Mellanlagring av schaktmassor
för återanvändning på Akzo
Nobel, Stenungsund –
Ekonomiskt, juridiskt och
miljömässigt perspektiv
Love Bojén
Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig magisterexamen i
Miljövetenskap 30 hp
Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet
Mars 2010
Förord
Detta examensarbete i miljövetenskap på magisternivå har utförts på uppdrag av Akzo Nobel i
Stenungsund.
Det är många som förtjänar ett tack men framförallt vill jag tacka min handledare på Akzo
Nobel, Knut Andrén, som peppat, pushat och motiverat mig under hela arbetets gång. Gert
Claesson som bidragit med mycket information och värdefulla synpunkter samt Anders Bank
och Majlis Lindkvist vilka varit mycket behjälpliga då jag haft funderingar som behövt redas
ut. Jag vill även tacka min handledare på Göteborgs Univeristet Göran Dave för handledning
under arbetets gång samt Henrik Teifell som gjort detta examensarbete möjligt genom att
förmedla den initiala kontakten mellan mig och Akzo Nobel i Stenungsund.
1
Sammanfattning
Miljömålet God bebyggd miljö har som delmål i Västra Götalands län att år 2010 skall uttaget
av naturgrus vara högst 1,4 miljoner ton per år. Detta mål kommer inte att nås. Det är därför
viktigt att hushålla med naturgrus och hitta sätt att minska användandet. Detta kan ske genom
att schaktmassor av naturgrus och sprängsten återanvändas i större utsträckning vid
byggprojekt. Akzo Nobel i Stenungssund har som ambition att istället för att forsla bort
schaktmassor som uppkommer vid byggprojekt inom deras område och ersätta dem med nytt
fyllnadsmaterial kunna mellanlagra massorna inom området och återanvända dem vid
återfyllning. Att kunna mellanlagra massorna internt på Siten genererar sannolikt en
ekonomisk och miljömässig vinning då transporter av schaktmassor från Siten och transporter
av fyllnadsmaterial till Siten försvinner. Att återanvända gamla schaktmassor inom Siten
bidrar även till att minska uttaget av fyllnadsmaterial som ofta består av naturgrus och
sprängsten. Syftet med denna studie har varit att utreda möjligheten för att lagra och
återanvända schaktmassor från grävprojekt inom Akzo Nobel ur ett ekonomiskt, miljömässigt
och legalt perspektiv. Metodiken för att komma fram till detta har bestått av att gå igenom
tidigare utredningar, leta information på internet, intervjuer, platsbesök samt enklare
beräkningar. Utifrån de beräkningar som utförts inom denna studie är inte en
mellanlagringsstation motiverad vare sig ur ett ekonomiskt eller miljömässigt perspektiv om
små mängder massor hanteras. Det är först då stora mängder massor hanteras, och farligt
avfall påträffas, som en positiv skillnad finns mellan hur schaktmassor hanteras idag och hur
de skulle kunna hanteras i framtiden med en mellanlagringsstation. Vad gäller de legala
aspekterna finns två hinder mot en mellanlagringsstation. Dels får massor inte bli liggande
mer än tre år och dels måste farligt avfallsgränser tas fram för de kemikalier som kan påträffas
i marken vid Akzo Nobel Stenungssund. Sammanfattningsvis görs bedömningen att en
mellanlagringsstation inte är motiverad ur ett strikt ekonomiskt perspektiv men att de
miljövinster som kan göras, dels vad gäller minskad förbrukning av naturliga fyllnadsmaterial
och dels en säkrare hantering av massor, talar för en mellanlagringsstation.
2
Abstract
The environmental objective “God bebyggd miljö” has as milestone in Västra Götaland
County that the removal of gravel should not exceed more than 1.4 million tons per year to
2010. This goal will not be achieved. It is therefore important to conserve gravel and finding
ways to reduce usage. This can be done by more widely reusing excavating materials like
gravel and blasted rock. Akzo Nobel in Stenungssund has the ambition to store the excavation
materials that arises from construction projects in their area and reuse them, rather than
remove the excavated material and replace them with new material. Being able to store the
materials on the site is likely to generate economic and environmental gains when
transportation of excavated material from the site and transportation of new material to the
site disappears. The reuse of excavated material also helps to reduce the withdrawal of gravel
and blasted rock. The aim of this study was to investigate the possibility of storing and
reusing excavated material from construction projects within Akzo Nobel from an economic,
environmental and legal perspective. The methodology for arriving at this consisted of
reviewing previous studies, find information on the internet, interviews, site visits and basic
calculations. An interim storage facility is not justified either from an economic nor an
environmental perspective when small quantities of material are handled, based on the
calculations performed in this study. It is only when large quantities of material are handled,
and hazardous waste is found, that a positive difference between how excavated material is
currently managed and how they could be handled in the future with an interim storage
facility. In terms of legal aspects there are two obstacles to the interim storage facility.
Excavated material cannot be stored in more than three years and hazardous waste limits must
be produced for those chemicals that can be found in the soil at Akzo Nobel Stenungssund.
In conclusion, it is considered that an interim storage facility is not justified from a strictly
economic perspective, but that the environmental benefits that can be achieved, both in terms
of reduced consumption of new materials and a safer handling of the excavated materials,
motivates an interim storage facility.
3
Innehållsförteckning
Förord ....................................................................................................................................1
Sammanfattning .....................................................................................................................2
Abstract..................................................................................................................................3
Innehållsförteckning ...............................................................................................................4
1 Inledning .............................................................................................................................5
1.1 Användning av naturgrus ..............................................................................................5
1.2 Transporters miljöpåverkan...........................................................................................5
1.3 Problemställning...........................................................................................................6
1.4 Syfte .............................................................................................................................6
2 Metodik...............................................................................................................................6
3 Resultat ...............................................................................................................................7
3.1 Verksamhetsbeskrivning ...............................................................................................7
3.2 Områdesbeskrivning .....................................................................................................8
3.3 Geologi och hydrogeologi...........................................................................................10
3.4 Kända och okända markföroreningar...........................................................................12
3.4.1 Typ av kemikalier som hanteras och dess egenskaper...........................................14
3.4.2 Kända kemikaliespill............................................................................................15
3.5 Gällande miljölagstiftning...........................................................................................16
3.6 Användbarhet av jordmassor.......................................................................................17
3.7 Förfarande vid markarbeten i dagsläget.......................................................................17
3.8 Analyser på kontaminerade massor .............................................................................18
3.9 Platsspecifika riktvärden .............................................................................................18
3.10 Miljömässiga vinster .................................................................................................19
3.11 Ekonomiska vinster...................................................................................................22
3.12 Lokaliseringsalternativ..............................................................................................27
3.12.1 Alt 1. Söder om Aminfabriken ...........................................................................29
3.12.2 Alt 2. Norr om CD- lagret ..................................................................................29
3.13 Värdering av alternativ.........................................................................................29
4 Diskussion.........................................................................................................................30
5 Slutsatser ...........................................................................................................................31
Referenser ............................................................................................................................32
Bilaga A. Gällande miljölagstiftning.....................................................................................34
Bilaga B. Förslag till arbetssätt för schaktmassor vid markarbeten. .......................................41
Bilaga C. Beräkningar av medelvärden för borttransport och omhändertagande av FA från
fakturor. ...............................................................................................................................42
4
1 Inledning
Miljömålet God bebyggd miljö har som delmål i Västra Götalands län att år 2010 skall uttaget
av naturgrus vara högst 1,4 miljoner ton per år. En bedömning om detta delmål kommer att
uppfyllas gjordes i november 2008 och bedömningen fastslår att delmålet inte kommer att
uppfyllas. Uttaget av naturgrus har minskat sedan 1990 (då uttaget var ca 7,8 miljoner ton)
men under de senaste åren har minskningen stagnerat och år 2007 var uttaget 2,3 miljoner ton
i Västra Götalands län (Länsstyrelsen, Västra Götalands län, 2009). För hela landet är
delmålet att år 2010 skall uttaget av naturgrus i hela landet vara högst 12 miljoner ton per år.
1.1 Användning av naturgrus
Historiskt sett har naturgrus och sprängsten ofta använts inom byggbranschen vid
anläggnings- och byggprojekt. Uttag av dessa ändliga resurser vållar problem varför ett
förhållningssätt som styr mot hushållning är önskvärt. De lager med naturgrus som finns har
skapats under den senaste istiden från vilken den har fått sin karaktäristiska runda form. Det
är främst denna egenskap som gör användningen av naturgrus eftertraktad. De naturgruslager
som finns naturligt är goda infiltrationszoner för grundvatten. Det historiska uttaget av
naturgrus har lett till att många naturgrusområden i landet är påverkade av grustäkter. Enligt
Statens Geologiska Undersökning (SGU) är 64 av Västra Götalands läns allra viktigaste
grundvattenområden påverkade av grustäkter. I vissa av dem sker även uttag under
grundvattennivån (Länsstyrelsen, Västra Götalands län, 2009). Sprängsten framställs genom
att spränga och bryta berg och sedan mala ner det till önskade kornstorlekar. Detta ger
sprängsten dess kantiga och vassa textur.
Uttaget av naturgrus är oförändrat sedan 2006 då det var ungefär 20 miljoner ton per år
(Boverket, 2009). Det är därför viktigt att hushålla med naturgrus och hitta sätt att minska
användandet. Detta kan ske genom ett bättre återvinningsförfarande vid gräv- och
byggprojekt. De schaktmassor som uppkommer i samband med grävningar skulle kunna
återanvändas i större utsträckning istället för att deponeras. Detta förutsätter dock att
schaktmassorna är av sådan kvalitet och art som är önskvärd. Gamla schaktmassor
återanvänds främst som fyllnadsmaterial.
1.2 Transporters miljöpåverkan
Transporter utgör en betydelsefull källa för en rad olika utsläpp av luftföroreningar vilka
påverkar människans hälsa och miljön negativt. Transporter är den största källan till utsläpp
av koldioxid vilket bidrar till att öka växthuseffekten. Övriga föroreningar från transporter är
kväveoxider, kolmonoxid och partiklar. Kväveoxider kan ge upphov till sur nederbörd vilket
bidrar till försurningen av skog, mark och vattendrag. Surt regn verkar även korroderande på
byggnader och andra kulturvärden. Inandning av stora mängder kväveoxid verkar också
retande för luftvägarna. Marknära ozon bildas då kväveoxider reagerar med solljus och
organiska föreningar. Inandning av marknära ozon verkar irriterande på slemhinnor. Det
marknära ozonet kan även ge skador på växters blad och barr. Utsläpp av partiklar
uppkommer genom förbränningen av fossila bränslen, genom slitage av vägbanan, bromsar
och däck, samt från sand på vägar och gator. Inandning av partiklar ger negativa hälsoeffekter
och har visat vara en bidragande orsak till dödsfall i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.
Det är därför viktigt att minska antalet transporter som uppkommer i dagens samhälle
(Naturvårdsverket, 2010a).
5
1.3 Problemställning
Inom Akzo Nobel Functional Chemistry/ Surface Chemistry Site Stenungsund (här efter kallat
Akzo Nobel) utförs markarbeten i samband med nybyggnationer, underhåll av rör och
ledningar, samt andra underhållsarbeten i mark. Dessa kan vara av planerad karaktär eller
akuta då t. ex ett brott på rör och ledningar skett. Förfarandet i dagsläget innebär att externa
byggfirmor anlitas vilka gräver upp marken. Vid grävningen bedöms markens eventuella
föroreningsgrad genom gammal kunskap, lukt och syn. Misstänks marken vara förorenad
utförs grundliga analyser på labb. Om marken bedöms vara förorenad anlitas externa
godkända entreprenörer som forslar bort den för behandling och omhändertagande. Efter att
arbetet utförts sker återfyllnad med de ursprungliga schaktmassorna om de inte var förorenade
eller så används nytt fyllnadsmaterial. I fall då tidsfaktorn varit begränsad och schaktmassorna
misstänkts vara förorenade har de klassats som förorenade och bortforslats då ingen tid
funnits till att utförligt analysera dem. Detta har troligtvis lett till att oförorenade massor i
onödan transporterats bort och ersatts med nytt material.
