Papperslösas
rätt till hälsa
Planering och förverkligande av handboken: Nada Al Omair
Text: Nada Al Omair och Karoliina Heikinheimo
Svensk översättning: Perfekti Oy
Layout, grafisk design och illustration av handboken: Teemu Helenius
Tryck: Esa Print Oy, Lahti 2013
PEFC/02-31-170
Innehållsförteckning
Inledning 5
1 Om papperslöshet 7
Vem är papperslös? Hur blir man papperslös? Människor i liknande situation som de papperslösa Den papperslösas juridiska ställning Antalet papperslösa i Finland Papperslösa utsatta för utnyttjande Forskningsinformation över papperslöshet 2 Rätten till hälsa Internationellt rättslig bakgrund Även en papperslös har rätt till hälsa Människor i en sårbar situation Barnens rätt till hälsa Gravida kvinnors rätt till hälsa 3 De papperslösas tillgång till hälsotjänster i Finland Finlands lagstiftning och de papperslösas hälsovård Praktiska hinder för tillgång till vård Tjänster för papperslösa: frivilligkliniker och juridisk rådgivning Lösningsmodeller för att ordna hälsovården 4Mötet med en papperslös För inledande av mötet Hälsovårdspersonalens tystnadsplikt Läkaretik Saker som ska beaktas i bemötandet Vägledning till rätta instanser Vokabulär 7
7
8
9
10
10
10
13
13
14
15
15
16
19
19
20
20
21
23
23
23
24
25
27
30
Inledning
Den här handboken behandlar papperslöshet och papperslösas rättigheter till hälsa. Handboken riktar sig främst till yrkeskåren inom
hälsovårdsbranschen men erbjuder även nyttig information för andra
som är i kontakt med papperslösa.
Handboken har fyra kapitel. Först ges en inblick i vad papperslöshet
betyder och hur papperslöshet uppstår. Handbokens andra kapitel
behandlar rätten till hälsa som grundläggande rättighet, som Finland
har förbundit sig förverkliga. I tredje kapitlet har de papperslösas
situation och rättigheter i Finland presenterats ur hälsovårdens synvinkel. Fjärde kapitlet behandlar vårdpersonalens tystnadsplikt och
läkarens etik samt ger nyttig praktisk information för mötet med en
papperslös. I slutet av handboken finns en vokabulär.
Handboken har producerats av Flyktingrådgivningen rf:s projekt
De papperslösa. Flyktingrådgivningen rf är en medborgarorganisation
vars uppgift är att ge rättshjälp till asylsökande i Finland. I projektet
De papperslösa erbjuds juridisk rådgivning till papperslösa och till dem
som träffar papperslösa i sitt arbete samt informeras om de papperslösas rättigheter. Projektet finansieras av penningautomatföreningen
RAY och planeras ta tre år.
5
1 Om papperslöshet
Vem är papperslös?
En papperslös invandrare är en person som vistas i Finland utan uppehållstillstånd. De papperslösa är i regel medborgare i länder utanför
EU. Deras vistelse i Finland är inte officiellt
känd eller tillåten av myndigheterna.
Den papperslösa kan till exempel
Med papperslös
inneha pass, skattekort och övriga
avses en person som
officiella dokument. De papperslösa
vistas i Finland utan
kallas i vissa sammanhang illegala
uppehållstillstånd.
invandrare men många medborgarMyndigheterna
organisationer, Europaparlamentet,
har inte officiellt
Europarådet och FN föredrar termer
kännedom av eller har
som undocumented migrants eller
inte godkänt vistelsen.
migrants in an irregular situation.
Hur blir man papperslös?
Man kan bli papperslös till följd av ett nekande asylbeslut eller annat nekande beslut om uppehållstillstånd eller om det existerande
tillståndet föråldras. En del kan på grund av tillgångsprövning ha
fått ett nekande beslut för uppehållstillstånd och arbetar olovligt i
Finland. En del har blivit kvar i Finland efter studierna för att söka
jobb. En del har fått ett negativt beslut på familjeåterförening. Ibland
har uppehållstillstånd inte sökts. Papperslöshet har många orsaker
och det finns även personer som inte nödvändigtvis vet om att de
är papperslösa.
7
Det finns ett flertal orsaker till varför människor blivit papperslösa
eller varför de valt papperslösheten. Bakom papperslösheten finns
oftast en rädsla för den egna säkerheten i utrese- eller hemlandet. De
papperslösa kan ha familjemedlemmar som lagligt vistas i landet men
familjeåterföreningen har misslyckats. För en del känns olaglig vistelse
i Finland som en bättre lösning än krig, konflikt, förföljelse eller våld i
hemlandet. Det finns olika orsaker till papperslöshet. Man anser det
som en bättre lösning att olagligt vistas i Finland än att lämna landet,
fastän de egna rättigheterna och verksamhetsmöjligheterna är så gott
som obefintliga på grund av papperslösheten.
