TEATER BAUER
Teater är berättelsen om mänskligt liv
TEATER BAUER
BAKGRUND
PREMISS OCH PROJEKTIDÉ
GRUNDVAL
VISION
Prolog
Analys
Det mänskliga temat
Teater som konstart
Förnyelse
KONSTNÄRLIGT FUNDAMENT
Det praktiska arbetets ramar
Det dagliga arbetets premisser
Medverkan genom delaktighet
MÅLSÄTTNING
Inbjudan
Målgivande riktlinjer
Föresats
Vägen fram
ETABLERING OCH HANDLINGSPLAN
Föresats
Teaterns fysiska etablering och igångsättande
Verksamhetsplanering
ORGANISATORISK UPPBYGGNAD
INITIATIVTAGARE OCH UTVECKLARE
ATT TA STEGET…
©2015 Leif Adolfsson 2 BAKGRUND
Efter ett initiativ av skådespelerskan Josephine Bauer samlades vi i december 2014 i
arkitekt Per Nadéns ateljé på Föreningsgatan 2 i Göteborg, för som det kom att visa
sig, intensiva och fruktbara samtal om vilket ansvar teaterkonsten har för utvecklingen
i vår tid. Omgående ledde samtalen fram till, att vi beslöt att starta en teater med
organisatoriskt säte i Göteborg och verksam i Västra Götalandsregionen.
Vår formulerade vision, målsättning och handlingsplan framläggs här, som
utgångspunkt för förverkligande och etablering. En process vi önskar göra alla,
som delar vår föresats och motivation delaktiga i.
Vi som driver projektet Teater Bauer har gedigna erfarenheter och kunskaper lämpade
för uppgiften. Här finns skådespelare, dramatiker, regissörer, scenograf, arkitekt och
projektledare. Erfarenheterna omfattar även bland annat teaterchef, teaterhögskolerektor, nationella utredningsuppdrag och projektledarskap/arkitektuppgifter för större
kulturprojekt, liksom internationella uppdrag. Även tidigare erfarenheter från uppstart
av professionell teaterverksamhet ryms i kappsäcken.
JOSEPHINE BAUER
STINE MARTINSEN
ERIK STÅHLBERG
GÖRAN ARVIDSSON
PER NADÉN
ÅKE GULLBERG
LEIF ADOLFSSON
Skådespelerska och Dramatiker
Scenograf och Kostymdesigner
Regissör och Skådespelare
Projektledare
Arkitekt
Ekonomi och Redovisningskonsult
Regissör och Skådespelare
Göteborg den 1/9 2015
ur stadgarna
Teater Bauer är en professionell teater och skall arbeta för att bredda och fördjupa
teaterkonsten i en samhällelig och social kontext i Göteborg med omnejd. Teater Bauer
skall arrangera teaterföreställningar och andra kulturarrangemang och även söka
samarbeten för forskning, utveckling och kommunikation. Teater Bauer skall verka för
tvärkonstnärlighet och interaktion med vetenskap och humaniora. Teater Bauer skall
engagera sig lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
©2015 Leif Adolfsson 3 PREMISS OCH PROJEKTIDÉ
Teater Bauer avser att förvalta Göteborgs och Västra Götalandsregionens historiskt
kulturella arv ur ett teaterperspektiv och med respekt bidra till att utveckla och förnya
teaterns medel och mål. Det sker genom skapande av en teaterverksamhet, en nutida
mötesplats, vars grund är den klassiska formen för ensemblebaserad teater. En scenisk
berättarform, som kritiskt och konstruktivt och i öppen dialog med invånarna, utvecklar
en för alla angelägen och närvarande scenisk verksamhet. Där syftet är att belysa,
värdera och uttolka villkor och förutsättning för den gemensamma verklighet vi delar.
Som genom öppenhet, respekt och delaktighet tillvaratar de resurser vi tillsammans
äger och stärka den för samhällets fortlevnad och utveckling avgörande
sammanhållningskraften. Mänskliga resurser, som när de kommer till uttryck i öppenhet
och tolerans, blir den bekräftelse ur vilken samhörighet och identitet skapar en
verklighet, duglig för alla.
GRUNDVAL
Det moderna samhället utmanas i stigande grad av faktorer, som komplicerar tillvaron.
Konsekvenserna kan vara svåra att överblicka. Får oss allt oftare att först formulera
svaren, därför att frågeställningarna blivit alltför komplexa. Måhända att vi i för stor
utsträckning i teknikens och vetenskapens tidevarv, förlitar oss på att lösningarna alltid
ska komma från det hållet?
Är det något vi glömt?
Att kulturen och konsten är fundament och uttryck för den största resurs vi känner –
människan själv? Storartade landvinningar till trots, förblir hon utgångspunkten –
genom det liv hon lever, de förutsättningar hon själv ger sig eller förnekas. Samhället;
det hon själv skapat och är arkitekten till. Ett mänsklighetens hus format av drömmar,
förhoppningar, längtan - en aldrig sinande tro på mänsklighetens natur – livsbygget.
Vår region består av många livsbyggen. Tillsammans formar de ett konglomerat av
mänsklig mångfald, grönskande ur samma kärna, från samma stam. Blommorna skiftar i
färg och doft, frukternas smak är mångfaldigt.