Akzo Nobel har som ambition att istället för att forsla bort schaktmassor och ersätta dem med
nytt fyllnadsmaterial kunna mellanlagra massorna inom Siten och återanvända dem vid
återfyllning. Att kunna mellanlagra massorna internt på Siten genererar sannolikt en
ekonomisk och miljömässig vinning då transporter av schaktmassor från Siten och transporter
av fyllnadsmaterial till Siten försvinner. Att återanvända gamla schaktmassor inom Siten
bidrar även till att minska uttaget av fyllnadsmaterial som ofta består av naturgrus och
sprängsten.
Akzo Nobel Site Stenungsund vill därför utreda möjligheten att anlägga en station för
mellanlagring av de schaktmassor som uppkommer inom Siten. Dessa massor skall sedan
kunna återanvändas som fyllnadsmaterial vid framtida byggprojekt inom Siten. Ett sådant
förfarande sparar inte bara på de ändliga resurserna naturgrus och sprängsten utan minskar
även antalet transporter till och från Siten och bidrar på så sätt till att minska Akzo Nobels
totala miljöpåverkan.
1.4 Syfte
Syftet med denna studie har varit att utreda möjligheten för att lagra och återanvända
schaktmassor från grävprojekt inom Akzo Nobel. För att kunna fastslå om några miljömässiga
och ekonomiska vinningar kan uppnås genom att ta hand om schaktmassorna internt inom
Akzo Nobel har ekonomiska, miljömässiga och legala aspekter beaktats.
2 Metodik
För att nå detta arbetes syfte, att utreda förutsättningarna för en intern mellanlagringsstation
för schaktmassor inom Akzo Nobel, har olika metoder använts såsom genomgång av tidigare
utredningar, informationssök på internet, intervjuer, platsbesök samt enklare beräkningar.
Tidigare utredningar som granskats innefattar en rapport av Golder Associates AB
(Flemström, 2007), vilken beskriver markmiljön på Akzo Nobel samt en rapport av Sveriges
6
Geologiska AB (Cliffordson, 1990) som beskriver markföroreningssituationen på samma
plats.
Genom internet har information inom området och ämnet fåtts fram. Sökord som använts på
google har bl. a varit ”Förorenad mark kemisk industri mellanlagring”, ”Uttag av naturgrus
och bergkross”.
De intervjuer som utförts har varit av samtalskaraktär med anställda på Akzo Nobel och
inhyrda konsulter.
Platsbesök har utförts på Stena Recycling AB:s anläggning i Göteborg samt avdelningen för
markfrågor på Länsstyrelsen i Göteborg.
De beräkningar som utförts bygger på hur schaktmassor i dagsläget hanteras och hur de kan
komma att hanteras med en framtida mellanlagringsstation. Beräkningarna vill visa på
miljömässiga och ekonomiska skillnader mellan dessa scenarier och om det lönar sig att
anlägga en mellanlagringsstation.
3 Resultat
Nedan följer de resultat som denna utredning givit vilket omfattar verksamhetsbeskrivning,
områdesbeskrivning, geologin i området, vilka föroreningar som är kända inom området och
vilka typer av kemiska föreningar som sannolikt kan påträffas i marken. Vidare behandlar
resultaten hur schaktmassor hanteras i dagsläget, problematiken med platsspecifika riktvärden
och användbarheten av uppgrävda massor. Förslag av plats för en mellanlagringsstation ges
och avslutningsvis beräknas vilka skillnader som finns i utsläpp av CO2 och ekonomi mellan
hur schaktmassor hanteras idag och hur de skulle kunna hanteras med en
mellanlagringsstation.
3.1 Verksamhetsbeskrivning
Akzo Nobel är ett globalt företag som främst framställer olika typer av färger och kemikalier.
Akzo Nobels anläggning i Stenungsund är belägen på fastigheterna Hog 4:1, 4:3 och 4:4 och
drivs av de två koncernbolagen Akzo Nobel Surface Chemistry AB och Akzo Nobel
Functional Chemicals AB vilka ägs av Akzo Nobel. Produktionen i Stenungsund omfattar
framställning av olika kemikalier och då främst ytaktiva sådana. Byggnationen av
anläggningen påbörjades 1960 på dåvarande jordbruksmark och råmark och 1963/1964 togs
anläggningen i drift. Anläggningen har sedan växt med byggnation av ytterligare
tillverkningsenheter 1977 och 1990. I början var stora delar av anläggningens mark inte
hårdgjord men från 1990-talet fram till 1997 har marken asfalterats och betongiserats i olika
etapper. I dagsläget sker all hantering av kemikalier på hårdgjorda ytor. Anläggningen är
uppdelad i fem producerande delar: etenoxid/glykolfabriken (EO), emulgofabriken (EMU),
specialtensidfabriken (STF), aminfabriken (Amin) och aminderivatfabriken. EO, amin- och
aminderivatfabrikerna tillhör Functional Chemicals och EMU- samt STF-fabrikerna tillhör
Surface Chemicals. Vid anläggningen tillverkas etenoxider, glykoler, ytaktiva ämnen (nonjon, anjon- och katjontensider samt amfotärer), etanol- och etylenaminer samt blandningar där
egentillverkade och inköpta produkter ingår (Flemström, 2007).
7
3.2 Områdesbeskrivning
Följande avsnitt är baserat på information framtagen av Golder Associates AB (Flemström,
2007). Akzo Nobels anläggning i Stenungssund är belägen ca 2 km från Stenungssunds
centrum inom ett område som är detaljplanelagt som storindustriområde. Anläggningen
återfinns på fastigheterna Hog 4:1, 4:3 och 4:4. Området är även klassat som riksintresse för
storindustri och Akzo Nobels närmaste grannar utgörs av petrokemiska industrier såsom AGA
AB, Borealis krackeranläggning, Ineos, Perstorp Oxo och Vattenfalls kraftstation. Även Jordoch Skedhammarsviken, vilka ingår i Askeröfjordens system, gränsar till Akzo Nobel. Figur 1
visar Akzo Nobels fabrik i Stenungssund med de olika anläggningarnas namn.
8
Figur 1. Akzo Nobel Stenungssunds anläggningsdelar
9
Fastighetsytan utgörs av byggnader, lagringstankar, bassänger, reaktionskammare,
forskningslaboratorium, förvaringsplan, osv. och är ca 300 000 m2. En del av fastigheten
består av skogsmark och berg. De flesta ytor inom området är hårdgjorda genom asfaltering
eller betongisering.
På södra delen av anläggningen är tillverkningsenheter för ytaktiva ämnen EMU och STF
fabrikerna (Surfactants) belägna. Tanklagret för dessa tillverkningsenheter är belägna väster
om fabrikerna i det s.k. Västra Tanklagret. Fatlager är belägna i öster. En del centrala serviceoch underhållsbyggnader, verkstäder etc. är belägna i de östra delarna på anläggningen.
Etenoxid och glykoler produceras i fabriker belägna centralt på industriområdet och i nordväst
är aminfabriken och aminderivatfabriken belägna med tillhörande lagerutrymme och
etenterminal. Avloppsvattenbassänger är lokaliserade strax öster om aminderivatfabriken.
Forskningslaboratoriet för hela anläggningen är beläget på en höjd i sydväst, ca 100-200 m
från de tillverkande enheterna.
3.3 Geologi och hydrogeologi
Akzo Nobels industrianläggning i Stenungsund är belägen i direkt anslutning till
Askeröfjorden och havet. Nästan hela industriområdet ligger lägre än fem meter över havet.
Området karaktäriseras av klipphällar och dalgångar, där dalgångarna är fyllda med lösa
jordlager (Flemström, 2007).
10
Figur 2. Markanvändning.
11
En geologisk och hydrogeologisk undersökning av området genomfördes 1990 av Sveriges
Geologiska AB (SGAB) på uppdrag av Akzo Nobel. Denna undersökning visade att
jordlagren består av täta jordarter och fyllnadsmaterial. Utöver detta återfinns berg i dagen på
flera ställen samt sandlager på en av bergshöjderna. Den dominerande jordarten är glacial
lera. Det har även bildats torrskorpelera på flera ställen av lerans ytskikt. Torrskorpelera
bildas då lera utsätts för uttorkning, tjälning och vittring. Detta leder till att det ofta
förekommer sprickbildning i torrskorpeleran vilket skapar dränerade förhållanden (Nilsson,
2003).
Torrskorpeleran och de områden som fyllts ut med fyllnadsmaterial innebär en viss
genomsläpplighet för vatten. Det är dock inte många områden inom Akzo Nobels
industrianläggning som inte består av hårdgjorda ytor varför det är svårt för vatten att
infiltrera. Enligt undersökningen utförd av SGAB antas grundvattnet från anläggningen flöda
i nordostlig och nordlig riktning med havet som slutrecipient. Det anses inte finnas något
sammanhängande grundvattenmagasin inom området utan en mindre mängd små isolerade
magasin med en lång omsättningstid. Inom områdena med torrskorpelera kan ett ytligt
grundvatten transporteras genom sprickbildningarna i leran. Denna leras mäktighet uppgår till
ca 1,5 meter och således finns ett relativt ytligt grundvatten (Cliffordson, 1990). Detta
bekräftas även av Golder Associates AB där en genomgång av grundvattennivåmätningar
gjorda i januari 2007 visar att grundvatten ofta förekommer i fyllnadsmaterialen. Det ytliga
grundvattnet kan då snabbare dräneras till rörgravar vilket gör att föroreningar som når
grundvattnet ökar i transportkapacitet längs med dessa rörgravar (Flemström, 2007).
3.4 Kända och okända markföroreningar
Under den tid som Akzo Nobels anläggning i Stenungsund varit i drift har olika spill och
läckage skett. Dessa kända spill finns sammanställda och redovisas i figur 3. Utöver de
föroreningar som är kända kan potentiellt andra kemikalier som hanteras på anläggningen
återfinnas i marken.
12
Figur 3. Kända föroreningar i mark.
13
3.4.1 Typ av kemikalier som hanteras och dess egenskaper
Akzo Nobel hanterar stora mängder kemikalier i form av råvaror och färdiga produkter.
Nedan redovisas vilka kemikalier som har hanterats och hanteras på de olika fabriksdelarna
inom Akzo Nobel samt deras egenskaper. Stycket baseras på rapporten av Golder Associates
AB (Flemström, 2007).
Tabell 1. Hanterade kemikalier och dess egenskaper, uppdelat efter anläggningsdel.
Anläggningsdel
EMU- fabrik
Kemikalieanvändning
Nonylfenol, fettalkoholer,
resinolja, fettaminer, polyoler
STF- fabrik
Epiklorhydrin, metylklorid,
dimetylamin, svavel
EMU och STF
Katjontensider, nonjontensider
och anjontensider
Kemikaliernas egenskaper
Fettaminer löser sig inte bra i vatten. Aminerna
har högre viskositet än vatten.
Bionedbrytbarheten för aminerna varierar från
lätt nedbrytbart till svårt. Nonylfenol finns med
på KemIs PRIO- lista (KemI, 2009).
