Galaxer

Rymden
Lovisa Griffiths
Madenskolan
2014
Galax
En galax är ett
stjärnsystem. I en galax
finns flera miljarder
stjärnor samlade. Det finns
även moln av gas och även
stoft av damm.
Himlakropparna hålls ihop
av dragnings kraften.
Galaxerna är samlade i
stora galaxhopar i
universum. Det finns
många galaxhopar i
rymden. Galaxerna och
stjärnorna bildades för
flera miljoner år sedan.
Bild: clipart
Vintergatan
Vintergatan är vår egen galax. Det finns över 200 miljarder
stjärnor i Vintergatan. I vår galax finns rymdstoft, gas och damm.
Man tror att det finns ett stort svart hål i mitten av galaxen. Vår
galax är som en stor spiral och på spiralarmen finns solen långt
borta. Den har slingrande spiralarmar. Galaxen är tjockast i
mitten. På sidan ser Vintergatan ut som en diskus. I vår galax
ingår en liten galaxhop. Det finns över 35 olika galaxer i vår
galaxhop, fast de är ganska små. Vintergatan är den näst största
galaxen som finns. På mörka och stjärnklara nätter ser man ett
band av dimmigt ljus över himlen. De svaga ljuset kommer från
flera miljarder stjärnor. Stjärnorna är så långt borta så att det
bara ser ut som ett prickigt mönster. Vi i Sverige tyckte att det
såg ut som en snöig väg, och då fick det namnet Vinter gatan. I
Grekland trodde man att gudinnan Hera hade spillt mjölk så det
fick namnet mjölkvägen. På engelska heter det milky way.
Stjärnor 1
Stjärnorna är så långt borta så att de bara ser ut som små prickar när vi ser dom. En stjärna
är en lysande himlakropp. De är glödande klot av gas som heter plasma. Solen är också en
stjärna. Solen är jordens närmaste stjärna.
Stjärnor föds, lever och dör, precis som vi. De föds i en nebulosa som består av moln, gas
och stoft. Flera stjärnor föds samtidigt. Efter att de har fötts rör de sig ifrån varandra. Men
vissa blir dubbelstjärnor. Man kan säga att de är stjärnornas barnkammare.
Vissa stjärnor har funnits lika länge som universum. De är de minsta och lättaste stjärnorna.
De har rött sken eftersom de inte blir så varma. Röda dvärgarkallas dem. De kan leva väldigt
länge, flera 100 miljarder år. När bränslet i stjärnan tar slut blir de mindre och svalnar, då
blir de svarta dvärgar.
Solen är medelstor och medeltung. Den lyser med ett gult sken. Det finns många andra
stjärnor som är lika vår sol. De här stjärnorna kan leva i 10 miljarder år. När bränslet i en
gulstjärna tar slut så sväller den upp och blir en röd jätte. Därefter svalnar den och krymper
ihop till en ljussvag dvärg. Vår sol är jordens största energikälla.
Stjärnor 2
De största stjärnorna har blått sken. De har en varm yta. De heter blåa dvärgar. Deras bränsle
lever i 10 miljoner år. När deras bränsle tar slut kallas de för röd superjätte. När de exploderar blir
de en supernova och lyser mycket starkt.
När en stjärna dör i en supernova blir det en liten rest kvar. Den blir en neutronstjärna eller ett
svart hål. Ett svart hål släpper inte något ljus och har en stark dragningskraft.
Det tar hela 4 år för ljuset att från den närmaste stjärnan hitta vår atmosfär. Så långt borta är
det! Därför brukar man säga att avståndet är 4 ljusår.
En stjärna lyser för att fusionen av atomkärnor i dess inre frigör enorma mängder energi, som så
småningom färdas genom stjärnan och strålas ut i rymden.
Stjärnbilder 1
Stjärnorna som vi ser finns i vår egen galax, Vintergatan. Det finns tusentals
stjärnor på natthimlen. I olika årstider ser vi olika delar av stjärnhimlen. Du
kanske ser at stjärnorna rör sig men det är faktiskt jorden som rör , stjärnorna
står stilla. Jorden snurrar runt sin egen axel.