Människor i liknande situation som de papperslösa
Det finns grupper av människor som lagligt vistas i Finland men
som till exempel inte har tillgång till hälsovård. Till dessa grupper
hör bland annat Östeuropas romer. De erhåller inte ett europeiskt
sjukvårdskort, eftersom de inte har offentlig sjukförsäkring i sitt hemland. Därför har de inte tillgång till offentlig hälsovård i Finland. Även
personer som lagligt väntar på beslut om uppehållstillstånd i Finland
eller som har ett tillfälligt uppehållstillstånd, har väldigt begränsad
rätt till hälsovård.
Varje människa har
rättigheter, oberoende
av sin vistelsestatus.
8
Den papperslösas juridiska ställning
Den papperslösas kunskap om det finländska samhället, kulturen och
rättssystemet är ofta mycket bristfällig. Den papperslösas livshistoria
och tidigare erfarenheter kan förorsaka rädsla och misstänksamhet
gentemot myndigheter. Det kan vara svårt för personen att förstå
sin juridiska ställning fastän personen skulle ha vistats en längre tid
i Finland och genomgått processen för uppehållstillstånd. Att behärska det komplexa tillstånds- och rättssystemet är en utmaning.
Om människan till exempel har mentala problem eller genomgått
traumatiska upplevelser, är det ännu svårare att greppa situationen.
Den papperslösa kan ibland uppfylla kriterierna för uppehållstillstånd
(människohandel, arbete, internationellt skydd) men vågar eller förstår inte att söka hjälp.
9
Antalet papperslösa i Finland
Det exakta antalet papperslösa är omöjligt att veta. I Finland finns
ändå ett litet antal papperslösa jämfört med andra land i Europa.
Till exempel i andra nordiska länder uppskattar man att det finns ett
tiotusental papperslösa. Enligt uppskattningar från olika instanser
varierar de papperslösas antal i Finland från hundratals till några tusen
personer. Enligt polisens statistik från år 2011 påträffades i Finland
cirka 3 300 personer som vistades illegalt i landet. Antalet som polisen statistikfört innehåller även personer,
som senare ansökt om asyl eller annat uppehållstillstånd och på så vis
En relevantare fråga än
legaliserat sin vistelse. Detta antal
antalet är om de pappersmotsvarar alltså inte de papperslösas grundläggande
lösas verkliga mängd i Finland.
rättigheter kommer att
En relevantare fråga än antalet
förverkligas.
är om de papperslösas grundläggande rättigheter kommer att förverkligas.
Papperslösa utsatta för utnyttjande
Den papperslösas vardag är väldigt osäker. Vardagen skuggas av en
konstant förändring och oro för den egna framtiden. De papperslösa är speciellt utsatta för utnyttjande och olika arter av kränkande
behandling. De är ofta beroende av sina arbetsgivare och makar. Arbetsgivarna kan till exempel kräva ständigt arbetande utan uppehåll
och semestrar, de erhåller inte lön i enlighet med kollektivavtalet och
ibland betalas ingen lön över huvudtaget. Sådan verksamhet kallas
ockerliknande arbetsdiskriminering.
Forskningsinformation över papperslöshet
Det är svårt att få tillförlitlig information om papperslöshet. Man
har först nyligen inlett forskningen om papperslöshet och diskussionen om de papperslösas situation i Finland har endast börjat. Det
är en utmaning att erhålla information om papperslöshet, eftersom
de papperslösa inte statistikförs eller identifieras i samhällets struk10
turer. Många papperslösa är rädda för att bli gripna och lever därför
under jorden.
Källor:
FRA (European Union Agency for Fundamental Rights): Migrants in an irregular
situation: Access to Health Care in 10 European Union Member States (2011)
Life in the Shadows. Migrant Rights Centre Ireland (2007)
PICUM (Platform for International Cooperation on Undocumented Migrants):
Children First and Foremost. A guide to realising the rights of children and
families in an irregular migration situation (2013)
PICUM (Platform for International Cooperation on Undocumented Migrants):
Strategies to End Double Violence Against Undocumented Women (2012)
PICUM (Platform for International Cooperation on Undocumented Migrants):
Ten Ways to Protect Undocumented Migrant Workers (2005)
PICUM (Platform for International Cooperation on Undocumented Migrants):
Undocumented Migrants Have Rights! An Overview of the International
Human Rights Framework (2007)
Verksamhetsprogram för bekämpning av olaglig invandring 2012–2015
http://www.intermin.fi/download/38506_372012_Lama_toimenpideohjelma
_web.pdf
11
12
2 Rätten till hälsa
Rätten till hälsa är en grundläggande rättighet, till vilken Finland
lagenligt har förbundit sig till i internationella människorättsavtal.
Förverkligandet av rätten ska tryggas även för de papperslösa.
Internationellt rättslig bakgrund
Rätten till hälsa innebär att alla har rätt till högsta nåbara fysiska och
psykiska hälsa. Som mänsklig rättighet är rätten till hälsa individens
rättighet som inte är beroende av till exempel grunderna för vistelse
i ett visst land.
Finland har juridiskt förbundit sig till ett flertal konventioner, i vilka
man avtalat om rätten till hälsa. Den viktigaste konventionen då det
gäller den här rätten är FN:s konvention om ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter (ESK-konventionen).
