Information till livsmedelverksamheter om avgiftsförordningen, riskoch erfarenhetsklassificering samt årlig kontrollavgift.
Avgiftsförordning (2006:1166) för livsmedelskontrollen är beslutad av regeringen och trädde i kraft
den 1 december 2006. Förordningen har kommit till på grund av de krav som ställs i EU:s
kontrollförordning 882/2004/EG och livsmedelslagen (2006:804). Detta innebär att avgifterna för
livsmedelkontrollen ska vara helt avgiftsfinansierade och den offentliga kontrollen ska vara
riskbaserad.
Livsmedelsverket har tagit fram ett system för risk- och erfarenhetsklassificering som beskrivs i
bilaga 1. Verksamheten klassas enligt en riskmodul, en informationsmodul och en
erfarenhetsmodul. Utifrån modulerna får man fram antalet timmar som kontrollmyndigheten bör
lägga på varje verksamhet under ett år. Antal kontrolltimmar bestämmer den årliga kontrollavgiften
utifrån kommunens timavgift för livsmedelkontroll.
Timavgiften i Hörby Kommun är fastställd av kommunfullmäktige till 810 kronor.
Kontrollavgiften omfattar kalenderår och skall betalas i förskott. Avgiften skall betalas med helt
avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs.
Den årliga kontrollavgiften omfattar den planerade kontrollen. Extra offentlig kontroll, t.ex.
återinspektion och inspektion vid befogade klagomål kommer att debiteras extra med timtaxa.
För mer information se Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se.
Hörby kommun
242 80 Hörby
Tel: 0415-183 10
Besöksadress:
Ringsjövägen 4
Fax: 0415-183 33
[email protected]
www.horby.se
BILAGA 1
RISKMODULEN
Riskmodulen består av tre riskfaktorer vilka genererar riskpoäng. Den sammanlagda riskpoängen
avgör i vilken riskklass verksamheten ska placeras.
Riskfaktor 1 – typ av verksamhet och livsmedel
Den hantering i verksamheten som innebär högst risk ger riskpoäng enligt nedan, för bedömning av
de olika verksamheterna, se bilaga 2:
Typ av verksamhet och livsmedel
Riskpoäng
a) Högrisk
45
b) Mellanrisk
35
c) Lågrisk
15
d) Mycket låg risk
5
e) Ej fysisk hantering av livsmedel
0
Riskfaktor 2 - Produktionens storlek
Omfattningen av hanteringen i verksamheten ger riskpoäng enligt nedan:
Storlek
Riskpoäng Konsumenter/portioner per dag
a) Mycket stor
b) Stor
c) Mellan
d) Liten
e) Mycket liten 1
f) Mycket liten 2
g) Ytterst liten
55
45
35
25
15
10
5
> 250 000
> 25 000 - 250 000
> 2500 - 25 000
> 250 - 2500
> 80- 250
> 25 – 80
≤ 25
Storlek
Riskpoäng
a) Mycket stor
b) Stor
c) Mellan
d) Liten
e) Mycket liten 1
f) Mycket liten 2
g) Ytterst liten
55
45
35
25
15
10
5
Ton utgående produkt av
animalier, vegetabilier och
sammansatta livsmedel
> 10 000
> 1000 – 10 000
> 100 - 1000
> 10 - 100
> 3 - 10
>1-3
≤1
Hörby kommun
242 80 Hörby
Tel: 0415-183 10
Besöksadress:
Ringsjövägen 4
Fax: 0415-183 33
[email protected]
www.horby.se
Antal sysselsatta
(årsarbetskrafter)
> 30
> 10 – 30
> 3 -10
> 2- 3
> 1- 2
≤1
Ton mottagen
mjölk per år
> 100 000
> 10 000 – 100 000
> 1000 – 10 000
> 100 - 1000
> 30 - 100
> 10 - 30
≤ 10
Distribuerat
dricksvatten, m3
per dygn
> 100 000
> 10 000-100 000
> 1000 – 10 000
> 100 – 1000
> 10 – 100
≤ 10
3
Riskfaktor 3 - Konsumentgrupper
Om anläggningen producerar livsmedel avsedda för känsliga konsumentgrupper adderas ytterligare
10 riskpoäng.
Till känsliga konsumentgrupper räknas;
Barn under 5 år
Personer med nedsatt immunförsvar (patienter på äldreboende, sjukhus, gravida).