Människan är ingen representant, vare sig för kön, etnicitet, religion eller sexuell
läggning. Hon framträder i egenskap av sig själv. Kategorisering och
identitetsbestämningar syftar enbart till att skilja dig från mig – oss från dem – en värld
som faller isär och driver oss bort från oss själva.
Vår tid har satt sig före att värdera mänskliga värden i ekonomiska kalkyler och döma
och bedöma människans bidrag genom prestation och resultatinriktning. Härvid raseras
den existentiella förutsättningen för ett värdigt liv och vi reduceras till produktionsfaktorer och konsumenter. Kulturen och konsten är idag det enda kraftfält som inte helt
eliminerats. Vad som återstår måste nu stärkas och ges sin plats. Här är vårt bidrag.
©2015 Leif Adolfsson 4 VISION
PROLOG
Konsten och kulturen är nödvändiga när vi vill stimulera till nytänkande, innovation,
nya utvecklingslinjer och självbilder. När vi behöver utveckla samhällets kapacitet att
klara av, anpassa sig och skapa en hållbarare framtid.
Konstens och kulturen är förutsättningen för den förändring, som föregår det moderna
samhällets framskridande. Den stärker våra möjligheter att uppfatta vår verklighet och
hur den är beskaffad och att bättre förstå vad som gör våra handlingar och upplevelser
värdefulla.
Teaterns angelägenhetsgrad måste vändas till en förståelse och insikt om, att teaterns
konstnärer tillhör samhällsbyggarna. I vår civilisations vagga var teatern den mötesplats,
som speglade människans och mänsklighetens vandring och utveckling. Nödvändig
och oersättlig. Resursen måste användas klokare. Alltså återför vi teatern till dess
ursprunglighet, för att möjliggöra en mänskligare utveckling i samklang med vår tids
globalisering och i takt med tekniska och vetenskapliga landvinningar.
ANALYS
Vår tids allt hårdare krav på rationalitet och lönsamhet går starkt ut över grundläggande
mänskliga behov. Formmässiga lösningar tränger därför undan nödvändiga
innehållsmässiga hänsyn. I hastigheten konverteras livsformer till livsinnehåll; en
banalisering och reducering av mänskliga värden, som leder till isolering, alienation
och jakt på individuell lycka på andras bekostnad. Teatern anpassar sig i alltför hög
grad till denna utveckling.
Teater Bauer vill ta upp kampen och med alla de medel den äger bekämpa denna
ogynnsamma förändringsprocess. Graden av tendens och trend är i stigande och
politisk korrekthet kan skönjas. En ängslan tycks ha rotat sig. Vi kan tala om att teatern
över åren utsatt sig själv för ett paradigmskifte och vänt sig bort ifrån sitt eget ursprung.
I vår västerländska civilisation är institutionen det yttersta beviset på samhällets
framgång. Men, som vi blivit allt mer uppmärksammade på, skapar den distans mellan
uppgiften och tjänandet. För vem och för vad finns den till?
Teatern, som i väsentlig grad tillhör den institutionella världen drabbas av
konsekvensen, att den konstnärliga uppgiften och den verklighet den är satt att tjäna,
separeras. En distansering, som tvingar teatern att skapa och leva i sin egen värld och
därför motivera sin verksamhet med att ge sig själv ”en roll i samhället”.
Men teatern har ingen roll i samhället, för konsten får inte begränsas. Den måste för att
©2015 Leif Adolfsson 5 fungera kreativt befinna sig ute i den stora verkligheten, varifrån den blickar in i
samhällskroppen och berikar den med sina tolkande och gestaltande kvalitéer. För bara
verkligheten bjuder oss den omedelbara, dynamiska och fördjupande frihet, som är
konstens förutsättning – så också teaterns. Omedelbarheten skänker mod och
uppkäftighet – Dynamiken ingjuter vilja och skapar spännvidd – Friheten öppnar för
fantasi, lust och medmänsklighet.
DET MÄNSKLIGA TEMAT
I ett mänskligt spektra skiljer vi inte på tragedi och komedi. De båda flätas samman
och lever i kraft av varandra. I dramats perspektiv berättar tragedin om människans
oupplösliga underdåniga förhållande till och beroende av gudarna/naturen och
komedin ger oss människans fåfänga försök att leva upp till sina egna (höga)
förväntningar om sig själv och sin art.
Så blir de två både varandras motsättning och förutsättning. Det vill säga som livet
självt – sorgligt och lyckligt.
Dramat är sökandet efter det sammansatta och det avgörande – erkännandet av den
mänskliga naturens alla dimensioner. I det ögonblicket, blir vägen målet. Helhet skapas
i en totalitet som ger teater storhet och betydelse. Scenen blir till den allomfattande
verklighet som är livet.
Samma förhållande som mellan tragedi och komedi gäller mellan teaterns sociala
funktion och dess konstnärliga arv. De förenas och skapar aktualitet.
Socialt är utgångspunkten människans önskan att leva ett anständigt liv och på
humanistisk och demokratisk grund utvecklas som individ i samspel med andra. Vi
talar då om en teater som blottlägger och kreativt undersöker människan själv och
hennes förhållande till samhället; Speglar balanseringen av samhällets förmåga att
tjäna människan och människans strävan att bygga ett samhälle, dugligt för alla.
