Rymden

En galax är ett stjärnsystem. I en galax kan flera
miljarder stjärnor vara samlade. I en galax finns det
också moln av gas och stoft eller damm. Alla
himlakropparna i en galax hålls ihop tack vare
dragningskraften. Galaxerna i universum är samlade i
galaxhopar. Det finns väldigt många galaxhopar i
rymden. Galaxerna bildades flera miljarder år sen. Dom
bildades efter Big Bang. Flera stjärnor bildades och
klumpade ihop sig, sen blev det en galax. Ordet galax
kommer från det grekiska ordet galaktos som betyder
mjölk. Grekerna trodde nämligen att en galax var mjölk
som gudarna hade spillt.
För ca 100 år sedan trodde man att vår galaxVintergatan var det enda som fanns. Astronomen
Edwin Hubble undersökte saken. Han tog bilder och
använde sitt stora teleskop. Till slut var han helt säker
på att det fanns andra galaxer. Idag kan astronomerna
se miljarder galaxer med hjälp av sina stora teleskop.
Vintergatan är våran egen galax. Den kallas för
vintergatan för att stjärnorna bildade en lång väg.
Vägen såg ut som en snöig väg. Därför heter vår galax
Vintergatan. Dom gamla grekerna kallade Vintergatan
för mjölkgatan. Dom trodde att guden Hera hade spillt
ut mjölk. På engelska heter Vintergatan The milky way
Vintergatan är formad som en spiral. Någonstans i
spiralen är vår sol. Det finns ungefär 200-500 miljarder
andra stjärnor. Vintergatan består också av gas, stoft
och damm. Det finns ungefär 35 galaxer i Vintergatans
närhet. Vintergatan är den näst största galaxen av dom.
Mellan galaxerna finns det tomma rymden.
En stjärna är en lysande himlakropp. Stjärnor är stora glödande
klot av gas. En stjärna föds, lever och dör. Precis som vi
människor gör. En stjärna föds i en nebulosa. När vi ser stjärnorna
ser dom bara ut som små ljusprickar. Men i själva verket är
stjärnor jättestora. En del stjärnor har nästan funnits lika länge
som universum. Dessa stjärnor har ett rött sken. Därför kallas
dom för röda dvärgar. Röda dvärgar är lättast och minst. Därför
lever dom i flera 100 miljarder år. När bränslet tar slut kommer
stjärnan bli mindre och svalna till en svart dvärg.
Den stjärnan som är närmast jorden är solen. Solen är en
medeltung och medelstor stjärna. Dom lyser med ett gult sken.
Dessa stjärnor kan leva i 10 miljarder år.
När bränslet tar slut sväller dom upp till en röd jätte,
därefter svalnar den och krymper ihop till en ljussvag vit
dvärg. De största stjärnorna lyser med ett blått sken. De är
riktigt varma på ytan. De kallas för blå jätte. Blå jättar tar
slut på sitt bränsle väldigt fort och därför lever dom bara i
10 miljoner år. När bränslet tar slut sväller dom upp till en
röd superjätte. Till slut exploderar den röda superjätten och
blir till en supernova, som lyser mycket starkt. När en
stjärna dör i en supernova blir det en liten rest kvar. Resten
blir till en neutronstjärna eller ett svart hål. Ett svart hål har
mycket dragningskraft och det släpper inte ut något ljus.
Den stjärnbilden som är lättast att hitta är Karlavagnen.
Karlavagnen ser ut som en vagn. Karlavagnen är en del
av en annan stjärnbild- Stora Björn. Om man hittar
Karlavagnen kan man se polstjärnan. Polstjärnan lyser
rakt ovanför Nordpolen, därför ser det ut som att den
står still men det gör den inte.
Förr i tiden använde man polstjärnan för att navigerahitta rätt väg. I andra länder tycker man att Karlavagnen
liknar någonting annat. I Frankrike tycker man att
Karlavagnen liknar en Kastrull, i England tycker man att
den ser ut som Plogen, i Kina tycker man att den ser ut
som Kejsarens vagn och i U.S.A tycker man att den ser
ut som Den Stora Skopan.
