,
havs
botten avlagrade
avlagrade sig
sig lem.
Dä landet
havs botten
fätt fotfäste.
uppstodo
mängenst'ädes torvmossar,
toramossq,r, sedan växtligheten
växtligheten fatt
uppstodo m:'mgenstädes
jordlagren.
mer än
Berg
finnes
Dessa
äro
sällan
överallt
under
jordlagren.
Dessa
äro
sällan
mer
finnes
under
Berg
pä
päträffas
berg
nagra
tiotal
meter
tjocka;
pa
de
fiesta
ställen
paträffas
berg
redan
pa
pä
flesta
nägra
nägra
meters
djup.
Vart
lands
berggrund
hör
till
de
äldsta
bildninhör
till
de
äldsta
lands
berggrund
nägra meters djup. Värt
jordskorpan, vilka
kallas urberg.
garna
namn kallas
med ett gemensamt namn
garna ii jordskorpan,
vilka med
bestär av sadana
sädana bergarter,
Största delen
delen av Finlands
tr'inlands berggrund bestar
skiffriga bergarter,
som
granit och
och olika
olika skiffriga
av en
en blandning
blandning av
av granit
som besta
bestä av
framgär
art framgar
sasom
s. v.
blandningarnas art
gneis, glimmerskiffer o.
o. s.
rr. Av
Av blandningarnas
säsom gneis,
tydligt, att graniten ii smält tillstand
de andra bergarterna.
tillständ inträngt ii de
den deI
del av
läng tid
tid sedan,
sedan, och
och den
Detta har
för ofantligt lang
har inträffat för
pä manga
mänga kilometers
läg da
dä pa
berggrunden,
som nu
nu ligger
ligger vid
vid ytan,
ytan, lag
berggrunden, som
rinna,nde vathava sedermera
sedermera, rinnande
djup.
länga tidrymders förlopp hava
djup. Under langa
Härigenom
pä berggrunden.
berggrunden. Härigenom
ten
ten och
och vittringen inverkat förstörande pa
16 -
-ltt-
hava bragt!:\
bragts ii dagen
dagen bildningar,
hava
bildningar, som
som ursprungligen
ursprungligen bildats
bildats pa
pä stort
stort
djup.
Jämförelsevis
sent inträffade
djup. Jämförelsevis sent
inträffade sedan
sedan den
den stora
stora istiden,
istiden, da
dä landlandisen omdanade
omdanade vart
värt lands
lands yta
isen
till dess
dess nuvarande
nuvarande form.
form. - Dessa
vta till
-Dessa
grunddrag
av historien
historien om
grunddrag av
är
om berggrundens
berggrundens ii vart
värt land
land uppkomst
uppkomst
är
det
nyttigt
att känna
känna da
det nyttigt att
dä man
man vill
vill verkställa
verkställa malmletningar.
malmletningar.
Här och
och där
Rär
där ii vart
värt land
land finne
finnes över
över vids~räckta
vidsträckta omraden
omräden antingen
antingen
enbart
granit eller
enbart granit
eller ock
ock skifferbergarter,
skifferbergarter, vilka
vilka äro
äro nagorlunda
nägorlunda fria
fria
frän inverkan
inverkan av
av granit.
granit. De
fran
ta av
De störs
största
av de
sammanhängande granitde sammanhängande
granitomrädena äro
äro de
omradena
de omräden
omräclen av
av s.s. k.k. rapakivigranit,
rapakivigranit, som
som finnas
finnas pa
pä
Aland, öster
öster om
om Nystad,
Aland,
Nystad, mellan
mellan Kotka
Kotka och
och Viborg
Viborg samt
samt ii Salmis
Salmis
socken. Rapakivin
Rapakivin är
socken.
är en
en särskild
särskild granitart,
granitart, som
som lätt
lätt smulas
smulas sönder
sönder
till grus,
grus, vilket
vilket utgör
till
utgör ett
ett förträffligt
förträffligt vägbyggnadsmaterial.
vägbyggnadsmaterial. Över
öne.
ännu större
större omraden
omräden finnes
finnes ii vissa
ännu
vissa trakter
trakter granit
granit av
av ett
ett annat
annat slag,
slag,
ex. ii mellersta Finlands
t.t. ex.
Finlands vida
vida granitomräde,
granitomräde, som
som sträcker
sträcker sig
sig över
över
norra Satakunta,
Satakunta, Tavastland
Tavastland och
norra
och Savolaks;
Savolaks; andra
andra granitomraden
granitomräden
finnas ii Gräns-Karelen och
finnas
och pa
pä särskilda
särskilda orter
orter ii norra Finland.
Skifferomräden finnas
Skifferomraden
finnas ater
äter först
först och
främst här
och främst
här och
och där
inom
där inom
omrädena av
av blandningsbergarterna
blandningsbergarterna ii södra
omradena
södra Finlands
X'inlands kustbygd
till 'l'ammerforstrakten.
Tammerforstrakten. Skiffrarna äro här företrädesvis gneiser
ända till
och glimmcrskiffrar;
glimmerskiffrar; kalksten
kalksten är
och
är rätt
rätt vanlig
vanlig som
som smala,
smala, upprätt
stäende lager.
lager. Rär
Här finnafi
finnas talrika malmförekomster.
staende
malmförekomster.
Andra omraden
omräden finnas
Andra
finnas ii Österbottens
Österbottens kusttrakter
kusttrakter och
och äro
äro till
till
sin allmänna beskaffenhet av
sin
av samma slag,
slag, som
sorn de
de södra
södra kustbygderkustbygdernas skiffcromraden.
skifferomräden. Ett
Ett mycket
nas
mycket större
större och
och mera
mera sammanhängande
sammanhängande
sl<ifferomräde är
är det,
skifferomräde
bredden växlande,
deü, ställvis
ställvis avbrutna och
och till
till bredden
sträk, som löper frän Ladoga i nordvästlig riktning
strak,
genom hela
heIa landet
riktning genom
landet
ända till
Enontekis. Av skifferbergarterna
till Enontekis.
kifferbergarterna är största delen glimmerskiffer, dessutom
dessutom finnes
finnes mycket kvartsit, kalksten
kalksten (här uteslutande
uteslutande
skiffer,
dolomitisk)
dolomitisk) samt hornblendesten och
och andra
andra mörka
mörka bergarter.
bergarter. Malmer finnas mängenstädes.
mangen tädes.
II vilka trakter kan man vänta nya malmfynd?
malmfynd ?
Den katalog
katalog över tr'inlands
Finlands malmförekomster, som bifogats vid
vid
slutet av denna
denna bok,
bok, är sammanstä,lld
sammanst:tlld för att göra
göra tjänst, d.ä
da man
man
vill
vill vinna klarhet rörarrde
rörande möjligheter
möjligbeter för nya
nya malmf;*nd.
malmf;ynd. Det,
Det är
är
sant, att de
de flesta
flesta f;,'ndorterna
fyndorterna äro
äro obetydliga,
obetyrlliga, men
men där
där man
man en
en gäng
gang
funnit litet
litet malm,
malm, kan
kan man
man mähända
mahända finna mera
mera.
Vid
Vid närmare
närmare studium
studium av
av denna
denna lista
lista framgär
framgar tvdligt,
tydligt, att
att kända
kända
malmer
malmer finnas
finnas tätast
tätast ii söd,ra
södra Finland,s
Finlands uästra
västra delar,Irän
delar, fran Borgä
Borga västemt.
västerut.
Här
Rär utgöres
utgöres berggrunden
berggrunden av
av granit,
granit, omväxlande
omväxlande med
med skifferbergarskifferbergarter,
kalksten. En
En berggrund
berggrund av
av likartad
likartad sammansättning
sammansättning finnes
finnes
tel', och
och kalksten.
-
17-
-17 -
även pä
p ä västra sidan av Ostersjön,
Östersjön, i mellersta Sverige, och där förekomma fyndorter av malm lika tätt, och mänga av dem äro mycket
större än
än ii Finland.
Finland. Av
Av allt att döma är
är södra X'inland
Finland säledes
säledes en
större
trakt. Orsaken
Orsaken till talrikheten av de kända malmsärskilt malmrik trakt.
fyndigheterna ii denna
den na trakt är väl
väl även
även till en
en del
deI den
den omständigomständigheten,
varit tidigt bebodd och
och malmlet'ning
malmletning här utävats
utövats
heten, att trakten varit,
mycket ivrigt
ivrigt sedan
mänga ärhundraden.
ärhundraden. II betraktandc
hetraktandc härav
härav
sedär,n mänga
mycket
kunde man antaga,
antaga, att här ej
ej mera
a tersta mycket hopp
hopp om
mera skulle .äterstä
NIen inom den ojämförligt största delen
nva malmfynd.
nya
malmfynd. Men
omrädet
delen av
av omrädet
är
berggrunden täckt
täckt av
av jord,
jord, säsom
är berggrunden
säsom även
även annorstädes ii Finland
är
fallet. Förr
Förr kunde
man icke
som lägo
kunde man
lägo under
är fallet.
icke leta
leta efter malmer,
malmer, som
jordytan.
jordytan. Med
varom närmare
l\[ed nutida
nutida maskinella
närmare ii det
maskinella hjälpmedel,
hjälpmedel, varom
följande,
följande, kau
kan man
man däremot
underjordiska malmer.
däremot upptäcka
upptäcka även
även underjordiska
Da
undersökningar även ii dessa
dessa
Dä man blir ii tillfälle
tillfalle att
att' utföra sädana undersökningar
ycket möjligt och t. o.
trakter, är det m
mycket
o. m. troligt, att här ännu skola
päträffas nya,
uya, mähända t.
t. o.
m. stora malmförekomster.
malmförel<omster.
o. m.
Ett
annat
malmrikt
omräde
är
det
strak, som
som har
hnr sin
sin kingdutlängdutEtt annat
omräde är det sträk,
sträckning
fran
Ladoga
till
norra
Finland
och
sin
största
b1·edd
bred'd'
ungefä1·
ungefär
Finlancl'
strcickning frd,n Ladogu,
mellan
Pielisjärvi och
Nilsiä och
Efter upptäckten
upptäckten av
och Nilsici
och Tuusniemi.
Tuusniem,i. Efter
mellan Pielisjrirui
Outokumpu kopparmalm har detta omräde
omräcle fätt namn om sig att vara
Finlands
senaste tiderna
Letningar under
under de
de senaste
malmrikaste trakt.
trakt. Letningar
l'inlands malmrikaste
malmförekomster, och nya
hava även här bragt i dagen ätskilliga nya malmförekomster,
upptäckter kunna
Detta synes
synes sä
sä mycket
kunna väntas
väntas när
när som
som helst.
helst. Detta
upptäckter
sannolikare, som
berget är
dem, ii vilka berget
är till
till
till dem,
som just denna trakt hör till
sin
här ej
ej hade
äldre tiders
tiders malmletare här
sin minsta
del blottat,
blottat', sä
sä att
att äldre
minsta deI
stora
stora möjligheter att päträffa malmer.
II Nord-Österbotten
La'ppland, där
der östra
östra Finlands
Finlands skifferNord,-Österbotten och
och Lappland,
formationer
ättning , finnes
fortsättning,
finnes otvivelaktigt
otvivelaktigt ännu
ännu mycket
äga en
en forts
formationer äga
stora
. Likväl
Likväl är
är malmletningen ii
päträffa malmer
malmer.
stora möjligheter
möjligheter att
att päträffa
största delen
hoppingivande, emedan
föga hopp;ngivande,
av nordligaste
nordligaste Fiuland
X'inland föga
delen av
gruvdrift vore
lönande
vore möjlig
trakten
är
sä
avlägsen,
att
där
en
lönande
gruvdrift
där
en
är
sä
avlägsen,
att'
trakten
endast
I
en
särställning
pä
mycket
stora
och
rika
fyndigheter.
I
en
särställning
berika
fyndigheter.
pä
mycket
stora
och
endast
till
lovande
finner
sig
P
etsamo,
varest
man
r
edan
kännel'
till
lovande
malmföreredan
känner
varest,
man
finner sig Petsamo,
man fäster
fäster goda
goda förkomster
varför man
är nära,
nära, varför
komster och
och där
där världshavet är
hoppningar vid
denna
trakt.
.
vid denna
sista, tiden
ädraÄÄyen
yen melleTsta
hat pä allra
allra sista
tiden adraoch södra
söd,rq' Österbotten
Österbotten, haI'
rnell,ersta och
grund
pä
av
att'
man
git
uppmärksamhet, p ä grund av att man ii ett
git sig
sig malmletarnas
malmletarnas uppmärksamhet,
har samma
samma beskaffenhet
omräde pä
sidan, där
där berggrunden haI'
pä svenska
svenska sidan,
Enstaka malmförerika malmer.
malmer. Enstaka
som
päträffat nya
nya rika
som här,
här, nyligen
nyligen päträffat
och da
sidan, och
dä även
komster
ä finländska sidan,
känner man
man av
komster kännel'
av gammalt ppä
joid,
är täckt av
av jotd,
utsträckning är
denna
stor utsträckning
denna trakts berggrund ii mycket stor
malmskatter. .
sig stora
stora malmskattel'
kunna mahända
här gömma sig
mähända även
även här
421-24
42L_24
3
--
1~
-
Bland de
Bland
de malmfattigaste
malmfattigaste trakterna
trahterna ii vart
land äro
värt land
äro de
de vida
vida gragranitomrädena.
nitomradena. Till
Till dessa
dessa hör
hör södra
söclrq, Finlands
Fi,nlands om1·äden
omrd,den av
au rapakiviropahfuigraniüer. Fran
graniter.