Personer med livsmedelsrelaterad allergi eller annan överkänslighet
Riskklass
När verksamheten ska riskklassificeras summeras riskpoängen från de tre riskfaktorerna. Den totala
riskpoängen motsvarar en riskklass enligt tabellen nedan. Riskklassen utgör grund för riskmodulens
tid.
Riskklass
1
2
3
4
5
6
7
8
Riskpoäng
≥ 100
90
80
70
60 – 65
55
35 - 50
≤ 30
Riskmodulens tid
26
20
14
10
6
4
2
1
4
INFORMATIONSMODULEN
Informationsmodulen består av faktorer som är kopplade till information och spårbarhet. Kontrollen
av att informationen på förpackningen eller presentation av livsmedlen är riktigt samt att företaget
har fungerande spårbarhetsrutin och återkallningsrutin omfattas inte av den tid som tilldelas enligt
riskmodulen. Därmed finns behov av mer kontrolltid. Resultatet blir ett kontrolltidstillägg som
adderas riskmodulens tid enligt tabellen nedan.
Orsak till
Storlek
Kontroll- tidstillägg
Exempel
kontrollbehov vid
anläggningen
Utformar märkning
a) mycket stor
samt märker/förpackar
b) stor
livsmedel
c) mellan
8
Industri utan huvudkontor
Importör som översätter
märkning
6
d) liten
e) mycket liten 1
2
Butik med egen
tillverkning (t.ex.
matlådor)
f) mycket liten 2
g) ytterst liten
Utformar märkning
Oberoende
*
Huvudkontor
Importörer som tar in
men märker/förpackar
inte
färdigmärkta livsmedel
Matmäklare
Utformar inte
a) mycket stor
märkning men
b) stor
märker/förpackar
c) mellan
livsmedel
d) liten
e) mycket liten 1
4
3
1
f) mycket liten 2
g) ytterst liten
Utformar presentation
Oberoende
1
Oberoende
0
men märker/förpackar
inte
Utformar inte
presentation och
märker/förpackar inte
* Kontrolltiden anpassas efter behov. Behovet baseras bl.a. på hur många olika typer av produktgrupper och
storlek på sortiment livsmedelsföretagaren har.
Att utforma märkning innebär ansvar för framtagning av förpackningar, val av design och hur
informationen på dessa utformas. Ett företag som förpackar livsmedel och som får färdigframtaget
märkningsunderlag har ändå ansvar för att rätt livsmedel märks med rätt uppgifter.
Presentation av livsmedel kan ske via menyer, matsedlar, skyltar eller motsvarande i restauranger,
skolmatsalar, vårdboende och andra verksamheter där färdiglagad mat serveras.
5
ERFARENHETSMODULEN
Erfarenheter från offentlig kontroll placerar verksamheten i en erfarenhetsklass.
Erfarenhetsklass Kontrollhistoria/erfarenhet från kontrollen och rådande situation vid
anläggningen
A
Myndigheten bedömer att anläggningen har så bra förfaranden för att producera säkra
livsmedel att kontrollen och därmed frekvensen kan minskas.
Kriterier:
Kontrollmyndigheten har granskat stora delar av företagets förfaranden för att
producera säkra livsmedel. Förfarandena är väl implementerade i verksamheten
och myndigheten har genom verifierande kontroller konstaterat att det följs.
Livsmedelsföretagaren arbetar för att tidigt själv upptäcka brister i systemet och i
verksamheten. Åtgärder vidtas omgående då brister upptäcks.
Myndigheten har endast noterat någon enstaka avvikelse eller fåtal mindre brister
(iakttagelser) vid kontroll på anläggningen. Livsmedelsföretagaren åtgärdar detta
omgående då myndigheten påpekar detta. Avvikelserna är inte återkommande.
B
Normalläget. Alla nya anläggningar placeras i erfarenhetsklass B.
Kriterier:
Livsmedelsföretagarens egna förfaranden för att producera säkra livsmedel
bedöms fungera trots mindre brister. Vid verifierande kontroller visar det sig att
systemet trots allt fungerar bra i praktiken och har bra effekt.
Myndigheten noterar några avvikelser vid kontrollen, och livsmedelsföretagaren
åtgärdar det kontrollmyndigheten har noterat och påpekat.