Hur definierar vi människan här och nu? Var kommer hon ifrån? Var befinner hon sig?
Vart är hon på väg?
Konstnärligt är utgångspunkten allt det som teater är och skapat sedan begynnelsen.
Dess främsta bidrag och grunden till storheten är, att sceniskt gestaltat liv fick
människor att uppleva livets sammanhang. Det är teaterns kärna. Varför den finns och
lever. Att människor köper sina biljetter – går till teatern, för att finna sammanhangen i
sina liv – inre såväl som yttre.
De två perspektiven, det sociala och det konstnärliga, förenas och skapar aktualitet - vi
möter oss själva som individer i sammanhang som förenar oss.
©2015 Leif Adolfsson 6 TEATER SOM KONSTART
Den teater vi här talar om lever alltid i och med såväl drömmar som realiteter.
Härskar realiteterna minskar våra möjligheter drastiskt att tro på en fortsättning.
Råder drömmarna mister vi förankring och vi försvinner ut i desillusion.
Tillsammans formar de två essensen av liv – förutsättning och förhoppning. Båda kan
påverkas av samhälle och av individen, regleras, förändras - bli till mänsklig utveckling
eller dess motsats. Utopin blir märkbar; lycksaliggörande eller undergång.
Till sin natur är livet en dialektisk dans mellan de två och utgångspunkt för all
väsentlig dramatik. Teater Bauer kommer att hämta inspiration ur denna utopi –
i all sin verksamhet, i nyskriven, redan skriven – ännu inte skriven dramatik.
Utopin ger oss den konstnärliga upplevelsens allra innersta; förvandlingen –
transformationen från en nivå av medvetande till en högre, med fördjupade
insikter och ökad självförståelse. Förvandlingens ögonblick, som bara kan
uppstå genom den gemensamma upplevelsen under teaterföreställningen, är
i själva verket ett synliggörande av utopin; lycksaliggörande eller undergång?
Vi förmås att uppleva och inse valen vi har att göra.
FÖRNYELSE…
Vi ifrågasätter till och från invanda mönster och vanor med varierande ivrighet alltefter
allvaret i uppkomna problem. För att skapa förändring bättrar vi på i lagom proportion
till insats och kostnad. En smidig lösning, som inte ställer nämnvärda krav på oss. Ofta
får vi höra att det rör sig om en förnyelse. Vi blandar ihop begreppen.
Ett sånt bedrägeri är högst mänskligt. Vem vill inte förstärka effekten? Rent av farligt kan
det bli om vi tydligt uppfattar att det krävs förnyelse, men nöjer oss med förbättring.
Varningslampan blinkar när vi förnimmer att vi förlorat överblicken. När gamla
lösningar och modeller rent av fungerar dåligt och uppgiften verkar oöverstiglig. Då
måste vi lyssna efter nya initiativ och söka nya tag. När existensen begär mera av oss än
vi själva förmått, kan perspektiven öppnas och nya sammanhang klarnar. Förnyelse
handlar om grundläggande förändring - att ge livet en ny chans, bättre villkor.
Teaterkonsten finns för att göra det möjligt att klara av förändring och förnyelse, genom
att ha utrustat oss med redskap och förberett oss för nödvändiga återkommande större
förändringar – genom just - sina transformationer!
Teaterns sceniska förvandlingsnummer är alltså ingenting mer eller mindre än en
gestaltning av det samhället begär av oss för att utvecklas i mänskligare riktning!
Teaterkonsten är i detta sammanhang både värn, förebild och förlösare. En inbyggd
garant, som i över 2500 år guidat människan på hennes irrationella och oförutsägliga
resa. Fram till i vår tid, vill säga. Idag får konstnären nöja sig med att vara utsmyckaren,
förskönaren och underhållaren. Men det fanns en tid när teatern stod mitt i byn.
©2015 Leif Adolfsson 7 KONSTNÄRLIGT FUNDAMENT
Vi skapar tillsammans med vår publik en teater öppen och utåtriktad och samtidigt
experimentell och undersökande utifrån de existentiella frågorna; Vad innebär det att
vara människa idag? Vad är ett människoliv värt? Vilket ansvar har vi för varandra?
Vilket ansvar har vi för vår värld?
I en tid där verklighetens fantastiska dimension förringas av fiktionens förvanskning,
styrning och passivisering av våra upplevelser och samhällets framgång vid varje tid är
måttet på den enskilda människans livskvalité, är det avgörande att teaterkonsten tar
ställning och i sina handlingar stödjer människans behov av att gestalta den egna
vandringen genom livet. Här kommer teaterns urkraft oss till hjälp; den poetiska
dimensionen. Ur det poetiska föds all kreativitet. Här är vårt historiska arv, såväl som
vår föreställning om framtiden, avgörande och det som leder oss. Framtiden skapar våra
liv här och nu. Ett annat ord för skapande är just poiesis. Allt ska därför alltid ha såväl
en historisk som en skapande – eller poetisk – dimension. Då vi inte kan gå direkt till
varken historien eller framtiden, för de existerar inte just nu och här, får vi tillgång till
dem genom vad vi kan kalla en genväg. En sån genväg är det poetiska berättandet. I det
sceniska dramat förlöses och förverkligas så våra tankar om framtiden – oss själva och
vårt kommande liv. Därför är allt konstnärligt sceniskt skapande en banbrytande
handling. Inte målet för det utan den handling, som bryter de nya banorna.