Frän dem
dem känner
känner man
rnan blott
blott blyglansgangar,
blyglansgängar, vilka,
vilka, sa
sä talrika
talrika
cle än
än äro,
äro, hittills
hittills visat
de
visat, sig
sig vara
vara fullkomligt
fullkomligt värdelösa.
värdelösa. Däremot
Däremot
finnes vid
gränsen av
vid gränsen
finnes
av Salmis
rapakiviomräde Pitkäranta
Salmis rapakiviomrade
Pitkäranta stora
stora gruvgruvfält
och flera
flera andra
fält och
andra malmfyndigheter.
malmfyndigheter. Sadana
Sädana finnas
finnas ii allmänhet
allmänhet
överallt, där
där rapakivigranit
överallt,
rapakivigranit gränsar
gränsar till
till kallesten.
kalksten. Det
Det anses
anses säkert,
säkert,
att dessa
dessa malmer
malmer avsatts
att
avsatts ii kalkstenen
kalkstenen av
av rapakivigraniten,
rapakivigraniten, da
dä denna
denna
smältflytande tillstand
jordskorpan och
ii smältflytande
tillständ trängde
trängde genom
genom jordskorpan
och avsöndrade
avsöndrade
metallrika lösningar.
lösningar. Man
metallri~a
Man kunde
kunde saledes
säledes vänta
vänta sig
sig att
att även
även annors,nner'städes paträffa
päträffa malmer
städes
malmer under
under liknande
liknande omständigheter.
omständigheter. Viborgstlaktens rapakivigranit kommer
traktens
trand och
kommer vid
vid Villman
Villmanstrand
och vid
vid SääksSäaksjärvi ii Iitis
Iitis ii beröring
järvi
beröring med
kalksten, men
med kalksten,
men pa
pä intetdera
intetdera stället
stället finnes
spär av
av malm.
malm. Ej
Ej heller
spar
heller kring
kring Alands
Alands rapakivi
rapakivi har
har man
man paträffat
päträffat
sädana malmer,
malmer, ehuru
sadana
ehuru ii skärgarden
skärgärden förutsättningar
förutsättningar syna
svnas för
för malmbildning av
av detta
detta slag.
slag. Kring
bildning
Kring Nystadstraktens rapakivi
rapakivi filmes
finnes ej
alls kalksten,
kalksten, ej
ej heller ha
alls
ha malmer
malmer där paträffats.
päträffats.
Annu malmfattigare än rapakiviomradena
Ännu
rapakiviomrädena äro
äro mellersta
mellersttr, Finlands
Finland,s
gra,nitomrd,ilen, vilka
uid,a granitomräden,
vida
vilka omfatta
omfatta största
största delen
delen av
av norra
norra Satakunta,
Satakunta,
'I'avast'land och Savolaks.
'l'avastland
Savolaks. II dessa trakter äro möjligheterna för malmf5znd verkligen mycket
mycket sma.
fynd
smä.
Likväl vore
vore det
Likväl
det vilseledande att
att bestämt pasta
pästä att i granitomrädena ej
kunde paträffas
ej kunde
päträffas malmer.
radena
malmer. Ty
Ty om
om ock
ock malmer
malmer sällan
sällan förekomma direkt omgivna av granit, kUlma
kunna dock inom
inom ett granitomrade
granitomräde
finnas andra
andra bergarter,
finnas
bergarter, möjligen
jord, vilka
möjligen täckta
täckta av
av jord,
vilka innesluta
innesluta
malm. Ett
Ett exempel härpa
malm.
härpä är
är Brödtorp zinkmalmförekomst
zinl<malmförekomst i Pojo
socken.
Denna befinner
socken. Denna
befinner sig
ett omräde
omrade av
av skiffer
av sa
inom ett
sig inom
skiffer av
sä begränsad
gränsad utsträckning,
utsträckning, att den
den knappt
knappt kan
observeras pä
pa ytan.
kan observeras
II Gräns-Karelen,
Gräns-Karelen, österut
österut frän
fran Pielisjärvi och
och Kiihtelysya&ra,
Kiihtelysvaara, finnes
även
även ett
ett vidsträckt,
vidsträckt, malmfattigt
malmfattigt granitomräde,
granitomrade, men
men i inom
inom detta
befintliga skifferomräden,
kifferomraden, har
har man päträffat
paträffat flere
flere malmförekomster
malmförekomster
(Kokonpesä ii Suojärvi,
Ruojärvi, Otravaarafältet i Eno m.
m. fl.).
Finnes det mera malm,pä
malm pa större
större djup än
än vid ytan?
Den
Den föreställningen är ganska
ganska vanlig,
vanlig, att det kan gömma sig
malm djupare ned ii bergen, fastän man ej ser den pä
pa ytan, eller
eller att
malmen blir
blir allt rikare och
och bättre, ju
ju djupare
djupare nedät
nedat man kommer.
kommer.
Detta
Detta är
är en
en fullkomligt
fullkomligt grundlös
grundlös villfarelse.
villfarelse. Av
A v berggrundens
berggrundens i
Finland
Finland ytligare
ytligare delar
delar ha
ha sä
sa som tidigare
tidigare beskrivits hundra-,
hundra-, kanske
kanske
t.t. o.
o. m.
m. tusentals
tusentals meter
meter mäktiga
mäktiga stenmassor,
stenmassor, under
under forna
forna tidsskeden
tidsskeden
vittrat
vittrat sönder
sönder och
och bortförts.
bortförts . Dä
Da sä
sa är
är fallet, finnes
finnes ju
ju intet
intet skäI,
skäl, varvar-
- HJ -19*-
för det
det skulle
skulle förekomma
förekomma mindre
mindre malm
malm ii bergens
bergens ytliga
ytliga delar,
delar, än
än nägra
nagra
för
tio- eller
eller hundratal
hundratal meter
meter under
under ytan.
ytan. De
De vid
vid ytan
ytan synliga
synliga malmerna
malmerna
tioä.ro ii en
en dei
deI fall
fall blott
blott de
de sista
sista resterna
resterna av
av föruü
förut befintliga
befintliga större
större malmmalmäro
kroppar och
och sluta hastigt
hastigt nedät.
nedat. I lyckligaste
lyckligaste fall
fall äter
ater är största
största
kroppar
clelen av malmkroppen
malmkroppen bevarad.
bevarad. Det beror
beror blott
blott pä
pa en
en slump
slump hum
huru
clelen
förhallandena
varje
fall
gestalta
sig.
fall.gestalta
sig.
varje
i
förhällandena
Da man
man sälunda
salunda vid berggrundens yta päträffar
paträffar en malm,
malm, kan
kan
Dä
sig
den
vidgar
eller
om
man
genom
klargöra,
om
den
vidgar
sig
eller
klargöra,
genom
provsprängningar
man
smalnar nedät.
nedat. Pä
Pa en plats, där man ej ser
seI' nägot
nagot vid ytan, anlägger
anlägger
srnalnar
en förnuftig bergsman ej nägon
nagon gruva blott
blott pä
pa grund
grund av den fromma
tron, att det blir
blir bättre ju
ju djupare man kommer.
kommer.
En sak bör dock härvid ej lämnas ur sikte.
sikte. Alla'svavelhaltiga
Alla· svavelhaltiga
järnmalmerna,
rosta
malmer,
alltsa
flertalet
malmer,
oavsett
järnmalmerna,
rosta och
malmer, alltsä flertalet malmer, oavsetl,
förvittra lätt
lätt pä
pa gmnd
grund av
av vattnets
vattnets och
och. luftens
luftens inverkan.
inverkan. IJnder
Under
berggrundens
blottade
efter istiden hava säd,ana
sadana malmer
malmer vid
vid den
berggrundens
tiden efter
förvittrat till <len
den grad, att det stundom
stundom ej alls finnes
filmes kvar nägon
nagon
yta förvittrat
verklig malm
malm vid.
vid ytan.
ytan. Men
Men dä
da man
man börjar
börjar bryta den
den rostiga och
verklig
mjuka stenen, finner man redan pä
pa en halv eller ätminstone
atminstone pä
pa nägra
nagra
mjuka
häIlar,
vilka
meters
djup oförändrad ren
ren malm.
malm. Rostiga
Rostiga hällar, vilka ju
ju äyen
meters djup
även till
höra även
annars adraga
uppmärksamheten, höra
till maimletarnas
malmletarnas
sig uppmärksamheten,
ädraga sig
a,nn&rs
Flere bergarter
vänta. FIere
bästa kännetecken
pa att
bergartel' inär att vänta.
malm är
att malm
kännetecken pä
bästa
göra heIa
hela
förvittring göra
vid förvittring
nehalla
som vid
magnetkis, som
eller magnetkis,
litet svavelsvavel- eller
nehälla litet
vid
likväI redan
redan vid ett
bergets yta
fall kommer likväl
detta fall
rostig. II detta
yta starkt rostig.
bergets
kan da
dä se,
man kan
och man
slag
till synes, och
friska berget till
det friska
slag av
av en hammare det
att malm ej
ej föreligger.
sig aldrig
aldrig mot djupet,
djupet, utan
Ett särskilt slag
slag av
av malmer
malmer sträcker sig
jordens ytlager,
och myrnämligen sjösjö- och
förekommer
ytlager, nämligen
inom jordens
endast, inom
förekommer endast
rätt
pä rätt
botten pa
pä sjöarnas
sjöarnas botten
malm
finnas pa
(limonit). Sjömalmerna
Sjömalmema finnas
malm (limonit).
uncler
och myrar,
myrar, ofta under
grunda ställen.
äter, finnes ii kärr och
ställen. Myrmalmen ater,
jordarterna och
hos oss
oss bilhava hos
och hava
torv.
höra till
till jordarterna
malmer höra
tvä malmer
DeSsa tva
torv. Dessa
dats
dats efter istiden.
Om
malmletning.
Om malmletning.
hava blott mycket
land äro,
äro, hava
Huru
värt land
malmfJmden ii vart
än malmfynden
Huru talrika än
skulle
längre tid skulle
nägon längre
fä
de under nagon
goda, att
att de
och goda,
sä stora
stora och
varit sa
fä av
dem varit
av dem
Outokumpu,
malmfält, Outokumpu,
föranlett
bästa malmfält,
Finlands bästa
Förutom Finlands
gruvdrift. Förutom
föranlett gruvdrift.
anmärkningsvärda,
hava
varit anmärkningsvärda,
koppargruvor varit
och Pitkäranta
Pitkäranta koppargruvor
Orijärvi och
hava Orijärvi
ej där
där
tider ej
senaste
men
aste tider
under sen
man under
att man
sä uttömda,
uttömda, att
äro nu
nu sa
de äro
även de
meir även
Pitkämä nämnas
nämnas Pitkäandra ma
det andra
kunnat
För det
framgäng. För
med framgang.
malm med
bryta malm
kunnat bryta
järngruvor, varest
mycket'
nog ännu
ännu mycket
varest, nog
ranta,
Jussarö järngruvor,
och Jussarö
Välimäki och
Lanta, Välimäki
uthärda
har svart
svärt att
att uthärda
den haI'
malm
slag, att
att den
fattigt slag,
sä fattigt
kvar, men
men av
a\r sa
finnes kvar,
malm finnes
även dessa
dessa
varför även
malmerna, varför
konkurrensen
rika svenska
svenska malmerna,
de rika
ned. de
konkurrensen med
-
- 2020- ---
gruvornu
nuäro
äro övergivna.
övergivna. "[r Kittilä
gruvor
Kittilä och
ochKolari
Kolari ater
äterfinnas
finnasstora.
stora.
omock
ockganska
ganskafattiga
järnmalmer, vilka
fattiga järnmalmer,
om
vilkanu
nuäro
ärooanvändbara
oanvändbarapa
pägrund
gruntl
ytterligare finnes
av deras
derasavstand
avständfran
frän kommunikationsmedel.
kommunikationsmedel. Ytterligare
av
finnesi i
södraFinland
x'inland en
järngruvor, vilka
en hel
hel mängd
:;ödra
mängd järngruvor,
vilka länge
ränge bearbetats,
bearbetats,
men äro
ärosma
smä och
och numera
numera, till
men
till största
största delen
delen uttömda,
uttömda, sasom
säsom Sillböle
sillböle
och 'I'avastby
T'avastby ii Helsinge
Helsinge socken,
socken, Ojamo
och
Ojamo ii Lojo,
Lojo, Malmberg
Malmberg ii Kisko,
Kisko,
\rihiniemi ii Bjärna,
Bjärnä, Kulonsuonmäki
Kulonsuonmäki ii Pyhäjärvi,
Vihiniemi
Pyhäjärvi, Nylands
Nylands län,
län, och
och
Viljakkala.
averi ii Viljakkala.
HHaveri
I]nder de
de sen
senaste
Under
aste tiderna
tiderna hava
hava svavelkisförekomsterna
svavelkisförekomsterna ii Otraotravaara ii Eno
Eno och
och pa
pä Karhunsaari
Karhunsaari ii Libelits
vaara
Libelits bearbetats.
bearbetats.