Aminbaserade produkter är generellt mycket
vattenlösliga. Aminerna har högre viskositet än
vatten. Bionedbrytbarheten för aminerna
varierar från lätt nedbrytbart till svårt.
Epiklorhydrin finns med på KemIs PRIO- lista
(KemI, 2009).
Tensidprodukternas vattenlöslighet varierar
från olösliga till relativt lättlösliga. Det är
tensider som är baserade på fettalkoholer som
inte löser sig bra i vatten. Tensiderna har högre
viskositet än vatten. Bionedbrytbarheten för
tensiderna varierar från några timmar till flera
månader. Anjontensider är ofta toxiska för
vattenlevande organismer och
nonjontensider är ofta mycket giftiga till
måttligt giftiga för vattenlevande
organismer.
EO- fabrik
Aminfabrik
Västra
tanklagret
Eten, syrgas, lut,
natriumhypoklorit,
skumdämpare,
pannvattenkemikalier,
kylvattenkemikalier, saltsyra,
metan, etylendiklorid, metanol
och kvävgas
Etenoxid, ammoniak, Nmetylpyrrolidon (NMP), lut,
vätgas, saltsyra, svavelsyra,
berolaminer (BA 10, 20, etc.),
dietanolamin (DEA),
monoetylenglykol (MEG) och
aminoetylpiperazin
Resinoljeetoxylat,
nonylfenoletoxylat, polyoler,
etylenoxid, fettaminetoxylat,
fettalkoholer, berolaminer och
polyetylenpolyaminer
Etylendiklorid finns med på KemIs PRIO- lista
(KemI, 2009).
Aminbaserade produkter är generellt mycket
vattenlösliga. Aminerna har högre viskositet än
vatten. Bionedbrytbarheten för aminerna
varierar från lätt nedbrytbart till svårt.
Piperazin finns med på KemIs PRIO- lista
(KemI, 2009).
Aminbaserade produkter är generellt mycket
vattenlösliga.
Aminerna har högre viskositet än vatten.
Bionedbrytbarheten för aminerna varierar från
lätt nedbrytbart till svårt. Etylenoxid finns med
på KemIs PRIO- lista (KemI, 2009).
14
3.4.2 Kända kemikaliespill
Golder Associates AB (Flemström, 2007) har gjort en sammanställning av kända historiska
spill och andra incidenter som kan ha förorenat mark och/ eller grundvatten. Denna
sammanställning bygger på information från anställda på företaget, miljödagböcker och
tidigare utförda undersökningar (Cliffordson, 1990). Nedan följer en sammanfattning av den
rapporten uppdelad efter anläggningens olika delar.
Enligt rapporten har inga större spill eller incidenter som kan ha förorenat mark eller
grundvatten rapporterats efter 1990. Efter 1990- talet sker all hantering av produkter på
hårdgjorda ytor vilket försvårar spridning och förorening av mark och vatten. Vid de analyser
som genomfördes av SGAB 1990 på mark och vatten påträffades etenoxidföreningar, estrar,
aminer och förhöjda halter COD, TOC, svavel och fosfor på ett flertal platser runt om på
anläggningen.
Västra tanklagret
Hela området betongiserades 1994 och cisternerna vallades in vilket försvårar spridning till
mark och vatten. Innan 1994 har spill och läckage skett till mark vid in- och utlastning samt
via läckande rör och tankar. Eftersom marken nu är betongiserad minskas den direkta
föroreningsrisken men i samband med betongiseringen kan leran ha skadats med
sprickbildning som följd. Dessa sprickor kan utgöra en eventuell spridningsmöjlighet för
föroreningar.
Vid en cistern för Berolamin 20 har spill skett, eftersom tankbilar inte nått ända fram och
utlastning fått göras via slangar. Ingen sanering har gjorts på denna plats, men sedan 1994 är
området hårdgjort och invallat.
En lagertank innehållande Asco-60 (polyetylenpolyaminer) sprang läck 1985, alltså innan
området hårdgjordes, och nådde marken. Läckage har även skett på en tank innehållande
förorenat processvatten.
Vidare har substanser och produkter från EMU och STF fabrikerna lagrats här och därför kan
rester av resinoljeetoxylat, nonylfenoletoxylat, polyoler, etylenoxid, fettaminetoxylat,
fettalkoholer (EMU) och specialtensider (STF) återfinnas i marken.
Prärien
Delar av prärien har använts som tillfällig lagringsplats för uttjänta produkter, returprodukter,
ej godkända fat mm i väntan på slutligt omhändertagande. På 1980- talet lagrades främst
nonjontensider här och på 1990- talet även fosforprodukter.
EMU
Historiskt har ett antal mindre spill förekommit vid EMU- fabriken i samband med inlastning.
Det har varit, och är, problem med avloppet runt EMU- fabriken och därför kan fettaminer
och fettalkoholer finnas i marken.
I samband med ett byggprojekt i mitten av 1990- talet när nya tankar och fundament
installerades öster om EMU påträffades misstänkt förorenad mark. Inga djupgående analyser
på marken utfördes och exakt vilka ämnen föroreningen bestod av fastställdes inte. Marken
skickades via dåvarande RECI (nu Stena Recycling AB) till SAKAB för omhändertagande.
15
En tvättbrunn belägen vid fathallen tillhörande EMU har läckt vid ett tillfälle. Tvättbrunnen
innehöll tvättvatten från reaktorn och annan utrustning. Det läckande tvättvattnet innehöll
nonjontensider och fettaminetoxylat.
STF
Även här har historiska spill skett i samband med inlastning. 1978 till 1979 utfördes här
sulfonering på icke hårdgjorda ytor och spill förekom. Därför finns sannolikt
svavelföroreningar, främst svavelsyra, i marken. Här har även ett utsläpp av lut inträffat
varför det kan finnas rester av detta i marken. Dessa ytor asfalterades och hårdgjordes 1997.
Fettaminplattan
Den nuvarande fettaminplattan byggdes på 1990- talet och används till utlastning av
fettaminer till tankbil och järnväg. Marken runt om är idag hårdgjord och en avloppsränna
finns för plattan. Innan fettaminplattan byggdes låg här en diskstation som bestod av en
cistern till vilken rengöringsvatten från reaktorer och annan utrustning från EMU och STF
samlades upp. Cisternen har läckt vid olika tillfällen.
Piloten
Under 1980- talet har området runt Piloten använts som lagringsyta för uttjänta produkter i
väntan på slutligt omhändertagande. I samband med detta kan mindre spill ha förekommit. De
föroreningar som mest troligt har spridits till mark och vatten är fosfor, svavel, natrium och
kalium.
EO
Tidigt i anläggningens drift, 1969, skedde ett utsläpp från reaktorn för EO och stora mängder
citronsyra och kalk rann ut. Från 1969 och fram till 1985 har även utsläpp av karbonat skett
vid olika tillfällen och nått marken. I dag är hela området hårdgjort och invallat vilket
förhindrar spridning till mark. Under 1990- talet har glykol läckt från ventiler vid olika
tillfällen och även en behållare (1 m3) innehållande glykol har läckt till marken.
Ett utsläpp av etenoxid skedde 1998 vid tanklagret tillhörande EO fabriken, men eftersom
etenoxid har en kokpunkt på 10o C förångades sannolikt det mesta innan det kunde infiltrera
marken. Analyser utförda 1990 på grundvattenprover från EO området visade på något
förhöjda halter COD, TOC, svavel och fosfor.
3.5 Gällande miljölagstiftning
En framtida mellanlagringsstation kommer att omfattas och regleras av gällande
miljölagstiftning. En genomgång har gjorts av Miljöbalken och dess förordningar för att
kartlägga vilka paragrafer som styr en mellanlagringsstation och i bilaga A återfinns en
laglista med relevanta paragrafer.
Miljödepartementet har gett ut en promemoria där ändringar i Miljöbalken och
Avfallsförordningen presenteras. Dessa ändringar behövs för att genomföra EG:s nya
ramdirektiv om avfall och lagändringarna och skall träda i kraft 2010-08-01
(Regeringskansliet, 2010). I de fall då ändringarna kommer att ersätta befintlig relevant
lagstiftning har den nya, ändrade lagtexten granskats. I laglistan i bilaga A har denna ändrade
text markerats med gult.
Efter genomgång av Miljöbalken och dess förordningar konstateras att inga direkta legala
hinder finns mot en mellanlagringsstation. Tvärtom skulle en mellanlagringsstation bidra till
att uppnå Miljöbalkens mål om hushållning med resurser och främjande av återanvändning
16
vilket återfinns i kapitel 1§1 och kapitel 2§5 Miljöbalken (Rättsnätet, 2010). Även i de
ändringar som finns i kapitel 15§1 står att läsa att avfall i första hand skall återanvändas, om
det är mest lämpligt ur hälso- och miljösynpunkt (Regeringskansliet, 2010).
Enligt § 6 i den föreslagna ändrade avfallsförordningen är en deponi ett bortskaffande som
innebär att avfall läggs på en upplagsplats för avfall. Till deponi räknas dock inte en plats där
avfall lagras innan det återvinns. En sådan lagring får dock inte ske längre än tre år
(Regeringskansliet, 2010). Detta innebär att massor som lagras måste återanvändas inom tre
år, annars klassas mellanlagringsstationen som en deponi och omfattas av fler lagar. Detta kan
avhjälpas genom att massor som blir liggande för länge helt enkelt bortskaffas genom
godkänd omhändertagare så som sker i dagsläget. Dock får massor, enligt samma paragraf,
endast lagras i upp till ett år om det skall bortskaffas, innan det klassas som deponi. Om
massor som blir liggande bortskaffas för att inte överskrida treårsgränsen skulle tolkningen
kunna göras att mellanlagringsstationen är en deponi.
3.6 Användbarhet av jordmassor
Den dominerande typen av markprofil för Akzo Nobel är nederst lera följt av fyllnadsmaterial
och bärlager följt av asfalt längs upp. De fraktioner som skall tas till vara vid grävarbeten är
fyllnadsmaterial och bärlager. Asfalten och leran är inte önskvärda att återanvända ur
byggnadsteknisk synpunkt. Eftersom både bärlager och fyllnadsmaterial är relativt
genomsläppliga innehåller de troligtvis inga större mängder föroreningar (Claesson, G.,
muntligt) .
För att återanvändandet av schaktmassor skall bli så effektivt som möjligt är det viktigt att de
olika påträffade jordlagren separeras. För en erfaren grävmaskinist låter detta sig lätt göras.
Det finns inga hinder mot att återanvända gamla fyllnadsmassor och bärlager ur
byggnadsteknisk synpunkt, förutsatt att de massor som avses återanvändas är av sådan art som
det föreliggande projektet kräver (Claesson, G., muntligt).
3.7 Förfarande vid markarbeten i dagsläget
I dagsläget görs inga miljörelaterade undersökningar i förväg på marken innan grävprojekt
påbörjas. Om marken under grävning misstänks vara förorenad, lukt och syn, skall dessa
massor läggas i containrar och/ eller fria ytor vilka skall kunna övertäckas som skydd mot
regn. De misstänkt förorenade massorna analyseras, klassas och om de visar sig vara av sådan
föroreningsgrad att de måste tas om hand (farligt avfall) skickas de till godkänd extern
avfallsmottagare. De massor som efter analysen faller under klassen som är godkänd för
”mindre känslig markanvändning” (Naturvårdsverket, 2010b) används igen vid återfyllnad
vid det specifika grävprojektet eller andra grävprojekt.