Projektet Teater Bauer bygger på att teaterkonsten har unik kraft och förmåga att
sätta problem under debatt - utan att offra sin konstnärliga egenart. För den hämtar kraft
ur det motsägelsefulla, synliggör det paradoxala och möjliggör på så vis, att vi inte bara
förstår våra val, men förmår uppleva konsekvensen av dem och dra lärdom.
Risktagandet är den faktor, vilken förutan det inte finns något konstnärligt arbete.
Detta står i bjärt kontrast till vår tids ständiga minimerande av allt som kan uppfattas
som just risktagande. Men konstnärligt risktagande handlar inte om att strunta i att
bygga räcken på en trappa eller bro. Inte heller att sätta människors liv på spel. Det
handlar om att sätta människors varande under lupp, de frågor och de tvivel, den
längtan och förtröstan vardagen inte har plats för utan försummar. Risken tar teatern när
den gör oss uppmärksammade på försummelserna, får oss att inse, att i det negligerade
ligger livets allra värdefullaste kvalité. Upptäckter vi människor måste göra om och om
igen. För att citera; livet är det som pågår medan vi har fullt upp med annat.
Teaterns konstnärliga uppgift genom alla tider är, att finna den väg, det språk, det
uttryck, som öppnar människan för det liv som pågår just nu. Hur det är beskaffat, hur
vi kan vinna en större närvaro i det. Risken är faran att förlora något värdefullt. Men
aldrig från teaterscenen. Där är risken att vi finner något som är rikare och värdefullare,
att vi gemensamt, i teaterrummet, ges mod till förändring och utveckling.
©2015 Leif Adolfsson 8 DET PRAKTISKA ARBETETS RAMAR
Delaktighet betyder vilja, lust och förmåga att vara medverkande till och i arbetet på
teatern. Att våga lämna de traditionella yrkesrollernas trånga kostymer och fritt relatera
insatserna till ett kompetent och tryggt samspel. Ansvar är inte en hierarkisk definition
utan ett uttryck för lusten och viljan att bidra. Du är därför aldrig utbytbar.
Konstnärens rättighet, att i det kollektiva teaterarbetet få delge andra sina erfarenheter
och kunskaper är ett aktiv i vår arbetsprocess. Konstarten skådespeleri är ett arv vi
har ansvar för att bära vidare och utveckla. Det gör vi med en ensembleteaters
utgångspunkt – ett sceniska berättandet där historierna bildar ramen för ett kollektivt
arbetssätt.
Frågan om fördjupad demokrati i teaterns arbetsprocesser är synonymt med en
modernisering och utveckling av teaterns arbete, i samklang med vår tid och vårt
samhälle. Teater Bauer avser att utveckla de traditionella formerna för demokratiska
processer i teaterarbetet genom att arbeta efter den sociokratiska beslutsmodellen. Ett
öppet beslutsförfarande, som inte väger inflytande i majoritets och minoritetstänkande,
utan som genom sitt process- och stegvisa utvecklande av beslutsunderlag, säkerställer
ett allas inflytande och ansvar vid verkställighet.
Teaterpolitiskt och i sina arbetsformer bryter Teater Bauer med institutionsteaterns
produktionslogik. Kontinuitet skapas genom en tematisk linje och ett distinkt sceniskt
format. Det sker i valda teateruppsättningar, i samtal, seminarier och symposier kring
centrala teman i livet och i samhället. I det sceniska arbetet utforskas teori och praktik
och hur dess gestaltning kan berika teatern och vår tids samtal.
DET DAGLIGA ARBETETS PREMISSER
Det dagliga arbetet följer den process teatern har utstakat i sin vision och de
övergripande målen är utgångspunkter för alla aktiviteter.
Det konstnärligt arbetet på teatern är en skapande processtyrd verksamhet, som vid alla
tillfällen omfattar hela teaterns verksamhet, dess uppmärksamhet och engagemang.
Varje process, med syfte att skapa en teaterföreställning, inleds med en utvecklingsfas
där teaterns konstnärliga råd, regissören och scenografen formulerar en samlad vision
för projektet och genomgår utgångspunkterna för genomförandet.
MEDVERKAN UTIFRÅN DELAKTIGHET
Att medverka i teaterns arbete förutsätter ett stöd för verksamhetens vision och rutiner i
det dagliga arbetet. Alltså utgår medverkan från en aktiv delaktighet, som främjar
teaterns arbete, dess processer och utveckling.
©2015 Leif Adolfsson 9 MÅLSÄTTNING
I en starkt föränderlig värld ser vår tid skärpta motsättningar och tilltagande vilsenhet.