Outokumpu koppargruva är
är ii denna
denna stund,
stund, kan
kan man
man säga,
säga, den
den
- Outokumpu koppargruva
enda-ljuspunkten
pä gruvindustrins
gruvindustrins omrade
enda
ljuspunkten pa
och
dess
omräde hos
hos oss
oss och dess produkprodukbion kan
kan utvidgas
utvidgas till
till den
den grad,
grad, att
tion
ar även
att den
den levererar
levererar kopp
koppar
även utöver
utöver
det egna
egna landets
landets behov.
behov. Men
det
Men nya
nya malmfyndigheter
malmfyndighetär och
och nya
nya slag
slag
av sadana
sädana behövas
behövas nödvändigt
nödvändigt hos
av
hos oss,
oss, för
för att
att gruvindustrin
gruvindustrin skulle
skulle
kunna fa
fä betydelse
betydelse för
för vart
värt lands
kunna
lands ekonomiska
ekonomiska liv.
liv.
Att fiere
flere malmer
malmer ej
päträffats ii Finland,
Att
ej paträffats
Finrand, beror
beror ingalunda
ingalunda därpä,
därpä,
att man
man ej
ej skulle
skulle letat
letat efter
att
har
man
efter dem.
dem. Tvärtom
Tvärtom har manii Finland
trinland aBt
allt
sedan 1820-talet
1820-talet företagit
företagit ivriga
sedan
ivriga letningar.
letningar. Visserligen
visserligen lag
läg letningen
letningen
nägon man
män nere
nere ii början av
ii nagon
av detta
detta arhundrade
ärhundrade till
tif följd av de
de tiditidigare
letningarnas
däliga
resultat.
gare letningarnas daliga resultat. Men
Men det
det, lyckliga fyndet
fyndet av
av Outooutokumpu
är 1910
1910 gav
gav ny
ny eggelse
eggelse och
kumpu ar
och nytt hopp
hopp och
och särskilt
särskilt efter
efter det
det
Iandet
blivit
självständigt,
landet blivit självständigt, har
har man
man ater
äter börjat
borjat anställa letningar
intensivare än förr,
förr, bäde
intensivare
bade för statens och enskildas räkning.
räkning. Ej
Ej heller
heller
dessa
ansträngningar
hava ii värt
dessa
vart land givit nägra
nagra i ekoiomiskt
ekonomiskt avavseerrde
seende märkliga resultat, ehuru flere
fiere nya fynd dock varit egnade
egnade att
att
befästa
befästa den äsikten, att
att letningen
letningen ingalund.a
ingalunda är
är hopplös.
hopplös. Ett
Ett iämnvärt
nämnvärt
resultat
resultat är, att
att man funnit sä
sa stora och rika rou-r"lki*fö""äd.,
svavelkisförrad, att
att värt
vart
land
land ätminstone
atminstone med avseende ä
a detta räämne
raämne är oberoende.
oberoende. särSärskilt
skilt är
är otravaara
Otravaara svavelkisfyndighet
svavelkisfyndighet i Eno socken
socken anmärkninqsvärt
anmärkningsvärt
stor.
stor.
Kanda
Kända malmskatter
malmskatter finnas
finnas ii Finland
Finland ii mindre
mindre mängder,
mängder, än
än ii de
de
flesta
fiesta andra
andra land,
land, där
där berggrundens
berggrundens byggnad
byggnad är
är av
av samLa
samma slag
slag sorn
som
här.
här. värt
Vart grannland
grannland sverige
Sverige hör
hör till
till världens
världens malmrikaste
malmrikaste trakter,
trakter,
likasä
likasa Nord-Amerikas
Nord-Amerikas urbergsomräde.
urbergsomrade. om
Om vi
vi nu
nu ej
ej nöja
nöja oss
oss med
med att
att
utan
vidare
tro,
att
naturen
utan vidare tro, att naturen behandlat
behandlat värt
vart land
land styvmoderligt
styvmoderligt och
och
gjort
gjort det
det lottlöst
lottlöst pä
pa malmrikedomar,
malmrikedomar, utan
utan börja
börja söka
söka andra
andra orsaker
orsaker
därtill,
därtill, att
att hos
hos oss
oss funnits
funnits sä
sa litet
litet malmer,
malmer, märka
märka vi
vi genast
genast ii värt
vart
lands
naturförhällanden
lands naturförhallanden en
en ii ögonenfallande
ögonenfallande egenhet.
egenhet. Ärggrunden
Berggrunden ii
Finland
Finland är
är till
till mvcket
mycket större
större utsträckning
utsträckning än
än ii dessa
dessa anäia
andra länder
länder
jordlager,
a_v
lös
täckt
av
lös
jordlager,
torv
och
sjöar.
Sa
t.
ex.
utgöres
inom
ett
torv
och
sjöar.
S-a
t.
ex.
inom
ett
!1ckt
'tgöres
23,000
23,000 kvadratkilometer
kvadratkilometer stort
stort omräde
omräde i i det
detinre
inre av
av Finland,
Finland, i i omgivomgivningarna
ningarna av
av Joensuu
Joensuu stad
stad högst
högst 720
720 kvadratkilometer
kvadratkilometer eller
eller 33procent
procent
-
ol 21
ytan av
av berg.
&v ytan
berg. Da
Dä man
av
man färdas
färdas ii dessa
läglända landskap,
dessa laglända
landskap, där
där man
man
ofta ej
ej ens
ens pa
pä ett
ett dygn
ofta
dygn seI'
ser berg,
kan
man
ej
underlata
att
tänka,
berg, kan man ej underläta att tänka, att
att
under gruset,
gruset,, sanden,
sanden, leran,
under
leran, kärren
kärren och
och sjöarna
sjöarna osedda
osedda och
och oanade
oanade
liunna gömma
gömma sig
sig huru rika malmskattel'
kunna
malmskatter som
som helst.
t'iders malmletare
I-orna tiders
malmletare gjorde
Forna
gjorde sina
letningar nästan
sina letningar
nästan enbart
enbart
iakttagelser pa
mecl tillhjälp av
av iakttagelser
med
pä de
hällarna. Pa
de blottade hällarna.
Pä senare
senare tider
har man
man vid
vid malmletning
malmletning allt mer
haI'
mer börjat
börjat tillämpa
tillämpa vetenskapliga
metoder, med
med vilkas
vilkas tillhjälp
tillhjälp man
metoder,
man kan
kan bringa ii dagen
dagen även
även fördolda
skatter. Da
Dä man
man väljer
väljer trakten
skatter.
trakten för
för letningar,
letningar, tager
Lager man
först och
man först
främst, hänsyn
hänsyn till
till berggrundens
berggrundens allmänna
främst
allmänna byggnad
byggnad och
och fäster
fäster uppmärksamhet vid
vid sadana
sädana bergarter,
märksamhet
bergarter, ii vilka
annorstädes malmer
vilka annorstädes
malmer papäträffats. Geologiska kartor, pa
träffats.
pä vilka de olika bergarterna äro utmärkta
äro för
för de
de nutida malmletarne
malmletarne av stor nytta.
äro
En ännu
ännu viktigare
viktigare omständighet
En
omständighet är
är den,
den, att
att man,
man, da
dä man
man i
jordlagren paträffat
päträffat lösa
lösa malmblock kan
jordlagren
kan hoppas
hoppas att paträffa
päträffa moderklyften till
till dem,
dem, eller
klyften
eller det
det ställe
ställe ii berggrunden, denna
denna ma
mä nu
nu vara
blottad
eller jordtäckt,
blottad eller
jordtäckt, varifran
varifrän det
det lösa
lösa blocket
blocket lossnat.
lossnat. Man
Man vet
nämligen att landisen under den forna istiden rivit lös grus och block
frän berggrunden
berggrunden och
frän
och fört
fört dem
dem till
till deras
deras nuvarande
nuvarande orter.
orter. Isens
har man redan
rörelseriktningar haI'
redan klargjort
klargjort, över
över allt i vart
värt land
land med
ledning främst
främst av
ledning
av de
de repor
repor och
och faror,
färor, som
som isen
isen inristat
inristat, ii hällarna.
hällarna.
l'Ian efterletar salunda
sälunda först
först malm i form
l\fan
fonn av lösa block, och da
dä man
funnit ett
malmstvcke, riktar
funnit
ett malmstycke,
riktar man
letningen at
man letningen
ät det
häll, varifran
det hall,
varifrän
rnan m
mäste
antaga att
man
ast e antaga
a man
att isen
isen fordom
fordom rört
rört sig.
sig. D
Dä
man sedan finner
malmst'ycken och far
andra malmstycken
fär det omrade
omräde begränsat, där de förekomma
förekomma
sorn lösa block, kan man med
Rom
rned icke ringa säkerhet bestämma läget
läget, för
rnalmens moderklyft.
moderklyft,.
malmens
Ofta använder
använder man som
som hjälp
hjälp vid letning
letning efter jordtäckta malrner
er malmkompass
malmkompass eller
eller magnetometer.
En del
deI malmer,
malmer, särskilt
särskilt
m
magnetometer. En
järnmalmer, äro själva magnetiska och inverka störande pä
pa kompasskompassnalens
sig därigenom
dtirigenom tillkänna även dä
da de ligga täckta
täckta
nälens läge samt ge sig
av
av tjocka
tjocka jordlager
jordlager eller
eller av
av vatten.
vatten. Aven
Även ii sädana
sadana malmer,
malmer , vilka
icke själva
själva äro
äro magnetiska,
magnetiska, finnes
finnes ofta nägot
n agot magnetiskt
magnetiskt mineral,
mineral,
icke
kan
och
salunda
man,
medan
man
samtidigt
begagnar
sig
av
blocksälunda
man,
och
samtidigt, begagnar sig
blockmed
observationer,
med
magnetometern
söka
och
finna
även
andra
malmer
observationer,
n۟gnetometern
malmer..
även
utföres även i stor
stor utsträckning
utsträckning elektrisk letning,
letning ,
Nu för tiden utföres
grundar sig
sig därpä,
därpa, att malmerna i allmänhet
allmänhet ha
ha en
en större
större
vilken grundar
elektrisk ledningsförmäga
ledningsförmaga än
än andra mineral.
mineral. Denna
D enna metocl
metod kommer
kommer i
elektrisk
framtiden att fä
fa en mycket stor betydelse i värt
vart land.
land. AnmärkningsAnmärlmingsframtiden
värt är nämligen, att den elektriska letningen bringar
bring ar i dagen
dagen olika
olika
malmer och ej endast som den magnetometriska
magnetometriska metoden, de magnemagnenralmer
tiska malmerna.
malmerna. Genom
Genom elektrisk
elektrisk letning
letning kan man fä
fa reda
reda pä
pa malmer
malmer
tiska
även
även clä
da de
de täckas
täckas av
av mycket tjocka jordlager.
jordlager. Medels elektriska
elektriska
allt
.
-
22-
-22-
letningar fann
fann man
man ii norra
letningar
'kelleftea-trakten sommaren
norra Sverige
Srrl.ig" ii Skellefteä-trakten
sommaren
1922 rika
fika, kopparmalmfyndigheter.
kopparmalmfyndigheter. AAven
1922
yen ii Finland
X'inland har
har detta
detta förförfaringssätt redan
redan mycket
mycket använts,
faringssätt
använts, och
och i.ngeniör
ingeniör Trüstedt
Trüstedt har
har stor
stor
förtjänst ii utveckJingen
utvecklingen av
förtjänst
av hithörande
hithörande metoder.
metoder.
Dä man
man är
är nägorlunda
Dä
nägorlunda säker
säker pa
pä malmens
malmens gömställe,
gömställe, angripcr
angriper
man den
slutligen med
den slutligen
man
med tillhjälp
tillhjälp av
av diamantborr,
diamantborr, varigenom
varigenom man
man kan
kan
noga bestämma
bestämma dess
noga
dess mängd
mängd och
läge, utan
och läge,
utan att
att behöva
behöva göra
göra kostkostsamm& provbrytningar.
provbrytningar. II andra
samma
andra fall
fall är
är det
det dock
dock fördelaktigare,
fördelaktigare, att
art
genast börja
börja göra
göra provsprängningar
provsprängningar eller
genast
s.
k.
skärpningar
eller s. k. skärpningar eller
eller att
att
ätminstone befria
befria berget
berget frän
ätminstone
ordlager.
frän jjordlager.
En deI
del exempel
exempel pä
En
ärskilda fall
pä huru
huru malmletningar
malmletningar ii nägra
nägra särskilda
fall ii
verkligheten
bedrivits,
verkligheten bedrivits, torde
torde ej
ej salma
sakna sitt
sitt intresse.
intresse. II synnerhet
synnerhet är
är
historien om
om fyndet
fyndet av
historien
av Outokumpu
Outokumpu märklig.
märklig. Ar
Ar 1908
lg08 sände
sände en
en arbetsarbetsledare till
till Geologiska
Geologiska Kommissionen ett
ledare
ett prov
prov av
av ett
ett stort
stort malmblock,
som
framgrävts
Rääkkylä vid
som framgrävts ii Rääkkylä
vid Kivisalmi
Kivisalmi kanalbygge.
kanalbygge. Ingeniör
Ingeniör
O. Trüstedt tog
tog ii tu med
O.
med att efterleta dess
dess moderklyft.
mocLerklyft,. Vid letning
letning ii
en riktning mot
mot den
en
den foma
forna isens
isens rörelseriktning, fann
fann man
man efterhand
efterhancr
malmblock, vilka sedan plötsligt upphörde i närheten av
allt talrikare malmblock,
Outokumpu. Pä detta ställe vidtogo diamantborrningar, och slutligen
Outokumpu.
genomträngdes ett 99 meter tjockt, rikt malmlager, som
som sedan visade
sig vara
vara sä
sä stort,
stort, att
att Outokumpu hör
sig
arhör till
till världens
världens största
största kopp
kopparmalmfyndorter. Fyndplatsen
malmfyndorter.
