djuice PostToast Tour

PRESSMEDDELANDE
Stockholm 2003-03-04
djuice PostToast Tour –
en ny musikturné med improviserad livesång och
DJ-happenings – på biografer!
ur
To
st
oa
stT
Po
Turnénamnet djuice PostToast Tour syftar på det jamaicanska begreppet
“toasting” som delvis också ligger bakom hiphopens rap. I princip
handlar det om att en MC, dvs en sångare, sjunger improviserad livesång samtidigt som en DJ mixar instrumental musik. Men toasting har
utvecklats, liksom den moderna dans- och klubbkulturen och det nya är
att olika musikstilar konfronterar och utvecklar varandra och att MC- och
DJ-artister med olika musikaliska rötter (house, reggae, drum´n´bass och
hiphop) uppträder tillsammans.
– Med MC- och DJ-artister på scen får dansklubbarnas publik en liveupplevelse som lite mer liknar en rockklubbs, säger Cicci Moon, sångerska och
en av Sveriges mest framstående DJ:s och en av de MC:s som deltar i djuice
PostToast Tour.
– djuice är i dag en del av populärkulturen och vi är vana vid att leva nära vår
målgrupp som är young at heart och har en utåtriktad livsstil. Utöver djuice's mobilprodukter och -tjänster vill vi även associeras med musik, film och upplevelser. djuice PostToast
Tour är ett första steg i vår relansering av djuice som mobilvarumärke med mobiltjänster inom
bland annat musik och film, säger Per Widerström som är VD på Telenor Mobile Sverige.
Fyllig bakgrundsinfo och skönt bildmaterial på www.djuicesverige.com/bio
Turnéstad
Lund
Malmö
Göteborg
Linköping
Jönköping
Uppsala
Stockholm
Datum/tid
6 mars, kl 17-21
7 mars, kl 17-21
8 mars, kl 15-21
9 mars, kl 15-19
15 mars, kl 15-21
16 mars, kl 15-19
15 mars, kl 15-21
16 mars, kl 15-19
20 mars, kl 17-21
21 mars, kl 17-21
22 mars, kl 15-21
23 mars, kl 15-19
27 mars, kl 17-21
28 mars, kl 17-21
29 mars, kl 15-21
30 mars, kl 15-21
Plats
Artister
Sandrew-biografenStora Söderg 7
MC Ashar, DJ Khim, DJ Tel
BioPalatset, Kalendegatan 27
MC Ashar, DJ Khim, DJ Tel
BioPalatset, Kungstorget 2
MC Ashar, DJ Khim, DJ Tel
Royal, Stora Torget 4
MC Cicci Moon,
Johan Grönberg
MC Cicci Moon,
Johan Grönberg
MC Cicci Moon,
Johan Grönberg
MC Cicci Moon,
Johan Grönberg
Royal, Brunnsgatan 13-15
Royal, Dragarbrunnsg 44
Royal, Kungsg 37
Royal, Kungsg 37
BioPalatset, Folkkungatr. 2
BioPalatset, Folkkungatr. 2
MC Nitra, DJ
MC Nitra, DJ
MC Nitra, DJ
MC Nitra, DJ
Kontaktperson angående djuice: Per Widerström, VD Telenor Mobile Sverige, 073-33 99 999. Angående event i biografer:
Anders Sjöberg, Marknadsansvarig Sandrew Metronome, 0709-45 00 62, Anders Storgårds, Key Account Manager på RMB
Sweden, mobil 070-265 91 71. Angående modern dans- och klubbkultur: Torkel Forsberg (DJ Tel) med team, 0707-40 50 09,
uppträder i Lund, Malmö och Göteborg. DJ Johan Grönberg med team, 0704-33 81 58, uppträder i övriga turnéstäder.
Mobiloperatören Telenor Mobile Sverige erbjuder genom varumärket djuice mobilabonnemang, kontantkort och mobila tjänster till målgruppen “young at heart”. Telenor Mobile Sverige ägs av norska Telenor Mobile som globalt har cirka 25 miljoner mobilkunder. Telenor
Mobile Sveriges huvudkontor ligger i Stockholm.
ce
ui
dj
– Jag tror den moderna danskulturen i Sverige är på väg
att bli mer utåtriktad, öppen och gladare, säger DJ:n
och sångerskan Cicci Moon, en av artisterna i djuice
PostToast Tour.