C
Myndigheten bedömer att anläggningen har så stora brister i sina förfaranden för att
producera säkra livsmedel att de inte fungerar i praktiken och inte ger den effekt som
behövs, varför den offentliga kontrollen måste förstärkas. Om en sanktion har utfärdats har
den föranletts av mycket allvarliga avvikelser eller så har upprepade avvikelser inte
åtgärdats. Har en sanktion utfärdats kommer ytterligare kontrollinsatser att behövas.
Behovet av planerad kontroll ökar därför på den anläggningen.
Kriterier:
Beslut om sanktion t.ex. föreläggande har fattats grundat på att
livsmedelsföretagaren inte uppfyller livsmedelslagstiftningens krav.
Ett flertal avvikelser har noterats, företaget saknar förfaranden för att producera
säkra livsmedel eller så följs de inte. Extra kontroll har utförts, några av
avvikelserna är kvarstående. Livsmedelsföretagaren åtgärdar inte de brister
myndigheten noterat och påpekat.
Erfarenhetsklassen ger en tidsfaktor. Erfarenhetsklass B är normalläget och det är jämfört med
denna tid som erfarenhetsklassens tidsfaktor används.
Erfarenhetsklass
Tidsfaktor
A
0,5
B
1
C
1,5
6
KONTROLLTID
Summan av riskmodulens tid och kontrolltidstillägget multipliceras med erfarenhetsklassens
tidsfaktor. Resultatet blir kontrolltiden.
(Riskmodulens tid + Kontrolltidstillägg) x Tidsfaktor = Kontrolltid
Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att antalet kontrolltimmar multipliceras med den
gällande timtaxan.
BILAGA 2
Typ av verksamhet
Högrisk:
Tillagning av rätter från rått kött eller rått fjäderfä, t ex
grillning av kyckling, pizza med köttfärs
Nedkylning (efter tillagning/varmhållning)
Tillverkning av hel eller halvkonserver
Tillverkning av mjölkprodukter från opastöriserad
mjölk t. ex. ost, kalvdans
Beredning av råa ägg producerade från annat land än
Sverige, Finland eller Norge
Tillverkning av fermenterad korv, rökt skinka m.m.
Mellanrisk:
Tillagning av fiskrätter, tillverkning av sushi, bitning av
fisk, paketering av fisk
Tillagning av livsmedel som innehåller pastöriserad
mjölk, t ex paj, pannkakor, våfflor, glass
Tillagning av sallad/pastasallad/smörgåsar/smörgåstårtor
Tillverkning av gräddtårtor/bakelser
Beredning från pastöriserad äggmassa eller råa ägg
producerade i Sverige, Finland eller Norge
Tillagning av vegetariska rätter samt kokning av
pasta/ris/potatis
Slakt
Varmhållning av livsmedel
Vattenverk som försörjs av ytvatten eller
ytvattenpåverkat grundvatten (E-coli/Enterokocker >
10 per 100 ml, Koliforma bakterier > 100 per 100 ml)
Återuppvärmning med efterföljande servering
Transport av varmhållna livsmedel
Delning av ost, skivning av charkprodukter
Tillverkning av mjölkprodukter från pastöriserad mjölk
Beredning/styckning/malning av rått kött/rått fjäderfä, t ex
marinering av kött, malning av köttfärs
Stekning av prefabricerade (råa) hamburgare
Vattenverk som försörjs av ytvatten eller ytvattenpåverkat
grundvatten (E-coli/Enterokocker ≤ 10 per 100 ml,
Koliforma bakterier 1 - 100 per 100 ml)
Lågrisk:
Mycket låg risk:
Transport av kylvaror/kyld mat
Transport av frysvaror/fryst mat
Försäljning/förvaring av kylda livsmedel
Försäljning/förvaring av frysta livsmedel
Försäljning av mjukglass/kulglass
Försäljning av godis/snacks/förpackad glass
Upptining
Försäljning, lagring eller transport av frukt, grönsaker eller
godis
Tillverkning av sylt/saft/marmelad
Bakning av matbröd och torra kakor
Tillverkning/förpackning av kosttillskott
Uppvärmning av frysta, färdiga rätter, t ex. paj, pizza,
lasagne
Infrysning och/eller blanchering av
bär/frukt/grönsaker
Infrysning av rått kött/rått fjäderfä/rå fisk
Vattenverk som försörjs av opåverkat grundvatten (Ecoli/Enterokocker/Koliforma bakterier ej påvisade i
100 ml