X'yndplatsen val'
var belägen
belägen under
under grus
grus och
och kärr,
kärr, de
cle
malmblocken, av vilka tillsammans funnits
lösa malmblocken,
funnits 42
42 stycken,
stycken, voro för
det mesta rostiga äkerstenar av oansenligt utseende, och det som för
.. t
först
päträffades
Kivisalmi kanal, befann sig
pR.träffades ii Ki.visalmi
sig 55
bb km frän
frän Outokumpu.
Outokumpu.
som. föranledde fyndet av
Detta block, som
av Outokumpumalmen,
Outokumpumalmen, val'
var
en kringirrande
kringirrande främling,
främling, som förts längt
längt frän
frän sin moderklyft.
moderklyft. GeoGeologen kunde
kunde genast
genast känna
känna igen det som en sädan pä grund därav, att
blocket till
till sin art var
val' främmande
främmande för trakten.
trakten. Ej
Ej heller
heller fanns där
andra lösa block av samma
samma slag.
Att
Att finna
finna rätt
rätt pä en
en sä
sä avlägsen moderklyft är,
är, som
som man
man lätt
kan tänka sig, ofta rätt svärt.
svärt. Sälunda räckte
räch:te clet
det även ett par är
innan man fann
fann outokumpu.
Outokumpu. En liknande
lilmande händelse inträffade äter
äter
nägot senare.
senare. Ar
Ar l9l9
1919 sände lantbrukaren
lantbrukaren Eskelinen
Eskelinen frän selkie
Selkie bv
by i
Kontiolahti socken till
till Geologiska
Geologiska Kommissionen
Kommissionen ett pä hans egen
egen
mark
mark funnet kopparmalmsblock,
kopparmalmsblock, som är av sädant
sädant slag, att en
en fackfackman
man kan
kan säga,
säga, att
att det
det mäste
mäste härstamma
härstamma frän nägon
nägon större
större malmmalmmassa.
massa. Av
A v förhällandena
förhällandena kan
kan man
man äter
äter se,
se, att
att stenen
stenen är
är en
en längväga
längväga
främli'g.
främling. Men
Men dess
dess moderklyft
moderklyft har
haI' man
man ej ännu
ännu funnit, trots
trots stora
stora
ansträngningar.
ansträngningar. Mycket
Mycket troligt
troligt är, att
att den
den ännu
ännu kan
kan päträffas,
päträffas, dä
dä
man
man en
en gäng
gäng vet,
vet, att
att den
den mäste
maste finnas
finnas inom
inom en
en bestämd
bestämd landremsa
landremsa
nordväst
nordväst om
om selkie.
Selltie. En
En sädan
sädan letning
letning är
är spännande
spännande som
som den
den bästa
bästa
jakt,
jakt, men
men den
den kan
kan även
även fordra
fordra stor
stor ihärdighet
ihärdighet och
och stora
stora penningepenningeniedel.
medel.
-
23 -
-23,-
Lättare
Lättare gestaltar sig
sig letningen,
letningen, om
blocket är
hemma fran
om blocket
är hemma
frän en
närbelägen moderklyft.
moderklyft. Ar
Ar 1920
1920 fann
fann förf.
förf. ett rikt
rikt svavelkisblock
svavelkisblock i
Jalonvaara
art andra
Jalonvaara ii Suistamo.
Suistamo. II dess närhet paträffades
päträffades sn
snart
andra malmstycken,
stycken, och redan nagra
nägra dagars
dagars letning
letning förde
förde till
till en plats,
plats, där
spär
där spar
fanns även
av
a,v malm
malm fanns
även ii berget,
berget, och
pä en
nära liggande
liggande äng visade
och pa
en nära
magnetometern närvaron av en större malmmassa.
malmmassa. Dess läge bestämdes
dan noggrannt
des se
sedan
noggrannt enligt
enligt den
metoden, därpa
den elektriska
elektriska metoden,
därpä genom
diamantborrning, och
och slutligen gjordes
gjordes även grävningsarbeten.
grävningsarbeten. Det
framgick av dem att svavelkisfyndet
svavelkisfy.ndet val'
var användbart, men de
de nu rarädande
konjunkturerna äro
dande konjunkturerna
äro dock
dock ogynnsamma för
för dess
dess användning.
användning.
Sommaren
1918 fann
Sommaren 1918
fann förf.
förf. en
en stor
stor mängd
mängd magnetkisförande
magnetkisförande
kopparmalmblock vid stranden
llelalahti ii Paltamo.
stranden av lVIelalahti
Paltamo. Deras stora
mängd
mängd tydde
tydde pa,
pä, att
att de
de voro
voro fran
frän närheten
Men at
ät det
frän
närheten.. lVIen
det hall,
häll, fran
vilket under istiden isen hade kommit,
kommit, lag
läg en
en djup
djup vik.
vik. Dnder
Under vintern
tern gjordes
gjordes pa
pä isen
isen magnetometriska
magnetometriska mätningar,
mätningar, vilka
vilka visade
visade ett
magnetiskt drag
drag inom
inom ett
ett begränsat
pä ett
erl
begränsat omrade
omräde pa
ett avstand
avständ av
av en
halv kilometer fran
frän stranden.
pä 15
stranden. Där
Där finnes
finnes salunda
sälunda malm,
malm, men pa
meters djup
djup under vattnet.
vattnet. Det
nä den
Det vore ej
ej omöjligt att na
den medels
en
blockens
en tunnel,
tunnel, men
men ett försök
försök förefaller föga
föga lovande,
lovande, da
dä saväl
säväl blockens
art
art som
som det
det magnetiska dragets ringa
ringa styrka och
och utsträclming
utsträckning tyda
pa,
pä, att malmen ej
ej är betydande
betydande..
Aven andra
Även
paträffats ii
andra nyttiga
nyttiga mineral,
mineral, förutom
förutom malmer,
malmer, ha
ha päträffats
vart
kaolinfynden.
värt land
land under
under senare
senare tider.
tider. Särskilt intressanta
intressanta äro
äro
Sadana
gjorts ii tva
ha hittills
hittills gjorts
frän varandra
Sädana ha
tvä fran
vara,ndra, vitt
vitt skilda
skilda trakter,
trakt'er,
Puolanka och
Soanlahti.
Att
döma
härav,
är
det
mycket
möjligt, att
och Soanlahti.
denna värdefulla produkt ännu kan paträffas
päträffas pa
pä manga
mänga ställen i Finland.
Bada
de
nämnda
fynden
gjordes
först
av
land. Bäda de nämnda
{örst av ortsbor och
och kommo
genom dem till
till fackmännens kännedom
kännedom..
De
De nämnda fallen äro
äro tillräckliga
tillräckliga som
som exempel pa
pä malmletarnas
malmletarnas
arbete.
framgär, hur stor alldeI
arbet'e. Av dem framgar,
andel allmänhetens intresse kan ha
vid malmfynd.
malmfynd. Ej ens genom en ordnad
ordnacl blochletning
blockletning kan man hoppas
paträffa
päträffa alla block; nya komma
komma alltid fram vid grävningar och jordbruksarbeten.
Kivisalmiblocket, som vi ha att tacka för Outokumpu,
bruksarbeten. Kivisalmiblocket,
Outokumpu,
blev
känt för
{ör fackmännen, därför att den som piiträffade
blev känt
päträffade det förstod
förstod.
nyttan av en anmälan.
anmälan. Pa
Pä samma sätt med det förut nämnda Selkie
blocket.
Pä Otravaara stora
blocket. Pa
stora svavelkisfyndort,
svavelkisfyndort, som
som upptäcktes
upptäcktes av
doktor A.
da genom ett priA. Laitakari ar
är 1918, fick man även först
först re
reda
vat
pä samma
vat meddelande;
meddelande; pa
samma sätt
sätt kom
kom även
första uppgiften
uppgiften om
även den första
Karhunsaari
Karhunsaari svavelkisfyndort
svavelkisfyndort fran
frän ortsborna.
Geologiska Kommisortsborna. Geologiska
sionens och
och malmbolagets yrkesmalmletare
gjort ens
yrkesmalmletare ha
ha däremot
däremot ej
ej gjort
till
lika
manga
verkligt
nyttiga
blockfynd.
Det
är
lika
till antalet
mänga
antalet
blockfynd. Det är även
även alldeles
naturligt,
att
sa
är
förhallandet,
ty
ortsborna
komma
dock
att se
deles
sä är förhällandet,
ortsborna
flera
stenar
i
sin
trakt,
än
geologer,
som
blott
vistas
där
en
kort
tid.
trakt,
flera
i sin
blot't
där en
---2424 -
För att
att ii korthet
korthet upprepa
För
upprepa huvudsaken
huvudsaken av
av vad
vad som
som anförts
anförts anangäende malmletningen,
malmletningen, är
gaende
är för
för det
första utsikterna
det första
utsikterna att
finna malm
att finna
malm ii
jämförelsevis noggrant
blottade berg
berg rätt
rätt sma
blottade
smä ii vart
värt jämförelsevis
noggrant undersökta
undersökta
land, utan
jordtäckta berggrunden.
utan de
de böra
böra sökas
land,
sökas iden
i den jordtäckta
berggrunden. Vanligen
Vanligen sker
sker
letningen salunda,
sälunda, att
letningen
a block,
att man
man först
först efterletar
efterletar malm
malm ii lö
lösa
block, vilka
vilka
säsom nämnts,
nämnts, vanligen
sasom
vanligen hittats
hittats av
av män
män av
av folket.
folket. Nu
Nu tager
tager den
den vevetenskapligt skolade
skolade geologen
geologen saken
tenskapligt
och
bestämmer
saken ii sin
sin hand
hand och bestämmer av
av
blockens utbredning
utbredning den
blockens
den sannolika
sannolika orten
orten för
för malmens
moderklyft
malmens moderklyft
och begynner
begynner sedan
sedan undersölmingar
och
undersökningar med
med magnetomE'ter,
magnetometer, elektriska
elektriska
apparater och
och slutligen
slutligen med
apparater
med diamantborr,
diamantborr, tills
tills malmen
malmen paträffas.
päträffas.
Malmletningar för
Malmletningar
ka statens
för finländ
finländska
statens räkning
räkning utföra
utföras av
av GeoloGeolog i s lca Kommissionen.
K omnt,is s ionen.
giska
Denna inrättnings
inrättnings tjänstemän
Denna
tjänstemän undersöka
undersöka varje
varje sommar
sommar bergjordlagren ii olika
grunden
och
grunden och jordlagren
olika delar
delar av
av landet.
landet,. Kommissionen
Kommissionen har
redan uppgjort geologiska
geologiska kartor,
kartor, pa
pä vilka de
de olika
olil<a bergberg- och
och jordarterna äro
äro utmärkta,
utmärkta, över
terna
över nästan
nästan heIa
hela Finland.
Finland. Geologiska
Geologiska Kommissionen mottager även
missionen
även ii hundratal
hundratal arligen
ärligen malmmalm- och
och stenprover,
till den
som sändas till
den för undersökning.
just bland
Säsom ovan
ovan framhallits,
framhällits, har
Sasom
har just
bland dessa
dessa prover,
prover, vilka
vilka av
allmänheten sänts till
allmänheten
till Kommissionen,
Kommissionen, da
dä och
och da
dä funnits nagot,
nägot, som
till ett värdefullt fynd.
givit upphov till
Dä letningen efter moderklyften verkställts av
Da
av Geologiska
Geologiska Kommissionen, har den funna malmen tillfallit
till{allit staten,
staien, men at
ät dem som
som funnit malmblocket har betalats delvis t. o.
nit
o. m.
m. mycket stora belöningar.
belöningar.
Men den, som själv lyckas finna malm i fast
fast, klyft, är enligt Finlands
lag berättigad
att inmuta fyndet
lag
berättigad att
da ägare
fyndet och
och blir dä
ägare till ena hälften
därav, medan jordägaren
jordägaren har rätt till den andra.
Geologiska
Geologiska Kommissionen
Kommissionen ger
ger pä
pa begäran
begäran utan
utan avgift
avgift upplysupplysningar om insända stenprovers sammansättning
sammansättning samt räd
rad vid fortsatt
letning och
letning
och sänder
sänder vid behov
behov nägon
nagon av
av sina
sina geologer
geologer till platsen.
Adress är:
Adress
är: Geologiska Kommissionen,
Kommissionen, Boulevardsgatan 29,
29, HelsingHelsingfors.
. I
Finlands malmfyndorter.
Finlands
malmfyndorter.
följande
II det följ
ande framlägges en förteckning
förteckning över FinJands
Finlands kända malmfyndmalmfSmdorter, ordnade
ordnade efter
efter län
Iän och
orter,
och socken
socken.