Med den nya musikturnén vill mobilvarumärket
djuice och Telenor Mobile Sverige komma närmare
sin målgrupp och sprida modern dans- och klubbkultur till en bred och ovan publik på en oväntad plats;
biograffoajéer.
Bakgrundsinformation
Om djuice och modern dans- och klubbkultur
Idén bakom djuice PostToast Tour
Med den nya musikturnén vill djuice och Telenor Mobile Sverige komma närmare sin målgrupp som är
”young at heart” och har en utåtriktad livsstil. Idén bakom ”djuice PostToast Tour” är att lyfta fram de
senaste influenserna inom modern dans- och klubbkultur till en bred och ovan publik. djuice PostToast
Tour gör 16 olika spelningar på biografer i sju svenska städer under mars månad.
Turnénamnet djuice PostToast Tour syftar på den utveckling som skett inom dans- och klubbkulturen i
Sverige efter att toasting introducerades. ”Toast” och ”toasting” är begrepp som uppstod för flera
decennier sedan på Jamaica och ligger också delvis bakom hiphopens rap. I princip handlar det om
att en MC, dvs en vokalist, sjunger improviserad sång samtidigt som en DJ mixar instrumental musik.
Men toasting har utvecklats, liksom den moderna dans- och klubbkulturen. Det nya i dag är främst att
olika musikstilar konfronterar och utvecklar varandra och att MC- och DJ-artister med olika musikaliska
rötter uppträder tillsammans.
djuice och danskulturen
djuice är en del av svensk populärkultur och vänder sig främst till människor som lever ett aktivt och
utåtriktat liv – människor som är young at heart. Modern svensk dans- och klubbkultur har varit en liten
nischad del av den bredare populärkulturen, men publiken har alltid varit hängiven och trogen. För att
förmedla vad den aktuella svenska danskulturen står för till en bred publik arrangerar djuice en DJoch MC-turné till sju svenska städer under namnet djuice PostToast Tour.
Under många år har danskulturen utvecklats långsamt, om alls. Artister och skivbolag har försökt
ladda in förändringar genom att skapa en uppsjö av namn på ”nya” musikstilar och förgreningar. Men
skillnaderna har varit närmast akademiska, låt vara väldigt uppskrivna i media. Sättet att använda
musiken och dansen har knappast påverkats. Danskulturen har länge kört på i en stereotyp och
introvert form och det har till slut känts ganska tråkigt att enbart vräka ut miljarder decibel, ljus och rök.
De som drivit klubbarna och spelat på dem har inte varit påtagligt intresserade av förändringar.
Men nu. Nu händer något med själva musiken. Efter en lång tids stiltje har dansklubbarna under de
senaste åren släppt in ny energi och närvaro. Den största förändringen är att musikstilar blandas och
ställs emot varandra – house, reggae, drum´n´bass och hiphop. En MC med rötterna i till exempel
drum´n´bass kan ställa sig vid DJ-båset och sjunga eller rappa till house-beats. Kalla det gärna posttoast. Målet är att bygga en så intensiv och rolig upplevelse som möjligt. Den svenska moderna
danskulturen är på väg att bli mer utåtriktad, öppen och gladare. Detta vill djuice förmedla i djuice
PostToast Tour.
Dans- och klubbkultur i Sverige
I Sverige uppmärksammades hiphopen ganska förstrött fram till en bit in på 80-talet. 1984 kom den
första svenska hiphopskivan, ”Don´t Stop” med Per Cussion. Samma år kom den första med rap på
svenska, ”Ja e def å du e kef” med MC Tim. Viktiga för den svenska utvecklingen är bland andra
kollektivet Loop Troop, Latin Kings, Petter och Fattaru och som alla bidrog till att etablera en bra
och skärpt hiphopscen under 1990-talet.
Eftersom den svenska dans- och klubbkulturen är liten och drivs av ett fåtal personer utvecklas den
främst av influenser från andra länder. Därför tycker många nu att utvecklingen stått stilla några år. Nu
finns en iver att ta ett nytt utvecklingssprång. Den rapkultur som etablerats genom hiphopen börjar nu
alltmer beblanda sig med den mer bruksinriktade dans- och klubbkulturen. Många DJ:kollektiv söker
febrilt efter bra MC:ar som kan skapa ett mer artistiskt fokus på klubbarna. Det finns ett snabbt
växande intresse för att utveckla dans- och klubbkulturen genom nya spännande möten mellan skilda
musikstilar och traditioner. Exakt vad det leder till får vi se.
djuice rekommenderar just nu
Stockholm:
• Raw Fusion. Stockholms bästa klubb. Nuff said. Varannan vecka på Mosebacke.