Det finns interna riktlinjer (Lindqvist, 2006) för hur påträffad misstänkt förorenad mark skall
hanteras vid byggprojekt vid Akzo Nobel vilket redovisas i sin helhet i bilaga B. I förslaget
står bland annat att grävning skall ske en halv meter i taget och en bedömning av förekomst
av eventuell förorening skall ske på varje halvmetersintervall. Många byggprojekt har dock en
stram tidsbudget varför detta inte alltid följs. På grund av tidsbrist görs inte alltid de analyser
som har för avsikt att klassa massorna med avseende på föroreningsgrad. Istället klassas
massorna som förorenade och otjänliga att återanvändas och skickas iväg till extern
mottagare. Detta förfarande leder till att tidsramen för projektet följs men också att massor
som skulle kunna återanvändas skickas iväg för behandling och nya rena fyllnadsmassor
måste tas in (Andrén, K., muntligt). Transporterna för detta samt kostnaderna för
omhändertagande av förorenade massor och inköp av nya fyllnadsmassor är mindre
17
ekonomiskt optimalt för företaget. Även miljömässiga förluster blir ett resultat eftersom
transporter såväl som brytning av nytt fyllnadsmaterial ger en negativ miljöpåverkan.
I dagsläget separeras heller inte de olika jordarter som påträffas vid grävning. Gammalt
fyllnadsmaterial, lera och andra jordarter blandas vid schaktningen. Detta bottnar också i den
ofta begränsande tiden för projektet. För att kunna återanvända schaktmassorna så effektivt
som möjligt är det viktigt att massorna separeras med avseende på jordart. Gammalt
fyllnadsmaterial lämpar sig väl för återanvändning samtidigt som lera inte är önskvärt ur
byggnadssynpunkt.
För att förhindra att schaktmassor på grund av tidsbrist klassas som så förorenade att de måste
tas om hand av externa mottagare bör ett nytt handlingsprogram tas fram för arbetssätt vid
markarbeten. Innan byggprojekt inleds bör en geoteknisk undersökning av området i fråga
utföras där jordlagrens mäktighet och lagerföljd fastslås samt vilka föroreningar som
potentiellt finns och på vilka djup. När grävningen sedan inleds kan schaktmassorna separeras
dels med avseende på jordart och dels med avseende på typ av förorening och
föroreningsgrad. Förorenade massor som klassats som farligt avfall skickas iväg för extern
behandling och massor som går och är önskvärt att återanvända sparas.
3.8 Analyser på kontaminerade massor
Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för förorenad mark för 52 kemiska
ämnen, föreningar eller grupper av föreningar. Dessa går att tillämpa som referensnivåer för
om ett område är förorenat och hur stor risk en förorening utgör. Riktvärdena är inte juridiskt
bindande utan skall bara ses som rekommendationer (Naturvårdsverket, 2009c).
Dock återfinns inga generella riktvärden för Akzo Nobels kemiska ämnen och föreningar.
Därför bedöms, av företaget, de schaktmassor som uppstår vid Akzo Nobel i de flesta fall som
farligt avfall utan att analyser som bekräftar detta har gjorts. Då antalet potentiella
föroreningar som kan finnas i Akzo Nobels mark är stort, och inga generella riktvärden för
dessa föroreningar finns, har det bedömts som ekonomiskt och tidsmässigt ohållbart att
identifiera alla föroreningar som massorna kan innehålla. En utredning har gjorts där målet
var att ta fram en analysmetod för att snabbt kunna identifiera typ av förorening och halt
direkt vid schaktning. Detta visade sig dock vara för svårt och dyrt för den typ av kemikalier
som hanteras inom Akzo Nobel.
Det företag som skall ta hand om schaktmassorna som klassats som farligt avfall kräver dock
att en analys av massorna har gjorts. Detta görs för att de skall kunna hitta rätt
avsättningsområde för massorna beroende på föroreningsgrad. Därför utför Akzo Nobel
prover på schaktmassorna i form av kemisk syreförbrukning (COD), totalt organiskt kol
(TOC), totalfosfor, totalkväve och nonylfenol. Nonylfenolprover tas dock bara på massor från
Surface Chemistry eller vid andra platser där nonylfenol har hanterats. I vissa fall tas även
prover på torrsubstans och pH. Proverna tar ca en dag till en vecka att genomföra beroende på
prioritet och under den tiden förvaras massorna i täta containrar. Vid större schaktningar har
dock massor förvarats öppet på presenningar på grund av den stora volymen. I dessa fall är
spridningsrisken av potentiella föroreningar stor.
3.9 Platsspecifika riktvärden
Vilket som är det optimala avsättningsområdet för schaktmassor bestäms utifrån vilka
föroreningar och halter de innehåller. Naturvårdsverket har gett ut generella riktvärden för
förorenad mark där haltgränser är angivna för ett femtiotal ämnen. Riktvärdena definierar
18
halter för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM)
(Naturvårdsverket, 2009c).
För att Akzo Nobel på ett effektivt sätt skall kunna återanvända de schaktmassor som uppstår
på Siten krävs det att analyser utförs på massorna för att fastställa vilka föroreningar de
innehåller och till vilka halter för att avgöra om de är lämpliga för återanvändning. Om
massorna efter analys faller under kategorin lämpligt för mindre känslig markanvändning
(MKM) eller renare går de att spara på Siten för senare användning. Men då inga generella
riktvärden finns för Akzo Nobels ämnen måste sådana först tas fram för att kunna klassa
massorna. Dessa riktvärden bör vara platsspecifika, där den halt av ett ämne som svarar mot
kategorin MKM fastställs genom en riskanalys för hur farligt det ämnet är på den specifika
platsen, Akzo Nobel. Massor som är så förorenade att de klassas som farligt avfall (FA) skall
inte sparas och återanvändas utan omhändertas av godkänd mottagare. Vad som är farligt
avfall framgår av avfallsförordningen. Farligt avfall är markerat med en asterisk i
avfallsförteckningen i bilaga 2 till avfallsförordningen och/eller innehar en eller flera farliga
egenskaper enligt bilaga 3 till samma förordning (Naturvårdsverket, 2009d).
Avfall Sverige, vilken är en svensk intresse- och branschorganisation inom avfallshantering
och återvinning, har tagit fram generella principer för framtagande av haltgränser för enskilda
ämnen och farligt avfall. Metoden bygger på att ämnet söks upp i kemikalieinspektionens
klassificeringsdatabas. Där anges ämnets eventuella riskklasser och egenskaper som gör att
det klassas som farligt enligt bilaga 3 i avfallsförordningen. För vissa ämnen finns även
särskilda gränser för märkning vilket då anges. En genomgång görs mot bilaga 3 i
avfallsförordningen för att se om ämnet har några egenskaper som gör att det klassas som
farligt. Om sådana hittas används de haltgränser som anges i bilagan till avfallsförordningen.
Den lägsta halten blir halten som avgör om ämnet är att betrakta som farligt avfall eller inte. I
de fall då särskilda gränser för märkning finns för ämnet tas även dessa i beaktning. Den
slutliga gränsen för farligt avfall för ämnet blir den lägsta av de olika gränserna för de olika
farliga egenskaperna inklusive de särskilda gränserna (Avfall Sverige, 2007).
3.10 Miljömässiga vinster
För att beräkna hur miljöpåverkan från grävprojekt skiljer sig mellan förfarandet i nuläget och
ett tänkbart förfarande i framtiden, med en mellanlagringsstation, har de aktiviteter
identifierats och beaktats som redovisas i tabell 2.
Tabell 2. Aktiviteter vid grävprojekt samt dess CO2 utsläpp.
Aktivitet
Utsläpp av CO2
Idag
Grävning
Möjlig borttransport och omhändertagare
av FA
Möjligt inköp av nytt fyllnadsmaterial
och frakt till Site
Transport av återanvändbara massor till
mellanlagringsstation
Transport av återanvändbara massor från
mellanlagringsstation till
avsättningsområde
5 g CO2/kWh
Ja
Mellanlagring
sstation
Ja
992 g CO2/km
Ja
Ja
992 g CO2/km
Ja
Ja
992 g CO2/km
Nej
Ja
992 g CO2/km
Nej
Ja
19
Nedan skall redovisas åtta olika fall och belastningen på miljön i form av CO2 utsläpp och
uttag av naturgrus och sprängsten som är förknippade med dessa. De olika fallen är för
schaktning av 10 respektive 100 ton massor, med förekomst av FA och utan FA. Dessa fyra
fall beräknas med mellanlagringsstation och utan.
Vid grävprojekt hos Akzo Nobel hyrs grävmaskiner ofta in från Taxus AB. Dessa kan vara av
olika storlekar och typ beroende på behovet. Den typ av maskin som mest frekvent används är
dock Volvo EW160C varför beräkningarna angående utsläpp från grävning baseras på denna.
Uppgifter om CO2 utsläpp från denna maskin har erhållits från Swecon från vilka Taxus AB
köper in sina maskiner. En grävmaskin antas schakta 10 m3 på allt från 10- 60 min beroende
på om det finns mycket ledningar och annat i marken att ta hänsyn till. Då det finns många
ledningar och annat i marken inom Akzo Nobels område antas en maskin schakta 10 m3 på 30
min. Hur många ton 10 m3 motsvarar beror på vilket material som schaktas. För lera, som är
den dominerande jordarten inom Akzo Nobels område, motsvarar 10 m3 ca 15 ton. Detta ger
att en maskin schaktar 30 ton/h eller 1 ton/2min.
I de fall då nytt fyllnadsmaterial behöver köpas in anlitas Ballast Sverige som har en
anläggning och ett grustag i Stenungssund. Avståndet mellan Akzo Nobel (Hamnvägen) och
Ballast grustag i Stenungssund (Gröteröd 101) är enligt Eniros vägbeskrivningsfunktion ca 3
km (Eniro, 2009a). De lastbilar som då används anlitas av LBC Väst och den typ av bil som
mest frekvent används är av modellen Volvo FH12 97. Information om CO2 för denna
lastbilsmodell kommer från LBC Väst. Lastbilen antas kunna ta 15 ton material.
Det är även denna typ av lastbilsmodell som mest frekvent anlitas av LBC Väst i samband
med grävprojekt inom Siten varför utsläppen av CO2 i samband med transporter till och från
mellanlagringsstationen baseras på denna. Sträckan mellan grävplatsen/ avsättningsområdet
och den tänkta mellanlagringsstationen antas vara högst 500 m.
Vid borttransport och omhändertagande av FA anlitas i de flesta fall Stena Recycling AB. Det
är en varierande mängd fordon som används för detta ändamål och någon uppgift om CO2utsläpp har inte kunnat erhållas. I beräkningarna används därför samma fordonstyp och
utsläppsmängd för aktiviteten borttransport och omhändertagande av FA som för de övriga
transporterna. Beräkningarna baseras på att Stena fraktar FA från Siten till Tekniska Verken i
Linköping. Enligt Eniros vägbeskrivningsfunktion är sträckan mellan Akzo Nobel i
Stenungssund (Hamnvägen) och Tekniska verken i Linköping ca 320 km (Eniro, 2009b). Från
medelvärden från fakturor antas varje bil ta 35,5 ton material. Men då utsläppen av CO2
baseras på ett annat fordon används även samma lastkapacitet som för det fordonet, alltså 15
ton. I tabell 3 redovisas vilka aktiviteter som uppstår vid grävning i de olika scenarierna.
20
Tabell 3. Miljömässiga aktiviteter vid grävning för åtta olika scenarier.
Alternativ
Utan
mellanlagrings
station
10 ton
100 ton
Grävning
Grävning
10 ton FA
Grävning.