. Där
Där äro
äro utan
utan ätskillnad närnnda
nämnda sä
sä väl
de m
mera
beüydande som
de
era betydande
. II främsta
som de
de obetydJiga
obetydliga malrnfynden
malmfynderr.
främsta rummet har
man önskat göra förteckningen fullständig,
lla de
fullständr'g, sä att fran
frän aalla
de trakter,
traküer, där man
ör'er huvud taget
över
a träffats, malmens
taget vet,
vet, att
att malmer
malmer ppäträffats,
malmens fyndorter skulle
skulle vara
nämnda. II sadana
sädana trakter
nämnda.
trakter (t.
(t. ex.
ex. Kuusamo), fr{m
frän vilka
vilka man
man känner mycket
mycket
men. alldeles obetydliga
obetydliga malmfyndorter,
talrika, men
malmf;'ndorter, äro ej alla de minsta
rninsta omnärnnda.
omnämnda.
Ortsrramnen gnrnda sig ii en
Ortsnamnengrunda
a mycket gamla uup1:lys4ingar,
pplysningar, och kUU11.
en deI
pä
del fall
f all p
kuqnaa
därför vara
oriktigt skrivna eller
vara oriktigt
därför
e osäkra
oller sädana,
sädana, sorn
som ej
ej mera
rnera användas.
användas. D
De
fyndorterna äro
äro utmärkta
utmärkta med fragetecken.
frägetecken,
GeologiskaKommissionen
ar upplysningar
upplysningar om malmGoologiskaKommissionen samlar
samlar och
och kompletter
kompletterar
fynd ii vart
larrd och
fyr~d
värt land
och upprättar
upprättar en
en möjligast
möjligast fullständig katalog
katalog över
över dessa.
Den ger beredvilligt
em som
beredwilligt närrnare
platser at
närmare upplysningar om dessa platser
ät ddem
som önska.
önska.
Meddelanden om
orn nya
nya och
Meddelanden
amla malmfynd,
ämnas ii följande
och ggamla
malrrll'ynd, som ej
ej ornn
omnämnas
följande förüeckning, mottagas med tacksamhet.
teckning,
Nylands län.
'Iirrno by,
Borga. Tirmo
by, Sunesunds skärpning och
Borgd.
och Strömberg:
Strörnberg: magnetit.
Borgnäs. Öster
evon selkä: magnetit
Borgnr)s.
öster om H
magnetit..
llevonselkä:
.-Esöo.
Esbo. Bemböle
Bemböle,, Kilo
Iiilo och Mankans
1\{ankarrs skärpningar: magnetit
magnetit..
Fannsby: magnetkis, svavelkis och magnetit.
Fannsby:
Helsi,nge,
H elsinge. Tavastby
a.rböle, Munksnäs
Tavastby järngruva, K
Munksnäs och Sandhamns
Kärböle,
Sandhamqs skärpningar, Sillböle järngruva
ningar,
järngruva och Stansvik
magnetit.
Stansvik järngruva: magnetit.
Degerö
silvergruva: blyglans
D
egerö silvergruva:
blyglans och zinkblende.
zinkblende.
Ingä. L
agnäs skärpning
zinkblende, magnetkis,
Ingd.
Lägnäs
skärpning:: zinkblende,
magnetkis, kopparkis,
svavelkis.
kopparkis, svavelkis.
Kall~holm och Joddböle skärpningar:
skärpning ar: magnetit.
La n gvik, Bjurs Kalkholm
Längvik,
rnagnetiü.
Karis. (]rundsiö,
Grundsjö, I{nasabacka,
Knasabacka, Nothamns
Nothamns och
och Svarvarböle skärpningar:
skärpningar:
lfaras.
magnetit.
magnetit.
skärpning: svave~is,
blyglans.
Österby Tolvmans skärpning:
svavelkis, magnetkis, zinkblende, blyglans.
I{nopsböle
Knopsböle K.ilo:
Kilo: svavelkis.
svavelkis.
Karisloio. Jänisjärvi
Jänisjärvi Lörrnhammar
Lönnharnmar skärpning: magnetit.
Kari,slofo.
nragnetit.
Iiattelus
Kattelus skärpning: blyglans.
blyglans.
L ojo Storö Böle: magnetkis.
magnetkis.
Lojo
Kyrksldtt.
Kyrkslätt. Övitskogs skärpning: magnetit.
magl~etit.
Hanskby och I{orpkulla:
Korpkulla: svavelkis och magnetkis.
magnetkis.
Hänskby
Tavastviken (Domarby):
(Domarby): sva\relkis.
svavelkis.
Porkkala och Tavastviken
Salmen öster
öster om Porkkala:
Porkkala: blyglans.
Salmeq
Loio. Gerknäs
(Söd erkulla), Haikari
Haikari och l(arstu
Karstu skärpningar, Ojamo
Ojamo järnjärnLoio.
Gefl<nds (Söderkulla),
gruva,
gru va, Pietilä,
Piehlä, Rautaniemi,
Rauta niemi, Wohls och lIärbacka
Marbacka skärpningar:
skärpningar: magnotit.
magnetit.
Hermala kalkbrott
kalkbrott och
och omgi'uning:
omgivning: zinkblende, blyglans och
och kopparkis.
Ilermala
Karhuniemi: blyglans och kopparkis.
kopparkis.
Iiarhuniemi:
Paavola koppargnrva:
koppargrnva : kopparkis,
kopparkis, magnetkis och blyglans.
blyglans.
Mäntsälä. Sääksjärvi skärpning: svavelkis.
svavel!üs.
trldntsäki.
Osmollkallio: magnetit.
magnetit.
Osmonkallio:
-421--<24
12t---124
-
26-26-
Numrnis,
Nummis. Tavola Hurri: magnetkis.
magnetkis.
Nurm'iirini.
Nurmiiärvi. I(ytäjä
Kytäjä rllopiavuori>
~Hopiavuori~ skärpning:
skärpning: kopparkis
kopparkis och
och
svavelkis.
svavelkis.
magnetit.
Otby och Bertby: ma,Ernetit.
svavelkis.
Palojoki: svavelkis.
Perrw.
PerM. Forsby
hJyglanR.
Eorsby silvergruva och Erlandsböle: blyglans.
Il,yssö
Ryssö (Pälböle):
(Palböle): rnagnetit.
magnetit.
Poio.
Poio. Jussarö
Jussarö gnlvor
gruvor pä
pä Jussarö
Jussarö och
och Stenlandet,
Stenlandet, Skoghöle
Skoghöle Valkjän'i,
Valkjärvi,
I{eiqäsuo,
Heinäsuo, Elgö }Iodermagans,
Modermagans, Häst,ö
Häst.ö Ytterharun och Lökholms
Lökholms skärpningar,
skärpningar,
Lerharun,
Lerhanm, Ilorsholm,
Horsholm, Elgö, Näsudden,
Näsudden, Pattskärskobben: ma,gnetit.
magnetit.
Valkjärvi skärpning: zinkblende.
zinkblende.
Nyckel-gruvan: ziqkblende
zinkblende och
och kopparkis.
kopparki~.
Brödtorp Nyckel-gruvan:
Särkjärvi skärpning: kopparkis.
Pyhäiärvi. Kulonsuonmäki
och Tuppuri
järngruvor, Böle,
Böle, Pähkinämäki
Pghdiciroi,.
I{ulonsuonmäki och
luppuri järngruvor,
Pähkinämäki
och Mustalampi: magnetit.
magnetit.
Sibbo. Krämaröarna:
Iirämaröarrra: magnetit.
rna4lnetit.
^Si6bo.
Takvedholm:
Takvedholm: kopparkis.
Siundeä.
Gardsböle: magnetkis
Sjunded. Gärdsböle:
ma,gnetkis och rodonit (?).
Väjarrs Sjundby och Lappträsk skärpningal'
skärpningar och Pickala: magn.etit.
Väjans
na€inetit.
Tew,I,a. Perskomböle,
Perskomböle, Perkaus,
Tenala.
Perkaus, Qvickens
Iielkala skäl'pningar:
skärpnirgar: mag-rnagQvickens och Kelkala
netit
netit...
Frankböle
I'rankböle och Eskoslätts skärpningar:
skärpaingar: magnetkis och
och svavelkis.
svavelkis,
Skogsby
Skogsby och Hongsudd:
llongsudd: blyglans.
Vichti.s.
Vi,chti.s, Järvenpää och Haavisto:
lfaavisto: magnetit.
Abo,
A
bo" och
och Björneborgs
Björneborgs län.
Bierrw. Vi.'llniemi
och Charlottebergs
gruvor, BaggböJc,
Bierno.
Vihiqiemi och
Charlottebergs gruvol',
Baggböle, Kyynärä,
Ky)'närä,
Strömma,
Strömrna, Sydänsauru och SkinnfälJsskogs
Skinnf ällsskogs skäl'pningar:
skärpningar: magnetit.
rnagnetit.
Träskböle brott:
brott: zinkblende och
och magnetkis.
magnetkis.
Koila skärpning: blyglans.
blyglans.
Övergard:
Övergä,rd: magnetkis.
magnetkis.
Brunkala.
Bru,nkala. Sato:
Sato: magnetit.
Dragsl,iti'rd,, Judasholms,
Ilamnholms och
Dra(Jsfiärd.
Judasholms, Hamnholms
och Sundha.mns
skärprringar:
Sundha,mns skäl'pningar:
magnetit.
Nivelaks och Tynglaks:
Nivelaks
T5mglaks: magnetit
rnagnetit och
och magnetkiR.
magnetkis.
Finnby.
Ednnby. Murom:
Murom: koppal'kis.
kopparkis.
GustaV8.
Iiatavakari: magnetit.
Gustaas. Löpö Katavakari:
Hitis. Ängesö,
Angesit, Biskopsö,
Hitis.
Biskopsö, Käringö
IGringö och
och Roängem;
R,oängens och
och Ska11ron
skallron skärpningar: magnetit.
fniö. Skarskärs
Skä.rskärs skärpning
skärpning Kvasskär,
Iniö.
l{.vasskär, Pottskäl',
Pottskär, Eskels,
Eskels, Söderby,
Lilla
Söderby, Lilla.
Buskskär: magnetit.
magnetit,.
Kimi,to. Brantens
Brantens och
och Galtarby
Kimito.
skärpningar: ma.gnetkis
och svavelkis.
svavelkis.
Galtarby skärpningar:
ma,gnetkis och
Kiikala.
Külcola,. Lautela:
Lautela: Kopparkis.
Kopparkis.
Särämäki
Särämäki skärpning: magnetkis.
magnetkis.
Kisko. Orijärvi
Otijärvi och
och Iilijärvi
Kisko.
Iilijärvi koppargnlVor:
koppargnrvor: kopparkis,
kopparkis, zinkblände, blyoch svavelkis.
glans, magnetkis och
svavelkis. II Iilijärvi även
även guld.
silvergruva: blyglans.
Aijala silvergruva:
Paavoholma och
och Liipola
Liipola skärpningar,
skärpningar, löst
Paavoholma
löst block
block fran
frän trakten
trakten av
av Iso
Iscr
Kiskojärvi, Lapinkylä skärpning: kopparkis.
Kiskojärvi,
pahalahti skärpningal',
Skärpning narr
norr om Orijärvi gruva, gamla och nya
nya Pahalahti
skärpnir4lar,
Malmbergs gruvan,
gruvan, Haukia gruva,
gruv&, Jyly Kaorhaka, Kolkonmäki
Malmbergs
I(olkorrmäki och Nummela
Ilonkilato, Marjalllemi
Marjaniemi och
och Aijala
Honkilato,
Aijala Kruuskorpi
I{ruuskorpi skärpningar:
skärpningar: magnetit.
---27
27 -
-
skärpnine: magnetkis.
magnetkis.
Perkiö
Perkiö skärpning:
svavelkis.
Lapinkylä Kruuvumäki
ma,gnet'kis och svavelkis.
Kruuvumäki skärpning: magnetkis
Kjulo.
I\irttamaa skärpning: magnetit.
maqrletit.
K'julo. Riuttalnaa
samt Korpo
l(orpo
och Brändhy
Brändby samt
Km·po.
gränsen mellan
mellan Väsby
pä gränsen
Väsby och
Korpo. Skärpnü~
Skärpning pa
strörn: magnetit.
rnagnetit.
ström:
L
emo. Peinikkala, Mattila och
svavelkis.
och Säijäinen:
Säijäinen: svavelkis.
Lanto.
svavelkis.
S:t Marie.
Marie. Metsäkylä: svavelkis.
I)uveoch Du\'e:-la,gu.
Hemlandet och
Nötö Hemlandet
om Koholmen,
Nagu. Söder
Koholmen, Grislehamn,
Grisleham-n, Nötö
Söder om
holmen:
holmen: magnetit.
~rykyrko
Nykyrko.. Hontinen:
I{ontinen: kopparkis.
Pargas.
rrragnetit.
Ruqholmens skärpni.ng
skärpning:: magnetit.
Pargas. Attu Runholmens
och kopparkis.
Attu »silvergruva»:
kopparkis'
bll'glans och
sv&velkis, magnetkis, blyglans
>silvergruva): svavelkis,
magnetit,.
P
emar. Kurki och Husse:
llusse: magnetit.
Pemnr.
svavelkis'
R
eso. »Reso
lluhko: svavelkis.
bro>, Metsäkylä och Huhko:
>Reso hro»,
-Eeso.
Sammatti.
svavelkis.
I{arinj ärvi: magnetkis och svavelkis.
S amma'tti. Harinjärvi:
Sttamusjäl·vi.