Rätten till hälsa är en mycket omfattande rättighet. Den inbegriper
mycket mer än endast rätten till hälsotjänster eller läkemedel.
Kommittén som behandlar FN:s ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och tolkar ESK-konventionen (ESK-kommittén) har
definierat huvudsakliga ansvar för staterna i fråga om rätten till hälsa.
Staten måste bland annat förse alla med de nödvändiga läkemedel
som definieras av Världshälsoorganisationen (World Health ���������
Organization����������������������������������������������������������������
, WHO) och säkra alla tillgång till utrymmen för och förnödenheter och tjänster inom hälsovården utan diskriminering med särskild
uppmärksamhet på sårbara och marginella grupper. I denna rätt ingår
även säkrandet av grundläggande skydd, inkvartering och sanitet eftersom de är nödvändiga för hälsan.
13
Även en papperslös har rätt till hälsa
Rätten till hälsa tillhör alla. Enligt ESK-kommittén gäller rättigheterna
i ESK-konventionen var och en oberoende av vilken rättslig ställning
och vilka typer av dokument de innehar. Kommittén har betonat att
staterna ska fullfölja sina skyldigheter som rätten till hälsa kräver utan
att begränsa tillgången av förebyggande, vårdande och symptomlindrande hälsovårdstjänster. Detta gäller även papperslösa invandrares tillgång till hälsovårdstjänster. Konventionsstaterna har åtagit
sig att garantera att rätten till hälsa förverkligas utan diskriminering
av något slag på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk
åskådning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller övrig
anledning.
Rätten till hälsa är en mänsklig
rättighet som gäller för alla
människor. Den gäller inte
endast vissa utvalda. Staten
har skyldighet att trygga att
rätten till hälsa uppfylls för var
och en som vistas inom dess
område. Rätten till hälsa gäller
därmed även papperslösa.
14
Människor i en sårbar situation
De papperslösa invandrarna hör till samhällets mest sårbara grupper. Bland de papperslösa finns även barn och gravida kvinnor som
tillhör en särskilt sårbar grupp. Det är enligt ESK-kommittén speciellt
viktigt att rätten till hälsa förverkligas för de särskilt sårbara och marginaliserade gruppernas del. FN:s specialrapportör har i sin rapport
om Sverige påpekat att de papperslösa invandrarna tillhör de mest
sårbara individerna i samhället. De papperslösa i Finland kan även de
anses tillhöra den här gruppen. Enligt specialrapportören kan man
inte neka dem tillgång till hälsotjänsterna.
ESK-kommittén har definierat mätare med vilka man kan granska
om rätten till hälsa förverkligas. Enligt kommittén har staten misslyckats i att fullfölja sina skyldigheter till exempel om offentliga medel
styrs så att rätten till hälsa inte förverkligas för dem som är i en särskilt
sårbar ställning, eller för de utstötta gruppernas eller individens del.
De papperslösa barnens och gravida kvinnornas rätt till hälsa har
säkerställts förutom i ESK-konventionen även genom separata avtal.
ESK-konventionen har betonat, att alla barn som vistas på statens
område, även de papperslösa, skall ha tillgång till förmånlig hälsovård.
Barnens rätt till hälsa
I FN:s konvention om barnets rättigheter har konventionsstaterna
förbundit sig att till det yttersta av sin förmåga säkerställa förutsättningarna för barnets överlevnad och utveckling.
I FN:s konvention om barnets rättigheter har även avtalats om
varje barns rätt till hälsa.
I konventionen om barnets rättigheter erkänner konventionsstaterna barnets rätt att få bästa uppnåeliga hälsa samt tjänster som
är ämnade för sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna ska
sträva efter att säkerställa att inget barn berövas denna rätt.
15
Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla
former av diskriminering eller bestraffning på
grund av föräldrars, vårdnadshavares eller
familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. De papperslösa barnens rätt till hälsa kan entydigt härledas ur konventionen om
barnets rättigheter.
Gravida kvinnors rätt till hälsa
En väntande mammas hälsa är speciellt sårbar. I konventionen som
strävar till att avskaffa all diskriminering av kvinnor, har konventionsstaterna
förbundit sig att garantera kvinnor lämplig
vård vid graviditet, förlossning och efter
förlossningen. Staterna ska vid behov erbjuda dessa tjänster kostnadsfritt och de
ska garantera mödrarna tillräcklig näring
under graviditet och amning. Även i
ESK-konventionen betonas att mödrar
ska beviljas särskilt skydd före barnets
födsel och efter det.
16
Källor:
FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s kvinnokonvention :
www.finlex.fi
FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter allmänt ställningstagande nr. 14: The Right to the Highest Attainable
Standard of Health, E/C.12/2000/14, 8.11.2000
FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter allmänt ställningstagande nr. 20: Non-discrimination in economic,
social and cultural rights, E/C.12/GC/20, 2.7.2009
FN:s kvinnokonvention/CEDAW (the Convention for the Elimination of all
Discrimination against Women) rekommendation nr. 26: General recommendation No. 26 on women migrant workers, CEDAW/C/2009/WP.1/R,
5.12.2008
Report of the Special Rapporteur on the right of everyone to the enjoyment of
the highest attainable standard of physical and mental health, Paul Hunt.