100 ton FA
Grävning.
Borttransport och
omhändertagande av
FA.
Inköp av nytt
fyllnadsmaterial och
frakt till Site.
Grävning.
Inköp av nytt
fyllnadsmaterial och
frakt till Site.
Grävning.
Grävning.
Borttransport och
omhändertagande av
FA.
Borttransport och
omhändertagande av
FA.
Transport av
återanvändbara massor
från
mellanlagringsstation
till avsättningsområde.
Transport av
återanvändbara massor
från
mellanlagringsstation
till avsättningsområde.
Grävning.
Transport Transport
av
av
Med
återanvänd återanvänd
mellanlagrings
bara
bara
station
massor till massor till
mellanlagr mellanlagr
ingsstation ingsstation
.
.
Borttransport och
omhändertagande av
FA.
I tabell 4 visas resultaten av de miljömässiga beräkningarna för de olika scenarierna.
Tabell 4. Utsläpp av CO2 (kg) med och utan mellanlagring.
Alternativ
Utan
mellanlagringsstation
Med
mellanlagringsstation
10 ton
100 ton
10 ton FA
100 ton FA
0,0016 kg
0,016 kg
320,4 kg
2242,9 kg
0,49 kg
3,5 kg
317,9 kg
2225,6 kg
Enligt de antaganden som gjorts visar dessa resultat att ingen miljövinst i form av minskade
CO2 utsläpp görs i de fall då en mellanlagringsstation anläggs och inget FA påträffas. I de fall
då FA påträffas blir CO2 utsläppen något mindre när en mellanlagringsstation finns. Dock inte
så låga att de motiverar en mellanlagringsstation. Vidare har inte de utsläpp av CO2 som
uppkommer i samband med anläggandet av mellanlagringsstationen tagits med i
beräkningarna.
Dock görs en miljövinst i form av minskat användande av naturgrus och sprängsten i de fall
då FA påträffas och en mellanlagringsstation med återanvändbart material finns.
21
3.11 Ekonomiska vinster
För att beräkna hur kostnaderna för grävprojekt skiljer sig mellan förfarandet i nuläget och ett
tänkbart förfarande i framtiden, med en mellanlagringsstation, har de aktiviteter identifierats
och beaktats som redovisas i tabell 5.
Tabell 5. Aktiviteter vid grävprojekt samt dess kostnader.
Aktivitet
Kostnad
Idag
Byggnation av mellanlagringsstation
Grävning
Analys innan grävprojekt
Möjlig analys under schaktning
Möjligt behov av containrar
400000 kr
1100 kr/tim
3000- 5000 kr/prov
3000- 5000 kr/prov
10 kr/dag/container
315 kr/ton
Nej
Ja
Nej
Ja
Ja
Mellanlagrings
station
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
115 kr/ton
Ja
Ja
1000 kr/tim
Nej
Ja
2100 kr/tim
Nej
Ja
Nej
Ja
Möjlig borttransport och
omhändertagande av FA
9300 kr/st lastbilar
794 kr/tim traktor
599 kr/tim frakt
Möjligt inköp av nytt
fyllnadsmaterial och frakt till Site
Transport av återanvändbara massor
till mellanlagringsstation
Transport av återanvändbara massor
från mellanlagringsstation till
avsättningsområde
315 kr/ton
Möjlig kostnad för borttransport och
omhändertagande om massorna
ligger mer än tre år
9300 kr/st lastbilar
794 kr/tim traktor
599 kr/tim frakt
Många av aktiviteternas kostnader är grova uppskattningar och de ingående parametrarna kan
förändras mycket över tiden varför denna jämförelse inte blir en definitiv sanning men belyser
ändå i stora drag de kostnader som är förknippade med olika projekt.
Nedan redovisas åtta olika fall och kostnaderna som är förknippade med dessa. De olika fallen
är för schaktning av 10 respektive 100 ton massor, med förekomst av FA och utan FA. Dessa
fyra fall beräknas med mellanlagringsstation och utan.
Kostnaden för, byggnation av en mellanlagringsstation, grävning, containrar, inköp av nytt
fyllnadsmaterial, transport av återanvändbara massor från och till mellanlagringsstation,
bygger på grova uppskattningar av Gert Claesson, byggkonsult på GCL, som har varit
inblandad i de flesta byggprojekt för Akzo Nobel sedan 2001. Kostnaden för analyser på
22
schaktmassorna bygger på uppskattningar av Anders Bank, VD Structor Miljö Göteborg AB.
Kostnaderna för borttransport och omhändertagande av FA bygger på fakturor erhållna av
Stena Recycling AB vilka har tagit hand om Akzo Nobels farliga avfall. Fakturorna är för
åren 2005 till 2009 och är tre till antalet. Stena Recycling AB:s roll är att klassificera avfallet
och hitta rätt avsättningsområde för det beroende på vilka föroreningar det innehåller.
Kostnaden för omhändertagande av FA varierar beroende på vilka föroreningar avfallet
innehåller. På de fakturor som har granskats har dock endast summan 315 kr/ton förekommit.
För att kunna applicera kostnaderna på de olika scenarierna måste några av dem räknas om.
Nedan följer en redovisning av dessa beräkningar. Kostnaden för grävning inkluderar maskin
och operatör. En maskin antas schakta 10 m3 på allt från 10- 60 min beroende på om det finns
mycket ledningar och annat i marken att ta hänsyn till. Då det finns många ledningar och
annat i marken inom Akzo Nobels område antas en maskin schakta 10 m3 på 30 min. Hur
många ton 10 m3 motsvarar beror på vilket material som schaktas. För lera, som är den
dominerande jordarten inom Akzo Nobels område, motsvarar 10 m3 ca 15 ton. Detta ger att en
maskin schaktar 0,5 ton/min till priset av 18,3 kr/min. Kostnaden för analyser av jordprover
varierar beroende vilka analyser som skall genomföras samt vilket labb som skall göra dem
(internt eller externt). I beräkningarna kommer summan 4000 kr/prov att användas, alltså
medelvärdet av den uppskattade summan 3000- 5000 kr/prov. Vidare antas endast en analys
göras oberoende om antalet schaktade massor är 10 eller 100 ton.
Hur mycket en container rymmer beror också på vilket material som schaktas. En container
rymmer ca 17 ton lera. Hur länge containrarna hyrs beror på hur lång tid analyserna tar. Ofta
tar de ca 2-3 veckor. I beräkningarna kommer en analys som behöver göras under
schaktningen antas ta 2 veckor.
För att kunna räkna om kostnaden för borttransport och omhändertagande av FA och få fram
ett värde på antal ton/lastbil, antal ton/traktormin och antal tim/frakt har medelvärden tagits
från de tre granskade fakturorna vilket gav följande: Medelvärde ton/lastbil 35,5, medelvärde
ton/traktormin 0,585, medelvärde tim/frakt 6,3. Beräkningarna redovisas i sin helhet i bilaga
C.
Inköp av nytt fyllnadsmaterial antas ske från Ballast Stenungsund och kostnaden inkluderar
material och frakt till Siten.
Kostnaden för transport av återanvändbara massor till mellanlagringsstation inkluderar lastbil
och förare. En lastbil antas kunna ta 10 m3 och därmed ca 15 ton material. Hur lång tid det tar
för lastbilen att fyllas, köra till mellanlagringsstationen och tömma beror på grävmaskinens
hastighet samt avståndet mellan grävplatsen och mellanlagringsstationen. Här antas det ta ca 5
min att köra från grävplatsen till mellanlagringsstationen och tömma. Detta ger 15 ton/35min
eller 0,43 ton/min till kostnaden av 16,66 kr/min.
Kostnaden för transport av återanvändbara massor från mellanlagringsstationen till
avsättningsområde inkluderar grävmaskin och operatör samt lastbil och förare. Körtiden från
mellanlagringsstationen till avsättningsområdet antas vara ca 5 min. Grävmaskinen antas
kunna schakta 15 ton/10 min eller 1,5 ton/min. Lastbilen fraktar således 15 ton/20 min eller
0,75 ton/min. Tillsammans kan alltså grävmaskinen och lastbilen schakta 0,75 ton/min. Priset
blir det sammanlagda för grävmaskin och lastbil, alltså 34,96 kr/min.
23
Den möjliga kostnaden för borttransport och omhändertagande om massorna ligger mer än tre
år redovisas här som likvärdig med de kostnader som gäller för FA. Då inget FA skall
mellanlagras bör den faktiska kostnaden för borttransport av mellanlagrade massor vara en
helt annan. Då priset för omhändertagande av massor är så specifikt för just de massorna går
det inte att redovisa en faktisk kostnad för hypotetiska massor. Kostnaden bör dock med
yttersta säkerhet inte vara större än den redovisade.
I tabell 6 redovisas de omräknade kostnaderna och tillhörande relevant information.
Tabell 6. Omräknade kostnader för aktiviteterna.
Aktivitet
Kostnad
Byggnation av mellanlagringsstation
Grävning
Analys innan grävprojekt
Möjlig analys under schaktning
Möjligt behov av containrar
400000 kr
18,3 kr/min
4000 kr/prov
4000 kr/prov
10 kr/dag/container
315 kr/ton
9300 kr/st lastbilar
794 kr/tim traktor
599 kr/tim frakt
Möjlig borttransport och omhändertagande
av FA
Tillhörande
information
0,5 ton/min
2 veckor
17 ton/container
35,5 ton/lastbil
35,1 ton/traktortim
6,3 tim/frakt
Möjligt inköp av nytt fyllnadsmaterial och
frakt till Site
Transport av återanvändbara massor till
mellanlagringsstation
Transport av återanvändbara massor från
mellanlagringsstation till avsättningsområde
16,66 kr/min
0,43 ton/min
34,96 kr/min
0,75 ton/min
Möjlig kostnad för borttransport och
omhändertagande om massorna ligger mer än
tre år
315 kr/ton
9300 kr/st lastbilar
794 kr/tim traktor
599 kr/tim frakt
35,5 ton/lastbil
35,1 ton/traktortim
6,3 tim/frakt
115 kr/ton
I tabell 7 redovisas vilka aktiviteter som uppstår i de olika scenarierna. I scenarierna utan
mellanlagringsstation där inget FA påträffas blir den enda aktiviteten grävning. Uppgrävda
massor används till återfyllnad.
I scenarierna där ingen mellanlagringsstation finns och FA påträffas vid grävning måste
analyser utföras på massorna och under denna tid förvaras de i containrar. Det farliga avfallet
tas omhand av godkänd firma och nytt material måste köpas in för återfyllnad. Det antas att
lika mycket material måste köpas in som schaktas bort.
I de scenarier där en mellanlagringsstation finns och inget FA påträffas fraktas de uppgrävda
massorna till mellanlagringsstationen. I de fall när FA påträffas används material från
mellanlagringsstationen för återfyllnad. Det antas att lika mycket material används för
återfyllnad som schaktas bort.
24
Tabell 7. Ekonomiska aktiviteter vid grävning för åtta olika scenarier.
Alternativ
Utan
mellanlagrings
station
Med
mellanlagrings
station
10 ton
Grävning
100 ton
Grävning
Analys innan
grävprojekt.
Analys innan
grävprojekt.
Grävning.
Grävning.
Transport av
återanvändbara
massor till
mellanlagringsst
ation.
Transport av
återanvändbara
massor till
mellanlagringsst
ation.
10 ton FA
Grävning.
100 ton FA
Grävning.
Analys under
schaktning.
Analys under
schaktning.
Containrar.
Containrar.
Borttransport och
omhändertagande
av FA.