Iiitula skärpning:
skärpning: magnetit.
Suomwsicirui. Kitula
Salittu
Salittu skärpning: kopparkis.
Säkylä.
pä Kjulo
Itjulo ran:
rän: magnetit.
I(ult,akipärä pa
Scilcl1l,ci. Kultakipärä
(Jskela. Kaivola
magrretit.
Uskela.
och Likajärvi: magnetit.
Iiuusiniitty och
I(aivola Kuusiniitty
Pitkämäki: kopparkis.
ziqkblende.
Kuusio
I{uusio Pitkämäki: kopparkis, blyglans, zinkblende.
magnetit.
Vampuula. Susimäki skärpning: magnetit.
Vampuula.
magnetit'.
Vehmo. Kaipinen: magnetit.
Vehmo.
Velkua
. .Nitsakluoto: magnetit.
V elkua.
qru'i'or:
rnagnetit.
Viljakkala.
eltoniemi gr
uvor: magnetit.
och P
Peltoniemi
Ilaveri Ansomäki och
Viljakkala. Hayeri
Villnäs.
ai nen: magnetit.
I(iiainen:
V il,l,raeis. Kii
Alands
Alands län.
F'inström.
blyglans.
b'inström. Grälsby
ClräIsby Stornäset: blyglans.
Hammarland. B
ä kskär: rnagnetit.
magnetit .
Bäk.skär:
Hammarl,and,.
rnagnetit och molybdenglans
molybdenglans. .
Jomala . Svinö: magnetit
Joma,l,a.
kopparKumlinge. Enklü,gelandet,
Vita Hästen:
Hästen: blyglans'
blyglans, zinkblende, kopparEnklingelandet, \'ita
Kum,l,'inge,
svavelkis.
1Os,
kis, och svavelkis.
magrretit.
Karlskär: magnetit.
Kökar. Längnäsedets
brott : magnetit,
magnetit, blyglans, magnetkis'
magnetkis.
Kölcar.
Längnäsedets brott:
Saltvik. Sillskär och Längbergsöda
L ä ngbergsöda Öjen: blyglans.
blyglans.
1attui,k.
magnetit.
Sottunga. Södö
Södö skärpning
skärpning och
och Sottunga
Sottunga kyrkoös väststrand:
väststrand: magnetit.
Sottunga.
Vcirdö.
Österholmen: blyglans.
blyglans.
Gntndsunda österholmen:
Vdrilö. Grundsunda
Vasa län.
Alajärvi. I(ultakarrgas:
Kultakangas: svavelkis.
.svavelkis.
Ala,,jdrui,.
Eviiärvi. Kultakangas:
Kultakangas: svavelkis.
svavelkis.
Euiidm;i.
Kannu8. Huuki: magnetkis.
magnetkis.
Kanrws.
K elviä. Hopeakallio:
Hopeakallio: magnetkis.
magnetkis.
Keltsiä.
Kuortane. Rosula: magnetit (?).
Ruortarn.
Kurikka. Kara: blyglans'
blyglans. (?).
Ku,ri,kka.
Laihela. Lyyskilä
Lyyskilä I{.opparö:
Kopparö: magnetkis.
magnetkis.
Laöheln.
Laukas. Ilalsvuori:
Halsvuori: svavelkis.
svavelkis.
Laulcas.
Lillkyrö. Kotomäki: kopparkis.
kopparkis.
Lil,l,kyrö.
N ede.rvetil. Vähä,suoko:
Vähäsuoko: magnet'it
magnetit (?).
(?).
Nederueti,l,.
-
28
-28.-
,gtorlcgrö Orisma
r:agnetit.
8torkyrö
la skärpning:
Orismala
skärpqin6J: magnetit.
(?),.
Tericin:i,. Svavelkis
Svavelkis (?)
Terjärvi.
Röyrttrge skärpning:
Veti,l. Röyringe
Vetil.
arkis.
skärpnine: kopp
kopparkis.
Yl,'istaro. Vittinge
Yli8taro.
oc!onit; magnetkis
Viütinge skärpning:
skärpning: magnetit
rnagnetit o('h
or.h rrodonit;
rnagnetkis och
och svasvavelkis.
yelkis.
T
avastehus län.
Tavastehus
län.
Hauho. Kurkela:
I(urkela: blyglans.
Hauho.
blyglans.
Rukoila: kopparkis.
Rukoila:
kopparkis.
Kalnola. Pekoinen:
Pekoinen: magnetit.
Kalvola.
magnetit.
Korpi,lahti. Järvenpää:
Korpilahti.
Järvenpää: magnetit.
magnetit.
Ruouesi. Palkoniemi:
Ruovesi.
Palkoniemi: svavelkis
svavelkis och
och molybdenglans.
molybdenglans.
,Somßro. Pelikko
8o'/'lU',ro.
Pelikko skärpning
skärpning:: kopparkis
och blyglans.
kopparkis och
blyglans.
Ta,rnn ela. Tilasiuvuori:
Tammela.
arkis.
Tilasinvuori: svavelkis,
svavelkis, magl1etkis
magnetkis och
och kopp
kopparkis.
Ilarju Levoniemi
Levoniemi skärpning
skärpning:: magnetkis
Harju
magnetkis och
och kopparkiR.
koppa,rkis.
TI'eisko.
ei8ko. Uskali
Uskali:: kopparkis.
konparkis.
S:t
S:t Michels
Michels län.
Pwumala. K
I(urerlsalr;
Puumala.
urel,salo: magnetit
rnagnetit, (?).
( ?).
(?),.
8ysmä.
lyglans (?)
Sysmä. Suurikylä:
Suurikylä: bblvglans
Viborgs län.
Hogla,rd,. Lyij
Hogland.
ykallio: blyglans
Lyijykallio:
blyglans..
Impilaks. Pitkäranta gamla
gamla och nya gruvfält,
Impilak8.
gruvfält. Lupikko och
och Hopunvaara:
l{opurrvaara:
kopparkis,
ennsten , magnetit,
lyglans och
eelit (wolfra
mkopparkis, ttennsten,
magnetit, zinkblende,
zinkblende, bblyglans
och sch
scheelit
(wolframmalm).
I{eposelkä:
H
eposelkä: svavelkis, kopparkis
kopparkis och zinkblende.
Syskysalmi: kopparkis.
Iielivaara och Juvankoski:
Kelivaara
Juvankoski: magnetit.
magnetit.
Mwsula
Mursula Laponniemi
och Vuoratshunsaari: blyglans.
Laponniemi och
Kl,erruis.
Klemi8. Ilyväri
Hyväri >silvergruvar:
.>silvergruva» : blyglans.
b lyglans.
Iruumölci,. Luotola och Lietois >silvergruvor>:
lluumäki.
.>silvergruvor.>: bJ;rglans.
blyglans.
8almi8. Iliisjärvi
Hiisjärvi skärpningar: härnatit.
hämatit.
Salmi,s.
8ordavala. \'älimäki
Välimäki järngruva:
järngruva: magnetit.
magnetit.
Sord,aaala,.
Simboranmäki
Simboranmäki och
och Mäkisalo
Mäkisalo I{.urkisuo
Kurkisuo (?): magnet,kis
magnetkis och
och kopparkis.
kopp arki s.
Ilelylä
Helylä och Pakkosenniemi: blyglans.
blyglans.
fl,iekkalansaari
ärj ställe
Riekkalansaari ffärj
ställe och ll,autakangas:
Rautakal1gas: magnetkis.
magnetkis.
Suistarno.
8ui8tamo. Yläsarka: blyglar:s.
blyglar:s.
Jalonvaara Hyyppiämäki
Hyyppiämäki och Linnikka:
Linnikka : kopparkis och
och blyglans,
b lygla ns.
Jalonvaara
Jalonvaara l(auniskallio
Kauniskallio gruva:
g ruva : svavelkis.
svavelkis.
Jalonvaara
Suoitirui.
8uoiärvi. I{okoinpesä,
Kokoinpesä, Salonsaari,
Salon 'aari, Pöpönsaari: hämatit.
Sdkkiidrvi.
8äkkiiärvi. Lammenniemi
Lammel1niemi och Muhuüniemi:
Muhut niemi: blyglans.
blyglans.
Taipal,saari.
Taipalsaari. Ahola:
Abola : magnetkis.
magnetkis.
Vdrtsi,lä.
Värtsilä. Värtsilä
Värtsilä bruk: kopparkis.
kopparkis.
Kuopio län.
län.
Kuopio
Eno.
Eno. I{opiavaara,
Hopiavaa r a, }iekivaara,
Rekivaara, I{uikkavaara,
Kuikkavaara, Iiuikkalampi,
Kuikkalampi, L;'lyvaara,
Lylyvaara.,
,Johar\naperinkallio,
Johannaperinkallio, Siikavaara,
Siikavaara, Nuottivaara,
Nuottivaara, Ilotsulampi
H etsulampi
(skärpningar):
(skärpningar):
kopparkis.
kopparkis.
_29_
29-
-
gruva: svavelkis.
Otravaara gruva:
svavelkis.
Suppuranvaara: hämatit.
llomant8.
Ilnmnnt.s. Kirjankallio,
I(irjankallio, Korentovaara,
och Hirvivaara
Iiorentovaara, Ukonvaara
Hirvivaara (?):
Ifkonyaara och
magnetit.
Juuka.
Juuka. Ahvenmäki:
Ahvenmäki: kopparkis
och svavelkis.
svavelkis.
kopparkis och
Vuokko
fors: svavelkis och magnetkis.
Vuokko fors:
magnetkis.
Ahmovaara, löst
löst, block,
block, moderklyften okänd:
okänd: svavelkis.
svavelkis.
Petrovaa.ra
Peürovaara Saarijärvi,
Saarijärvi, lösa
och koppa.rkis.
lösa block:
block: magnetkis och
kopparkis.
Kaavi.
Kaaui. Norr om Saarijärvi:
mol;'bclenglans.
Saarijärvi: molybdenglans.
Petkellahti: kopparkis.
Kiihtelysvaara..
Kidhtel,ysuaara. Huhtilampi:
s.i'avelkis (?).
( ? ).
Iluhtilampi: svavelkis
Lo'
i timojärvi: svavelkis och
Loitimojärvi:
och kopparkis.
Kontiolahti.
Koqtiolahti. Kyykkä,
I(yykkä, Hokka.,
Mäntyvaara,
I{okka, .TusRinsuo,
Mäntykallio, Mäntyvaara,
.Iussinsuo, Mäntykallio,
Puso, Kurkonkallio: kopparkis.
Selkie by,
by, tva
tvä lösa block (moderklyften
och svavelkis.
svavelkis.
(moderkly{ten okänd):
okänd): kopparkis
kopparkis och
Havukkavaara:
Ilavukkavaara: magnetit,
magnetit,, kopparkis.
Kuusjärvi.
Kuusitirui. Outokumpu
magnetkis, svavelkis
Outokurnpu koppargruva:
koppargrur.a: kopparkis,
kopparkis, magnetkis,
och
och zinkblende.
zinkblende.
Libelits.
I{arhunsaari brott:
Libel,its. Karhunsaari
brott,: svavelkis.
svavelkis.
Mellan
Mellan Sukkulajoki och
och PerttiJahti:
och kopparkis.
rnagnetkis, svavelkis och
Perttilahti: magnetkis,
Nilsiä.
Nilsi,ci. Honkavaara
Ilonkavaara (?):
(?): kopparkis
och svavelkis.
svavelkis.
kopparkis och
Ruokainen Jauhilahti:
Jauhilahti: hämatit.
Urimalahti
l{oikanmäki och
Urimalahti Hoikanmäki
och Kukkaromäki:
Iiukkaromäki: magnetit.
Nurmes.
Nu,rnws. Lapinlahti
Lapinlahti Kuikkavaara, Keritty
sjö (?)
(?) och
och Jurtinvaara: magKerittv sjö
netit.
netit,.
Pielisjärvi.
Pielisjärvi. Kanalampi,
Kanalampi, Mäntylampi,
Mäntylarnpi, Ahosaari,
Ahosaari, Orivirta,
Orivirta, Virtavaara
kopparkis
svavelkis.
koppa,rkis och svavelkis.
Herajärvi:
Ilerajärvi: kopparkis.
kopparkis.
Mätäsvaara gruva:
gruva: molybdenglans.
molybdenglans.
Polvifärvi.
lkis, magnetkis,
Polui,id,rui,, Sotkuma by Kalliola
I(alliola (folkskolan):
(foll<skolan): svave'
svavelkis,
rnagnetkis, kopparkis.
Nordväst om
om kyrkobyn:
(lösa block
kyrkobpr: svavelkis, kopparkis
block).).
kopparkis (lösa
Mellan Haaralampi
I{aaralampi och Viitalampi: svavelkis och kopparkis.
gärd västra
Hopea
Ilopea gard
süranden av
väsüra stranden
av Vasaralahti:
Vasaralah{,i; kopparkis.
fopparkis.
Martovaara
Martovaara Repokangas: svavelkis.
svavelkis.
Rautavaara.
Rautaaaara. Ylä-Luosta:
Ylä-Luosta: kopparkis.
Rutakko.
Iialliomäki: kopparkis.
Rutakko. Sukeva
Sukeva Kalliomäki:
Säyneinen.
och Aittojärv.i:
svavelki.s ii block.
Sr\ynei,rnn. Näset mellan Soppilampi
Aittojärvi: svavelki~
S<ippilampi och
Uleäborgs län.