Mission to Sweden. A/HRC/4/28/Add.2, 28.2.2007
The Right to Health, Joint fact Sheet WHO/OHCHR323, August 2007:
http://www.who.int/mediacentre/factsheet/fs323_en.pdf
17
18
3 De papperslösas
tillgång till
hälsotjänster
i Finland
Finland har juridiskt förbundit sig till internationella konventioner,
var man avtalat om rätten till hälsa. För tillfället följer Finland inte
de tidigare nämnda internationella förbindelserna, eftersom landet
inte erbjuder de papperslösa tillgång till hälsovård.
Finlands lagstiftning och de papperslösas hälsovård
Enligt Finlands grundlag har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv rätt till nödvändig försörjning och omsorg. Det allmänna ska, enligt vad som närmare bestäms
genom lag, tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och
sjukvårdstjänster. Med ”var och en” avses varje individ under finländsk
jurisdiktion. De papperslösa tillhör den här gruppen.
Enligt grundlagen bestäms om tillräckliga hälsotjänster närmare
genom lag. Enligt lagstiftningen har alla endast rätt till brådskande
hälsovård. Med brådskande vård avses
omedelbar bedömning och behandling som inte kan anstå utan att
Varje människa ska
sjukdomen förvärras eller kroppsalltid ges brådskande
skadan försvåras och som gäller
vård. Det är inte
akut sjukdom, kroppsskada, förolagligt att ge mer
sämring av en långvarig sjukdom
omfattande vård.
eller funktionsnedsättning. Lagstiftningen bygger på tanken om
att patienten förflyttas till sin hem19
kommun för fortsatt vård då den akuta
situationen är över. De papperslösa
har dock ingen hemkommun.
Den finländska lagstiftningen
innehåller inga separata stadganden
över papperslösa barns och gravida
kvinnors tillgång till hälsotjänster.
Även för dem garanterar den finländska lagstiftningen endast brådskande vård. De internationella
konventionerna betonar plikten av
att fästa särskild uppmärksamhet
vid barns och gravida kvinnors rättigheter i fråga om hälsa.
I Finland har papperslösa
barn tryggats endast
brådskande hälsovård trots att Finland
genom konventionen
om barnets rättigheter
erkänt rättigheten
för alla barn till bästa
möjliga hälsotillstånd
och tillgång till vård.
Praktiska hinder för tillgång till vård
Kommunen är skyldig att ordna hälsotjänster för sina invånare, eftersom sjukvårdssystemet i Finland är uppbyggt enligt var man är
bosatt. De papperslösa har ingen hemkommun i Finland, så ingen
är skyldig att arrangera de papperslösas hälsovård utöver den brådskande vården.
En papperslös debiteras i Finland en avgift för brådskande vård
enligt de faktiska kostnaderna. Vid tolkandet av grundlagen har man
betonat att kundavgifterna inte får bli ett hinder för dem som behöver tjänsterna. Kostnaderna har visat sig vara ett hinder för att rätten
till hälsa skall förverkligas, eftersom summorna som debiteras för vård
ofta är synnerligen höga.
Tjänster för papperslösa: frivilligkliniker och
juridisk rådgivning
De papperslösas hälsovård är för tillfället beroende av frivilligverksamhet. I Helsingfors öppnades år 2011 hälsostationen Global Clinic, som
upprätthålls av läkare och skötare. Kliniken erbjuder bashälsovård för
papperslösa. Även i Uleåborg fungerar en klinik för papperslösa och
Åbo får ett nytt verksamhetsställe våren 2013. Flyktingrådgivningens
projekt De papperslösa är det första projektet som koncentrerar sig
20
enbart på papperslösa och det inleddes våren 2012. Projektet erbjuder
juridisk rådgivning åt papperslösa och informerar om de papperslösas
rättigheter. Dessutom har religiösa samfund samt enskilda organisationer och aktörer hjälpt papperslösa under flera år.
Lösningsmodeller för att ordna hälsovården
Det finns olika alternativ för att trygga de papperslösas hälsotjänster. Ett alternativ kunde vara att säkra en vård av liknande nivå åt de
papperslösa som för asylsökanden, alltså brådskande och nödvändig vård, som kommunerna skulle vara förpliktade att ordna. Staten
skulle ersätta de skäliga kostnaderna som de papperslösas hälsovård
orsakat. Ett annat alternativ skulle vara, att Folkpensionsanstalten
ersatte kommunerna kostnaderna, som de papperslösas vård orsakar.
Det här skulle ske med samma princip som i de fall, där en person
söker vård och är berättigad till offentliga hälsotjänster i Finland på
basen av EU-lagstiftning eller socialskyddsavtal. Den tredje lösningen
vore att i huvudstadsregionen, Uleåborg, Åbo och möjligtvis Tammerfors grunda verksamhetsställen, som skulle erbjuda nödvändiga
hälsotjänster åt papperslösa. Staden eller den privata sektorn kunde
producera tjänsterna som egen enhet eller som del av en redan befintlig hälsostation.