Vi ser sociala skillnader växa och klyftor öka. Samtidigt lever kulturer och religioner
sida vid sida som aldrig förr. Och aldrig förr har impulserna utifrån varit så starka. Detta
i en region med månghundraårig tradition och med ett starkt och solitt fundament i de
generationer, som skapat dagens betingelser. Många av dem sågs en gång komma in i
gemenskapen från andra delar av världen. Nu tillförs vi åter resurser, som levandegör
vår tid och formar framtiden.
En av dessa nya resurser är Teater Bauer. En teater född ur sin samtid. Vilka möjligheter
ger detta? Finns öppenhet från samhälles sida, att möta och att bidra till initiativet och
att stödja det arbete som krävs? Har vår tid kraft, lust och nyfikenhet, att öppna för nya
tankar och handlingar?
INBJUDAN
Vi inbjuder konstnärer verksamma i vår stad och region till medlemskap och
engagemang i Teater Bauers arbete – där vi tillvaratar och utvecklar konstnärliga
kompetenser och resurser och ger konsten och kulturen ett tillhörsförhållande.
Vår inbjudan omfattar också medborgarna, vår publik. Alla som önskar delaktighet är
välkomna att ingå i processen och bidra till teaterns arbete.
MÅLGIVANDE RIKTLINJER
NÄRVARO…
GENOM ENGAGEMANG OCH SKAPANDE AV
SAMMANHANG.
RESPEKT…
GENOM ATT BETRAKTA MÄNNISKORS UPPLEVELSER OCH
ERFARENHETER SOM LIKA MYCKET VÄRDA SOM VÅRA
EGNA.
TROVÄRDIGHET…
GENOM ÖPPENHET OCH ENGAGEMANG.
TILLIT…
GENOM ATT VARA I ÖGONHÖJD MED VÅR OMVÄRLD.
DELAKTIGHET…
GENOM ATT VARA MER INTRESSERADE OCH NYFIKNA PÅ
ANDRA ÄN PÅ OSS SJÄLVA.
FÖRESATS
ATT BINDA SAMMAN VÅR REGIONS KONSTNÄRLIGA OCH KULTURELLA KRAFTER OCH
TJÄNA SOM KATALYSATOR OCH BINDNINGSLÄNK FÖR ETT RIKARE SAMSPEL MELLAN
OSS SOM LEVER OCH VERKAR HÄR.
©2015 Leif Adolfsson 10 VÄGEN FRAM
VI FÖRVALTAR TEATERNS KRAFT ATT FÅNGA, FÄNGSLA, FÖRUNDRA, FÖRLUSTA,
FÖRNÖJA OCH FÖRVANDLA.
VI UTMANAR FÖRUTFATTADE MENINGAR OCH KONFORMISM MED EMOTIONELLT
STARKA OCH LOCKANDE FÖRESTÄLLNINGAR.
VI SAMLAR OCH GER HEMVIST TILL EN TEATERENSEMBLE, BESTÅENDE AV ALLA SOM
ÖNSKAR BIDRA TILL TEATERNS ARBETE OCH UTVECKLING.
VI INBJUDER KONSTNÄRER AV ALLA SLAG TILL ETT KONSTNÄRERNAS
AKTIVITETSTORG.
VI SAMLAR ETT MEDBORGARRÅD FÖR UTVECKLANDE AV KONST OCH DEMOKRATI.
VI AVPROVAR METODER FÖR TEATERNS ARBETS- OCH REPETITIONSPROCESSER;
UTVECKLAR NYA VÄGAR FÖR SKAPANDE OCH GESTALTNING I SAMSPEL MED VÅR
PUBLIK.
VI ARRANGERAR DRAMATISKA LÄSNINGAR OCH FORUMSAMTAL.
VI STIMULERAR TILL KONSTNÄRLIGA MÖTEN MELLAN GENERATIONERNA.
VI INSPIRERAR TILL SKAPANDE AV NYSKRIVEN DRAMATIK I ETT LABORATORIUM, DÄR
FÖRFATTARE, POETER OCH DRAMATIKER GES HEMVIST ATT PRÖVA SINA TEXTER I
SCENISKA SAMMANHANG.
VI AVHÅLLER SEMINARIER OCH SYMPOSIER KRING BRÄNNANDE FRÅGOR INOM
TEATER, KONST OCH LITTERATUR.
VI BEJAKAR LIVETS IRRATIONELLA KVALITÉER GENOM SPONTANA OCH
ÖVERRASKANDE AKTIONER.
VI UTMANAR TRENDER OCH KONFORMISM MED EN REPERTOAR I ÖGONHÖJD MED
VÅR PUBLIK. DRAMA, FARS, TRAGEDI, KOMEDI, REVY, SOARÉ – ALLTID MED SAMTID
OCH FRAMTID I BLICKFÅNGET.
VI STÄRKER INNEHÅLL OCH FORM I ETT KONTINUERLIGT KONSTNÄRLIGT
UTVECKLINGSARBETE OCH FORSKNING TILLSAMMANS MED ANDRA.
VI FÖRENAR KONST, VETENSKAP OCH EKONOMI GENOM SAMARBETEN MED
HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET.
VI INTERNATIONALISERAR OCH SAMARBETAR ÖVER LAND OCH HAV.
VI OMFAMNAR DEN DIGITALA OCH NÄTBASERADE VERKLIGHETEN, SÅ ALLA KAN
FÖLJA TEATERNS AKTIVITETER OCH BEGIVENHETER, VAR DE ÄN UTSPELAR SIG.