Enare.
Erwre.
Ivaloälv med
rned bifloder (Tolosjoki
och Lemmen(Tolosjoki och
och Sotajoki),
LemmonSotajoki), Luttajoki och
joki:
även platina.
platina.
ioki: guld i flodgruset; även
Laanila gruvschakt, Kerkelä
Iierkelä m.
gruvschakt samt
samt skärpningar ii HanIla,nm. fl.
fl. gruvschakt
gasselkä och
gruvsehakt i
och Tolosjoki
Tolosjoki dal,
dal, Palsi,
Palsi, Kultala
I(ultala skärpningar, Ruikka gruvschakt
Ivalo älvs dal: guld i fast klyft,
platina.
kl;,{t, ställvis liven
är'en platina.
Enontckis.
Enontcltis. Pahtavaara: blyglans
blyglans (?).
Tohkinjavvi
nära Lätäseno:
Lätäseno: kopparkis.
Iohkinjav'r'i nära
K emi. Järnvägsbron:
rkis.
Rem'ü
Järnvägsbron; koppa
kopparkis.
Valittusaari: blyglans.
blyglans.
-
30-
-30--
Kemiiärvi.
Kemd,icinui,. Pyhätuntmi
Pyhätunturi Pyhäkmu:
Pyhäkuru: hämatit.
Pa
Pä Rovaniemi
Rovaniemi ran:
rän: magnetit.
Kittilä.
Kittdlä. Porkonen,
Porkone4, Pahtavaara,
Pahtavaara, Silmäpaistama,
Silmäpaistarna, Kuoreslaki,
Kuoieslaki, Hamespää,
Haurespöä,
Jänisvaara: magnetit.
magnetit.
Kätkätunturi
I{ätkätunturi och Levituntmi:
hämatit,.
Levitunturi: hämatit.
Kohvakero:
I(ohvakero: kopparkis.
Kolari.
Kol,ari^ Siukovaara, Juvakaisenmaa,
Il,istimellanjärvi o('h
och
Juvakaisenmaa, Sivakkalehto, Ristimellanjärvi
Kivikkopalo:
Kivikkopalo: magnetit.
Kuhmoniemi.
Kuhmoruiemi. Vieksi
Vieksi Koskenmäki:
I(oskenmäki: blyglans,
blyglans, svavelkis och
och kopparkis.
Vieksi Halmevaara, Pöyhölä: svavelkis.
svavelkis.
Kuolaiärvi.
skärpning: kopparkis.
Kuola,j cirt;i,. Oulanganjoki
Oulanganj oki Ahola skärpning:
Vuorijärvi:
magnetit (titanrik).
(titanrik).
Vuorijärvi: magnetit
Kttusamo.
Kuusanno. Paanajärvi,
Peuravaara, Honkavaara,
Paanajärvi, Peuravaara,
I{onkavaara, Kiekkivaara,
I{iekkivaara, Malinavaara
v&ara och
och Jyrinvaara
skärpningar, Savinalampi, Taivalköngäs och
och VasaraJJ,tinvaara skärpningar,
Vaserajärvi Kalliosaari:
I(alliosaari: kopparkis.
Suininginjärvi trakten: hämatit.
Nedertorncä.
Nedertorrw&. Palovaara: hämatit.
Karkkula by Kalkkikangas:
I(alkkikangas: kopparkis.
Laurila
Laurila vid Kemi
I{emi älvs mynning
mynrning ii block: gnld,
guld, funnet är
är 1837, moderklyfmoderklfitten
en okänd.
okönd.
Paltamo.
Paltamo. Kivesvaara: magnetit och hämatit.
Hahtola skärpning: svavelkis och magnetkis.
megnetkis.
:Melalahti
Melalahti Kolmikanta:
I{olmikanta: kopparkis
och ma.gnetkis
pä vikens
kopparkis och
magnetkis pa
r.ikens botten.
Saarisenjärvi nära Puolanga rän:
netkis i block.
och mag
rän: kopparkis och
ma,gnetkis
Petsamo.
och zinkblende.
Petsama. Kusten:
zinkblende.
Kusten: blyglans och
Petsamo fjäll:
magnetkis.
fjäll: nickelrik magnetkis.
Pudasiärvi.
Mäqtyvaara och
och KorpisenkyJä
Pu,üt si droi. Iinattivaara,
Iinattivaara, Lukkarinvaara, Mäntyvaara
I{orpisenkl'lä
skäl'pningar:
skärpningar: kopparkis.
Puolanka.
äs: magnetit.
Puolanka. Poskimäki Kalliovaara,
I{alliovaara, Holappavaara,
Ilolappavaara, Olkilampi äs:
Holappavaara:
Ilolappavaara: kopparkis.
Martinvaara Kapustasuonkallio:
molybdenglarls.
I(apustasuonkallio: molybdenglans.
Pyhäiärvi.
Pghtiicimd. Gunnari:
Gunrrari: blyglans.
R
eisiärvi. Hoikala:
Reisiä,roi.
I{oikala: kopparkis.
Rovaniemi.
Rooaniem,i. Raitajoki
Itaitajoki Hakokangas,
Il,uiko Isokivikangas
Isokivikangas och
och Vidivaara:
llakokangas, Ruiko
Vidivaara:
kopparkis.
Sodankylä.
och guld
guld (?).
Iiepojoki Kopsusjärvi:
Soütnlcyki. Repojoki
Kopsusjärvi: svavelkis och
Kopsusjärvi:
I{opsusjärvi: svavelkis och
och magnetkis.
magnetkis,
Savukoski:
titanjärnmalm.
Savukoski: titanjärnmalm.
Sotkamo.
Naapurinvaara, Rekivaara:
Rekivaara: magnetit.
Sotkamo. Naapurinvaara,
Tipasjärvi gruva:
gruva: svavelkis
svevelkis och magnetkis.
magnetkis.
Palovaara
och Talvivaara:
Palovaara och
Talvivaara: .magnetkis.
.magnetkis.
Sopenjärvi Hovinlahti:
och svavelkis.
svavelkis.
Hovinlalrti: kopparkis och
Lehmimäki:
Lehmimäki: blyglans och
och magnetkis.
magnetkis.
Suomussalmi.
Kuivaj ärvi: kopparkis.
Suomussalm,i. Mellan Loukonjärvi
Loukonjärvi och Kuivajärvi:
Temmes.
I{.ärsämänkylä: molybdenglans.
molybdenglans.
Tentm,es, Kärsämänkylä:
Övertorneä.
Öoertorned. Lohivaara och Mustavaara: kopparkis.
Karhujupukka
eltokoski: magnetit.
och PPeltokoski:
Karhujupukka och
Komettovaara,
Aakenusvaara och
I{ätkätunturi, Aakenusvaara
och VussaKomeüüovaara, Moskuvaara,
Moskuvaara, Kätkätunturi,
Vussavaara: magnetit
ma€lnetit, (?).
Finlands
grafitförekomster.
Finlands grafitförekomster.
Sammanställd
a,v A
Sammanställd av
A,. Laitakari.
),Tylands
Nyl,ands län.
Ldn.
Bm'gä
Borgd socken:
Larsskär.
socken.' Larsskär.
Kyrkslätt:
Kyrkslätt : SaJmens
klippa, Porkkala.
Salmens Idippa,
Nummi: Varttila
Nummi:
Varttila Viitaniemi.
Marsholm.
Tenala:
Tenala: MarshoJm.
Vicktis:
Suontaka.
Vdcktis: Suontaka.
Abo ach
Äbo
Bi(nneborgs län.
kin.
och Björneborgs
Hitis:: Bolaks Bolaskär.
Hi,tis
och Vira.
Karkku: Sarkola och
Karklcu:
Kiikala.:: Källö
Kükal,a
I{ällö Hopiamäki.
Hopiamäki.
Lavia: Kalliola Majan metsä.
l\Il
M ouhijärvi:
Merenkallio.
ouhi| d,rtti : lVIerenkallio.
Narrmark:
N
Löytärrejärvis nordstrand.
omnmrk : Löytän.ejärvis
Nystad: söder
söder om
om staden.
Ngsta.il:
NAdendals
N ädend.als aockem.
socken.
Pämark: Painojärvi.
Painojärvi.
Pd,marlc:
Rimito: Peräinen.
Rinvito:
Peräinen.
Sagu: Vähä-Silkkilä.
Vähä-Silkkilä.
Sagru.'
Tyrvis:
och Sotka.
Tanni och
Tyrttis: Soukko, Tanni
Vasa
Vasa län.
kin.
Kaustinen:: Metsäkylä Iialliokangaßvuori.
Kalliokangasvuori.
Kaustirwn
Kvevlaks: Mälsor
Mälsor (ymnigt med lösa block).
Kaersl,aks:
Kurikka: Myllykylä Vesiporä
Vesiperä och l(ivimäki.
Kivimäki.
Kurilclca:
l\Ilustasaa-ri: Runsor by (brott).
(bl'ott).
Mustasaari,:
Yykarleby.
Ngkarl,ebg.
Tavastehtts kin.
län.
Taaa,stehus
Akkas: Näkkilä (ymnigt lösa
lösa block).
Alclcas:
Asikkala:: Kalkis kanal.
Agüklcala
Birkkala: Sipilä och Nokia.
Nokia.
Bi,rkka,la:
Hattula: Pekola
Pekola (block).
(block).
Hattula:
Hauho: I(ukkola.
Kukkola.
Hauho:
Kalvola: Taljala.
Kal,uola:
Kan4asala:
Kangasala: Suoramaa.
Luopiois: Mikkola
Mikkola och Rikkasilta.
Rilckasilta.
Luopdois:
Radasjoki.
Rada,sioki.
-
32-
-32-
S:t
Mi,alwla län.
S:t Michels
ldn,
Heinävesi:
Heini,aagi: Pekolo"
Pekola, Vihto,ri
och Hyväso,lo.
Vihüari och
Hyväsalo.
Kongasni,envt.' Pirttimäki
Kangasniemi:
och Perkola
Pirttimäki och
Mustasaari.
Perkola Musto,saari.
Kristina:
Krüstinn, : Alo,-Heimo,ri.
Ala-Heimari.
Mäntyharju:
Mdntgltariu : Hölttä,
Ilölttä, Pertunmo,a
Perüunmaa Kärpälä,
l(ärpälä, Ko,ro,nganmäki,
Karanga,nmäki, VeRo,lo,
Vesala Sepän
Sepän
I{iepin silto,.
talo,
talo, Kiepin
silta.
Ngalott.
NysloU.
Puum,ala.
Puumala.
Rantasalmi:
Ranlatal,rni, : Ahvensalo
Ahvensalo Kuivo,niemi
och Lao,mo,sao,ri
l(uivaniemi och
(block).
Laamaeaeri (block).
Savonranta:
S au onranla : Rönkövo,o,ro,.
Rönkövaara.
S:t
S:t Michels
Micltpl,e socken:
aoclcem: Ho,ukko,
Haukka Korholo,
l(orhola och
och söder
söder om
om sto,den.
stadon.
Sääminge:
Säänvinge: Pihlo,jo,lo,hti
Pihlajalahti Seppälä
oeh To,lvisalo.
Seppälä och
Talviealo.
(block).
Sysmä:
Syanü, : Po,lvolo,
Palvola (block).
Viborgs
Vöborgs län.
Impilaks:
hnpila,lee : Pitkäro,nto,
Piükära,nta Schwo,rtz-~ruvo"
Schwartz-gruv&, Pusunsaari,
Pusunaaari, nordväst.
nordv&iet om
om Mo,ukkaMaukkalahti och Ruokojärvi Juko,koski.
lo,hti
Jukokoski:
J aalsirrw : Po,rkunmäki.
Jaakima:
Parkunmäki,
Soanlahti:
Soarialüi : Veljo,kanjoki.
Veljakanjoki
Sordavala
Sordanml,a socken:
eoclcem: Raipiotsaari,
Raipioüsaari, Vorsumäki,
Voreumöki, Kiimamäki
Kiimamäki och
och Kiimamäki
Kiirnamäki
Pieni Tuoksjärvi.
Tuoksjihvi.
Pieni
Pyh&järvi
Pglfijdmd V.
7. l.J. Sortanlahti (block).
Suistamo:
Bu'daten@ : Ali-Sanka
Ali-Sanka by och
och Uuksujärvi Rösösuonnummi.
R,itsösuonnummi.
Suajd,rai: Varpakylä.
Suojärvi:
Varpakylö.
Kuopio län.
Kuopdo
län,
Karttu,la
KarUula:: Punnonmäki
Punnonmäki by Heinikanmäki, Koskikylä
Koskikylä Kuttajärvi.
Kuttajärvi.
Kuopio
Kuopio:: Laivonsaari, Jlmkkä,
Jynkkä, Litmaniemi
Litmaniemi och Hilüulanlahti
Hiltulanlahti Hukanniemi.
ffukanniom1
Leppövirta:
Leppävirta: Kultakallio,
Kultakallio, Köärmerinrre,
Käärmerinne, Pitkärinne
och Suuren
Suuren kahan
kaho,n
Pitkärinne och
vuori, alla
ella i Haepa,rnöki
Haapamäki by och Saahkarlahti.
Saahkarlahti.
Itfreldts:
Libelits: Teipoleensalo
Taipaleensalo Püparinen
Piiparinen och Kesämä.