Det finns faktiskt stjärnbilder på himlen. Det fanns det även för flera tusen år
sedan. Stjärnbilder är bildade av flera stjärnor som ser ut som en figur
tillsammans. Man kom på berättelser om figurerna för att komma ihåg dem.
Flera av berättelserna var om grekiska gudar och gudinnor, djur, hjältar, till
och med monster!
På den norra stjärnhimlen finns det en stjärna som heter polstjärna. Det finns
även stjärnbilder och stjärnor där också . Det finns en stjärnbild som heter
Karlavagnen. Den är även en del av Stora Björn. Stora Björnen är en större
stjärnbild.
Stjärnbilder 2
De två bakre stjärnorna i Karlavagnen pekar mot en stjärna som heter
Polstjärnan. Så om du hittar Karlavagnen så kan du nog säkert hitta
Polstjärnan.
Postjärnan finns alltid över nordpolen. Förr i tiden innan kompassen var
uppfunnen så var den stjärnan väldigt viktigför alla sjömän. De hade ju ingen
kompass så de fick hitta rätt väg med en Polstjärnan
Solen
Solen har levt halva sitt liv. Den har 5 miljoner år kvar att leva. Den bildades i ett
gasmoln för 4,6 miljarder år sedan. Solen är vår närmsta stjärna. Inuti solen finns
helium och vätgas. Tillsammans blir det energi. Det tar 8 minuter för ljuset från
solen att hitta våran atmosfär.
Solen snurrar runt sin egen axel. Det tar 27-28 dagar för solen att snurra ett varv.
Solens diameter är 14 000 00 km, så alltså får det plats med ungefär 1 miljon
jordklot inuti solen.
Solens yta fotosfären, är 5500- 6000 grader. Solens kärna, är 15 miljoner grader.
Ovanför fotosfären ligger ett tunt gasskikt, den kallas för kromosfären. Den
yttersta delen av solens atmosfär heter korona. Den är ganska märklig.
Solfläckar finns det på ytan också . De är det mörka partierna. De är någon aning
svalare. Deras temperatur är ”bara” 4000 grader. Ibland skjuts det upp lågor från
sol ytan. De kallas för protuberanser.
Utan solen skulle vi inte kunnat leva. Inte ens växterna eller djur heller. Så tack
vare solen så finns det liv på jorden.
Solsystemet
Solen är i mitten av systemet. Det är solens dragningskraft som håller ihop
alla himlakroppar och asteroider. Det finns 8 planeter och deras månar
solsystemet, och solen förstås.
Förr trodde man att det var jorden som var i mitten av solen och månen men
det är fel. Man trodde även att jorden var platt. Vi har tagit reda på en massa
och nu vill vi ta reda på mer. Vi har fått reda på så mycket för vi har tittat i
teleskop, skickat upp rymdsonder och skickat upp astronauter för att
undersöka.
Varje planet har fått sitt namn efter en gud. Förr så räknades Pluto som en
planet men nu är det bevisat att den är en dvärgplanet tillsammans med
Sedna och Eris. Ingen planet kan av lysa själv.
Merkurius
Mekurius är den minsta planeten. Den är ungefär lika stor som vår måne, men
mycket tyngre. Merkuruis är ett stenklot, väldigt hård. Den har en kärna av
järn, och även en massa katrar på ytan från andra himlakroppar.
Merkurius är planeten närmast solen. De har 58 miljoner kilometer avstånd.
Planeten är synlig från jorden. Vi kan hitta den i horisonten eller i skymningen.
Då är den ett lysande klot bredvid solen. Men det är väldigt svårt.
Merkurius är den snabbaste planeten i systemet. Den rör sig 48 kilometer i
sekunden! Den fick även namnet den snabba budbärarguden, som hette
Merkurius. Ett år på planeten är 88 dygn.
Det kan bli väldigt höga temperaturer på Merkurius. På natten kan det bli
-180 grader! Och på dagen kan det bli upp till 430 grader varmt. Den har
ingen atmosfär, det är därför alla höga temperaturerna finns.
Venus
Venus är den varmaste planeten i vårt solsystem. Men det beror på att atmosfären är tjock
och består av koldioxid och svavelsyra. Det är som ett molntäcke. Under täcket är det +460
grader! Man kan inte se ytan på Venus för att atmosfären täcker det. Hettan beror på att
koldioxiden stänger in värmen som kommer från solen.