Källor:
Finsk lagstiftning (Finlands grundlag, specialsjukvårdslagen, lag om patientens
ställning och rättigheter, lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och
sjukvården, hälsovårdslag): www.finlex.fi
Lääkäriliiton muistio: Ratkaisumalleja paperittomien välttämättömien terveyspalveluiden ratkaisemiseksi (2012)
21
22
4 Mötet med
en papperslös
För inledande av mötet
Den papperslösa är ständigt rädd för att bli polisanmäld. Det är viktigt
att läkaren eller skötaren genast i början klargör sin roll samt betonar
att han/hon är bunden av tystnadsplikt. Han/hon har inte rätt att
meddela polisen om den papperslösa. Det är bra att betona för den
papperslösa att allt som kommer fram
under mötet är strikt konfidentiellt.
Det är skäl att förbereda sig på att
Det är inte brottsligt
den papperslösa vid första mötet
att vårda en papperslös.
inte berättar hela sanningen om
Läkare har inte heller
till exempel sitt hälsotillstånd elrätt att anmäla till
ler sin bakgrund. Om läkaren eller
myndigheterna en
skötaren antecknar uppgifter om
person som olagligt
kunden, är det viktigt att förklara
vistas i landet.
varför så görs.
Hälsovårdspersonalens tystnadsplikt
Målet för yrkesutövningen i fråga om en yrkesutbildad person inom
hälso- och sjukvården är att upprätthålla och främja hälsan, förebygga
sjukdomar och bota sjuka och lindra deras plågor.
Det är inte brottsligt att vårda en papperslös. Läkare har inte heller
rätt att anmäla till myndigheterna en person som olagligt vistas i landet. Enligt finsk lagstiftning ska en yrkesutbildad person inom hälsooch sjukvården alltid hjälpa den som är i brådskande behov av hjälp.
Hälsovårdspersonalens tystnadsplikt är mycket omfattande. Syftet
med tystnadsplikten för läkare gällande patienters hälsouppgifter är
23
att bevara förtroendeförhållandet mellan läkaren och patienten, som är av
Hälsovårdspersonalens
stor vikt med tanke på vård och sötystnadsplikt är mycket
kande av vård.
omfattande.
Det har stadgats om vissa undantag
i hälsovårdspersonalens tystnadsplikt.
Undantagen förknippas främst med vissa
brott som kan anses vara särskilt grova, vittnande i grova brottmål,
hantering av smittsamma sjukdomar, skydd av barn, skötsel av socialoch hälsovårdsmyndigheternas uppgifter, kund- eller patientsäkerhet
samt livsmiljö eller befolkningens hälsa eller säkerhet. Undantag kan
göras från tystnadsplikten endast om det i lag särskilt tagits in uttryckliga bestämmelser om utlämnande av uppgifter eller rätten att
få uppgifter. Till exempel sådana brott, som ska anmälas oberoende
av sekretesstadgan, har angetts på ett uttömmande sätt i strafflagen.
Läkaretik
Enligt Finlands Läkarförbunds etiska utskotts ställningstagande ska
en läkare bemöta sina patienter likvärdigt och inte låta ras, religion,
politiska åsikter eller samhällsställning inverka på
sitt förhållande till dem. Samhället får
varken förvägra patienternas rätt till
tillräcklig vård eller ingripa i en läkaLäkare ska bemöta sina
res skyldighet att vårda patienter
patienter likvärdigt och
endast utifrån ett kliniskt behov.
inte låta ras, religion,
Ekonomiska motiv får inte vara
politiska åsikter eller
ett hinder för att personer som
samhällsställning inverka
tillhör dessa persongrupper ska
på sin verksamhet.
få tillbörlig vård. Läkare ska ges
Samhället får varken
tid och tillräckliga resurser för
förvägra patienternas rätt
att vårda dessa patienter.
till tillräcklig vård eller
En läkare ska inte åläggas skylingripa i en läkares skyldighet att delta i bestraffning av
dighet att vårda patienter
eller rättsliga åtgärder mot papendast utifrån ett kliniskt
perslösa. Han eller hon ska inte
behov.
heller förpliktas att vidta sådana
undersöknings- eller vårdåtgärder
24
som inte grundar sig på medicinska skäl, såsom att ge lugnande medel
för att underlätta utvisning. Sökandet av vård får inte leda till att
patienten utvisas.
Det finska hälsovårdssystemet är uppbyggt så, att yrkesutbildade
personer inom hälso- och sjukvården i praktiken råkar ut
för situationer, där de är tvungna att vägra ge
patienterna den vård de behöver på grund
av patientens vistelsestatus. Läkare ska
Sökandet av vård
dock sträva efter att utföra sitt praktiska
får inte leda till att
arbete enligt läkaretiken så, att patienter
patienten utvisas.
vårdas endast utifrån ett kliniskt behov.