För redan flera år sedan såg människor stjärnbilder. De kom
på historier om grekiska gudar, gudinnor, monster och
hjältar för att minnas alla stjärnbilder. Vissa handlade också
om djur.
På den norra stjärnhimlen finns de stjärnor och stjärnbilder
som syns från Nordpolen. Här finns bland annat
Karlavagnen.
På den södra stjärnhimlen finns de stjärnor och stjärnbilder
som syns från Sydpolen. Här finns bland annat Södra korset
som är den minsta stjärnbilden. Den är lätt att hitta tack
vare de fyra ljusa stjärnorna i korsets armar.
Här finns Sirius som är den ljusaste stjärnan på
natthimlen och trillingstjärnan Alfa Centauri, som är vår
närmaste grannstjärna i vinter gatan.
Solen är en medelstor gul stjärna. En stjärna är ett
klot av gas. Solen föddes i ett gasmoln för ungefär
4,6 miljarder år sedan. Solen kommer att leva
ytterligare i ungefär 5 miljarder år till.
Inuti solen förvandlas vätgas till helium och energi.
Längst in i solens kärna är det ungefär 15 miljoner
grader varmt. På solens yta är det ungefär 5800
grader varmt. På ytan finns också svalare solfläckar.
Runt omkring solen finns koronan eller kronan. Där
är det flera miljoner varmare än på ytan. Ibland
sänder solen ut väldiga lågor av gas i rymden.
Det tar 8 minuter försolens strålar att nå fram till
jorden. Då har de färdats 150 miljoner kilometer från
solen till jorden.
I mitten av vårt solsystem finns solen. Alla planeter kretsar runt
solen i sina banor. Planeterna hålls kvar på sin plats tack vare
solens dragningskraft. Det finns åtta planeter i vårt solsystem.
Några planeter har en eller flera månar som kretsar runt dom
Man räknar inifrån solen. Planeterna heter Merkurius, Venus,
Tellus (Jorden), Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus. De
åtta planeterna har fått sina namn efter gudar. Förr räknades
Pluto också som en planet. Numera är Pluto en dvärgplanet. Det
finns två andra dvärgplaneter till. Dom heter Sedna och Eris. Det
finns också svärmar av stenblock som vi kallar asteroider och
isklumpar som kallas för kometer. Kometer, asteroider och månar
kan inte själva lysa. De reflekterar bara solen ljus.
Förr i tiden trodde man att jorden var i mitten av solsystemet
och att allt kretsade runt jorden. De trodde också att jorden var
platt. Astronomerna studerade solen, planeterna och allt annat i
solsystemet. De fick reda på att solen var i mitten och att allt
kretsade runt den. De fick också reda på att jorden inte var platt
utan att den var ett runt klot.
Merkurius är den minsta planeten i vårt solsystem. Den
roterar i sin bana som är närmast solen. Därför roterar
Merkurius runt solen på bara 88 dygn. Merkurius roterar
väldigt långsamt runt sin axel. Jorden roterar runt sin axel
på ett dygn. Det tar 59 dygn för Merkurius att rotera runt
sin egen axel. Trots det har Merkurius en hastighet på 48
kilometer i sekunden.
Merkurius är lik vår egen måne. Planeten är ett klot av
sten och har många kratrar som den fått när rymdstenar
krockat med den. Merkurius kärna alltså mitten i
planeten är av järn.
Den sida av Merkurius som är vänd mot solen är
glödhet nästan 430 plusgrader. Medans den sida
som är vänd bort mot solen är iskall nästan 180
minusgrader.
Planeten är synlig från jorden. Man kan se
Merkurius som en punkt vid horisonten och vid
skymningen. Det är väldigt svår att se Merkurius
därför att planeten är så nära solen.
Planeten saknar atmosfär och är dålig på att
reflektera solljus. Därför är Merkurius himmel den
svarta rymden.
Rymdsonden Messenger åkte förbi Merkurius
vid 2008 och 2009. Då tog den bilder av
planeten. Messenger besökte Merkurius också
år 2011. Då den letade efter is och vatten på
planeten. En ny rymdsond BepiColombi sändes
upp till Merkurius år 2013 för att undersöka
planeten.