Kesämä.
Maaninka: Iso liuokovesi
Ruokovesi fnnasaari
Innasaari och Kasurilanmäennenä.
Kar;urilanmäennenä.
Maaninlca:
Rau,talnmVi
Rautalampi:: Kumpwaari.
Kumpusaari.
Tuusniemi:: Ukonlahti
Ukonlahti Räöpysjärvi.
Rääpysjärvi.
Twusni,emi
Uleäborgs ldn.
län.
ahd,borgs
Kolari: Sydoet
Sydost om
0111 Juvakaisenmaa.
Juvakaisenmaa.
Kuusann
Kuusamo:: Suininginjärvi
Suininginjärvi Somerinniemi (block).
Ristijärvi:: Pakarilahti
Pakarilahti (block).
Riaüiid,rui
,Geotekniska
meddehlnden.
Geotekniska meddelanden.
N:o l.
1.
N:o
N:o 2.
2.
N:o
N:o 8.
8.
N:o
N:o 4.
4.
N:o
N:o 5.
5.
N:o
N:o 6.
6.
N:o
N:o 7.
7.
N:o
** N:o
N:o 8.
N:o 9.
9.
N:o
Bidrag till
till kännerlomen
kännedomen om
om vära
vara lerors
lerors tekniska
tekniska egenskoper.
egenskaper. Av
Av Ben
Ben
Bitlrag
Frosterus. Pris:
Pris: Mk.
Mk. 3:-.
8:-.
Frosterus.
Bidrag till
till Pitkäranta
Pitkäranta malmfälts
malmfälts historik'
historik. Av
Av Otto
Otto Trüstedt.
Trustedt, Pris
Pris
Biclrae
Mk.3:-.
MF.
e:-.
Sydvä!ltra.
Finlands kalkstenar
kalkstenar och
och kalkinilustri.
kalkindustri. Av
Av Benj.
Benj. Frosterus
Frosterus..
Sydvästra.
Finlancls
- Pris:
Prls: Mk.3:-.
Mk. 3: -.
'
Om grunclvattnot
grundvattnet i Finlantl,
Finland, dess
dess förekomst, mängd
mängd och rörglser.
rörelser. Av
Av
Om
J. J. Seclerholm.
Se derb olm. Pris:
Pris: Mk. 3:
3:-.
JIJ.
-.
Orijärvi malmfält.
malmfält. Av Otto
Otto Trüstetlt.
Trüstedt. Pris:
Pris: Mk. 3:-.
3:-.
Oriiarvi
Det ffnska
finska lermaterialet som goolog:isk
geologisk bildning
bildning ooh
och toknisk
teJrnjsk proilukt.
produkt.
Ded
A v Beni.
Benj. Frosterus.
Frosterus. Pris:
Pris: Mk. 6:
5:-.
Av
Brynstentillverkningen i Finlantl.
Finland. Av
Av -.
Benj. Frosterus.
Frosterus. Pris: Mk. 3:
3:-.
Beni.
Brvnstentiliverknineen
-.
Om de tekniska egänskaperna
egenskaperna hos finska
finska franiter.
graniter. Av J'
J. J.
J. Setlerholm.
Sederholm.
Pris:
Mk.
5:-.
Pris:
5:-l
Lertekniska stutlier:
studier: Vattenhalten i vära tegelleror.
tegelleror. - Försök
Försök att gegeIrertekniska
- lera.
nom tillblandningar
tillbland~ingar höja
höja smälüpunkten-hos
smältpunkten hos flnsk
pnsk
lera. Av Benj.
nom
Frosterus. Pris:Pns: Mk. 4:
4:-.
Frosterus.
* N:o
Jordmanernas uppkomst
uppkomst och
och-. egenskaper.
egenskaper. Av Benj. Frosterus.
Frosterus. Pris:
Pris:
N:o 1.0.
10. Jordmänoruas
Mk.5:-.
Mk.
5:
-.
Frage nach
nach der Einteilune
Einteilung der Böclen
Böden in Norilwost-Europas
Nordwest-Europas MoMoN:o 11.
11. Zur Fraeo
't N:o
ränengebieten. Von Benj. Frosterus (I) unil
und K. Glinka
Glinka (II).
(Il). Pris:
iäneägebieten.
Mk.3:-.
Mk.
sI-.
:ß N:o
Frage nach
nach der Einteilung tler
der Böden in Nordwest-Europas MoN:o 12. Zur Fraqe
ränengebieten (Il[).
(IIl). Von B-eni.
Benj. Frosterus.
Frosterus. Pris:
Pris: Mk. 3:-.
3:-.
ränenäebieten
N:o 18. Zur Frage
nach der
der hittteilons
Einteilung äer
der Böden in Nordwest-Erlropas
Nordwest-Enropas Mo'
MoFraäe nach
N:o
ränengebieten
(IV). Von Benj.
Frosterus. Pris:
Pris: Mk. 3:-.
3:-.
ränen"oebieten (IV).
Böni. tr'rostorus.
Europas lloN:o 14.
der Einteilung äer
der Bötlen
Böden in Nordwest
Nordwest-EuropRs
Monach der'Einteilung
FraÄe nach
N:o
14. Zur Frage
(V). Von Benj.
l5:-.
Mk. 15:-.
Pris: Mk.
ränengebieten
Frosterus. Pris:
ränen-eebieten (V).
Be-ni. Frosterus.
Av
lösningar. Av
N:o 15.
järnets oxidationsgrad
humushaltiga lösningar.
Bestämniirg av
av jäiriets
oxiclatiohsgracl ii humushaltiga
N:o
15. Bestämning
" Eero Mäkinen.
Mäkinen. Pris:
Pris: Mk.
Mk. 3:-.
3:
-.
in finnländiffnnläniliTonerde in
und der
N:o 16. Uber
cler Tonerde
unil
cles Eiselloxyds
Eisenoxvtls
die Ausfällung
Äusfällune des
Über die
N:o
schen
Grusböden. Von B.
Mk. 5:-.
B. Aarnio.
Aarnio. Pris: iMk.5:-.
schen Sand- und
uncl?ruilböilen.
Kanaclf och Förenta
N:o 17. Iakttagelser
mineralintlustrin ii Kanada
rörande grufooh mineralindustrin
Iakttaeelser rörande
N:o
sruf- och
staterna.
Sederholm. Pris:
Mk. 3:-.
3:-.
Pris: Mk.
staterna. Af J.
J, J,
J.Seclerholm.
i
Finlantl.
N:o
gruntlämrien ii Finland.
lörekomston af
af nägra:
nägra sällsyntare
komigka grundämnen
siilIsyntare kemiska
Om förekomst~n.
N:o 18. Om
Af Eero
Pns: Mk.
Mäkinen. ?ris:
Mh. 3:-.
Eero Makmen.
3:
i
-.
N:o
Mk 3:-.
8:-+
Pris: l\fk
Pris:
B. Aarnio.
kartor. Av
Av B.
Aarnio.
N:o 19.
19. Vära
Vära ekonomiska kartor.
L{ppisr SomerN:o
Pvhäiärvi,
Loppis,
näqra Rjöar
siöar ii Pusula,
Pusula, Pyhäjärvi,
N:o 20.
Om sjömalmerna
siömalmerna ii nägra
20. Om
10:-.
Pris: Mk.
niemi
socknar. Av B.
B. Aarnio.
Äarnio. Pris:
niemi och
och Tammela
Tammela-sockäar.
Nk. 10:-.
ooh VV.
W..W.
Laitakfri och
N:o
W.
P. Eskola, V. Hackman,
Ilaokman, A. Laitakari
kalkkikivi. Av P.
N:o 21.
21. Suomen kalkkikivi.
i
Wilkman.
Pris: Mk.
Mk. 15:-.
15:-.
Willrnan. Pris:
P. Eskola.
N:o
Av P.
iless förutsättningar.
förutsättningar. Av
Finland och
bergsbruket ii Finland
och dess
Om bergsbruket
N:o 22.
22. Om
Pris:
Mk. 3:-.
Pris:-Mk.
3:
I
-.
3:-.
Mkl 3:-.
Pris: Mk.
Av
N:o
Av L.
Ir. H,
E, Borgström.
Borgström. Pris:
f inlancl.
Kvartssand ii Pinland.
N:o 28.
23. Kvartssand
EygroskoFrostorris. HygroskoAv Benj.
Benj. Frosterus.
N:o
Lerornas konsistensegenskaper. -Av
25, Lerornas
N:o 24.
24. 25.
olika temperaYid olika
piciteten
0.,
Al. Os
och SiO.
SiOr vid
piciteten hos
gelerna Fe,
O, och
bos gelerna
O"-AtrI"-t
Pris: Mk.
Mk. 6:-.
6:-.
" turer.
B. Aarnio.
Aarnio. Pris:
turer. Av
Av B.
i
Av
Finland. Av
möjligheter ii lFinlancl.
N:o
mineralindustrins läge
lägo och
och möjligheter
av mineralindustrins
Övorsikt av
N:o 26.
26, Ovorsikt
Eero
Pris: Mk.
Mk. 1:-.
1:--.
Eero Mäkinen.
Mäkinen. Pris:
I
P$9: Mk.
3:-.
Aarnio. Pris:
N:o
3:-.
B. Aarnio.
Av B.
kalkhalt. Av
tle finska
finska jordmänernas
Om de
N:o 27.
27. Om
iorttmänernas kalkhalt.
!rk.
Mk.2:-.
Frosterus. Pris:
2:-.
Av Benj.
Benj. Frosterus.
N:o
areal ii Nylands
Nvlands län.
län. Av
Jordarternas areal
N:o 28.
28. Jordarternas
$is: Mk.
Av
havrelantlrfma,rker). Av
(s. k.
N:o
Gamla havrelandsmarker).
Finlanit (s.
k. Gamla
Utsugningskultur ii Finland
N:o 29.
29. Utsugningskultur
I
B.
5:-.
B. Aarnio.
Aainio. Pris:
Prig: Mk.
Mk.5:-.
v B.
6:
Pris Mk.
Mk. 6:-.
i
N:o
B. Aarnio.
Aarnio. Pris
alvtvper. A
Av
Om alvtyper.
N:o 80.
30. Om
-.
Sau'
Matti Sauja Kannusjärven
keltamulta ja
Av
kehityshistoria.
N:o
Kannusiärvon kehityshistoria.
4v Matti
N:o 81.
31. Onkamon
Onkamoä'keltamulta
ramo.
Mk. 4:-.
4:
ramo. Pris
Pris Mk.
-. ii en
förhölNylanil och dess
över vegetationen
en deI
dol av
yjlstla Nyland
N:o
äf"titio""-"
N:o 32.
St"aie"-äve"
32. Studier
.aY västra
$Pss förhäl^oof Mk.
Mk.
8:-.
Pri{
Prif
Brenäer. Pris
Brenner.
lande
8:-.
Av W.
W. Brenner.
lande
lande till
tiII markbeskaffenheten.
maYrkbeskaffenheten. Av
markbeskaffonheten.
Mk.3:
Laitakari' Pris
Av A.
A. Laitakari.
3:-.
N:o
mineraleista. Av
railioaktivisista mineraleista.
Suomen radioaktivisista
fris Mk.
N:o 83.
33. Suomen
-...
llt.{.
rviK. 5:-.
D:-.
rrllt Mk.
jorda,rter
Beni.
5enl. Frosterus.
Frolterus.
rroBf,eruts. Pris
Av
av Benj.
N:o
oc-b
ocb jordmäner.
Finb.ndslordaxter och
lordmaner. Av
N:o 84.
34. Finlands
-U'inland8 jordarter
iordmäner.
3ris
Benj.
undersökriingar. Benj.
agrogeologisFa undersökningar.
N:o
Kommissioäens agrogeologiska
Geologiskä Kommissionens
N:o 35.
35. Geologiska
Frosterus.
1:
Pris Mk.
Mk. 1:-.
Froisterus. Pris
Pris Mk.
Mk.i6:-'
Wilkman. Pris
6:-.
W.. W.
W. Wilkman.
N:o
bersartoi.-.W
Kuooio-traküens bergartel'.
N:o 36.
36. Kuopio-traktens
Mk.
Mk.2:i-.
2: i-.
z:F.
Pris-:
Pris: Mk.
2:-.
Eskola. Pris:
[gKor&.
-l'vtli.
r.
P. Eskola.
mrneral.
mineral. P.
N:o
nYttlga
nyttiga' mineral.
-rrls:
öäFi-ru"aÄ
um
Om Finlands
Finhnds
N:o 37.
87. Om
-E'inla,nds nyttiga
"vttls"'Äineral.
K.
K' O.
O' K.
-P.
untl Verwertung.
Verwertupg. K.
Entstehung und
trrinnlaud,'6:seine
seine Entstehung
N:o
in Finnland,
Där Grafit
Ctraflt in
N:o 38.
88. Der
6-^--^-l^tl^D-:-'e.6:-.
I
Frauenfelder.
Pris
Frauonfelcler. Pris
-.
geologii, V.
fackman
V. Hackman
N:o
Porkonen-palhvaara-iärnmolmfäItots geologi.
tiU Porkonen-Pahtavaara-järnmalmfältets
N:o 39.
39. Bidra~
Bülrag till
P1'1S
Pris Mk.
Mk. 5:-.
6:
*
*
*
-.
*)r) SlutllUd.
Slutr&ld.
i
i
I~----:------