Saker som ska beaktas i bemötandet
Användande av tolk
En flytande och professionell tolkning är nödvändig om parterna inte
talar något gemensamt språk. Om en tolk deltar i läkarbesöket, är det
viktigt att vårdpersonalen går igenom även tolkens roll och tystnadsplikt. Man kan anlita en tolk till exempel från regionala tolkcentraler
eller använda sig av privata tolkcentraler eller frilanstolkar. Det är
viktigt att vid tidsbeställningen ange kundens modersmål, inte endast
vilket land han eller hon kommer från. Under besöket lönar det sig
att säkerställa att både patienten och tolken förstår varandra. Man
ska ta i beaktande att kunden ibland kan tycka att det är lättare att
kommunicera med en tolk av samma kön.
Beaktande av den kulturella bakgrunden
Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid kundens kulturella bakgrund såväl när det gäller bemötandet av papperslösa som andra
personer med invandrarbakgrund. Olika kulturer kan ha olika uppfattningar om sjukdomar och hälsa. Dessutom kan det finnas skillnader mellan lämpliga undersökningsmetoder beroende på kulturen. I
synnerhet förståelse och vård av problem med den mentala hälsan
varierar mycket mellan olika kulturer. Vårdpersonalen kan inte känna
till alla uppfattningar och tillvägagångssätt som råder i olika kulturer
när det gäller hälsorelaterade frågor. Det viktigaste är att den som
vårdar en papperslös är medveten om de kulturella skillnaderna och
ser till att kunden godkänner vårdmetoderna som man gemensamt
25
kommit överens om. Man ska sträva efter att respektera till exempel patientens önskan om att få kommunicera med en anställd av
samma kön.
Fastställande av identitet
Vid ett läkarbesök kan en papperslös uppvisa identitetshandlingar
som tillhör någon annan person som är lagligt bosatt i Finland. Detta
kan medföra farliga situationer då kunden vårdas, till exempel om
personen tillhör en annan blodgrupp än innehavaren av identitetshandlingarna. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården
kan vid behov ta upp hälsoriskerna som orsakas av uppgivande av
fel identitet.
Personer som närvarar vid besöket
En papperslös kan besöka en läkare tillsammans med en närstående
eller bekant. Om du misstänker att ledsagaren eller vännen som agerar tolk är en utnyttjare, försök komma överens om en ny tid med
patienten till exempel för efterkontroll, under vilken man kan träffa
den papperslösa utan ledsagare. Under det följande besöket, eller i
mån av möjlighet redan under det första besöket, kan man ta upp
olika hjälpinstanser i Finland.
Gravida kvinnor
Papperslösa kvinnor har nödvändigtvis inte möjlighet att använda
preventivmedel eller möjlighet till graviditetsuppföljning. Enligt en
undersökning som gjorts i Schweiz är graviditeten hos papperslösa
kvinnor oftast oönskad, de utsätts oftare för våld och deras kännedom om preventivmedel och akut-p-piller är bristfälligare än hos
kvinnor som lagligt vistas i landet.
Offer för människohandel
En del av de papperslösa kan vara offer för människohandel. Enligt
finsk lagstiftning avses med människohandel att göra en person till
föremål för tvångsarbete eller andra förhållanden som kränker människovärdet, sexuellt utnyttjande liknande koppleribrott och organhandel för ekonomisk vinning. Om man misstänker att en person fallit
offer för människohandel kan man be honom eller henne kontakta
instanser som är specialiserade på frågor gällande människohandel,
till exempel Pro-tukipiste eller Flyktingrådgivningen. Det finns även
26
ett särskilt hjälpsystem för offer för människohandel, som förvaltas
av förläggningen i Joutseno.
Problem med den mentala hälsan
Papperslöshet förvärrar ofta befintliga mentala problem och gamla
traumaupplevelser. Vissa papperslösa har även torterats i sitt hemland. Symptomen som orsakas av tortyr kan framkomma först lång
tid efter händelserna. Alla papperslösa har inte bakomliggande traumatiska erfarenheter, utan en del har kommit till Finland på grund
av studier eller arbete, och den psykiskt svåra situationen orsakas av
att de är papperslösa.
Vägledning till rätta instanser
Situationen för en papperslös kan vara så svår att en människa eller
instans inte ensam kan hjälpa honom eller henne. Då är det bra om
man vet vilken instans den papperslösa kan vägledas till. Nedan presenteras instanser dit du kan vägleda personen du bemött.
Global Clinic
Telefonnumret till kliniken är 044 948 1698. Antingen en skötare,
läkare eller medicine kandidat nås på numret. Han eller hon ger råd
bl.a. i frågor om hur snabbt och till vilket ställe man ska söka sig
för att få vård i ett visst hälsoproblem. E-postadress: global.clinic.
[email protected]
Joutseno förläggning
Joutseno förläggning svarar för förvaltningen av hjälpsystemet för
offer för människohandel, telefonnumret är 071 876 3170. Närmare
information: www.ihmiskauppa.fi
Rehabiliteringscentret för tortyroffer
Rehabiliteringscentret för tortyroffer är en poliklinik på specialsjukvårdsnivå som bedömer, vårdar och rehabiliterar i Finland bosatta
asylsökande som traumatiserats på grund av tortyr samt deras familjemedlemmar. E-postadress: [email protected]
Monika-Kvinnoförbund rf
Förbundet erbjuder stöd och rådgivning för invandrarkvinnor som
27
utsatts för våld eller som lever under hot om våld. Telefonsamtalen
är konfidentiella, man kan även ringa anonymt. Telefonnumret till
Monika-Kvinnoförbundets riksomfattande telefon som besvaras dygnet runt är 09 692 2304 och e-postadressen: [email protected]
Projektet De papperslösa
Projektets telefonjour är öppen måndagar kl. 15–16, tfn 045-237 7104.