©2015 Leif Adolfsson 11 ETABLERING OCH HANDLINGSPLAN
FÖRESATS
Teater Bauers mål är att om tre år ha etablerat en fullskalig teaterverksamhet i Västra
Götalandsregionen.
TEATERNS FYSISKA ETABLERING OCH IGÅNGSÄTTANDE
Teatern leds av två personer, med den konstnärliga ledningsgruppen samt
ledningsgrupperna för ekonomi och lokaletablering, som medansvariga.
Teater Bauer upprättar en tillfällig fysisk bas under hösten 2015. Härifrån
byggs de strukturer, som är stommen i organisationen upp i en verkställande etableringsfas. Ramar för det inre arbetet skapas, liksom att vi
upprättar dialog med tilltänkta samarbetspartners i regionen.
Det konstnärliga rådet inrättas.
Medborgarrådets utformning påbörjas och kontakter tas för upprättande av
denna viktiga publika medverkan i vår teater.
Formerna för Konstnärernas Aktivitetstorg diskuteras och riktlinjer tas fram.
Kontakter upprättas med universitet och högskolor i regionen.
Samtal inleds under det kommande året med bildningsförbund och andra
relevanta organisationer och föreningar.
LOKAL
En inventering pågår vad gäller en fast placering av teaterverksamheten.
Samtal inleds med berörda fastighetsägare. Fram till detta funnit sin lösning
har vi tillgång till temporära repetitions- och spellokaler hos Brewhouse i
Göteborg.
FINANSIERING
Sökandeprocessen för att skaffa nödvändiga medel för etablering och
verksamhetsdrift och för att utveckla de första projekten pågår.
INTERNATIONELLT SAMARBETE
Ett samarbete med Københavns Teater Observatorium har etablerats.
Under sommaren har ett första möte hållits. Där angavs utgångspunkterna
©2015 Leif Adolfsson 12 för ett kommande samarbete. Likaså ingår Teater Bauer i en kommande
Hvenakademi, för utvecklande av teaterkonsten.
VERKSAMHETSPLANERING
Vi planerar för en första premiär i slutet av september 2016. Vi tar tempen
på oss själva som bor här och ställer frågan; ”Hur ska vi ha det?”
Förberedelsearbetet för föreställningen påbörjas under hösten 2015. Erik
Ståhlberg regisserar och Stine Martinsen står för scenografi och kostym.
Under vintern/våren 2017 planerar vi för en premiär av vår första
dramatiska föreställning. Av förklarliga skäl kan vi inte här avslöja pjäsens
namn, men den handlar om vår tids ideal och drömmar och är en
uppgörelse med det moderna samhällets mekanismer och strävan efter
lycka och framgång. Pjäsen är ett stycke totalteater, som spelar på alla de
strängar, som gör teater underhållande, drastiskt meningsfull och hoppfullt
engagerande. Förberedelsearbetet påbörjas under hösten 2015. Leif
Adolfsson regisserar och Stine Martinsen gör scenografi och kostym.
Hösten 2017 planeras för en familjeföreställning skriven av en dramatiker
från regionen.
Våren 2018 avslutas den treåriga perioden med ett projekt vars avsikt är att
samla regionala resurser i ett sceniskt fyrverkeri.
Räds aldrig tvivlet, det är en förutsättning för förändring, nyskapande och utveckling
©2015 Leif Adolfsson 13 ORGANISATORISK UPPBYGGNAD
Styrelse
Josephine Bauer
Leif Adolfsson
Erik Ståhlberg
Åke Gullberg
Göran Arvidsson
Daglig ledning
Josephine Bauer
Leif Adolfsson
Organisatorisk samarbetspartner
Brewhouse, Göteborg
Konstnärlig ledning
Erik Ståhlberg
Stine Martinsen
Josephine Bauer
Leif Adolfsson
Konstnärlig samarbetspartner
Art of Spectra
Teaterensemble
Består av dem som aktivt bidrar till och medverkar i teaterns
arbete.
Konstnärligt Råd
Rådet består av den konstnärliga ledningen plus högst sex ytterligare medlemmar.
Medborgarråd
Rådet är ett forum för utvecklandet av konst och demokrati och medlemmarna kommer
från Göteborgs olika stadsdelar och från regionen som helhet. Funktionen är i
utgångsläget att vara referensgrupp samt ett aktivt medverkande kollektiv i teaterns
arbete och utveckling. Etablerandet och det kommande arbetet får visa hur Teater
Bauers vision kan omsättas i de behov och de kompetenser och erfarenheter
Medborgarrådet äger.
©2015 Leif Adolfsson 14 Konstnärernas Aktivitetstorg
Teater Bauer samlar konstnärer i vår region till att uttrycka sig själva, sin konst och sina
upplevelser av att verka i vår tid, i vårt samhälle. Att kunna spegla sig själv som
individuell konstnär i det stora konstnärskollektivet och forma en gemensam och
samlad kraft där konstnärskapet blir en aktiv del av samhällsbygget. För torget är
platsen för vår demokratis födelse. På vårt torg framträder konstnären och
kulturarbetaren med sin konst och med sig själv, som avläsare och tolkare av liv.