• dB. Klubb. Håller en hel musikstil vid liv. Drum´n´bass hjältar!
• Love Unlimited på Restaurangen. Bästa barkvällen i Stockholm.
•
•
•
•
•
El. Torsdagar på Berns. Stockholms största nattklubb med ambitioner.
Snickars Records. Skivaffär. En institution.
Record Mania. För vissa en av världens bästa skivaffärer.
Fade. Skivaffär. Tar över efter Andreas Skivor?
www.alltomstockholm.se/section/bars_nightlife
Göteborg:
• Meccca. Klubb. På Nefertiti. Visar att jazzen och soulen lever i dansmusiken.
• Locus. Klubb. Deep house missionärer. En gång i månaden på Pustervik.
• Zion. Reggae/hiphop-klubb. Jämna veckor på onsdagar på Pustervik.
• Bwana-club. Världsmusik med hög dansfaktor. Sporadiskt på Pustervik.
• Lundi. Klubb. R´n´B/hiphop på bliss combo.
• Blenda. Skivaffär som visar att funken finns i Göteborg.
• www.djungeltrumman.se Ny klubbguide – finns både i tryckt form och på nätet.
• www.alltomgoteborg.se/section/bars_nightlife
Malmö:
• Art 4 Pleasure. Houseklubb. På Jeriko.
• DJ Moonbass - driver olika drum´n´bass i Malmö. Senaste klubben heter BIG BAD BASS.
Första lördagen i månaden på Panora.
• www.brus.nu Brus är en klubb- och musiktidning som nu även finns på nätet, med de bästa
klubbtipsen för Öresundsregionen.
• www.alltommalmo.se/section/bars_nightlife
Danskulturens historia
Den moderna danskulturen är ett globalt fenomen som utvecklats genom en oavbruten serie
mutationer, främst i dialog mellan USA och England och med rötter tillbaka till Afrika via Jamaica. De
nya musikstilar som växer fram ersätter inte de gamla. De fortsätter att leva tillsammans, blandas och
får ny skjuts av någon dansklubb eller något litet skivbolag någonstans i världen.
House
House kan i sin ursprungsform enklast beskrivas som en dynamisk blandning av många etablerade
musikstilar – klassisk rock, jazz, gospel, rythm´n´blues, italiensk och tysk elektronisk musik
(exempelvis Kraftwerk). Det som på allvar särskiljde den från den etablerade discomusiken är att den
bygger på elektroniska trumrytmer. När disco blev allt mer utslätad och ointressant växte house fram
som ett råare och ursprungligare undergroundalternativ.
House uppstod på klubben Warehouse som öppnade 1977 i Chicago, därav namnet. Publiken var
mixad – vit, svart, latinsk, gay, straight. Den person som främst tillskrivs äran att ha etablerat
housemusiken är Jesse Saunders, DJ på klubbar och i radio. Han fogade samman många disparata
stilar och gav ut den första house-plattan ”Fantasy” med gruppen Z Factor. Det vi i dag känner som
house växte fram i mitten av 80-talet när det blev vanligare att 12-tumssinglarna hade åtminstone ett
förlängt remixspår med långa trum- och percussionpartier just för att DJ:arna skulle kunna mixa direkt
för dansgolvet. De heta klubbarna i Chicago och New York tog stora intryck från europeisk musik, från
Giorgio Moroders produktioner, italiensk disco, engelska syntgrupper som Depeche Mode, Soft Cell,
nya progressiva rockband som the Clash.
En annan legendarisk DJ, Ron Hardy på klubben The Music Box, drev nu utvecklingen i Chicago.
Han testade den senaste, vildaste och råaste musiken direkt på dansgolvet innan den kom på skiva.
Han blev ryktbar för sina ”72 hour marathon parties” där han själv skötte skivtallrikarna tre dygn i träck.
Det som drev DJ:arna var önskan om att ha musik som ingen annan hade. Därför mixade de sin egen
musik. En av dem, Steve Hurley, gjorde 1985 en låt, ”Music Is The Key” som öppnade för att nya små
skivbolag bildades. Det var också den första houseskivan med rap.
Den klassiska klubben i New York är Paradise Garage (1977-1987). Där huserade en legendarisk DJ
som hette Larry Levan. Han omtalas fortfarande som den mest inflytelserika DJ:n någonsin. Den
musik klubben utvecklade kallas helt logiskt för garage och kan ses som en riktning inom house.