En jurist finns tillgänglig på Global Clinic varje tisdag kl. 17–19. Du kan
även ta kontakt per e-post, adressen är [email protected]. Närmare information: www.paperittomat.fi
Pro-tukipiste ry
Förbundet erbjuder anonyma och avgiftsfria social- och hälsovårdstjänster samt juridisk rådgivning för människor som jobbar på sex- och
erotikbranschen. Adressen till Pro-tukipiste i Helsingfors: Vilhelmsgatan 4 B 20, tfn 09 2512 730; e-postadress: [email protected]
Adressen till Pro-tukipiste i Tammerfors: Aleksis Kiven katu 10 E, tfn
03 3454 2200; e-postadress: [email protected]
Brottsofferjouren rf
Den hjälpande telefonen håller jour mån–tis kl. 13–21 och ons–tors
kl. 17–21, telefonnumret är 0203 16116. Förbundet erbjuder brottsoffer möjligheten att samtala med en person som förstår vad det
innebär att bli föremål för brott. En jurist erbjuder telefonrådgivning
mån–tors kl. 17–19, telefonnumret är 0203 16117. Under rådgivningen
kan brottsoffret säkerställa sig om sina juridiska rättigheter och få
vägledning i dessa frågor.
Socialjourerna
Socialjourerna svarar på det akuta hjälpbehovet dygnet runt varje dag.
Socialjourerna har som utgångspunkt att vara till för alla som behöver
akut hjälp, omsorg och skydd. Jourerna är ordnade kommunvis. Socialjourens kontaktuppgifter hittas bl.a. på kommunernas webbsidor.
SOS-kriscenter
Helsingfors SOS-kriscenter erbjuder snabb krishjälp. Man kan ta kontakt anonymt och utan remiss. Riksomfattande kristelefon 01019 5202
(bara på finska). Krismottagning (09) 4135 0510 Ytterligare uppgifter:
www.mielenterveysseura.fi/sos-kriisikeskus
28
Vailla vakinaista asuntoa ry
Vva ry fungerar inom tredje sektorn som intressebevakare för hemlösa genom att verka på individnivå på situationen för varje hemlös
samt på samhällelig nivå på lagstiftningen. Föreningen upprätthåller nattcentret Kalkkers i Helsingfors på adressen Mäkelägatan 50 B.
Föreningen är religiöst och politiskt obunden. Adress Kinaborgsgatan
2 A 8, 00500 Helsingfors, tel. 044 7044310 ytterligare information:
http://www.vvary.fi/
Nätverket Fri rörlighet
Nätverket rådgör utlänningar i alla utlänningsrelaterade ärenden.
Rådgivning varje måndag kl. 15-17 på adressen Päijännevägen 35, tel.
040 241 0662, e-post: [email protected]. Ytterligare uppgifter: www.vapaaliikkuvuus.net
Minoritetsombudsmannen
Minoritetsombudsmannens uppgift är att främja etniska minoriteters och utlänningars ställning i Finland samt att förebygga etnisk
diskriminering. Man kan vända sig till Minoritetsombudsmannen om
man till exempel upplevt etnisk diskriminering personligen eller om
man observerat sådan inträffa. Kundservicenummer: 071 878 8666.
Telefonjour vardagar 10–12.
Källor:
Bremer, L. och Haavikko, A. 2009. Ulkoisesti erilaisia, sisäisesti samanlaisia: opas
mielenterveystyöhön yli kulttuurirajojen. Föreningen för Mental Hälsa i
Finland. SMS-tuotanto Oy.
Medicinsk etik. 7. upplagan, Finlands Läkarförbund, 2013.
http://www.laakariliitto.fi/files/Med_etik06.pdf
Priebe et al. 2011. Good practice in health care for migrants: views and
experiences of care professionals in 16 European countries, BMC Public
Health, 11:187
Terve tulevaisuus, DVD-käsikirja työntekijöille. International Organisation for
Migration. (2011)
Wolff H., Epiney M., Lourenco A.P., Costanza M.C., Delieutraz-Marchand J.,
Andreoli N., Dubuisson J.B., Gaspoz J.M., Irion O. 2008. Undocumented
migrants lack access to pregnancy care and prevention BMC Public Health.
Mar 19;8:93
29
Vokabulär
Bosättningsbaserad social trygghet: System, enligt vilket en persons hemkommun svarar för hans/hennes social- och hälsovårdstjänster. Finlands
hälsovårdssystem baserar sig på bosättningsbaserad social trygghet.
Brådskande vård: Med brådskande vård avses omedelbar bedömning och behandling som inte kan anstå utan att sjukdomen förvärras eller kroppsskadan försvåras och som gäller akut sjukdom, kroppsskada, försämring
av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Personalen inom
hälsovården måste alltid bistå dem som är i behov av brådskande vård.