Internationellt samarbete
Hvenakademin
Københavns Teater Observatorium
Publiken är en människa - tillsammans med andra människor
©2015 Leif Adolfsson 15 INITIATIVTAGARE OCH UTVECKLARE
Josephine Bauer
Göteborg
f. 1974
Skådespelerska och Dramatiker. Initiativtagare till Teater Bauer. Josephine har
arbetat som skådespelare i 15 år i Göteborg, Stockholm och Köpenhamn. På
scen i bl.a. ”Peggy Pickit ser Guds ansikte”, Angereds Teater, ”Enligt Maria
Magdalena”, Folkteatern, ”Fadren”, Teater Tofta, ”Den girige”, Gunnebo och
Riksteatern samt "Hemligt", just nu aktuell på turné i Sverige. I TV: "Andra
Avenyn", ”Poliser”, ”Virus i paradiset” och ”En fråga om liv och död” m.fl. På
bioduken ser vi henne i de Guldbaggenominerade filmerna ”Till det som är
vackert” och “Hipp hipp hora”. Josephine är utbildad projektledare på IHM
och ICC och utbildad coach på Skandinaviska Ledarhögskolan.
Åke Gullberg
Göteborg
f.1944
Ekonomi- och Redovisningskonsult på kulturområdet med tonvikt på film och
teater.
Erik Ståhlberg
Göteborg
f. 1962
Regissör och Skådespelare. Utbildad på Teater- och Operahögskolan i Gbg.
Regissör och skådespelare på Folkteatern i Gbg 2001- 2014. Varit verksam på
bl.a. Aftonstjärnan, Lisebergsteatern, Göteborgs Stadsteater, Angereds Teater,
Helsingborgs Stadsteater, GöteborgsOperan, Riksteatern, Göteborgs Dramatiska Teater, Gunnebo/Tjolöholms Friluftsteater, Teater Tofta, Tomas K. Teater
och Mölndalsrevyn. Bland regiuppgifterna kan nämnas Fordringsägare, Den
yttersta natten, Körsbärsträdgården, Pelikanen, En fröjdefull jul, Demokrat,
Tartuffe, Den Girige, Dödsdansen, Sanning och Konsekvens, Räls, # Revyn,
och nu senast på Folkteatern, Liljebrinks - en svart komedi i vitt. Har även
arbetat som lärare på Teater och Operahögskolan i Gbg.
Göran Arvidsson
Göteborg
f. 1947
Projektledare. Egen konsultverksamhet, Projektstudion, i nära samverkan med
arkitekt Per Nadén. Mer än 30-års erfarenhet av projektledning i byggprocesser
från idé till färdigt projekt, där arbetssättet präglas av engagemang, kreativitet
och hög delaktighet. Dessutom trebarnspappa, torpare och amatörmålare.
Stine Martinsen
Köpenhamn
f.1973
Scenograf och Kostymdesigner. Efter studier i litteratur- och teatervetenskap
utbildade hon sig till scenograf på Danmarks Designskole, 1998-2003. Därefter
flitigt förekommande på danska scener i både teater och opera. Samarbetet
©2015 Leif Adolfsson 16 med Kasper Holten, chef för The Royal Opera i London, har lett till Operan i
Riga och Mozarts "Cosi fan tutti" och "The Secret Songs" av Elvis Costello på
Det Kongelige Teater. I Sverige har Stine Martinsen uppmärksammats för
insatser på Smålands Musik och Teater, "Måsen" av Anton Tjechov", Malmö
Stadsteater, "Roberto Zucco" av Bernard-Marie Koltès och på Uppsala Stadsteater, "Tre Systrar" av Anton Tjechov. Senast på Göteborg Stadsteater med
"Natten är dagens mor" av Lars Noren, där hon i höst gör scenografi och
kostym till ”Markurells i Wadköping” av Hjalmar Bergman. I höst likaså
”Candide” av Voltaire, musik av Leonard Bernstein på Operan i Odense. Hon
anlitas även som manuskriptkonsulent för ny dansk dramatik och gästföreläser i
scenografi på Köpenhamns Universitet. Stine är medgrundare av Københavns
Teater Observatorium.
Per Nadén
Göteborg
f. 1983
Arkitekt. Har engagerat och driftigt på kort tid skaffat god erfarenhet
av att
initiera, utveckla och driva projekt, där den gemensamma viljan är ett långsiktigt hållbart samhällsbygge, där livet och mänskliga behov, utmaningar och
drömmar sätts i centrum. Exempel på projekt är verksamhetsutveckling och
om- och tillbyggnad av Havets Hus, Gerlesborgsskolans Konstcentrum, Kulturhus, stadsutvecklingsprojekt och bostäder samt redaktionellt arbete med
arkitekturtidskrift, utställningar och festivaler.
Leif Adolfsson
Köpenhamn
f.1949
Skådespelare och Regissör. Utbildad vid Scenskolan i Gbg. Verksam i Sverige,
Danmark och England. Tidigare teaterhögskolerektor (Stockholm) och
teaterchef (byggde upp Älvsborgsteatern). Grundare av ett flertal teatrar som
bl.a. Folkteatern Skaraborg och Teater Totem, Uppsala. Arbetar i De Heliga
Dårarnas Teater, Stockholm samt i Københavns Teater Observatorium,
grundlagd tillsammans med Stine Martinsen. Aktivt bidragande till skapandet
av forskning och konstnärligt utvecklingsarbetet vid våra sceniska högskolor.