Garage särpräglas av tydliga soulinfluenser, lågt eller medium tempo och mycket sång och wailande i
låtarna. I Chicago krävde publiken mer energi, den klassiska housemusiken är snabbare och tydligare
influerad av lättare europeiska sound. Acid house blev 1986 den första stilen som definieras genom
sin utrustning – en Roland 303 basmaskin som levererar en ton i taget. Acid blev allt snabbare, fick
stadigt fotfäste i Europa och utvecklades 1989 till rave. De europeiska influenserna i kombination med
mer renodlaad electronica utvecklades i Detroit och Chicago till tyngre och alltmer hetsig musik som
1987 fick etiketten techno.
Deep house utvecklades i Chicago som en reaktion på att garage-musiken i New York innehåller
mycket sång. Deep house etablerades på allvar 1987 med ”Let The Music Use You” med The
Nightwriter som ett år senare blev en signaturlåt för Summer Of Love i Storbritannien. Det året var
också en mer lättfotad italiensk house mäkta populär. Chicago kom igen 1989 när klubbarna där
började mixa acid med techno och skapade den ännu snabbare hardcore.
Ur de ursnabba stilarna rave, techno och hardcore utvecklades jungle som snart fick en mängd
subgenrer som i sin tur kom att kallas drum´n´bass i England i början av 90-talet. Jungle var ännu
snabbare, uppåt 200 bpm, och lade till karibisk ragga-sång. Drum´n´bass skiljer sig från all annan
dansmusik eftersom dess rytm inte är linjär utan innehåller flera rytmer samtidigt, som mixas in i
musiken ungefär som en konstnär lägger färg på en duk.
Hiphop
Hiphop är mer än musik, hiphop är en kultur som vilar på fyra grundpelare: DJ, rap, graffiti och
Bboying (handlar om break-boys, alltså breakdansare).
Hiphopen grundades av en DJ, Kool Herc, som flyttat till New York från Jamaica. Där började han
1973 spela den tidens dansmusik på ett sätt som byggde på Jamaicas battle-kultur. Ett battle är en
tvekamp. På Jamaica brukade unga män bygga så häftiga ljudanläggningar de kunde och sedan
utkämpa veritabla tvekamper med andra DJ:ar. Det handlade om vem som hade bästa ljudet, spelade
skivor på smartaste sättet, kunde använda mikrofonen bäst. Själv eller med hjälp av en MC. Det gällde
att improvisera raps, antingen för att, helst med smarta rim, skryta om egna fördelar eller förolämpa
sin motståndare – eller bara vara rolig och partysmart. Eller att DJ:n ropar ut slogans för att inspirera
de dansande, typ ”work it!, work it!”, ”move it up!”. Dessa kännetecken finns både i amerikansk rap och
jamaicansk toasting som alltså är ungefär samma sak.
Kool Herc avslutade en karriär som graffitiartist i Bronx och byggde en enorm ljudanläggning och
spelade de partier i låtarna som satte fart på dansen – breaken, alltså där trummor, bas och rytmgitarr
lyfter musikens intensitet. Ofta skaffade Herc två exemplar av varje skiva för att kunna repetera
breaket gång på gång. Denna teknik kom att kallas Break-beats. Och det, det var födelsen av hiphopmusiken. Med sin mobila anläggning ordnade han danspartyn på gatorna och eftersom hans teknik att
leta upp breaken i musiken krävde stor koncentration anlitade han flera MC:s som toastade och
rappade och Bboys som breakdansade. På så sätt var hela hiphopen från början en utpräglad
gatukultur.
Hiphopen växte explosionsartat. Andra DJ:ar som DJ Theodor och Grandmaster Flash uppfann
scratchingen. Flash började använda en beat box, en maskin som producerade elektroniska taktslag.
Snart steg en man som kallade sig Afrika Bambaataa fram som hiphopkulturens ambassadör. Han
hade varit ledare för ett laglöst graffitigäng i Bronx men tröttnade på väldet och drogerna och skapade
en organisation, Zulu Nation, som skulle erbjuda hiphopkulturen som alternativ. Han kom också att bli
en ytterst inflytelserik rapartist med banbrytande hits som ”Planet Rock” 1982 som blandade hiphop
med techno. Den första stora hiphophiten var dock ”Rapper´s Delight” med Sugarhill Gang 1979.
Andra milstolpar är Run-D.M.C. som med sina album Run-D.M.C. och King of Rock 1984-85 erövrade
en vit publik.