Internationellt skydd: Med internationellt skydd avses i Finland uppehållstillstånd på basis av asyl, alternativt skydd eller humanitärt skydd. Asyl,
dvs. flyktingstatus, beviljas på basis av personlig förföljelse. Grunden
för förföljelsen ska vara religion, nationalitet, tillhörande till en viss samhällsklass eller politisk åsikt. Dessutom förutsätts att personen inte kan
förlita sig på sin nationalstat för skydd. Uppehållstillstånd kan beviljas
om personen i sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland hotas
av dödstraff, avrättning, tortyr eller någon annan behandling eller bestraffning som är omänsklig eller kränker människovärdet. Tillstånd kan
också beviljas om personen inte kan återvända till sitt hemland eller permanenta bosättningsland utan att utsättas för allvarlig personlig fara till
följd av väpnad konflikt i landet. Uppehållstillstånd beviljas om personen
inte kan återvända till sitt hemland eller permanenta bosättningsland
för att det inträffat en miljökatastrof där eller för att säkerhetsläget i
landet är dåligt.
Människohandel: Människohandel är ett allvarligt brott och en kränkning av de
mänskliga rättigheterna, och innebär att en annan människa utnyttjas
och kontrolleras. Människohandel och grov människohandel är enligt
strafflagen straffbara handlingar. I utlänningslagen stadgas om beviljande
av uppehållstillstånd till offer av människohandel. I FN:s tilläggsprotokoll
om människohandel består definitionen av fenomenet av tre kriterier,
vilka alla måste uppfyllas. åtgärder, medel och syfte. Med människohandel menas utnyttjande av offrets beroendeställning eller otrygghet. Med
utnyttjande menas åtminstone att utsätta någon för utnyttjande i form
av prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete
eller obligatoriska tjänster, slaveri eller sådana förhållanden som kan
liknas vid slaveri eller avlägsnande av organ.
30
Mänskliga rättigheter: De mänskliga rättigheterna är universella till sin natur, de
tillhör alltså alla människor överallt. Endast vissa mänskliga rättigheter,
såsom rösträtt, är begränsade att gälla till exempel enbart vissa staters
medborgare. Juridiskt sett räknas till mänskliga rättigheter de rättigheter,
som har säkrats genom internationella konventioner mellan staterna. Ockerliknande arbetsdiskriminering: Ockerliknande arbetsdiskriminering är ett
brott. Då arbetssökanden eller arbetstagaren utsätts för diskriminering där arbetsgivaren försätter arbetstagaren i en märkbart ofördelaktig
ställning genom att utnyttja arbetssökandens eller arbetstagarens ekonomiska trångmål eller annat trångmål, beroende ställning, okunnighet,
oförstånd eller ovetskap ska utövaren dömas för ockerliknande arbetsdiskriminering. En ofördelaktig ställning kan ta sig uttryck till exempel
som i utbetalandet av en betydligt lägre lön eller orimliga arbetstider. I
utlänningslagen har stiftats om uppehållstillstånd för offer av ockerliknande arbetsdiskriminering.
Olaglig invandring och vistelse i landet: Om man överskrider eller försöker överskrida Finlands gräns utan att inneha ett pass som berättigar till det eller
något annat dokument som utvisar reserätten eller annars bryter mot
bestämmelserna om överskridande av gränsen, är det enligt strafflagen
ett brott, som kan leda till böter eller högst ett års fångelse. För ovillkorlig vistelse i landet kan man enligt utlänningslagen dömas till böter
för utlänningsförseelse. Se även ”Rätt att söka asyl”.
Papperslös: En papperslös är en person, vars vistelse inte är officiellt tillåten eller
känd av myndigheterna. En papperslös vistas i landet helt utan tillstånd
eller har överskridit det beviljade uppehållstillståndets giltighetstid. Personer som är i en asylansökningsprocess räknas inte som papperslösa,
eftersom de har tillstånd att vistas i Finland under behandlingstiden av
ansökan.
Rätt att söka asyl: Alla har rätt att söka asyl. I konventionen om flyktingars
rättsliga ställning (s.k. Genève konventionen eller FN:s flyktingkonvention) har konventionsstaterna förbundit sig att inte straffa flyktingar
för olaglig invandring eller vistelse i ett land då de kommer direkt från
ett land, där deras liv eller frihet varit hotat på det vis som beskrivs
i konventionen, dock förutsatt att de utan dröjsmål anmäler sig hos
myndigheterna och framställer godtagbara orsaker för sin olagliga invandring eller vistelse. Det ovan nämnda har även införlivats i Finlands
nationella lagstiftning.
Rätten till hälsa: Rätten till hälsa innebär att alla har rätt till högsta nåbara fysiska
och psykiska hälsa. Rätten till hälsa är omfattande och inbegriper mycket
mer än endast rätten till att vara frisk eller rätten till hälsotjänster. Rätten
till hälsa är en grundläggande och odelbar mänsklig rättighet, som har
stadgats internationellt och juridiskt bindande.
31