Borttransport och
omhändertagande
av FA.
Inköp av nytt
fyllnadsmaterial
och frakt till Site.
Inköp av nytt
fyllnadsmaterial
och frakt till Site.
Analys innan
grävprojekt.
Analys innan
grävprojekt.
Grävning.
Grävning.
Containrar.
Containrar.
Borttransport och
omhändertagande
av FA.
Borttransport och
omhändertagande
av FA.
Transport av
återanvändbara
massor från
mellanlagringsstati
on till
avsättningsområde.
Transport av
återanvändbara
massor från
mellanlagringsstati
on till
avsättningsområde.
I tabell 8 visas de slutliga kostnaderna i varje scenario.
Tabell 8. Kostnad för de olika scenarierna.
Alternativ
Utan
mellanlagringsstation
Med
mellanlagringsstation
10 ton
100 ton
10 ton FA
100 ton FA
366 kr
3660 kr
22106 kr
85435 kr
4753 kr
11534 kr
21422 kr
78597 kr
Dessa resultat visar att ur ett ekonomiskt perspektiv lönar det sig inte att anlägga en
mellanlagringsstation för de fall då inget FA påträffas. För de fall då FA påträffas är
kostnaderna näst intill likvärdiga med och utan mellanlagringsstation. Dessa beräkningar har
dock inte tagit med den initiala kostnaden för att anlägga mellanlagringsstationen eller den
25
potentiella kostnad som kan uppstå om sparade massor blir liggande mer än tre år och måste
forslas bort.
Det finns också stora osäkerheter i de antaganden som har gjorts i de olika scenarierna. När
ingen mellanlagringsstation finns och inget FA påträffas antas inga massor bli över. Men när
en mellanlagringsstation finns och inget FA påträffas antas alla uppgrävda massor fraktas till
stationen. I fallen när FA påträffas antas lika mycket massor, nya eller återanvändbara,
behövas som fraktas bort. Dessa antaganden ger en skev bild men det är omöjligt att beräkna
hur mycket massor som blir över i de hypotetiska scenarierna. I verkligheten varierar detta
beroende på vilken typ av projekt som genomförs. Då nya byggnader och konstruktioner skall
upprättas blir det sannolikt massor över men vid underhållsprojekt av rör och ledningar
används massorna till återfyllnad (förutsatt att de inte är klassade som farligt avfall).
Då de ingående värdena på de olika aktiviteterna är grova uppskattningar och inga definitiva
värden skall dessa beräkningar inte ses som sanningar utan har som syfte att belysa
förhållandet mellan de olika scenarierna.
För att se om en mellanlagringsstation skulle löna sig om vissa kostnader höjdes genomfördes
en ökning av kostnaderna för ”Inköp av nytt fyllnadsmaterial och frakt till Site” samt två av
kostnaderna för ”Borttransport och omhändertagande av FA” med femtio procent. De två
kostnader som ökades i ”Borttransport och omhändertagande av FA” var den fasta kostnaden
på 315kr/ton avfall och fraktkostnaden på 599kr/tim frakt. Resultaten av dessa ökningar visas
i tabell 9 och 10.
Tabell 9. Kostnad för de olika scenarierna där inköp av nytt fyllnadsmaterial ökats med femtio procent. Ny
kostnad är rödmarkerad och gammal kostnad inom parentes.
Alternativ
Utan
mellanlagringsstation
Med
mellanlagringsstation
10 ton
100 ton
366 kr
3660 kr
4753 kr
11534 kr
10 ton FA
22680,7 kr
(22106 kr)
100 ton FA
91185,2 kr
(85435 kr)
21422 kr
78597 kr
Tabell 10. Kostnad för de olika scenarierna där två av kostnaderna för borttransport och omhändertagande av FA
ökats med femtio procent. Ny kostnad är rödmarkerad och gammal kostnad inom parentes.
Alternativ
Utan
mellanlagringsstation
Med
mellanlagringsstation
10 ton
100 ton
366 kr
3660 kr
4753 kr
11534 kr
10 ton FA
25568 kr
(22106 kr)
24884 kr
(21422 kr)
100 ton FA
103072 kr
(85435 kr)
96233 kr
(78597 kr)
I det fall då inköp av nytt fyllnadsmaterial ökas motiveras en mellanlagringsstation mer då
kostnaden ökas för scenarierna utan mellanlagringsstation då FA påträffas.
När kostnaden för borttransport och om omhändertagande av FA ökas, så erhålls ingen
inbördes skillnad i kostnad för scenarierna med mellanlagringsstation och utan. Detta innebär
att kostnaden för inköp av nytt fyllnadsmaterial i högre grad påverkar en
mellanlagringsstations vara eller icke vara än kostnaden för borttransport och
omhändertagande av FA. Skulle priset för nytt fyllnadsmaterial öka i framtiden kan en
mellanlagringsstation bli motiverad.
26
3.12 Lokaliseringsalternativ
Två möjliga platser för upprättande av en mellanlagringsstation för schaktmassor inom Akzo
Nobel har identifierats och utvärderats. Platserna som valdes ligger båda inom Akzo Nobels
område och inga placeringar utanför detta område har beaktats. Vid bedömningen av plats har
aspekterna markförhållanden och närhet till processanläggningar beaktats.
Mellanlagringsstationen antas uppta en yta av 100m3 och dess utformning skall inneha
invallning för att förhindra spridning av lakvatten. Det lakvatten som uppkommer skall ledas
till det befintliga industriavloppet på anläggningen. Vidare skall mellanlagringsstationen
förses med tak för att förhindra att regnvatten och solljus når schaktmassorna. Dessa
försiktighetsåtgärder, samt det faktum att platsen för mellanlagringsstationen ligger inom ett
industriområde med ringa eller ingen skyddsvärd natur, gör att ingen påverkan på miljön har
beaktats vid val av plats. Figur 4 visar vilka två platser som behandlats för plats åt en
mellanlagringsstation.
27
Figur 4. Lokaliseringsalternativ.
28
3.12.1 Alt 1. Söder om Aminfabriken
Mellan Kompressorhuset och Aminfabriken finns en tänkbar yta för en mellanlagringsstation.
På denna yta låg förut berg vilket har sprängts bort. Marken består här av berg täckt med ett
lager bergskross. Mäktigheten av bergkrossen varierar men som mest uppgår den till ca 1,2
meter. Inga geotekniska undersökningar är gjorda på området. Vatten kan lätt infiltrera
området och grundvattnet följer sannolikt marklagret av berg. Platsen ligger inom ett område
som är definierat som processområde och möjligt expansionsområde för Aminfabriken. Ur
byggnadsteknisk synpunkt lämpar sig markförhållandena väl för att upprätta en
mellanlagringsstation för schaktmassor.
3.12.2 Alt 2. Norr om CD- lagret
Norr om CD- lagret vid Prärien finns en annan tänkbar yta för en mellanlagringsstation.
Området är inte definierat för något speciellt ändamål och här finns en del gammalt skrot
uppställt. Vid större tidigare markprojekt har jordmassor förvarats här antingen i containrar
eller på presenningar i väntan på analys och slutligt omhändertagande. Geotekniska
undersökningar har utförts på området men rätt provpunkt går inte att finna i arkiven. Enligt
Claesson, G. (muntligt) består marken här av lera vilket kan skapa sättningsproblem för
mellanlagringsstationen och leda till nödvändigt underhållsarbete. Längre norrut, mot havet,
är sättningsproblematiken än större och ingen ytterligare belastning av marken är önskvärd.
Platsen norr om CD- lagret bedöms dock ligga tillräckligt långt från de mest kritiska
områdena ur sättningssynpunkt.
3.13 Värdering av alternativ
Båda platserna uppvisar positiva aspekter såväl som negativa för en mellanlagringsstation.
Platsen söder om Aminfabriken innehar goda markförhållanden ur byggnadsteknisk synpunkt.
Men området är definierat som processområde och en byggnation här skulle hindra
Aminfabriken från en tänkbar expansion. Platsen har även gynnsamma förhållanden för att
koppla på mellanlagringsstationens lakvatten till industriavloppet.
Platsen norr om CD- lagret innehar mindre gynnsamma markförhållanden då jorden här består
av lera. Då havet är så närbeläget går det inte att utesluta att en viss kommunikation sker
mellan havet och marken. Inträngande vatten skulle kunna göra leran labil och skapa
sättningsproblem. Dock kommer tyngden från mellanlagringsstationen att pressa ut vatten ur
leran och motverka labilitet. Området är inte definierat för någon specifik användning och vid
större markarbeten används det redan för uppställning av containrar och mellanlagring av
jordar. Att området ligger avskilt utanför processområden gör att möjliga störningar för den
dagliga verksamheten minimeras. Dock är förhållandena inte gynnsamma vad gäller att
koppla mellanlagringsstationens lakvatten till industriavloppet.
Mot bakgrund av detta görs bedömningen att platsen norr om CD- lagret lämpar sig bäst för
uppförande av en mellanlagringsstation för schaktmassor.
29
4 Diskussion
Utifrån de beräkningar som utförts inom detta arbete är inte en mellanlagringsstation
motiverad vare sig ur ett ekonomiskt eller miljömässigt perspektiv om små mängder massor
hanteras. Det är först då stora mängder massor hanteras, och farligt avfall påträffas, som en
positiv skillnad finns mellan hur schaktmassor hanteras idag och hur de skulle kunna hanteras
i framtiden med en mellanlagringsstation. Beräkningarna bygger dock på flera uppskattade
och antagna värden varför det kan tänkas att resultaten inte fullständigt speglar verkligheten.
Det har även gjorts avgränsningar i beräkningarna, t. ex har inte CO2 utsläppen från
framställningen av sprängsten tagits med. Det är mycket troligt att skillnaden i form av
minskade utsläpp av CO2 skulle öka mellan de olika scenarierna om detta tagits med och
motivera anläggandet av en mellanlagringsstation. Om en mellanlagringsstation anläggs görs
även en direkt miljövinst då behovet av nytt fyllnadsmaterial minskar vilket underlättar att
uppnå miljömålet God bebyggd miljö.
En mellanlagringsstation skulle också kunna vara motiverad om flera grävprojekt och/eller
byggprojekt planerades för framtiden. Det är då stora mängder massor hanteras och farligt
avfall påträffas som miljömässiga och ekonomiska vinster görs. Återbetalningstakten för
uppförandet av en mellanlagringsstation ökar också desto fler grävprojekt som planeras och
desto större mängd massor som kan återanvändas. I dagsläget är dock inga större
byggnationer planerade och grävprojekt i den närmaste framtiden antas vara av
underhållskaraktär.
Men oavsett om det är ekonomiskt motiverat eller inte så är Akzo Nobel i behov av en
hårdgjord yta där schaktmassor kan uppläggas. Det har skett att massor som misstänkts
innehålla föroreningar förvarats på presseningar i väntan på att analysresultat skall bli klara.
Även rena massor och/eller måttligt förorenade har upplagts på olika platser runt om Siten.
Genom en hårdgjord yta som är avsedd för dessa massor fås större ordning och bättre kontroll
samt att lakvatten kan tas om hand på ett riktigt sätt.
Vad gäller de legala aspekterna finns två hinder mot att en mellanlagringsstation anläggs och
bedrivs. Den ena är att de massor som lagras inte får bli liggande mer än tre år. I annat fall
betraktas de som deponerade och inte mellanlagrade i syfte att återanvändas. Detta går att
avhjälpa genom att de massor som lagrats för länge helt enkelt tas om hand på sådant sätt som
sker idag. Den andra är hur massornas föroreningsgrad skall bestämmas. Massor som
betraktas som farligt avfall får inte uppläggas och återanvändas. Då inga generella riktvärden
finns framtagna för de typer av kemikalier som Akzo Nobel hanterar utgör detta ett problem.