Venus är en mulen planet med mycket regn och åska. Men är väldigt lik jorden. De är nästan
lika stora, de kallas ibland tvillingplanet. Planeten har en jämn yta men har berg, vulkaner
och slätter med. Den är ett klot av sten. Den har sin bana närmast Tellus(vår planet).
Venus är den andra planeten räknat frånsolen. Den rör sig 35 kilometer i sekunden runt
solen, den är rätt så långsam jämfört med Merkurius. Ett dygn på Venus är 243 jordiska
dygn! Det beror på att den snurrar långsamt runt sin egen axel. Ett år på Venus är 225
jordiska dygn. Avstånden från solen är 108 kilometer och diameter från ekvatorn är 12 140
kilometer.
Man kan se Venus här från jorden. Man kan antingen se den på kvällen eller på morgonen.
På kvällen kan man se ett starkt vitt sken i väster och då kallas Venus för Aftonstjärnan. På
morgonen kan man se den i öster, ett starkt vitt sken och då kallas den för Morgonstjärnan.
Fast Venus är ju ingen stjärna. Den bara reflekterar ljuset från solen.
Tillochmed samerna känner till Venus. De kallade stjärnan för Guovssonásti
(Gryningstjärnan). Indianerna gjorde ett tempel efter den strålande skönhetsgudinnan
Venus.
Venus 2
Man kan se Venus här från jorden. Man kan antingen se den på kvällen eller på
morgonen. På kvällen kan man se ett starkt vitt sken i väster och då kallas Venus för
Aftonstjärnan. På morgonen kan man se den i öster, ett starkt vitt sken och då kallas
den för Morgonstjärnan. Fast Venus är ju ingen stjärna. Den bara reflekterar ljuset från
solen.
Tillochmed samerna känner till Venus. De kallade stjärnan för Guovssonásti
(Gryningstjärnan). Indianerna gjorde ett tempel efter den strålande skönhetsgudinnan
Venus.
Man har skickat upp olika rymdsonder till Venus också. Ena v dem kallades för
Magellan och skulle studera ytan med radar. Redan för 3000 år sedan studerade man
Venus av astronomerna i Babylonien.
Jorden-Tellus
Jorden är planeten vi bor på. Den heter Tellus på latin. Tellus är jordgudinnan enligt den rommerska
mytologin. Den är den tredje planeten räknat från solen. Här på jorden har vi dag och natt. Det beror
på att när solen lyser på den ena sidan av planeten så är det natt på den andra sidan.
Jordens axel lutar. Den lutar ungefär 23 grader. Det är tack vare lutningen att vi får olika årstider. Annars
skulle hela året se likadant ut. Den snurrar runt sin egen axel på 24 timmar (1 dygn) och runt solen på
365 dagar (1 år). Jordens avstånd från solen är 150 miljoner kilometer. Vi färdas runt solen på 30
kilometer per sekund.
Här på jorden har vi en klar himmel. Det kryllar av djur och växter också. Men de behöver ljus, värme,
luft, syre och flytande vatten för att överleva. Precis som vi människor. Men som tur så har vi allt är på
jorden! Inuti jorden (under jordskorpan) finns det glödande, mjuk, trög flytande sten som kallas för
magma. Jordskorpan kan sprickas. Då bildas det vulkaner och då rinner magman ut, de flesta kallar det
lava. Jorden är den enda planeten vi har hittat liv på.
Vi har en atmosfär som består av koldioxid, kväve och syre. Under atmosfären har vi moln med
vattenånga. När det kyls ner blir det regn. Och då blir det floder, hav och sjöar.
Vi haren måne också. Den är ett klot av sten.
Nord – sydpolen är de kallaste ställen på planeten. Det kan bli upp till -88 grader. Det är täckt av is. Men
det finns uttorkade platser också. Det är vid ekvatorn som är 12 756 kilometer runt jorden. Där är det
varmast. Det är mitt i prick där solens strålar kommer, och då blir det varmt. Det kan bli upp till 58
grader! Jordens medeltemperatur är 16 grader.