Som regissör ett 40-tal produktioner i Sverige och Danmark. Officiella
utredningsuppdrag i Sverige och Danmark, där han varit avdelningsledare för
skådespelarutbildningen vid Statens Teaterskole och Den Danske Filmskole,
Köpenhamn samt starkt medverkande vid upprättandet av Dramatikeruddannelsen vid Århus Teater (nationell utbildning). Arbetar även som Senior
Advisor och Artistic Supervisor inom teater, TV, radio och film och som sådan
anlitad av TV- och filmproduktionsbolag, Danmarks Radio, TV2 och TV3
Danmark samt danskt näringsliv. Är knuten till MTG (Modern Times Group) i
London och Stockholm. Har internationella kontakter inom teater, TV och film.
©2015 Leif Adolfsson 17 ATT TA STEGET…
Nyttoaspekten regerar vår tids hållning till människan. Var hon gör mest nytta,
överskuggar andra delar av hennes tillvaro. Det opportuna och likriktade segrar.
Människans mångfacetterade och mångbottnade kvalitéer förlorar mark. Samtidigt
ropar vår tid efter utveckling, förnyelse och nyskapande visioner – svaren på några av
de största frågor mänskligheten stått inför.
Den politisk-ekonomiska styrningen av människan accelererar. Den stora och
inspirerande verkligheten, som ger människans hennes originalitet och därmed
sammanbindningskraft - vidmakthållandet och förädlandet av det mänskligt kollektiva
medvetandet, förväntas levas i enbart en samhällelig kontext. Detta skapar grogrund
för historielöshet och oförmåga att avläsa sammanhang och förstå perspektiv; att kunna
spegla livets alla delar i relevanta helheter. Den splittrade människan blir offer för
påverkan och styrning i riktningar, som avlägsnar henne från de humanistiska och
demokratiska värden vår civilisation bygger på. Fundamentet ifrågasätts och framtiden
görs osäker och skrämmande. Det förenklade blir till lösningar, som inte gagnar, men
utnyttjar oss för andras syften, maktmässiga och kommersiella.
Vår teater ska verka och finnas utifrån en mänsklig omfamning av verkligheten. Detta är
i vår tid den stora källan till förnyelse, då dagens teater i allt huvudsakligt fokuserar på
människans villkor i relation enbart till henne själv, hennes sociala och samhälleliga
roll i en specifik tid och specifikt rum. Vår teater avser inte att blicka in genom eget
fönster, utan blicka ut och undersöka den stora och fantastiska verkligheten, begriplig
eller obegriplig, förståelig eller bara fantastisk, sedd eller oanad – bortom begränsningar
och mänsklig självtillräcklighet.
Behovet av att på detta vis gå emot en rådande utveckling och erbjuda alternativa
resvägar är stort och nödvändigt och kan bara uträttas om vi börjar från en definierad
nollpunkt, utan bindningar till och beroende av mönster och konventioner, som helt
eller delvis idag spelat ut sin roll. Frågan blir då om vår tid har kapacitet och styrka att
stödja oss på dessa grunder. Något vi inte kan ha svaret på i dag, men processens gång
kommer att besvara. Den eviga paradoxen, att förnyelse enbart kan skapas om det finns
kraft, vilja och begåvning att förändra rådande ordningar, får här sin aktualitet. Den
politiska viljan ska inte enbart äga en socialt definierad kontext utan en övergripande
mänsklig. På så vis kommer människor och det samhälle de bygger, den politik som
råder, att tjäna varandra ömsesidigt.
Vi har ingen avsikt att tala för vår vision i polemiska vändningar. Det är onödigt
eftersom en vision ingenting äger och inte utger sig för att vara mer än den är - en kraft,
som önskar att gestalta sig sceniskt i en rad kreativa tilltag. Början handlar om oss
själva, hur vi ser på oss själva och hur vi kan genomföra visionen genom att utveckla
oss själva i samspel med andra.
©2015 Leif Adolfsson 18 Steget
Jag måste få ge mig själv en dag
då min tanke kan ströva fritt
en dag då jag tar mitt första steg
och vet att det steget är mitt.
Jag vill vakna upp i ett eget rum
och resa mig upp och stå
på golvet en stund, och fråga mig själv
åt vilket håll jag ska gå.
Ett steg i sänder…
och sedan ett steg till…
det blir härligt att se vad som händer
när man går åt det håll man själv vill!
Jag måste få fråga mig själv vem jag är
och varför jag gör det jag gör
jag kan inte leva med dörren stängd
om mitt liv står där utanför.
Och ropar man på mig från alla håll
så svarar jag: Vänta en stund –
idag vill jag följa min egen röst,
idag är jag ingens hund…
Ett steg i sänder.
Och sedan ett steg till.
Det blir härligt att se vad som händer
när man går åt det håll man själv vill!
Kent Andersson
©2015 Leif Adolfsson 19