Riskanalyser och toxiska tester behöver göras för de kemikalier som hanteras för att kartlägga
deras potentiella påverkan på närområdet. En viss grad av förorening kan tillåtas då området
är avsatt för petrokemisk industri enligt detaljplanen men gränsvärden för vad som är farligt
avfall eller inte måste tas fram.
Vidare bör de gränser som definierar vad som är farligt avfall gälla för hela Siten om
återanvändandet av schaktmassor skall kunna fungera smidigt. Massor får inte återanvändas i
ett område om återanvändandet innebär att föroreningsgraden ökar i det området. Detta
innebär att massor från ett specifikt område på Siten med en viss föroreningsgrad endast får
återanvändas på platser där föroreningsgraden är högre vilket avsevärt komplicerar och
begränsar återanvändningen.
30
Sammanfattningsvis visar denna utredning att en mellanlagringsstation är ekonomiskt och
miljömässigt motiverad endast då en större mängd massor hanteras. Och en förutsättning för
en mellanlagringsstation är att platsspecifika riktvärden tas fram för de kemikalier som
hanteras så gränser för farligt avfall kan definieras. Vidare bör hela området betraktas som ett
homogent område där massor från ett ställe kan återanvändas inom hela området om en
mellanlagringsstation för schaktmassor skall vara genomförbart.
5 Slutsatser
Följande slutsatser baseras på information erhållen från tidigare markrelaterade utredningar
som utförts för Akzo Nobel, intervjuer med dels personal från Akzo Nobel och utvalda
entreprenörer, genomgång av relevant miljölagstiftning samt vad de ekonomiska och
miljömässiga beräkningarna påvisat.
•
Ur ekonomiskt perspektiv, med de antaganden som har gjorts i beräkningarna, kan inte
en mellanlagringsstation motiveras. Det är först då en större mängd massor hanteras
och farligt avfall påträffas som en mellanlagringsstation kan resultera i en ekonomisk
vinning.
•
Ur miljösynpunkt, med de antaganden som har gjorts i beräkningarna, skulle
anläggandet av en mellanlagringsstation inte leda till en markant minskning av CO2
utsläpp. I de fall då stora mängder schaktmassor hanteras och farligt avfall påträffas
sker dock en minskning i CO2- utsläppen. Men anläggandet av en
mellanlagringsstation skulle minska behovet av nytt fyllnadsmaterial i form av
naturgrus och sprängsten.
•
En genomgång av Miljöbalken och dess tillhörande förordningar har visat att inga
hinder mot uppförandet av en mellanlagringsstation föreligger. Syftet skall dock vara
återanvändning av massorna och inte deponering. Därför får massorna inte lagras mer
än tre år eftersom de efter denna tid anses vara deponerade. Det är även viktigt att
massor, som inte är helt rena, inte ökar föroreningsgraden i det område där de
återanvänds.
•
Utifrån de lokaliseringsalternativ som utretts (Söder om Aminfabriken, Norr om CDlagret) lämpar sig platsen norr om CD- lagret bäst eftersom den ligger relativt avskiljt
från industriprocesserna och att ytan redan har använts för uppläggning av större
mängder schaktmassor.
•
Även om en mellanlagringsstation inte är motiverad ur ett ekonomiskt perspektiv är
Akzo Nobel i behov av en hårdgjord yta där schaktmassor kan förvaras i väntan på
analys. Detta motiverar anläggandet av en mellanlagringsstation så att massorna kan
hanteras på ett, för miljön, riskfritt sätt.
Sammanfattningsvis görs bedömningen att en mellanlagringsstation inte är motiverad ur ett
strikt ekonomiskt perspektiv men att de miljövinster som kan göras, dels vad gäller minskad
förbrukning av naturliga fyllnadsmaterial och dels en säkrare hantering av massor, talar för en
mellanlagringsstation.
31
Referenser
Avfall Sverige (2007) Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor, rapport
2007:01, 46 sidor.
Boverket (2009) Miljömål. http://www.boverket.se/Miljo/Mal-for-miljon/God-bebyggdmiljo/delmal-4-Naturgrus/.
Cliffordson, L (1990) Översiktlig föroreningsundersökning vid Berol Nobels anläggningar i
Stenungsund och Mölndal. Sveriges Geologiska AB, sidor okänt.
Eniro (2009a) Vägbeskrivning från Gröteröd 101. Ödsmål, Stenungssund till Hamnvägen.
http://kartor.eniro.se/query/what/map/hits_on_map/1/search_word/ballast%2Bstenungsund/m
op/yp/disable_ka/1.
Eniro (2009b) Vägbeskrivning från Hamnvägen till Tekniska verken i Linköping.
http://kartor.eniro.se/vagbeskrivning/.
Flemström, K. (2007) Sammanställning av information om markmiljön på Akzo Nobels
anläggning på fastigheterna Hog 4:1, 4:3, 4:4, Stenungsund. Golder Associates AB, 24 sidor.
KemikalieInspektionen (2009) PRIO- lista.
http://www.kemi.se/templates/PRIOframes____4045.aspx
Lindqvist, M. (2006) Förslag till arbetssätt för schaktmassor vid markarbeten.
Naturvårdsverket (2010a) Luftföroreningar. http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-imiljon/Luftkvalitet/Luftfororeningar/.
Naturvårdsverket (2010b) Förklaring av markanvändningstyper.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Efterbehandling-avfororenade-omraden/Riskbedomning/Nya-generella-riktvarden-for-fororenadmark/Forklaring-av-markanvandningstyper-KM-och-MKM/.
Naturvårdsverket (2009c) Tabell över generella riktvärden för förorenad mark.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Efterbehandling-avfororenade-omraden/Riskbedomning/Nya-generella-riktvarden-for-fororenad-mark/Tabellover-generella-riktvarden-for-fororenad-mark/
Naturvårdsverket (2009d) Klassning av farligt avfall- detta är farligt avfall
http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-och-avfall/Avfall/Lagar-och-regler-omavfall/Klassning-av-farligt-avfall/
Nilsson, G. (2003) Handledning i jordartsklassificering för mindre markvärmesystem. Statens
Geotekniska Institut. 26 sidor. http://www.swedgeo.se/upload/publikationer/Varia/pdf/SGIV527.pdf
Regeringskansliet, Miljödepartementet (2010) Nya avfallsregler. 249 sidor.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/02/80/3e736439.pdf
32
Rättsnätet (2010) Miljöbalk (1998:808). http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM
Länsstyrelsen, Västra Götalands län (2009) Miljömål, God bebyggd miljö
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/amnen/Miljomal/Mal+for+lanet/god_beyggd_milj
o/delmal_naturgrus.htm
Muntliga kontakter
Claesson, G. Byggkonsult på GCL.
Andrén, K. HSE-Q chef Akzo Nobel i Stenungsund.
33
Bilaga A. Gällande miljölagstiftning.
Författningstext
Miljöbalken (1998:808)
Paragraf
Kap 1 §1
Miljöbalken (1998:808)
Kap 1 §3
Miljöbalken (1998:808)
Kap 2 §1
Miljöbalken (1998:808)
Kap 2§2
Lagtext (ev. förkortad)
1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar
utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer
tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger
på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt
att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att
förvalta naturen väl.
Miljöbalken skall tillämpas så att
1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter
oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,
2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,
3. den biologiska mångfalden bevaras,
4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från
ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt
långsiktigt god hushållning tryggas, och
5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med
material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.
I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägenhet för
människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas enligt
miljöbalken tillämpas utöver balken även bestämmelser i annan lag.
Såvitt gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete samt i
sådana hänseenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön
tillämpas bestämmelserna i arbetsmiljölagen (1977:1160).
När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och
dispens och när sådana villkor prövas som inte avser ersättning samt
vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att
bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de
förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. Detta gäller även
den som har bedrivit verksamhet som kan antas ha orsakat skada
eller olägenhet för miljön.
I detta kapitel avses med åtgärd en sådan åtgärd som inte är av
försumbar betydelse i det enskilda fallet.
Betydelse
Miljöbalkens
portalparagraf. Utifrån
denna så tolkas all
miljölagstiftning.
Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta
en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till
Akzo Nobel är skyldiga
att skaffa sig kunskap om
34
Eventuell kommentar
Miljöbalken gäller
parallellt med andra
lagstiftningar, ex
arbetslagstiftningen, plan
och bygglagen.
En verksamhetsutövare är
skyldig att se till att de
allmänna
hänsynsreglerna(kap 2
miljöbalken) uppfylls vid
tillsyn, och ärenden om
tillstånd, dispans etc.
Vid ett uppförande av en
mellanlagringsstation behöver en
verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda
människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.
Miljöbalken (1998:808)
Kap 2 §3
Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta
en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar
och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga,
hindra eller motverka att verksam heten eller åtgärden medför skada
eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte
skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.
Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta
att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön.
Miljöbalken (1998:808)
Kap 2§5
Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall
hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till
återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara
energikällor användas.
Miljöbalken (1998:808)
Kap 2§6
Miljöbalken (1998:808)
Kap 2§7
För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller
vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn
till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och
olägenhet för människors hälsa och miljön….
…Ett tillstånd eller en dispens får inte ges i strid med en detaljplan
eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10).
Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller
bestämmelserna inte motverkas. Lag (2006:1014).
7 § Kraven i 2-5 §§ och 6 § första stycket gäller i den utsträckning
det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning
skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra
försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När
det är fråga om en totalförsvarsverksamhet eller om en åtgärd
behövs för totalförsvaret, skall även detta förhållande beaktas vid
avvägningen.
Avvägningen enligt första stycket får inte medföra att en
35
hur ett anläggande av en
mellanlagringsstation
påverkar miljön, och
kunskap om hur
olägenheter kan åtgärdas,
i förhållande till Akzo
Nobels verksamhet.
Akzo Nobel är skyldiga
att sätta in åtgärder så fort
det finns risk för
människors hälsa eller
miljön som ett resultat av
Akzo Nobels verksamhet.
Bästa möjliga teknik som
ett typiskt företag i
samma bransch kan klara
skall användas.
Verksamhetsutövaren
skall hushålla med
råvaror och energi på ett
effektivt sätt.
Bästa möjliga plats skall
väljas för verksamheten.
Kraven i 2-5 §§ gäller så
länge det inte blir orimligt
kostsamt att uppfylla
dem. Miljönytta av
åtgärden ska vägas mot
kostnaden som ett
branchspecifikt företag
kan klara av.
Avvägningen får inte
utförlig
miljökonsekvensbeskrivning
göras.
Ett uppförande av en
mellanlagringsstation hjälper till
att hushålla med de ändliga
resurserna naturgrus och
sprängsten.
För att mellanlagringsstationen
skall ge minsta möjliga intrång
och påverkan på miljön bör den
ligga i nära anslutning till Akzo
Nobel.
Miljöbalken (1998:808)
Kap 2§8
Miljöbalken (1998:808)
Kap 2§9
Miljöbalken (1998:808)
Kap 3§1
Miljöbalken (1998:808)
Kap 5 §1
Miljöbalken (1998:808)
Kap 6§1
miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. åsidosätts. Lag (2006:1014).
innebära att en
miljökvalitetsnorm
överträds.
Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en
åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till
dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i
den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det
föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan
eller olägenheten uppkomma.
Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller
olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön,
även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas
som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller
åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns särskilda
skäl.
En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den
medför risk för att ett stort antal människor får sina
levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras
avsevärt.
Verksamhetsutövaren är
ansvarig för de skador
och olägenheter som
verksamheten eller
åtgärden orsakat.
Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål
för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet
och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan
användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.
Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet
meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön
i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa
eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för
människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer).
Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela
miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen.
En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om tillstånd
att anlägga, driva eller ändra verksamheter enligt 9, 11 eller 12 kap.
eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av
bestämmelser i dessa kapitel. En sådan beskrivning skall finnas
36
Om olägenheter för människors
hälsa och miljö skulle uppstå som
följd av ett uppförande av en
mellanlagringsstation är Akzo
Nobel skyldiga att avhjälpa denna
olägenhet.
Om en verksamhet ger så
stora effekter på
människors hälsa eller
miljön att de kan anses
väsentliga och påverkar
ett stort antal människor,
trotts skyddsåtgärder, kan
verksamheten stoppas.
Den får då bara fortsätta
om det finns speciella
skäl från regeringen.
Det kan anses att Akzo Nobels
område i Stenungssund är bästa
plats för en mellanlagringsstation.
Lakvatten från
mellanlagringsstationen, som är
kopplat till industriavloppet,
kommer att höja halten av
föroreningar i
industriavloppsvattnet.
Vid ett eventuellt
uppförande av en
mellanlagringsstation
måste en MKB utarbetas.
Miljöbalken (1998:808)
Kap 9§1
Miljöbalken (1998:808)
Kap
10§11
Miljöbalken, träder i
kraft 2010-08-01.
Kap 15
§1
Miljöbalken, träder i
kraft 2010-08-01.
Kap 15
§2
Miljöbalken, träder i
kraft 2010-08-01.
Kap 15
§3
även vid tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. samt i en ansökan om
tillstånd enligt 7 kap. 28 a §…
Med miljöfarlig verksamhet avses
1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark,
byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller
grundvatten,
2. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som
kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom
annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft,
vattenområden eller grundvatten, eller
3. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som
kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar,
ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat
liknande.
Den som äger eller brukar en fastighet skall oavsett om området
tidigare ansetts förorenat genast underrätta tillsynsmyndigheten om
det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan
medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Lag (2007:660).
Bestämmelserna i detta kapitel syftar till att förebygga att avfall
uppkommer och på det sätt som är mest lämpligt från hälso- och
miljösynpunkt hantera det avfall som ändå uppkommer så att
1. det eller de föremål som avfallet utgörs av återanvänds,
2. avfallet återvinns genom kompostering, rötning eller på annat sätt
genom att materialet i avfallet tas tillvara, men endast om detta är
lämpligare än återanvändning
3. avfallet återvinns genom att energin i avfallet tas tillvara, men
endast om detta är lämpligare än återanvändning eller
materialåtervinning, och
4. avfallet bortskaffas, men endast om detta är lämpligare än
återanvändning eller återvinning.
I detta kapitel avses med
avfall: varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med
eller avser eller är skyldig att göra sig av med,...
I detta kapitel avses med
återanvändning:
en åtgärd som innebär att ett föremål eller ämne används igen för att
fylla väsentligen samma funktion som det ursprungligen var avsett
37
Definitionen av
miljöfarlig verksamhet.
Mellanlagringsstationen får ses
som en miljöfarlig verksamhet då
den ligger inom industriområdet
och kan ge upphov till utsläpp i
form av lakvatten till
industriavloppet.
Nya föroreningar som
hittas skall anmälas.
Optimalt skall uppkommet avfall
återanvändas då det är möjligt
och i sista hand bortskaffas.
för och utan annan förberedande bearbetning än rengöring eller
reparation
återvinning: en åtgärd som resulterar i att avfall ersätter annat
material eller att energin i avfallet tas till vara, och
bortskaffande: en åtgärd som resulterar i att man gör sig av med
avfall utan att avfallets innehåll blir återanvänt eller återvunnet.
Miljöbalken, träder i
kraft 2010-08-01.
Kap 15
§4
Med hantera avfall avses i detta kapitel att
1. samla in, transportera, återvinna, bortskaffa eller på annat sätt
fysiskt befatta sig med avfall, eller
2. vidta åtgärder som inte innebär fysisk befattning med avfall men
som syftar till att avfall samlas in, transporteras, återvinns,
bortskaffas eller byter ägare eller innehavare.
Miljöbalken, träder i
kraft 2010-08-01.
Miljöbalken, träder i
kraft 2010-08-01.
Kap 15
§8
Kap 15
§24
Miljöbalken, träder i
kraft 2010-08-01.
Kap 15
§25
Miljöbalken, träder i
kraft 2010-08-01.
Kap 15
§29
Den som innehar avfall skall se till att avfallet hanteras på ett hälsooch miljömässigt godtagbart sätt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att det krävs en anmälan till den myndighet
som regeringen bestämmer eller till kommunen för att
1. transportera, samla in, köpa eller sälja avfall,
2. förmedla avfall för bortskaffande eller återvinning,
3. lämna avfall till någon annan än kommunen, eller
4. ta hand om avfall med stöd av 16 § andra stycket.
Regeringen får bemyndiga kommunerna att meddela sådana
föreskrifter som avses i första stycket 3 och 4.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om skyldighet för den som i eller i samband
med en yrkesmässig verksamhet ger upphov till avfall att
1. lämna uppgift till kommunen om avfallet och dess hantering, och
2. lämna avfallet till någon som för sin hantering har gjort den
anmälan eller har det tillstånd som krävs enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av 24 § första stycket 1 eller 2 eller med stöd av
9 kap.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om anordningar för hantering av avfall.
Regeringen får bemyndiga kommunerna att meddela sådana
föreskrifter.
Miljöbalken, träder i
Kap 15
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
38
kraft 2010-08-01.
§30
meddela
1. föreskrifter om vilka hanteringar av avfall som utgör återvinning
och bortskaffande,...
Miljöbalken (1998:808)
Kap
26§19
Avfallsförordningen,
träder i kraft 2010-08-01
3§
Avfallsförordningen,
träder i kraft 2010-08-01
6§
Avfallsförordningen,
träder i kraft 2010-08-01
8§
Avfallsförordningen,
träder i kraft 2010-08-01
11 §
Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras
medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall
fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka
eller förebygga sådana verkningar.
Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall
också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig
underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön.
Den som bedriver sådan verksamhet skall lämna förslag till
kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten,
om tillsynsmyndigheten begär det.
I denna förordning avses med...
farligt avfall: ett ämne eller ett föremål som är avfall och som är
markerat med en asterisk (*) i bilaga 1 eller som har någon av de
egenskaper som anges i bilaga 2,..
Med deponering avses i denna förordning ett bortskaffande som
innebär att avfall läggs på en upplagsplats för avfall (deponi).
Som deponi anses inte en plats eller anläggning där avfall
1. omlastas för att beredas för vidare transport till en annan plats där
det skall återvinnas, behandlas eller bortskaffas,
2. lagras innan det återvinns eller behandlas, om lagringen sker för
en kortare period än tre år, eller
3. lagras innan det bortskaffas, om lagringen sker för en kortare
period än ett år.
Denna förordning skall inte tillämpas på...
2. icke-förorenad jord och annat naturligt material som har grävts ut
i samband med en byggverksamhet, om det är säkerställt att
materialet kommer att användas för byggnation i sitt naturliga
tillstånd på den plats där grävningen utfördes,...
En fastighetsinnehavare som avser att på fastigheten kompostera
eller gräva ned eller på annat sätt återvinna eller bortskaffa annat
avfall än trädgårdsavfall, ska anmäla detta till kommunen.
Avfallsförordningen,
träder i kraft 2010-08-01
21§
Den som yrkesmässigt bedriver en verksamhet med återvinning
eller bortskaffande av avfall ska för varje slag av avfall som
hanteras i verksamheten föra anteckningar om
39
Avfallsförordningen,
träder i kraft 2010-08-01
22§
Avfallsförordningen,
träder i kraft 2010-08-01
23§
Avfallsförordningen,
träder i kraft 2010-08-01
32§
1. varifrån avfallet kommer,
2. de metoder för återvinning eller bortskaffande som används,
3. den mängd avfall som återvinns eller bortskaffas årligen, och
4. vart avfallet lämnas när det återvinns eller bortskaffas.
Anteckningarna ska bevaras i minst tre år.
Olika slag av farligt avfall får inte blandas med varandra. Farligt
avfall får inte heller blandas eller spädas ut med andra slag av avfall
eller andra ämnen eller material.
Om det behövs från miljöskyddssynpunkt och är tekniskt möjligt
och ekonomiskt rimligt, ska
1. olika slag av farligt avfall som har blandats med varandra
separeras från varandra,
2. farligt avfall som har blandats med andra slag av avfall separeras
från de andra avfallsslagen, och
3. farligt avfall som har blandats med andra ämnen eller material
separeras från de andra ämnena och materialen.
Bestämmelserna om farligt avfall i 22 och 23 §§ ska inte tillämpas i
fråga om sådan blandning av avfall som har gjorts eller görs
1. av någon vars verksamhet med avfallet omfattas av ett tillstånd
eller en anmälan enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd,
2. på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt, och
3. med användning av bästa möjliga teknik.
40
Bilaga B. Förslag till arbetssätt för schaktmassor vid
markarbeten.
A) Skiva ½ meters vis med grävskopan, och gör en snabb bedömning av ev förorening på
respektive nivå.
B) Ha containrar för förorenad jord i beredskap, och/eller fri yta. Båda skall kunna
övertäckas.
C) Dryper det av kemikalier, skall det omhändertagas. Gör en bedömning om
föroreningen är gammal eller är det ett nytt, ev pågående utsläpp, se under punkt F.
D) Ha beredskap för uppläggning av massor, i tveksamma fall, så att fler än en kan göra
bedömning.
E) Ofta är svart, röd och orange jord naturligt, t.ex. torv. Enbart doft är inte skäl nog för
omhändertagande.
F) Sipprar det fram ämnen från sidan, låter man ändå bli att gräva i sidled. Istället skall
man 1) larma 2) göra en bedömning av tillståndet 3) täta med duk så inte t.ex. den nya
rörgraven förorenas 4) utreda orsaken 5) åtgärda problemet vid källan 6) uppdatera
anläggnings-dokumentationen.
G) Överskottsmassor av det renare slaget läggs i ett par arbetshögar.
H) Utse AN personal på plats till entreprenörens hjälp vid bedömning.
I) Förorenade massor analyseras och klassas innan de ev skickas till godkänd extern
avfallsmottagare. Massor som efter analys klassas OK för ”mindre känslig
markanvändning”, kan däremot läggas tillbaka på samma plats.
41
Bilaga C. Beräkningar av medelvärden för borttransport
och omhändertagande av FA från fakturor.
Datum faktura
Antal ton
Antal lastbilar
Antal ton/lastbil
Medelvärde
ton/lastbil
09-05-12
09-07-06
09-08-13
174,25
364,45
311,81
5
10
9
34,85
36,45
34,65
35,5
Datum
faktura
09-05-12
09-07-06
09-08-13
Antal ton
174,25
364,45
311,81
Datum faktura
09-05-12
09-07-06
09-08-13
Antal tim
traktor
6
10,5
7,5
Antal
ton/traktortim
29,04
34,7
41,57
Antal tim/frakt
3
11
5
42
Medelvärde
Medelvärde
ton/traktortim ton/traktormin
35,1
0,585
Medelvärde antal tim/frakt
6,3
